Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2015/2016 Skola inklusive förskoleklass och fritidshem Verksamhet: Navet Kunskapsuppdraget: Utveckling och lärande Beskrivning av kunskapsresultat: Läskunnighet i årskurs 1: Totalt 85 % av eleverna i årskurs 1 kan läsa utifrån bedömningspunkt A i Nya språket lyfter. Vi ser två skillnader, dels är det enbart pojkar som inte kan läsa och dels lyckas 1B bättre än vad 1A gör mer en läskunnighet på 94 % respektive 78 % Vi ser därmed i år en försämring i läskunnigheten då 94 % av våra elever i årskurs 1 läsåret 14/15 kunde läsa. Utifrån våra tidigare prognoser under läsåret har resultatet dessvärre blivit sämre. I höstas såg det enligt prognosen ut som att alla elever i 1A skulle kunna läsa när skolan slutade. Vad gäller 1B så har dock prognosen varit på ungefär samma nivå som den slutgiltiga. Måluppfyllelse i årskurs 3: Överlag ser måluppfyllelsen mycket god ut. Alla elever når målen i slöjd. I övriga ämnen (svenska, matematik, So och No) når 92 % av eleverna målen. Vi ser inga större skillnader på resultatet mellan pojkar och flickor. Utifrån föregående års måluppfyllelse så har denna ökat i år i alla ämnen förutom i slöjd där det även föregående året var full måluppfyllelse. I de övriga ämnena låg måluppfyllelsen föregående år runt 85 % i alla ämnen. Utifrån tidigare prognoser ser det också bra ut. Vid vår första kunskapsavstämning i höstas såg det ut som att runt 75-85 % av eleverna skulle nå målen för de olika ämnena så, som sagt, en ökad måluppfyllelse har skett under året. Betyg i årskurs 6: I en klass ligger flickorna något lägre i matematik. I den andra ligger flickorna något lägre i engelska. Generellt ingen större skillnad mellan pojkar och flickor. I engelska ligger eleverna på högre betyg än de andra ämnena. En av våra nyanlända elever ligger betydligt lägre än de andra eleverna. Vad gäller skillnader mellan klasser så kan vi se att elever från Eklundaskolan är oftast starkare i matematik men svagare i engelska. Elever från Navet är oftast starkare i engelska men svagare i matematik. Elever som är svaga i svenska är oftast svaga i andra ämnen också.
Vad gäller jämförelsen mellan betyg och resultat på nationella prov kan vi se att svenska och matematik stämmer väl överens. Resultaten på nationella proven ligger mycket högt jämfört med betygen i engelska. Vi kan även se att de högsta betygen finns i engelska och idrott, lägst i matematik. I de estetiska ämnena ser vi över lag att det är höga betyg satta. Utifrån tidigare prognoser under året så ser vi att det finns en viss ökning i svenska, engelska samt de praktisk-estetiska ämnena, ett fåtal sänkningar i matematik och svenska. I fysik har även flertal höjningar skett. Betyg i årskurs 9: 9A: I 16 av 19 ämnen når alla elever minst betyget E. Av de ämnen där inte alla elever har nått minst betyget E så är det i svenska som det har gått sämst, 16 % av eleverna har fått antingen ett F eller ett streck. Den största skillnaden gällande andelen godkända elever utifrån ett könsperspektiv ser vi i svenska där 79 % av pojkarna lyckas nå minst E samtidigt som 91 % av flickorna gör det. I övrigt finns det inga större skillnader mellan pojkar och flickors resultat. Högst meritvärde, förutom i modersmål, ser vi i matematik där det genomsnittliga meritvärdet ligger på 17,08. Lägst meritvärde ser vi i spanska där snittet ligger på 12,2 Utifrån meritvärde kan vi se att flickorna lyckas bättre än pojkarna i tio ämnen (Matematik Spanska Religionskunskap Fysik Historia Geografi Samhällskunskap Idrott Musik Biologi) samtidigt som pojkarna lyckas bättre i åtta ämnen (Teknik Tyska Slöjd Engelska Kemi Svenska Bild Franska). Störst skillnad är det i matematik och franska. 9B: I 10 av 20 ämnen når alla elever minst betyget E. Av de ämnen där inte alla elever har nått minst betyget E så är det i engelska som det har gått sämst där 31 % av eleverna har fått antingen ett F eller ett streck. Den största skillnaden gällande andelen godkända elever utifrån ett könsperspektiv ser vi i geografi där 79 % av pojkarna lyckas nå minst E samtidigt som 93 % av flickorna gör det. I övrigt finns det inga ämnen där pojkarna lyckas bättre än flickorna. Högst meritvärde, förutom i modersmål, ser vi i bild där det genomsnittliga meritvärdet ligger på 16,73. Lägst meritvärde, förutom i SVA där enbart en elev har ett registrerat betyg, ser vi i engelska där snittet ligger på 10,17 Utifrån meritvärde kan vi se att flickorna lyckas bättre än pojkarna i 13 ämnen (Franska Svenska Religionskunskap Historia Engelska Slöjd Samhällskunskap Geografi Bild Musik Matematik Kemi Teknik) samtidigt som pojkarna lyckas bättre i tre ämnen (Modersmål arabiska Fysik Idrott). Störst skillnad är det i franska och idrott.
