1 Vektorer i koordinatsystem

Relevanta dokument
October 9, Innehållsregister

KOKBOKEN 1. Håkan Strömberg KTH STH

Veckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010

P Q = ( 2, 1, 1), P R = (0, 1, 0) och QR = (2, 2, 1). arean = 1 2 P Q P R

x+2y 3z = 7 x+ay+11z = 17 2x y+z = 2

Explorativ övning Vektorer

Vektorgeometri. En vektor v kan representeras genom pilar från en fotpunkt A till en spets B.

Räta linjer i 3D-rummet: Låt L vara den räta linjen genom som är parallell med

Vektorer. Vektoriella storheter skiljer sig på ett fundamentalt sätt från skalära genom att de förutom storlek också har riktning.

{ 1, om i = j, e i e j = 0, om i j.

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 1

===================================================

Där a = (1, 2,0), b = (1, 1,2) och c = (0,3, 1) Problem 10. Vilket är det enda värdet hos x för vilket det finns a och b så att

MATEMATIK GU. LLMA60 MATEMATIK FÖR LÄRARE, GYMNASIET Analys, ht Block 5, översikt

2x+y z 5 = 0. e x e y e z = 4 e y +4 e z +8 e x + e z = (8,4,5) n 3 = n 1 n 2 =

2+t = 4+s t = 2+s 2 t = s

1 Ortogonalitet. 1.1 Skalär produkt. Man kan tala om vinkel mellan vektorer.

Eftersom ON-koordinatsystem förutsätts så ges vektorernas volymprodukt av:

Att beräkna:: Avstånd

Vektorgeometri och funktionslära

Föreläsning 13 Linjär Algebra och Geometri I


Vektorgeometri för gymnasister

Moment 4.11 Viktiga exempel 4.32, 4.33 Övningsuppgifter Ö4.18-Ö4.22, Ö4.30-Ö4.34. Planet Ett plan i rummet är bestämt då

SF1624 Algebra och geometri

Linjen P Q tangerar cirkeln i P och enligt en sats i geometrin är OP vinkelrät. tan u = OP. tan(180 v) = RS. cos v = sin v = tan v, tan v = RS.

Föreläsningsanteckningar i linjär algebra

Tillämpad Matematik II Övning 1

kan vi uttrycka med a, b och c. Avsnitt 2, Vektorer SA + AB = SB AB = SB SA = b a, Vi ritar först en figur av hur pyramiden måste se ut.

Vektorgeometri. En inledning Hasse Carlsson

z = 4 + 3t P R = (5 + 2t, 4 + 2t, 4 + 3t) (1, 1, 3) = (4 + 2t, 3 + 2t, 1 + 3t)

Vektorer för naturvetare. Kjell Elfström

Tentamen 1 i Matematik 1, HF okt 2018, Skrivtid: 14:00-18:00 Examinator: Armin Halilovic

Studiehandledning till linjär algebra Avsnitt 2

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag med bedömningskriterier till kontrollskrivning 1 Måndagen den 29 november, 2010

Vektorgeometri för gymnasister

September 13, Vektorer En riktad sträcka P Q, där P Q, är en pil med foten i P och med spetsen i Q. Denna har. (i) en riktning, och

AB2.1: Grundläggande begrepp av vektoranalys

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

SF1624 Algebra och geometri

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Svar till tentan. Del A. Prov i matematik Linj. alg. o geom

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: 1 1 Basvektorer i tre dimensioner: Enhetsvektor i riktningen v: v v

VEKTORGEOMETRI. Christian Gottlieb

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 Torsdag 22 augusti Skrivtid: 14:00-18:00 Examinator: Armin Halilovic

Analys o Linjär algebra. Lektion 7.. p.1/65

x = som är resultatet av en omskrivning av ett ekvationssystemet som ursprungligen kunde ha varit 2x y+z = 3 2z y = 4 11x 3y = 5 Vi får y z

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

Mer om analytisk geometri

Studiehandledning till. MAA123 Grundläggande vektoralgebra

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister

Linjer och plan Låt ABCD vara en fyrhörning i planet. Om A väljs till origo och

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, för BD10 onsdag 22 september 2010, kl

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14,

Moment 4.3.1, Viktiga exempel 4.44, 4.46, 4.48 Handräkning 4.53, 4.59, 4.60, 4.61, 4.62, 4.63, 4.64, 4.65 Datorräkning 1-15 i detta dokument

Betygsgränser: För betyg. Vem som har. Hjälpmedel: av papperet. Uppgift. 1. (4p) 0. (2p) 3 (2p) Uppgift. 2. (4p) B-2C om. vektor A (1p) b) Bestäm k så

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

= ( 1) ( 1) = 4 0.

