Innehåll. Ekonomernas metoder 17

Relevanta dokument
Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

KLAS EKLUND. En introduktion till samhallsekonomin. Elfte upplagan. Norstedts Akademiska Forlag

Global sourcing och makroekonomi

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Vi såg i kapitel 11 att den keynesianska

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer:

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning

Utvecklingen fram till 2020

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp Ansvarig lärare: Anders Edfeldt ( ) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

Ekonomi Sveriges ekonomi

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Är finanspolitiken expansiv?

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

Konferens om fördelningspolitik. Finanspolitiska rådet 18 juni, 2012 Lars Jonung

Inledning om penningpolitiken

Övningsuppgifter till Vår ekonomi i korthet FACIT

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Inledning om penningpolitiken

Försättsblad Tentamen

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon



Nationalekonomi för aktuarier

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Tentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Fallande räntor och den offentliga skulden

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

YTTRE OCH INRE BALANS

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Inledning om penningpolitiken

Nationalekonomins grunder SNS Förlag

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Vart tar världen vägen?

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, Vad är ekonomi?

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Skriftlig tentamen A1ME1A Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Föreläsning 6. Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt?

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, ÖVERSIKTLIGT, NOGA

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

Penningpolitik med inflationsmål

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Vart tar världen vägen?

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

TIO ÅR MED FINANSPOLITISKA RÅDET: VAD HÄNDER HÄRNÄST? LARS JONUNG KNUT WICKSELLS CENTRUM FÖR FINANSVETENSKAP, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Transkript:

Förord 9 1 Introduktion till global ekonomi 11 [ Faktaruta ] Outsourcing och offshoring 14 Ekonomernas metoder 17 [ Porträtt ] Adam Smith 21 Ekonomiska och politiska dimensioner 2 Marknadsmodellen 25 Konsumtionsbeslut 26 Produktionsbeslut 27 Efterfrågan och utbud 28 Efterfrågerelationen 28 Skift i efterfrågerelationen 29 Utbudsrelationen 31 Skift i utbudsrelationen 32 Marknadsmekanismen 33 [ Faktaruta ] Kolonialismen och levnadsförhållanden i dagens Indien 35 En konsumtionsmodell 38 Budgetrestriktion 40 En produktionsmodell 44 [ Faktaruta ] Stigande livsmedelspriser och social oro 47 Produktion och konsumtion i jämvikt 48 Produktivitet 51 Är marknadsekonomin effektiv? 53 [ Porträtt ] Léon Walras 53 [ Faktaruta ] Priselasticitet 54 [ Faktaruta ] KPI och BNP 56 Sammanfattning 58 3 Företag under fullständig konkurrens 59 Intäkter och kostnader för ett enskilt företag 60 Vinstmaximering 62 Hela marknaden 65 [ Porträtt ] Alfred Marshall 69 Sammanfattning 70 4 Bristande konkurrens, bristande informa tion och marknadsmisslyckanden 71 Monopol 72 Policyåtgärder för att motverka monopolprissättning 74 Stordriftsfördelar 77 Monopolistisk konkurrens 77 [ Faktaruta ] Hisskartell 77 Oligopol 79 Priskrig 79 Spelteori 80 Bristande information 82 Externa effekter 84 Negativa externa effekter 85 Tumregel 1: negativa externa effekter 86 Åtgärder mot externa effekter 86 Regleringar 86 Skatter 87 Coases lösning 87 Utsläppsrätter 89 Positiva externa effekter 89 Tumregel 2: positiva externa effekter 90 Kollektiva nyttigheter 90 [ Faktaruta ] Klimathotet 92 Sammanfattning 94 5 Arbetsmarknaden 95 Vad utmärker arbetsmarknaden? 961 [ Faktaruta ] OECD 100 Arbetsmarknadsmodellen 102 Efterfrågan på arbetskraft 104 Utbud på arbetskraft 104 Vad avgör nivån på arbetslösheten? 106 [ Faktaruta ] Flexicurity i Danmark 111 Sammanfattning 115 6 Den politiska sfären 117 Statens fiskala och legala kapacitet 118 Den politiska mekanismen 120 Medianväljarteoremet 121 [ Faktaruta ] Olika slags skatter 123 [ Faktaruta ] Kvotering av kvinnor i Indien 126 Konstitutionens roll 126 Sverige och USA 132 Sammanfattning 133 547 Global ekonomi 2012.indd 547 11-12-19 15.06.25

