En värdig vård vid livets slut
|
|
- Fredrik Martinsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En värdig vård vid livets slut Hospice Österlen som centrum för vård, forskning och utbildning Svenska Kyrkan och Stiftelsen Österlenvård verkar för omsorgen om människorna på Österlen. Vi vill att alla ska må väl i andlig såväl som fysisk bemärkelse under livets alla skeden. En god omsorg och tillgång till fungerande hälso- och sjukvård för alla skapar viktigt underlag för välfärd och social trygghet och främjar en positiv utveckling på Österlen. Befolkningen på Österlen har en unik åldersstruktur. Många gamla människor bor i våra städer och byar och alltfler söker sig hit. Naturen, landskapet och havet utgör attraktiva ingredienser i en rofylld och avstressad tillvaro som många längtar efter. Vi i Svenska Kyrkan och Stiftelsen Österlenvård möter nu alltfler som är bekymrade över situationen inom sjukvården och framförallt den vård man kan behöva vid livets slutskede. Den rätt vi har till specialiserad s.k. palliativ vård av hög kvalitet kan i praktiken inte erbjudas i vår landsända. Närmaste vårdenheter ligger i Trelleborg, västra Skåne och Kristianstad, långt från hembygden och nära anhöriga. Invånarna i Skåne är dessutom allmänt sett sämre lottade än i andra landsdelar. Vi har därför bildat Stiftelsen Hospice Österlen med ändamålet att främja tillkomsten, driften och utvecklingen av hospicevård och palliativ vård i hemmet eller i särskilt boende i sydöstra Skåne. Efter analys av nuvarande lagstiftning, internationella och nationella riktlinjer samt behoven av kompetens, forskning och utveckling inom palliativ medicin har vi antagit en vision för Stiftelsen, utarbetat verksamhetsplan med budget, försäkrat oss om lokaler för hospiceverksamheten samt tryggat den grundläggande finansieringen 1. För att verksamheten ska komma till stånd behövs nu vårdavtal med Region Skåne och Simrishamns kommun. Palliativ vård Enligt World Health Organisation (WHO) 2 bygger palliativ vård på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå i samband med vård i livets slutskede. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Palliativ vård Lindrar smärta och andra plågsamma symptom; Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process; 1 I detta arbete har som sakkunniga deltagit Dag Lundberg (professor emeritus vid Lunds Universitet), Tor Lindgren och Kerstin Molin (tidigare överläkare vid Simrishamns sjukhus) och advokaten Ingemar Roosberg. Arbetet har letts av en styrgrupp med Peter Buhrman, ordförande i kyrkofullmäktige som ordförande och Hans Sandin (företagsledare representerande Stiftelsen Österlenvård) som vice ordförande. 2 National Cancer Control Programs: Policies and Managerial Guidelines. 2 nd edition
2 Syftar inte till att vare sig påskynda eller fördröja döden; Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård; Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden; Erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet; Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal; Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier som syftar till att förlänga livet såsom cytostatika och strålbehandling; och Omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symptom och komplikationer. Palliativ vård är således den aktiva helhetsvården av personer med sjukdomar där bot inte längre är att vänta (enligt NE). Det generella målet är bästa möjliga livskvalitet för både patient och anhöriga, att tillgodose de fysiska likaväl som de psykiska, sociala och andliga behoven. Även om den palliativa vården riktar sig främst till cancerpatienter och deras familjer innefattar den numera även patienter med slutstadier av allvarliga lungsjukdomar, kronisk hjärtsvikt, svåra neurologiska sjukdomar och aids. Tillstånden kännetecknas av föränderliga fysiska symptom, ökad psykosocial smärta och en relativt kort terminal fas. För tydlighets skull bör tilläggas att den vård som avses här ska omfatta alla åldrar. Nuläge Region Skåne har i juni 2009 presenterat en beskrivning av behovet avseende den specialiserade palliativa vården i Skåne. 