Linjer och plan (lösningar)

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Moment Viktiga exempel 4.17, 4.18, 4.19, 7.20, 4.22, 4.23 Handräkning 4.17, 4.18, 4.19, 4.21, 4.24, 4.54 Datorräkning.

Sidor i boken Figur 1: Sträckor

TENTAMEN. Matematik 1 Kurskod HF1903 Skrivtid 13:15-17:15 Onsdagen 25 september 2013 Tentamen består av 3 sidor

ax + y + 2z = 3 ay = b 3 (b 3) z = 0 har (a) entydig lösning, (b) oändligt många lösningar och (c) ingen lösning.

Determinant Vi förekommer bokens avsnitt, som handlar om determinanter eftersom de kommer att användas i detta avsnitt. a 11 a 12 a 21 a 22

1. (Dugga 1.1) (a) Bestäm v (3v 2u) om v = . (1p) and u =

. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning?

MAA123 Grundläggande vektoralgebra

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

MAA123 Grundläggande vektoralgebra

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2

Vektorgeometri för gymnasister

1.1 Skriv följande vektorsummor som en vektor (a) AB + BC (b) BC + CD + DA.

Mer om geometriska transformationer

Vektorgeometri för gymnasister

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Modul 1: Komplexa tal och Polynomekvationer

Övningstentamen i MA2004 Tillämpad Matematik II, 7.5hp

Datum: 24 okt Betygsgränser: För. finns på. Skriv endast på en. omslaget) Denna. Uppgift. Uppgift Beräkna. Uppgift Låt z. Var god. vänd.

KOKBOKEN. Håkan Strömberg KTH STH

Vektorgeometri för gymnasister

Version 1.0 :: 20 januari 16:52. INTRODUKTION TILL VEKTORER :: (iv) ivmikael Forsberg

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdagen 29 oktober, 2014

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI Delkurs

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter

Detta cosinusvärde för vinklar i [0, π] motsvarar α = π 4.

Vektorgeometri för gymnasister

Vi definierar addition av två vektorer och multiplikation med en reell skalär (tal) λλ enligt nedan

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Vektoranalys I. Anders Karlsson. Institutionen för elektro- och informationsteknik

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Inför tentamen i Linjär algebra TNA002.

MULTIPLIKATION AV MATRISER, BASER I RUMMET SAMT FÖRSTA MÖTET MED MATRISINVERSER = = =

Övningstentammen 1. 3x 2 3x+a = 0 ax 2 2ax+5 = 0

Matematik CD för TB. x + 2y 6 = 0. Figur 1:

Moment 4.2.1, 4.2.2, 4.2.3, Viktiga exempel 4.1, 4.3, 4.4, 4.5, 4.6, 4.13, 4.14 Övningsuppgifter 4.1 a-h, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.

Beräkna determinanten för produkten MMM Skissa, och bestäm arean av, det i det komplexa talplanet belägna området

MA2004 Tillämpad Matematik II, 7.5hp,

Transkript:

1 Vektorer i koordinatsystem Ex 11 Givet ett koordinatsystem i R y a 4 b x Punkten A = (3, ) och ortsvektorn a = (3, ) och punkten B = (5, 1) och ortsvsektorn b = (5, 1) uttrycks på samma sätt, som en "radvektor" När det gäller ortsvektorer kallas elementen 3 och komponenter och för motsvarande punkt koordinater (a) För att beräkna vektorsumman a + b ritar vi och får att alltså komponentvis addition a + b = (3, ) + (5, 1) = (8, 1) (b) Längd av resp vektor är detsamma som avstånd mellan motsvarande punkt och origo (0, 0) = 0 a = a = 3 + = 13 och b = b = 6 (c) Vinkeln mellan vektorerna: Vi ser vektorerna som sidor i en triangel Den tredje sidan kan skrivas som c := ba = (, 3) med längd c = c = 13 Mellanliggande vinkel θ(= C) ges av Cosinussatsen: a + b ab cos θ = c cos θ = a + b c (d) En enhetsvektor e 1 a ges av Men visar lätt att e 1 = 1 e 1 = a (3, ) = = a 13 ab ( 3 13, = = 1 θ = 45 ) 13 För att beräkna vinkeln mellan a = OA och b = OB, där a = (ax, a y ) och b = (b x, b y ), använder vi oss av Cosinussatsen Den säger att med c = a b och c = c, är cos θ = a + b c ab Med komposanterna ovan får vi cos θ = a x + a y + b x + b y ((a x + b x ) + (a y + b y ) ) ab Vi definierar skalärprodukten Alltså gäller, för vektorer i R att Ex 1 till ab cos θ = a b cos θ =: a b a b cos θ = a b = a x b x + a y b y = a x b x + a y b y ab Med a = (3, ) och b = (5, 1) får vi cosinus för mellanliggande vinkel cos θ = 3 5 + (1) 13 6 = 1 θ = 45 1