Analysera resultatet av de insatser som gjorts: Läskunnighet i årskurs 1: För att öka måluppfyllelsen för pojkarna har eleverna träffat specialpedagog. Tre av pojkarna har träffats i en liten grupp. De två resterande har träffat specialpedagog individuellt. Pojkarna har lyssnat på böcker via Ipads. Josefin Nilsson (handledare i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt) har handlett lärarna i årskurs 1 och 2 i språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Utifrån detta arbete har vi sett en ökad måluppfyllelse i klassrummen. I klasserna har vi läsläxa varje vecka, som individanpassas utifrån läskunnighet. Vi har läst olika texter gemensamt i klassrummen och använt bilder som stöd. Vi har handlett varandra genom att göra klassrumsbesök/resursförstärkning och haft kollegahandledning. Vi ser att eleverna har fått en positiv attityd till läsning och känner att de får lyckas. Måluppfyllelse i årskurs 3: Vad gäller eleverna som inte når målen i svenska så får de läs- och skrivträning enskilt med specialpedagog flera gånger i veckan. I klassen arbetar eleverna ofta i par eller mindre grupp för att lära av varandra. I alla ämnen används EPA modellen som ett arbetssätt och det har gynnat måluppfyllelsen för alla elever. En annan framgångsfaktor har varit att eleverna tränat på att samarbeta. Vi har läst olika texter gemensamt i klassrummen och använt bilder som stöd vilket har gynnat framförallt de nyanlända eleverna. En fritidspedagog har arbetat i klassen tillsammans med klassläraren större delen av skoldagen. Kontinuerligt har utomhuspedagogik använts som ett arbetssätt för att träna målen. Josefin Nilssons forskning och handledning/kompetensutveckling för lärarna på Björken (åk 1-3) under de senaste åren har gett resultat i språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Betyg i årskurs 6: På individnivå har vi gjort följande: extra anpassningar, studiestöd, riktade pedagoger. På gruppnivå; halvklass, studiestöd, alternativa verktyg, digitala hjälpmedel, täthet av digitala enheter, digitala läromedel som även kan användas via hemmet. På organisationsnivå; lärplattformen ITs Learning, pedagogisk lunch, rastvärdar, samplanering, sambedömning, 40+5. På individnivå har vi genomfört studiestöd 3ggr/vecka, extra anpassningar har utformats tillsammans med föräldrar. Gruppnivå: alternativa verktyg används för alla elever så ingen behöver känna sig utpekad. Organisationsnivå: Arbetsuppgifter ligger på lärplattformen. Eleverna har tillgång till allt material hela tiden. Vi har sett lite olika resultat av de åtgärder som vi har genomfört: individnivå: Snabb feedback till eleverna i ITs Learning ger goda resultat. Elever som har fått extra anpassningar har i större mån lyckats nå en god måluppfyllelse. Eleverna som har använt sig av studiestöd har i större utsträckning uppnått målen. Gruppnivå: Vi har samplanerat i åk 4-6 för att säkerställa att alla kunskapskrav kommer med. Eleverna har blivit duktiga på att använda alternativa verktyg i sitt skolarbete. De har även spridit sin kunskap till andra elever. De aktiviteter och arbetssätt som vi har valt att använda har mottagits positivt från alla håll, såväl elever, pedagoger och föräldrar.