3 Bakgrunden är ett uppdrag i december 2008 av hälso- och sjukvårdsnämnden att genomföra en behovsanalys. Resultatet av analysen har ännu inte presenterats och den ytterst kortfattade beskrivningen synes i huvudsak tjäna som underlag för regionens budget för Den specialiserade palliativa vården omfattar Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH); Hospice/palliativa avdelningsplatser; Konsultfunktion; och Forskning, utbildning och utveckling. Beskrivningen är helt fokuserad på Skåne med statistiska jämförelser mellan länets olika delar, baserat på data från 2006 och Enda nationella jämförelse är beträffande antalet hospiceplatser. Här konstateras kort att Region Skåne ligger under riksgenomsnittet för både hospicevård och avancerad sjukvård i hemmet och har enligt palliativregistret ytterligare försämrats för Vidare sägs vårdplatserna vara ojämnt fördelade i Skåne, trots att de numera bortfallna platserna i Ystad inräknats. Ingen hänvisning görs till prioritetsutredningen , EUs rekommendationer , regeringens viljeyttring i maj , socialstyrelsens omfattande rapport i december 2006 eller som resultat därav, förslaget till nationell cancerstrategi Behovet av forskning, utveckling och utbildning nämns överhuvudtaget inte under slutsatser och förslag till åtgärder. 3 Närsjukvårdsberedningen dnr Beslutsförslag Vårdens svåra val. SOU 1995:5. 5 Rekommendation Rec (2003) 24 antagen Regeringens skrivelse 2004/05: Nationell Cancerstrategi. SOU 2009:11. 2
3 Vår analys visar att vårdsituationen inom Skåne och särskilt den östra halvan ger en betydligt mer alarmerande bild än beskrivningen antyder och kräver omfattande åtgärder inom alla de fyra områden som den palliativa vården omfattar. Forskning, utveckling och utbildning ligger på en mycket låg nivå i mån den förekommer. Läget i Skåne vår analys Olika studier har visat att den övervägande delen av patienterna i den specialiserade palliativa vården har en cancersjukdom. Antalet avlidna i cancer används därför nedan som jämförelseindikator. Förslaget till Nationell Cancerstrategi innehåller en omfattande genomgång av nuläge och behov av åtgärder i ett nationellt såväl som internationellt perspektiv. Enligt denna noteras för hela Skåne 76 vårdplatser i sluten vård och 196 platser i avancerad hemsjukvård eller 272 platser. Detta motsvarar 86 platser per avlidna i cancer. I genomsnitt finns i Sverige 147 platser. Flera län har platser per avlidna. Region Skåne ligger bland de sex sämsta i landet. Ännu mer alarmerande blir situationen vid en jämförelse mellan olika delar av Skåne. Sedan Ystads lasarett tvingades lämna sina platser till vanlig sjukvård vilket ledde till att Simrishamns kommun sade upp sitt samarbetsavtal om sluten vård finns öster om en linje Trelleborg Malmö Lund - Helsingborg Hässleholm endast en enhet, i Kristianstad, med sex platser. Det innebär att halva Skåne för närvarande är utan tillgång till sluten palliativ vård. Läget i närområdet Palliativregistret visar följande tillgång till sluten palliativ vård 2008: Blekinge län: Ronneby 6 platser Kalmar län: Kalmar 10 platser Kronobergs län: 0 Jönköpings län: Värnamo 5 platser, Vetlanda 6 platser, Jönköping 10 platser Hallands län: Falkenberg 12 platser, Varberg 9 platser, Kungsbacka 9 platser. Inom det geografiskt stora området söder om Falkenberg Värnamo - Vetlanda Kalmar finns sålunda utanför Skåne endast 6 platser i Ronneby. Forskning, utveckling och utbildning I Sverige finns för närvarande bara en professur i palliativ medicin, vid Karolinska Sjukhuset i Solna. Inom Region Skåne ska enligt närsjukvårdsberedningens behovsbeskrivning forskning och utveckling bedrivas som inom alla andra verksamheter inom hälso- och sjukvården. Vidare sägs att FoU-verksamhet bör bedrivas vid samtliga specialiserade palliativa enheter med stöd av ett regionalt FoU-centrum som knyts till ett av de palliativa centra i samarbete med Universitetet. Hur detta ska genomföras är oklart. Det framstår som självklart att avancerad forskning inom palliativ medicin i dess egentliga bemärkelse liksom professionell utbildning med hög kvalitet bör koncentreras till en enhet, lämpligen kopplad till Lunds Universitet. Behov Vi har identifierat följande behov: 3