Ex 13 Givet punkterna A = (, 1) och B = (6, 4), bestäm (a) linjen genom punkterna på parameterform (b) punkterna på linjen som ligger på avståndet 1 från A (a) linjen genom punkterna på parameterform: Den ges av där OA = a = (, 1) och r = (x, y) = OA + t AB AB = OB OA = b a = (6, 4) (, 1) = (4, 3) Alltså är { x = 4t + y = 3t + 1 För att få paremeterfri form löser vi ut t i de båda ekvationerna: t = x 4 = y 1 3 eller 3x 4y = 0 (b) punkterna på linjen som ligger på avståndet 1 från A: Vi skall alltså finna t sådant att t AB = 1 dvs t = 1 5 t = ±1 5 svarande mot två punkter med avstånd 1 ( 6 t = 1 (x, y) = 5, ) resp t = 1 (x, y) = 5 ( 14 5, 8 ) 5 Kommentarer: Vektorerna som har längd 1 (enhetsvektorer) och ligger längs koordinataxlarna betecknas i e x = (1, 0) och j e y = (0, 1) i R I R 3 beteckna de i e x = (1, 0, 0), j e y = (0, 10) och k = e z = (0, 0, 1) Ex 14 Givet punkterna A = (1, 1, 3), B = (, 3, 4) och C = (4, 6, 11) (a) Bestäm vektorna startpunkt i A och slutpunkter i B resp C och bestäm deras längder (b) Bestäm vinkeln mellan vektorerna (c) Bestäm en ekvation för linjen genom punkterna 1 Bestäm de punkter på linjen som har avståndet d = 6 från punkten A

(a) med längder AB = (1,, 1) och AC = (3, 5, 8) AB = 1 + + 1 = 6 och AC = 3 + 5 + 8 = 98 = 7 (b) Vinkeln får vi med skalär produkt: (1,, 1) (3, 5, 8) cos θ = 7 1 3 = 6 7 3 = θ = 30 (c) Vi bildar vektorn AB = (1,, 1) Linjens ekvation blir då { x = 1 t + 1y = t + 1 eller (x, y, z) = (1, 1, 3) z = 1 t + 3 (d) Vi skall alltså lösa ekvationen t 1 + + 1 = t 6 = 6 t = ±1 P 1 = (1, 1, 3) 1(1,, 1) = (0, 1, ) och P = (1, 1, 3) + 1(1,, 1) = (, 3, 4) 11 Vektoriell produkt (Cross product) Denna multiplikation finns bara i R 3 Givet två vektorer i R 3, säg a och b Vektorprodukten a b definieras som den vektor 1 sådan att a, b och a b bildar ett högersystem i den ordningen Längden av denna vektor är a b = a b sin θ, där θ är mellanliggande vinkel 3 a b a och a b b Kommentarer: Det följer att a = 0, om θ = 0 eller θ = 180 Vidare är a b = a b, om θ = 90 a b = b a (Antikommutativitet) Man kan visa att vektorprodukten är vänster- och högerdistributiv Ex 15 Givet punkterna A = (1, 1, 3), B = (, 3, 4) och C = (4, 6, 11) Vi bildar vektorerna AB = (1,, 1) och AC = (3, 5, 8) Dessa kan vi skriva med mha basvektorerna e x = i = (1, 0, 0), e y = j = (0, 1, 0) och e z = k = (0, 0, 1) AB = i + j + k och AC = 3i + 5j + 8k Innan vi multiplicerar ihop dessa, ser vi att i i = 0, nollvektorn, eftersom mellanliggande vinkel är θ = 0 Pss med de två andra basvektorerna Dessutom är i j = k och k j = i 3