Utifrån resultaten kan vi se att förklaringarna till detta bland annat beror på att pedagogerna är nära eleverna, vi ser eleverna som allas barn, samma pedagoger som har studiestöd, gemensamt förhållningssätt, alla känner till våra gemensamma planeringar, arbetsuppgifter som är viktigt på riktigt www.uppdragundersokning.se. I vårt arbete använder vi oss av framgångsfaktorerna, feedback, kamratbedömningar samt BFL. Goda relationer och samplaneringar/sambedömningar i arbetslaget. Betyg i årskurs 9: Insats Dubbla mattelärare på flertalet mattelektioner Undervisning i halvklass (nolabb, hk, mu, bd) Undervisning i något mindre grupper i sv/ma/bd (så 9, 1 lektion/v) Undervisning i Kärnan (särskild undervisningsgrupp och enskilda undervisningstimmar) Elever med extra anpassningar har regelbundet träffat mentor för uppföljning tillsammans med sina föräldrar. Utökad mentorstid (90 min/vecka) Praoskola, vilket betyder att elever som saknat betyg erbjudits några timmar om dagen på skolan med skoluppgifter. Studiestöd 1h/vecka på onsdag em. Två resurspedagoger har arbetet under vt-16 i så 8 samt i språkval sve/eng så 7,9. Extra lärarresurs riktad mot elever med särskilda behov i 8a, 9b. Samarbete med sjukhusskolan. Studiehandledning på förstaspråk (arabiska, somaliska) Lärare skapar anpassade uppgifter för elever i behov av särskilt stöd. Resultat Fler elever har nått och behållit E. Höjt meritvärde på gruppnivå. Ökad elevmotivation för ämnena. Höjt meritvärde på gruppnivå. Ökad arbetsro i en av tre grupper. Elev med dyslexi utvecklades mycket bra i denna studiemiljö. Elever i behov av särskilt stöd har fått arbetsro och nått godkända betyg i flera ämnen (7a). En hemmasittare har kunnat återvända till skolan i denna undervisningsmiljö. Elever har nått E-nivå i flera ämnen (8b, 9a, 9b). Elever har haft god kännedom om sin kunskapsutveckling och sina lärandebehov. På gruppnivå har det gett ökat meritvärde. Vi tror att arbete med värdegrund och mentorssamtal och studieteknik har hjälpt en del elever att lyckas bättre i skolämnen, men vi saknar evidens. Elever i så 8 hade möjligheter att få enskild hjälp, visa kunskaper som i flera fall hjälpte dem till E- nivå. Elever har kommit, arbetet har känts meningsfullt, men svårt att veta vilket resultat insatsen gett. Ökad arbetsro, som i sin tur lett till ett högre meritvärde. Flera elever har förbättrat sitt skrivande. Ett resultat är att elever med hög frånvaro ändå fått möjlighet att hålla igång ett lärande. En elev har kunnat redovisa kunskaper på E-nivå i ett ämne, trots att hon inte alls deltagit i klassundervisningen. En elev har haft möjlighet att redovisa sina kunskaper muntligt och därmed fått ett antal betyg i so och no. Insats kring en elev resulterade i godkänt betyg i matte. Ett stort antal elever i språkklass och elever som integrerats från språkklass till ordinarie klass har nått godkända betyg, ofta höga betyg. Fler elever förstår uppgifter och presterar bättre.