4 1. Mellersta och sydöstra Skåne saknar hospice/palliativa vårdplatser. 2. Sydöstra Skåne har en åldersstruktur som indikerar ökande behov av palliativ vård i alla avseenden. Inflyttningen domineras av äldre. 3. Region Skåne saknar regionalt FoU-centrum. Utveckling och utbildning behövs. 4. Forskning och utveckling i Sverige är eftersatt och behöver stimuleras. Vår vision Vi vill skapa ett hospice 8 på Österlen vilande på kristen humanistisk grund med öppenhet för etnisk mångfald samt präglat av de starka estetiska värden landskapet och havet erbjuder. Hög kompetens och stark empati ska genomsyra medarbetarna och deras arbete. Klara etiska riktlinjer med värdighet, optimal smärt- och symptomlindring och individuell omvårdnad i en lugn och vänlig atmosfär är nyckelbegrepp vid utformningen av en vetenskapligt grundad palliativ vård. Målet är att rekrytera erfaren personal med ett brinnande intresse för de etiska, existentiella och andliga frågorna i hospicefilosofin och med ambition och vilja att skapa ett framtida resurscentrum för en högre utbildning i palliativ omvårdnad på Österlen. Huvudmannaskapet ska bäras av en gemensamt skapad stiftelse och eventuellt överskott i driften ska i sin helhet användas till gagn för verksamheten. Svenska Kyrkan och Stiftelsen Österlenvård har beslutat att bilda Stiftelsen Hospice Österlen och att tillskjuta det kapital som behövs initialt för Stiftelsens bildande. Verksamhetsplan Vi har utarbetat en verksamhetsplan för Hospice Österlen som omfattar 10 platser i palliativ slutenvård dygnet runt vilket motsvarar nuvarande behov i sydöstra Skåne baserat på befolkningsunderlag i kombination med demografisk profil. Till Hospice Österlen kan kopplas ca 30 patienter med avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och konsultfunktion. Vi har försäkrat oss om ändamålsenliga lokaler på Simrishamns sjukhus. För verksamheten behövs läkare, sjuksköterskor och undersköterskor samt tillgång till präst, diakon och kurator. Under vårt förarbete har vi fått en mängd förfrågningar som indikerar att inga svårigheter bör föreligga att få kvalificerad personal - alla kategorier och volontärer för annat än egentligt vårdarbete. De årliga kostnaderna exkl. lokalhyra bedöms till ca 15 milj. kr. Till detta kommer ca 3 milj. kr för att ställa i ordning lokalerna. Vår ambition är att Hospice Österlen ska vara regionalt FoU-centrum för palliativ medicin med forskning, utveckling och utbildning. Verksamheten ska utvecklas till att bli nationellt resurscentrum för palliativ vård. 4
5 8 Hospice är vårdform för svårt sjuka och döende människor baserad på respekt för personlig integritet, god omvårdnad och symptomlindring samt psykosocialt stöd för hela familjen, den s.k. hospicefilosofin. Hospice betecknar också själva institutionen. 5
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8
Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Anders Wallner Kerstin Dolfe, 0-09 8 0 BESLUTSFÖRSLAG Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Pallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska
Pallia%v vård - %ll alla som behöver gunnar.eckerdal@vgregion.se Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska Vad är pallia%v vård? Är pallia%v vård prioriterad vad säger lagen? När behövs
Österlenprojektet palliativ vård utan gränser. Christel Wihlborg Medicinskt ansvarig läkare Palliativ vård och ASIH Ystad
Österlenprojektet palliativ vård utan gränser Christel Wihlborg Medicinskt ansvarig läkare Palliativ vård och ASIH Ystad 180216 Österlenprojektet palliativ vård utan gränser ett samarbete mellan Palliativ
Skurups Kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 7
Skurups Kommun Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede KPMG AB 2010-12-21 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4
Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM
Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM Myter om Pallia%v vård Om man remi*eras,ll pallia,va dör man inom 2 veckor pallia,va avdelningen = dödsavdelning Pa,enten har en cancersjukdom som är spridd jag
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013
Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter
Motionssvar: Kvalificerad vård i livets slutskede
Thomas Kunze, chefläkare Ärendenr HSN 2016/264 1 (5) Handlingstyp Beslutsärende Datum 5 juli 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Motionssvar: Kvalificerad vård i livets slutskede Förslag till beslut Hälso-
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:
Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Burlövs Kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport. KPMG AB Februari 2011 Antal sidor:8
Burlövs Kommun Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede KPMG AB Antal sidor:8 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning 1
Palliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Att få leva tills man dör
Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård
Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Innehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal
Igelosa Hospice Innehall o Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal Målsättning Litteraturstudier Evidensbaserad arkitektur Hospicefilosofin Studiebesök Enkäter Workshop
sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland
MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0462-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D
Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det! Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum
Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det! Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum Den dåliga döden erfarenheter i hemmiljö, hospice, sjukhus och kommunal
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer.
Den östgötska vårdkrisen Så kapar vi vårdens köer. Så kapar vi vårdköerna i Östergötland Bakgrund Vårdköerna har ökat drastiskt i Sverige. Idag är de dubbelt så långa som 2014. Situationen i Östergötland
Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet
Palliativt förhållningssätt
Palliativt förhållningssätt Professor Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem Vetenskaplig ledare för PKC (Palliativt Kunskapscentrum
Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.
Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa
Rutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Palliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Svenska palliativregistret (2009)
vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
Sida 1 (9) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Palliativ vård
Palliativt förhållningssätt
Palliativt förhållningssätt Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC Hur såg rötterna
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga
Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Inspirations och kunskapsseminarium Kontaktsjuksköterskan och teamet i cancervården
Inspirations och kunskapsseminarium Kontaktsjuksköterskan och teamet i cancervården I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Vem är vi som är här? Kontaktsjuksköterska Sjuksköterska Läkare Kurator
God palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Palliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun
Projektet: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 2017-05-16 God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 1 PROJEKTPLAN: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun Övergripande målsättning:
Svensk hälso- och sjukvård
Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken
Utredning - Palliativ vård i Region Halland
01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-11-11 HSS130096 Hälso- och sjukvård Utredning - Palliativ vård i Region Halland Bakgrund Palliativ vård, det vill säga symptomlindrande
16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL
enheter i VGR och år 2015 Uppdaterad 150922 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Högsbo - avdelning 604 Kompetenscentrum / Utvecklingsenheten för palliativ vård SU/Högsbo ASIH-team Område Väster Område Öster
Anslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Palliativ vård i VGR och Halland
Bilaga 1 Palliativ vård i VGR och Halland Juni 2012 1 Syfte Jag......och mina närstående är informerade om min situation....är lindrad från smärta och andra besvärande symtom....är ordinerad läkemedel
Region Skåne. Samverkan kring palliativ/vård i livets slutskede. Revisionsrapport. KPMG AB Januari 2011 Antal sidor: 27
Samverkan kring palliativ/vård i livets slutskede KPMG AB Antal sidor: 27 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Samlad
Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
PALLIATIV VÅRD I HEMMET
inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 november 2012 TALARE FRÅN Ersta Sköndal högskola Anna Whitaker Lektor och docent i socialt arbete Mittuniversitetet Titti Melin-Johansson Sjuksköterska och
Medicinsk vårdplanering VPL
Medicinsk vårdplanering VPL Solveig Wanland Distriktsläkare Vårdcentralen Tidan med förkärlek till döendet Tidningsrubrik i DN 18 mars 2010 1 Definitioner och begrepp Multisjuk Multisviktande Mest sjuka
Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010
Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm 12-13 april 2010 Palliativ vård i Sverige - olika perspektiv Den svårt sjuka och döende människan och de
Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
SJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp
Nyheter i korthet: Region Skåne lämnar nya ansökningar för rikssjukvård gällande avancerad hjärtkirurgi för barn och vuxna med medfödda hjärtfel
Denna information redogör kortfattat för Vårdproduktionsutskottet/- beredningens beslut i de ärenden som behandlades vid sammanträdet den 26 mars 2013. Vårdproduktionsutskottet-/beredningen bereder och
Palliativ vård med fokus på cancer inom södra sjukvårdsregionen
Palliativ vård med fokus på cancer inom södra sjukvårdsregionen Syfte Syftet med den föreliggande rapporten är att kartlägga strukturen, beskriva framtidplaner och identifiera utvecklingsområden inom den
Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården
Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla
WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.
I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal
Anna Jildenhed Michaela Birgersson SOCH09 ht-2011 I livets slutskede Inledning Vi har valt att skriva om olika aspekter som rör döden. Vi är medvetna om att vår text på sina ställen är mer medicinsk än
Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ slutenvård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-05-22 p 4 1 (7) Handläggare: Marite Sandström Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ
Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST
Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Nicolas Rolin grundar Hôtel-Dieu Hospices de Beaune i Frankrike (1443) Medicinska kliniken Lunds lasarett, 3 4 september
Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?
Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Jessica Wihl onkolog/ gynonkolog Medicinsk rådgivare RCC Syd
Halland Kronoberg Blekinge Skåne Jessica Wihl onkolog/ gynonkolog Medicinsk rådgivare RCC Syd Bakgrund Södra regionvårdsnämnden tog 2014 beslut i samband med godkännande av den första regionala cancerplanen
Centrala pensionärsrådet
PROTOKOLL 1-8 Datum 2014-05-28 1 (7) Protokoll från sammanträde Tid: 2014-05-28 kl 09.00--12.00 Plats: Rum Cerebrum, Regionalt cancercentrum syd, Lund Deltagande ledamöter Carl Johan Sonesson, ordförande
God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Bättre cancervård med patienten i fokus
Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och
Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)
Palliativ vård Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders) Pallium Ordet palliativ kommer från latinets pallium som betyder mantel. Omslutande helhetsvård
Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund
En dag om palliativ vård Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund RÖJ-regionala öppna jämförelser 9802 personer avled i norra regionen 2014 2269 av dessa
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede
Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget
Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner
KIL1000, v1.1, 2014-01-31 KILS KOMMUN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se RUTIN 2019-05-07 Beslutad i Ledn.gr. 2019-05-14 Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner Sida 1 av 11 Innehåll Bakgrund
VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem
SFPM 20 år Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Hur svensk palliativ medicin startade Varför är vetenskapen viktig för en specialitet?
Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund
2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker
Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %
WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.
Skånevård Kryh Förvaltningsledning och stab
Skånevård Kryh Förvaltningsledning och stab Alice Lindström Handläggare 046-770892 alice.lindstrom@skane.se Datum 2016-08-02 Version Dnr 1 (10) Utvärdering av effekter av organisatoriska förändringar inom
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-05-27 1 (2) 138 Initiativärende. Öppna den palliativa slutenvården i Trelleborg Diarienummer 1601664 Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut 1. Hälso-