detta beror på att koordinataxlarna, x, y och zaxlarn utgör ett högersystem i den ordningen Distributiva lagarna ger att AB AC = (i + j + k) (3i + 5j + 8k) = = ( 8 5 1)i + (1 3 8 1)j + (1 5 3)k = (11, 5, 1), Man kan alternativt göra beräkningen med determinant av ordning 3: i j k 1 1 = (16 5)i + (3 8)j + (5 6)k = (11, 5, 1) 3 5 8 Vi verifierar att denna vektor är vinkelrät mot a: Pss med b (Övning!) a (a b) = (1,, 1) (11, 5, 1) = 11 10 1 = 0 Ex 16 exempel Bestäm en ekvation för planet, som innehåller punkterna i föregående Vi vet att (11, 5, 1) =: n är vinkelrät mot de två vektorerna (1,, 1) och (3, 5, 8) och dessa vektorer är parallella med planet Man säger då att n = (11, 5, 1) är normalvektor till planet Detta plan består av alla punkter (x, y, z)(= r som ortsvektor), sådana att n r OA, alltså Med talen givna av ovan, är n (r OA) = 0 n (r OA) = (11, 5, 1) ((x, y, z) (1, 1, 3)) = 11x 5y z 3 = 0 Kommentarer: Planets ekvation blir densamma även om man byter A mot B elller C Planets allmänna ekvation kan skrivas Ax + By + Cz + D = 0 (1) KoefficienternaA, B, C, D är inte punkterna givna o exemplet utan komponenter för normalvektorn Ex 17 Beräkna arean av triangeln med hörn i A, B och C Enligt areasatsen för triangel är arean T = 1 a b sin θ där θ är mellanliggande vinkel till sidorna med längder a och b Nu är a b = ab sin θ, om a = a och b = b 4

I vårt fall är alltså arean T = a b = 11 + (5) + (1) = 7 3 ae Ex 18 Beräkna volymen på den tetraeder som har hörn i A, B, C och D = (4, 5, 7) AD = (3, 4, 4) Volymen är V = ( AB AC) AD 6 Nu är denna "trippel skalär produkt" möjlig att beräkna som en determinant ( 1 1 AB AC) AD = 3 5 8 3 4 4 = = 9 Volymen är V = 9 6 = 3 ve Ex 19 Beräkna avståndet mellan punkten D och planet Π ovan Vi ser att avståndet d = AD cos φ där φ är vinkeln mellan AD och n = AB AC Vi använder skalär produkt för att uttryck avståndet d d = AB AC AD cos φ AD cos φ = AB AC = ( Vi skriver D = (x 1, y 1, z 1 ) och A = (x 0, y 0, z 0 ) Då blir AD = (x 1, y 1, z 1 ) (x 0, y 0, z 0 ) AB AC) AD AB AC Vi skiftar nu beteckningar och skriver AB AC = n I täljaren står en faktor AD Täljaren blir med detta byte av bosktäver n ((x 1, y 1, z 1 ) (x 0, y 0, z 0 )) = n (x 1, y 1, z 1 ) n (x 0, y 0, z 0 ) Och sedan inför n = (A, B, C), alltså dessa bokstäver betyder nu komponenter för normalvektorn! Med n = (A, B, C) blir den första termen och den andra termen Ax 1 + By 1 + Cz 1 (Ax 0 + By 0 + Cz 0 ) Nu ligger punkten (x 0, y 0, z 0 ) i planet (ursprunligen punkten A) Det betyder att Ax 0 + By 0 + Cz 0 + D = 0 D = (Ax 0 + By 0 + Cz 0 ) Avståndet kan alltså skrivas d = Ax 1 + By 1 + Cz 1 + D A + B + C 5