Åtgärder: Läskunnighet i årskurs 1: För en av pojkarna har inte arbetet i mindre grupp med specialpedagog nått önskad effekt. Han har behov av att träffa specialpedagog enskilt. Kartläggning på samtliga pojkar kommer att göras tidigt höstterminen för att se behoven. På gruppnivå kommer vi att utveckla arbetet med språk och kunskapsutvecklande arbetssätt och använda materialet En läsande klass. På organisationsnivå kommer vi att få förstärkning med en till lärare till klasserna som kan läs-träna med elever från båda klasserna i mindre grupper utifrån behov. Måluppfyllelse i årskurs 3: De elever som tidigare fått stöd i läs-och skrivutveckling av specialpedagog kommer att få fortsätt med det. I deras kommande klass kommer det att finnas två lärare som kan arbeta med de elever som behöver extra stöttning. Betyg i årskurs 6: Framöver så kommer vi behöva jobba på olika sätt: Individnivå: Kartlägga elevers matematik- och svenskkunskaper. Utifrån kartläggning ges extra anpassningar. Gruppnivå: SVA-lärare 4-6 schemalagd samtidigt med övrig svenska. Jobba vidare med EPA. Organisationsnivå: Trots mattelyft har vi dåliga resultat i matematik. Erbjuda matematik som elevens val. Vi kommer behöva fortsätta med studiestöd, kartläggning och extra anpassningar. Utifrån detta förväntar vi oss att pedagog såväl som elever vet vad nästa steg är i utvecklingen. Betyg i årskurs 9: Vi ser vissa utvecklingsbehov inför nästa läsår, bland annat behöver vi specialpedagog och speciallärare samt tid att samarbeta med studiehandledare. Behov finns även av ett schema som stödjer samarbete mellan mentors- och ämneskollegor och studiehandledare. Vidare finns behovet av att skapa en sammanhållen process kring utvecklingssamtal, IUP-skrivande, ÅP-skrivande och insättande av åtgärder. Det ska vara tydligt vem som har ansvar och det ska finnas tid att göra det och det ska ske under en förhållandevis kort tid. Vi ser även ett fortsatt behov att arbeta med SKA. Under kommande läsår kommer vi att delta i läslyftet samt utveckla processen kring utvecklingssamtal, IUP, åtgärdsprogram och tidiga insatser. Vad gäller läslyftet förväntar vi oss en ökad medvetenhet hos oss pedagoger om hur man undervisar för att utveckla elevernas förmåga att läsa och skriva i alla ämnen. Detta kommer i sin tur ge eleverna ökad textkompetens, vilket kommer synas i deras lärande. Elevhälsa Beskriv hur ni säkerställer att alla elever har tillgång till Elevhälsan. Alla elevhälsans professioner finns tillgängliga på skolan, skolpsykolog och skolläkare finns tillgängliga regelbundet.
Genom att fortsätta erbjuda Elevsamverkan där en samlad elevhälsa ingår ges eleverna tillgång till elevhälsa. I plan för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd poängteras att pedagoger kan ta stöd av elevhälsan genom Elevsamverkan direkt vid funderingar och då extra anpassningar prövats och inte gett förväntat resultat och behöver intensifieras ska en kontakt tas med elevhälsa genom Elevsamverkan. Specialpedagogiskt stöd/särskilt stöd ges till elever i lägre åldrar för att främja läsutveckling. Elevhälsans medicinska insatser utgörs av regelbundna hälsobesök och öppenmottagning dagligen. Elevhälsans psykosociala insats finns tillgänglig på ca 50 % för Navet skola. På vilket sätt bidrar Elevhälsans arbete till ökad måluppfyllelse? Genom Elevsamverkan kan elevhälsan bidra med fördjupad kompetens för att tillsammans med pedagoger finna insatser på organisationsnivå, gruppnivå och på individnivå och att detta kan påverka måluppfyllelse. Genom att det i plan för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd är beskrivet att pedagog ska ta kontakt med elevhälsa då extra anpassningar prövats och behöver intensifieras. Genom värdegrundsarbete, t.ex. bokcirkel med samtal, kan elevhälsan bidra med att skapa förutsättningar för vårt gemensamma lärande kring bemötande och förhållningssätt som gynnar våra elevers skolsituation och därmed kan bidra till ökad måluppfyllelse. Genom specialpedagogiskt stöd kring elever i tidiga åldrars läsutveckling ökar förutsättningarna för elever att uppnå måluppfyllelse. Genom arbete i Elevsamverkan och kunskapsutveckling genom bokcirkel kan elevhälsan ta mer aktiv del i arbetet för att främja elevers närvaro på skolan vilket bidrar till måluppfyllelse. IKT Beskriv hur arbetet fortskrider med att utveckla IKT på skolan. Ledningsgruppen har tagit beslut på att IKT-utbildningsplanen gäller F-9. Arbetslagen/utvecklingsledare ser till att få in IKT-utbildningen i undervisningen. Vi utvärderar och förbättrar/förändrar planen varje år. Under nästa läsår ska vi höja alla personals lägstanivå inom IKT. En lista över vad man behöver kunna inom IKT som personal är framtagen. Ledningsgrupp har godkänt den. Under startveckan HT 2016 genomförs en kartläggning vad man kan och vad man behöver lära sig.
