Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro



Relevanta dokument
Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg

Giltighetstid: längst t om

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Kärlkirurgisk utredning och behandling

Vårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind

Bedömning av sår Checklista öppenvård

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel Maj 2015

Utredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger diabeteshandboken.se

FOTSJUKVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)

Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår

Regional riktlinje för medicinsk fotvård

Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje.

Diabetesfoten. Jan Eriksson/Maria Svensson. Läkarprogrammet T6 ht Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/ SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

Spondylit. Bertil Christensson Lund

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT Lovisa Brydolf

1 Egenvård Indikation för medicinsk fotvård Medicinska tillstånd Patientinformation Remiss...14

Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador

Beskrivning. Medicinska indikationer

FOTKIRURGI Den onda foten

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala

AKUT HANDKIRURGI. Max Bergkvist Hand och plastikkirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Idrottsortopedi Folkrörelse. Idrottsskada

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar


MEQ-fråga Sida 1 (av 5)

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Riktlinje Fotsjukvård

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR

Område: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning

Fotvårdsspecialist Nybesök

FOTKIRURGI Den onda foten

Hydrocephalus och shunt

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

Introduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö

SVENSK ORTOPEDISK FÖRENINGS SKRIFTSERIE NR

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Del 6_10 sidor_17 poäng

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte Thomas Forsberg, öl Barnklin.

Överdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare

Öroninflammation Svante Hugosson

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros

FÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA

Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES

Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS

Extern otit. Amanj Saber ÖNH-Klinik

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken


Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund SR

Equalis. Nuklearmedicin Användarmöte Stockholm 18 nov 2014


Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet

Ortopediska infektioner

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor.

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

Sårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar

DILALA CRF UPPFÖLJNING 12 MÅNADER

Överdiagnostik av penicillinallergi

Del 4_5 sidor_13 poäng

Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Avlastning med t.ex. käpp, Sjukgymnastik, Viktminskning, Ortos, operation med knäplastik

Transkript:

Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men kan vara vuxen) ca 50000 personer Sår Infektion Osteomyelit Amputation Typ 2 Åldersdiabetes (insulin produceras i otillräcklig mängd och/eller vävnadernas förmåga reagera på insulin är nedsatt) ca 300000 personer Osteoartropati Charcotfot Neuropati Angiopati Neuropati Angiopati Långsamt smygande förlopp Nervpåverkan större ju längre nerven är mest problem fötter nedsättning ytlig sensibilitet motorisk neuropati svaghet muskulatur fotdeformitet felaktig tryckfördelning dysfunktion autonoma nervsystemet nedsatt lokal genomblödning upphörd svettning torra fötter med sprickbildningar Makro Mikro atheroscleros (perifera kärl - tidigt - intakt till knä, därefter förändringar) mediascleros (centrala kärl - senare) kappillärnivå basalmembranförtjockning (ej ocklusion men permeabilitetsstörning och kärlskörhet) Claudicatio - Gangrän 1

Neuropati Sår Infektion Amputation Angiopati Sår - Patienten kontrollerar själv - Årlig kontroll diabetesmottagning: inspektion nervfunktion cirkulation I undersökning i Skåne uppgav var 4:e patient med sår att de inte hade sår vid förfrågan före inspektion Snabbt omhändertagande! om ej läker prompt till fotvårdsteam (diabetolog, fotterapeut, ortoped, infektionsläkare, kärlkirurg, ortopedtekniker) Sårbehandling Mjukdelsinfektion - omläggningar - reglera blodsocker, blodtryck, blodfetter - ortopedteknisk avlastning (specialskor, inlägg) - gipsbehandling ortos - smärtbehandling - diagnos på klinisk bild: rodnad svullnad värmeökning ökad sekretion pus blodsocker - ursprungsodling - antibiotika 7-14 dagar Osteomyelit och/eller abcess: Djup infektion - klassiska tecken (50% av fallen): snabb progress svullnad, rodnad feber, allmänpåverkan, blodsocker kan sondera till ben - misstanke kan verifieras med Rtg/MR/Scint - lång antibiotikabehandling 6-12 månader, ofta kirurgi Radiologisk utredning Rtg förstahandsmetod - utgångsstatus (och följa utveckling) - osteit (låg sensitivitet) - andra fynd (främmande kroppar) MR - misstanke infektion men röntgen normal - hög sensitivitet - utbredning av infektion (osteomyelit, abcesser, fistlar, ledengagemang) - ej bra följa utvecklingen (förändringar kvarstår länge) Scint - misstanke infektion men röntgen normal - hög sensitivitet (låg till hög specificitet), låg anatomisk upplösning - kan användas för att följa utvecklingen PET och PET/CT? 2