Finansiella dimensioner 7 Det finansiella systemet 137 Det finansiella systemets uppgifter 138 Finansiella marknader 139 Finansiella intermediärer 140 [ Faktaruta ] Mikrokrediter 141 Marknader och intermediärer samverkar 142 Den finansiella sektorns storlek 144 [ Faktaruta ] Riksbankens roll i arbetet med finansiell stabilitet 147 Sammanfattning 148 8 Pengar och betalningssystem 149 Vad är pengar? 149 Hur används pengar? 151 [ Faktaruta ] Definition av penningmängden 152 [ Faktaruta ] Betalningssystem i olika länder 155 Pengarnas traditionella roll för penningpolitiken 156 Penningpolitik med avreglerade finansmarknader 159 Sammanfattning 162 9 Räntemarknaden 163 Pris och ränta på räntemarknaden 164 Utbudet av pengar på räntemarknaden 166 Efterfrågan på pengar på räntemarknaden 169 Inflationen och räntan 172 Avkastningskurvan 176 Sammanfattning 180 10 Aktiemarknaden 181 Vad bestämmer priset på en aktie? 182 Aktiepriskurvan och räntelinjen 184 Osäkerhetens roll 187 Kapitalmarknadslinjen 190 Hur kan risker begränsas? 192 Är aktiemarknaden effektiv? 193 Bubblor på aktiemarknaden 197 Sammanfattning 200 Makroekonomiska dimensioner 11 Produktionens sammansättning och bestämning 203 Beräkning och användbarhet 203 Ett användbart mått med flera brister 204 BNP:s sammansättning 205 [ Faktaruta ] Välfärd och BNP per invånare 206 Den keynesianska modellen 208 [ Porträtt ] John Maynard Keynes 210 Konsumtionen 214 Investeringarna 216 Nettoexport och total efterfrågan i privat sektor 218 Den offentliga konsumtionen 221 Sammanfattning 222 12 Växelkursen 223 Nominell och real växelkurs 224 [ Faktaruta ] Bokhyllan Billy 225 Vad avgör den reala växelkursen? 227 Vad avgör den nominella växelkursen? 229 Finansiella faktorer 233 Realekonomiska faktorer 235 [ Faktaruta ] Köpkraftskorrigerad BNP 239 Sammanfattning 240 13 En generell makromodell 241 Vad är resursutnyttjandet? 241 Penningpolitikens roll 244 Inflation och ränta 245 Total efterfrågan och inflation 248 Skift i total efterfrågan 250 Totalt utbud och inflation 251 Skift i totalt utbud 253 548 Global ekonomi 2012.indd 548 11-12-19 15.06.25

Total efterfrågan och totalt utbud 254 Inflation och resursutnyttjande 255 Ökad efterfrågan 257 Förändringar i totalt utbud 260 Ogynnsam utbudsstörning 261 Appendix 265 Makromodellen och finanskrisen 265 Makromodellen 265 Den finansiella krisen i makromodellen 266 Sammanfattning 268 14 Penningpolitik 269 Mål för penningpolitiken 269 [ Porträtt ] Knut Wicksell 273 [ Faktaruta ] Länder med inflationsmål 276 Riksbanken och ECB 277 Riksbankens penningpolitik 278 ECB:s penningpolitik 279 Beslutsfattandet 280 Kommunikation och ansvarsutkrävande 283 USA:s centralbank Federal Reserve 284 Kompletterande penningpolitiska åtgärder under finanskrisen 286 Sammanfattning 289 15 Finanspolitik 291 Grundläggande finanspolitiska begrepp 292 Finanspolitiken och konjunkturcykeln 296 Hur påverkas resursutnyttjandet? 298 Finansiellt sparande i Japan, USA, euroområdet och Sverige 301 [ Faktaruta ] Det finanspolitiska regelverket i Sverige 303 Konjunkturellt och strukturellt underskott 304 [ Faktaruta ] Skuld- och kostnadskrisen i euroområdet 307 Finanspolitiska regelverk 309 Sammanfattning 311 Internationella dimensioner 16 Internationell handel 315 Trender i världshandeln 316 Varuexport 320 Tjänsteexport 322 Handelsmönster 323 Handelsteori 323 Vad förklarar handelns omfattning? 323 Vad förklarar handelns sammansättning? 324 Absoluta fördelar 325 Relativa fördelar 327 Bytesvillkor 329 Väst har förmånliga bytesvillkor 329 Öst har förmånliga bytesvillkor 329 Varför uppstår relativa fördelar? 331 Teknologi 331 Resurser 331 [ Faktaruta ] Bytesvillkor 332 Heckscher Ohlin-teorin 332 [ Porträtt ] David Ricardo 334 Inkomstskillnader 336 [ Porträtt ] Bertil Ohlin 337 Stordriftsfördelar och monopolistisk konkurrens 338 Tullar och andra handelshinder 339 Tullar 340 Importkvoter 341 Andra handelshinder 343 [ Faktaruta ] Handelshinder för ris 344 Handelspolitik 344 Icke-tariffära handelshinder (ITH) 345 [ Faktaruta ] GATT och WTO 346 Fångarnas dilemma 347 Internationell koordinering 348 Sammanfattning 350 17 Bytesbalands och utlandsställning 351 Betalningsbalans och utlandsställning 352 Bytesbalans och utlandsställning i Sverige 356 Varför uppstår över- och underskott i bytesbalansen? 357 [ Faktaruta ] Utländska direktinvesteringar 358 Sparande och investeringar i världen 366 Sammanfattning 369 549 Global ekonomi 2012.indd 549 11-12-19 15.06.25