F-3 Här kommer vi att göra en extra satsning för att förbättra användandet av ipads. Utifrån IKT-utbildningsplanen kommer IKT-pedagog vara behjälplig för att planera och starta igång projekt. På 4-6 fortsätter vi med arbetet med Uppdrag Undersökning, Sommarprat, min(i)bibblan. 7-9 har vårterminen -16 kommit igång med att arbeta med ipads och film. Vi fortsätter att peppa/inspirera högstadielärarna att våga prova att undervisa med IKT. Språkklassen: Här kommer vi att starta ett projekt som heter (J)orden runt. En webbplats där korta filmer om fraser, begrepp och ord läggs ut. Samarbete med svensktalande elever. Under läsåret HT2016/VT2017 kommer delar av studiedagar läggas på IKT. Det går att välja IKT på elevens val åk 1-9. IKT-pedagog besöker frekvent Ledningsgruppen för att hålla liv i diskussioner och annat som rör IKT. På vilket sätt bidrar IKT till ökad måluppfyllelse? Genom att göra skolarbetet viktigt på riktigt och publikt för allmänheten vill eleverna göra ett bättre arbete. Det är inte endast läraren som är mottagaren längre. När eleverna får visa sina kunskaper med hjälp av IKT blir alla intresserade av uppgiften. Det är lätt att individanpassa uppgiften och alla har tillgång till digitala läromedel samt hjälpmedel. När eleverna får använda dator och Ipad ökar frekvensen av slutförda arbetsuppgifter radikalt. Viss forskning visar på att elever kan lära sig läsa snabbare med hjälp av ipad. Att skriva sig till läsning. Föräldrasamverkan Beskriv hur skolan samarbetar med vårdnadshavarna kring elevernas lärande. Via utvecklingssamtal två gånger/läsår och föräldramöten två gånger/läsår försöker vi se till att elevernas vårdnadshavare får en insyn i sina barns lärande och möjlighet att påverka elevens skolsituation. Vårdnadshavare till elever i förskoleklass bjuds in till ett föräldramöte under hösten där Ängens elevhälsoteam föreläser om 6-åringens utveckling. På 7-9 bjuds föräldrarna in till temakvällar där vi samverkar med fältgruppen. Vid föräldramötena är rektorerna med och poängterar vikten av att vi som skola är lyhörda för deras synpunkter och åsikter. På så vis får vi in synpunkter, både kritiska och positiva som vi kan använda oss av i vårt utvecklingsarbete. Då vi är en skola som tar emot en hel del nyanlända elever så ser vi till att träffa dessa elevers vårdnadshavare för att diskutera och få information om deras barns erfarenheter och tidigare kunskaper för att på så vis få med detta i elevens utvecklingsplan. Detsamma gäller självklart när vi tar emot nya elever som inte är nyanlända.
Vid utvecklingssamtal upprättas en utvecklingsplan i årskurs 1-5 för eleverna som föräldrarna får ta del av och därmed får reda på elevernas styrkor och svagheter. Detta ger vårdnadshavare en möjlighet att stötta sina barn i skolarbetet. På vilket sätt bidrar samarbetet till ökad måluppfyllelse? Genom att vi vid föräldramötena, träffarna och utvecklingssamtalen med vårdnadshavare får en större insyn i deras barns intressen och tidigare kunskaper och kan därmed utgå ifrån det när vi planerar undervisningen. På så vis borde måluppfyllelsen öka. Uppdrag och indikatorer från Grundskolenämndens Verksamhetsplan Hur verkar ni för en giftfri miljö? Vi försöker göra alla relevanta inköp via anskaffningsportalen där allt material ska vara giftfri. Ja Erbjuder ni organiserad läxhjälp? Erbjuds alla elever varje läsår minst en kulturupplevelse? Ja, bland annat inom ramen för skapande skola Hur organiserar ni elevrådsverksamhet? Två elevråd på skolan, F-6 och 7-9 som träffas tre gånger/termin. Båda elevråden leds av representanter från skolans ledningsgrupp. Hur samverkar ni med det civila samhället?(föreningar och frivilligorganisationer) Via vår fritidsgård på skolan, Kuggen, samarbetar vi med många olika föreningar. Inom ramen för elevens val samarbetar vi med ÖSK. Vi samverkar även med föreningen Hantverket som fixar och trixar i våra slöjdsalar och ger oss inspiration till undervisning i dessa ämnen. Ange antal simkunniga efter årskurs 6 Antal elever totalt årskurs 6 41 Antal simkunniga* elever vid skolårets slut i årskurs 6 Antal flickor 20 Antal flickor 20 Antal pojkar 21 Antal pojkar 21 *Enligt kunskapskrav årskurs 6, betyg E (simma 200 meter varav 50 i ryggläge) 41