3

MR-fynd utesluter osteomyelit MR-fynd talar emot osteomyelit MR-fynd som vid osteomyelit Gd Scintigrafi Skelettscintigrafi hög sensitivitet/låg specificitet Galliumscint hög sensitivitet/medelhög specificitet Leucocytscintigrafi hög sensitivitet/hög specificitet MR eller scintigrafi? MR och leukocytscintigrafi säkraste metoderna för diagnostik av osteomyelit. MR vid kirurgisk behandling då utbredning är viktig - leukocytscintigrafi vid medicinsk behandling då man vill kunna följa utvecklingen. Lokal tillgänglighet/kompetens/policy kan avgöra. 4

Ovanligt tillstånd, 1-5% av diabetiker Neurogen artropati med oklar multifaktoriell patogenes, överrepresenterad bland diabetiker med mycket neuropati och lite angiopati Klinik: rodnad, svullnad, värmeökning ev smärta ev SR, CRP (utan feber/leukocytos) Neurotraumatisk/vaskulär teori (aseptisk inflammation med instabilitet i ben, senor, ligament, ledkapslar, som leder till multipla små frakturer och deformitet) Klinik: rodnad, svullnad, värmeökning ev smärta ev SR, CRP (utan feber/leukocytos) Klinik: rodnad, svullnad, värmeökning ev smärta ev SR, CRP (utan feber/leukocytos) Misstanke DVT flebo, UL negativ tolkas som infektion antibiotika patienten blir inte bra och hinner utveckla allvarlig felställning som i värsta fall leder till amputation Röntgen ska göras akut på svullen, rodnad fot utan uppenbar DVT, gikt, eller infektion. Om röntgen negativ kan MR visa benödem som första tecken (100% sensitivitet). Tidig diagnos viktig! Röntgen: tidigt stadium måttliga förändringar normal osteopeni, diskret ledinkongruens, lätt bendeformitet, diskret reduktion av ledspringehöjd avancerade förändringar kraftigt reducerad ledspringehöjd, bendestruktioner, bennybildningar, uttalad deformitet och grava felställningar Rocker-bottom foot 5

Åtgärder vid upptäckt till ortopedspecialist imobilisera i funktionellt läge (gips, ortos) inflammationen självbegränsande och klingar av på ca 6 månader eventuellt rekonstruktiv kirurgi borttagande av benprotruberanser och göra artrodeser (aldrig under pågående inflammation) Svårt och viktigt: Tidig upptäckt! (beredskap misstänka/utreda rätt) Skilja på Charcotfot osteomyelit (olika behandling) MR ofta svårvärderad (ödem/bendestruktion vid både Charcot och osteomyelit) - tätt ödem (särskilt helt ben, ej främst periartikulärt) - fistlar/abcesser - avsaknad subchondrala cystor Även leukocytscint kan ha högt upptag vid Charcot - högt upptag leukocytscint beror på att lokal hämatopoetisk benmärg kan uppstå vid Charcot - benmärgscint påvisar förekomst hämatopoetisk benmärg Kombination leukocytscint/benmärgscint kan ibland skilja Charcot/osteomyelit Radiologisk utredning: Leukocytscint Benmärgscint Osteomyelit - - + - + + + +/- Röntgen förstahandsmetod MR när misstanke kvarstår trots negativ röntgen MR e/o leukocyt+benmärgscint för att skilja Charcot utan/med osteomyelit CT noggrann anatomisk kartläggning av ben inför ev. kirurgisk rekonstruktion PET och PET/CT? Kombination leukocytscint/benmärgscint kan ibland skilja Charcot/osteomyelit 6