18 Växelkurssystem och finansiella kriser 371 Olika system med fast växelkurs 372 Fast växelkurs i praktiken 373 Guldmyntfoten 375 Den stora depressionen 376 Bretton Woods och därefter 380 [ Faktaruta ] Internationella valutafonden IMF 382 För- och nackdelar med fast växelkurs 384 Finansiella kriser vid fast växelkurs 385 Den globala finans- och skuldkrisen 386 Globala spridningskanaler och motåtgärder 393 [ Faktaruta ] Finansiella kriser i Argentina, Asien och Ryssland 394 Sammanfattning 396 19 Banker och finansiella marknader 397 Internationell bankutlåning 398 Handel med räntebärande värdepapper 400 Derivatmarknader 401 Terminer 402 Optioner 403 Valutasäkring 403 Risker 404 [ Faktaruta ] BIS 405 [ Faktaruta ] Varför ökade bankernas risktagande? 406 Den internationella derivatmarknaden 408 Sammanfattning 410 Institutionella och långsiktiga dimensioner 20 Ekonomisk tillväxt 413 En tankeram för ekonomisk utveckling 415 Produktionsfunktionen 416 Realkapitalet 417 Solowmodellen 419 Humankapitalet 422 Produktivitet, teknologi och effektivitet 424 Samlad bedömning 426 [ Porträtt ] Karl Marx 427 Hur har det gått de senaste decennierna? 428 [ Faktaruta ] Från planekonomi till marknadsekonomi 432 Sammanfattning 434 21 Institutioner, historia och geografi 435 Institutionernas framväxt 436 [ Faktaruta ] Vinnare och förlorare 1870 1913 437 Rättsordningens roll 438 Den finansiella strukturens roll 441 Öppenhet, geografi, kultur och kolonialism 442 Öppenhet 442 [ Faktaruta ] Bidrar fria kapitalrörelser alltid till utveckling? 444 Geografi och klimat 445 Kultur och religion 446 Kolonialism 446 [ Porträtt ] Gunnar Myrdal 448 Sammanfattning 451 22 Befolknings- och genusfrågorna 453 Malthus dystra mekanism 454 [ Porträtt ] Thomas Robert Malthus 456 Teorin efter Malthus 457 [ Porträtt ] Ester Boserup 458 Den demografiska övergångsperioden 459 Genusfrågan 461 Sammanfattning 466 23 Inkomstfördelning och välstånd 467 Inkomstfördelning inom länder 469 Inkomstskillnader mellan länder 474 Globala inkomstskillnader 476 [ Faktaruta ] Världsbanken 479 Hälsa och ojämlikhet 481 [ Faktaruta ] Utvecklingsbistånd 484 Tillväxtmirakel, tillväxtkatastrofer och fattigdomsfällor 485 Afrikansk gryning 486 Sammanfattning 488 550 Global ekonomi 2012.indd 550 11-12-19 15.06.25

24 Demokrati och konflikt 489 Demokratins betydelse för ekonomisk utveckling 490 Statlig kapacitet och allmänintresse 492 Demokrati och diktatur 494 [ Porträtt ] Elinor Ostrom 496 Interna konflikter som utvecklingshinder 499 Sammanfattning 502 25 Globaliseringens och finanskrisens utmaningar 503 Samhällets institutioner är viktiga 504 Effekter av globalisering 504 Hur påverkas globaliseringen av finanskrisen? 505 Hur påverkas arbetsmarknaden av globaliseringen? 506 Ny arbetsfördelning ställer krav på anpassning 507 Hur påverkas den nationella välfärdspolitiken och demokratin? 508 Lägre skatter på rörliga skattebaser 508 Öppenhet och demokrati förstärker varandra 509 Räcker jordens resurser? 510 [ Faktaruta ] Rubrik 511 Det globala klimathotet 512 Hur påverkas ekonomisk analys och politik av finanskrisen? 513 Hur kan ekonomisk analys komma att påverkas? 514 Hur kan penningpolitiken förbättras? 516 [ Faktaruta ] Internationella normer 517 Vilken roll kan finansiell stabilitetspolitik spela? 518 Hur påverkas finanspolitiken? 520 Sammanfattning 522 Noter 522 Lästips 528 Instuderingsuppgifter och diskussionsfrågor 530 Ordlista 533 Register 538 Författaren 552 551 Global ekonomi 2012.indd 551 11-12-19 15.06.25