Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse WHOS definition palliativ vård (2002) Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem.
Lindrar smärta och andra plågsamma symtom Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård.. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden Erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal Befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier som syftar till att förlänga livet såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer
De 4 dimensionerna Fysiska smärta illamående aptitlöshet trötthet Sociala identitet familjen vänner arbete-hobby förluster Psykiska oro ångest depression Existentiella framtidsoro dödsångest mening skuld ensamhet Vård och omsorg I livets slutskede Kvalitetsindikatorer i vården och omsorgen om äldre personer (SKL) Indikator 13: Informerande samtal med döende Total (%) Enköping 23 51 Heby 26 45 Håbo Knivsta Tierp Uppsala 22 53 Älvkarleby Östhammar Ranking
Indikator 14: Andel personer som har avlidit och som smärtskattats under sista veckan i livet Total (%) Enköping 4 38 Heby 17 9 Håbo Knivsta Tierp Uppsala 4 38 Älvkarleby Östhammar Ranking Indikator 16: Eftersamtal med närstående Total (%) Enköping 57 49 Heby 74 27 Håbo Knivsta Tierp Uppsala 71 30 Älvkarleby Östhammar Ranking Indikator 15: Någon närvarande vid dödsögonblicket Total (%) Enköping 94 26 Heby 93 33 Håbo Knivsta Tierp Uppsala 83 83 Älvkarleby Östhammar Ranking
Från Socialstyrelsens dödsfallsregister * % över 85 år som avlidit på sjukhus Begrepp Brytpunkt Palliativa faser * Tidig (obotlig sjukdomsfas) * Övergångsfas (brytpunktsprocess) * Sen (livets slutskede) - Final/terminal fas (LCP) Palliativa insatser Palliativ vård Brytpunkter Kurativ vård Vård av Palliativ vård obotbar sjukdom Palliativa insatser Rädda liv Förlänga liv Livskvalitet Brytpunkt
Hur stora måste chanserna vara för att du skall acceptera cytostatika? Kontr. Ssk. Husläk. Onk. Pat. Tung cytostatika Chans till bot 50% 50% 25% 10% 1% Förlänga liv (mån) 24-60 24 24 12 12 Symptomkontroll 75% 50% 75% 50% 10% Kontr. Ssk. husläk. Onk. Pat. Lätt cytostatika Chans till bot 25% 10% 10% 10% 1% Förlänga liv (mån) 18 12 12 6 3 Symptomkontroll 50% 25% 25% 25% 1% Brytpunkter/faser i patientens sjukdom Brytpunktsprocess Informerande samtal Tidig fas Sen fas Final fas
Checklista, inför den sena fasen Behöver informationen till patienten och de närstående kompletteras? Vilka plågsamma symtom kan förväntas? Vilka åtgärder finns förberedda för de tillfällena? Var skall patienten vistas? Om det sviktar, vart skall patienten ta vägen då? (Ingen människa skall efter näst sista brytpunkten hänvisas till akutmottagning på sjukhus. Öppen Retur eller liknande system skall finnas!) Vilka är vårdgivare? Kontorstidjourtid? Finns hjälpmedel och läkemedel på plats? Skall läkare eller kurator eller diakon tala med någon av de närstående? Finns Närståendepenningintyg, sjukintyg, färdtjänst, trygghetslarm mm? Brytpunktssamtal Det informerande samtalet Socialstyrelsens riktlinjer för: Bröst, kolorektal och prostatacancer Högsta prioritet (=1 på en 10 gradig skala) Ingår som en kvalitetsindikator i SKL öppna jämförelser
När brytpunktssamtal I sen palliativ fas när vården och behandlingen inte längre handlar om att bota, eller om att förlänga livet har man nått en vändpunkt eller en brytpunkt. När livets meningsfulla, aktiva innehåll har krympt till en försumbar nivå. Det är INTE en medicinsk definition, den bestäms inte av ett oväntat nedslående rtg svar, HB 70 eller ett systoliskt blodtryck på 80. Varför brytpunktssamtal? När dödsfallet är väntat har vi möjlighet att erbjuda patienten/vårdtagaren ett anpassat vård innehåll för sista delen av livet Genom att tydliggöra att något är väntat skapar vi möjlighet för valfrihet för patienten/vårdtagaren och närstående Väljer jag som närstående att vara närvarande eller inte? Väljer jag att vårdas på sjukhus, hemma eller inom kommunala boendeformer? Vilka skall delta i brytpunktssamtal? Vid brytpunktssamtalet ska lämpliga personer ur teamet som vårdar patienten delta Om möjligt patienten själv Närstående Behandlande läkare Sjuksköterska Undersköterska/kontaktperson Ev. annan person i teamet
När börjar livets slutskede? När man haft brytpunktssamtal! Men viktigt att utesluta tillstånd som härmar livets slutskede infektioner, anemi, övermedicinering mm. Ta ställning i så fall senast nu till ev. behandling. Efter brytpunktssamtalet är frågan ur världen. Var dokumentera brytpunktsamtalet Samtalet ska dokumenteras både i omvårdnadsjournal och i medicinsk journal och dessa ska vara tillgängliga dygnet runt för dem som vårdar patienten Checklista inför den finala fasen Är alla berörda medvetna om att livets slut nu är nära? Vill patienten hinna något mer före döden komma till sitt eget hem, ha någon viss person hos sig de sista timmarna, träffa sin präst en gång till o.s.v.? Kan de närstående planera för att avlösa varandra så att bördan fördelas jämt? Finns de läkemedel och hjälpmedel som behövs? Injektioner om det inte går att ta tabletter?
Finns det fortfarande frågor kring behandlingsåtgärder de sista dygnen. Dropp, syrgas mm? Behöver något förberedas inför dödsögonblicket? Religiösa eller kulturella riter/seder? Vem skall kontaktas vid dödsögonblicket? Vill familjen tala om vad som händer sedan kista, transporter mm? Är det lämpligt att lämna skriftlig och muntlig information (färdiga häften eller boktips) om hur det är när en människa dör? Brytpunktsamtal närstående Brytpunktssamtal patienten
Palliativt förhållningssätt Det finns alltid något att göra Hög grad av tillgänglighet När ett nytt behov /symtom tillkommit- hjälp nu Att man alltid försöker ligga steget före-vårdplanering Det är behovet som styr insatserna Enheten för vård är familjen Etisk plattform Humanistisk människosynmänniskovärdesprincipen Behovs och solidaritetsprincipen Godhetsprincipen-att göra gott Icke skada principen-att inte skada Rättviseprincipen-att vara rättvis Autonomiprincipen-att respektera självbestämandet Hospice filosofin I huvudsak överensstämmande med den palliativa vårdfilosofin Skillnader Volontärer Präst med i vårdteamet När patienten har börjat vårdas på hospice har de rätt att få vård där till sin död Betonar betydelsen av utomhusvistelse Mer användande av alternativa metoder, massage, konst musik