Nu kan φ vara trubbig varför cos φ < 0 Däreför behövs ett absolutbelopp på täljaren d = Ax 1 + By 1 + Cz 1 + D A + B + C I exemplet är alltså n = (A, B, C) = (11, 5, 1) och punkten (x 1, y 1, z 1 ) = (4, 5, 7) Avståndet blir alltså d = 11 4 + (5) 5 + (1) 7 3 11 + (5) + (1) = 3 3 7 Kommentarer: I exemplet ovan har vi produkterna ( AB AC) AD Denna produkt med tre vektorer kallass trippel skalär produkt Vi kan beräkna AB AC som en determinant med översta raden [i j k] Vi gör två byten i denna determinant, så att vi får raderna AB AC i j k där (x 1, y 1, z 1 ) I den trippla skalärprodukten ersätts sista raden med AD, så att AB AC AD = AB AC AD = 1 1 3 5 8 3 4 4 = = 9 Ex 110 I ex 15 (a) i avsnittet ekvationssystem har vi ekvationerna x y + z = 0 x + y z = 3 med lösning (x, y, z) = (1, z + 1, z) = z(0,, 1) + (1, 1, 0) z = 1 Riktningsvektor är v = (0,, 1) Linjen är vinkelrät mot planens normalvektorer Alltså (anti-)parallell med n 1 n, där n 1 och n är normalvektorer till två av planen Vi verifierar detta för de två första planen x y + z = 0 och x + y z = 3 Normalvektorer är n 1 = (1, 1, ) och n = (, 1 ) Vektorprodukten blir n 1 n = (0, 6, 3) v = (0,, 1) Ex 111 Man kan beräkna vinkeln mellan två plan I exempel 18 har vi ES med två ekvationer och tre variabler, som är ekvationer för två plan { x + y z = 1 x = 7t med lösning y = 1 3t y + 3z = z = t 6

Först lägger vi märke till att linjen riktningsvektor är v = (7, 3, ) Den ligger parallellt med planen och är alltså vinkelrät mot planens normalvektorer n 1 = (1, 1, ) respektive n = (0,, 3) Vi får att v n 1 n Vi verifierar detta i j k n 1 n = 1 1 = (7, 3, ) 0 3 som bara inte är parallell utan lika med v Nu till vinkeln mellan planen n n 1 Θ 1 Θ De två planen Π 1 och Π sett från kanten med normaler och mellanliggande vinkel Den mellanliggande vinkeln θ får vi med skalär produkt cos θ = n 1 n n 1 n = 39 < 0 Att cos θ < 0 säger att vinkeln är trubbig Ett exakt uttryck för vinkeln är ( ) arccos 39 Vi definierar dock vinkeln som spetsig Alltså är det supplementvinkeln till denna vinkel, som vi svarar med ( ) ( ) 180 arccos = arccos ( 631 ) 39 39 Ex 11 Givet punkten (4, 5, 7) och planet x + y z 1 = 0 Bestäm (a) Projektionspunkten av punkten i planet (b) Avståndet mellan punkten och planet (a) Projektionspunkten av punkten i planet: Linjen vinkelrät mot planet genom punkten (4, 5, 7) har ekvationen på parameterform (x, y, z) = (4, 5, 7) + t(1, 1, ) eftersom n = (1, 1, ) är normalvektor till planet För vilket t skär linjen och planet varandra? Sätt in (x, y, z) för linjen i planets ekvation (t + 4) + (t + 5) (7 t) 1 = 6(t 1) = 0 t = 1 Projektionspunkten är alltså P = (4, 5, 7) + 1 (1, 1, ) = (5, 6, 5) (b) Avståndet d mellan punkten och planet får vi genom att subtrahera punkterna (5, 6, 5) och (4, 5, 7) och sedan ta längden/avståndet d = (5, 6, 5) (4, 5, 7) = (1, 1, ) = 1 + 1 + () = 6 7

Ex 113 Givet två linjer på parameterform x = t + x = t + 1 L 1 : y = t + 5 och L : y = 3 t z = 1 t z = t + 4, t R Två linjer i R 3 skär i regel inte varandra Här gör de det (a) Bestäm skärningspunkten (b) Beräkna vinkeln mellan linjerna (a) I skärningspunkten behvöer inte värdet på parametern t vara densamma för de två linjerna Byt därför t mot s i den första linjen L 1 och sätt koordinaterna lika x = s + = t + 1 s t = 1 1 1 1 y = s + 5 = 3 t L : s + t = 1 z = 1 s = t + 4 s + t = 3 1 3 1 1 1 0 3 1 0 3 1 1 0 4/3 0 1 1/3 0 0 0 { s = 4/3 t = 1/3 Eftersom vi har en lösning på detta överbestämda ES, får vi skärningspunkten ( (x, y, z) = 4/3(1, 1, ) + (, 5, 1) = 3, 11 3, 11 ) 3 (Verifiera att t = 1/3 i linjen L ger samma punkt) (b) Cinkeln mellan linjerna är spetsig eller rät, inte trubbig Vi använder oss av skalärprodukt mellan riktningsvektorerna v 1 = (1, 1, ), v = (1,, 1) cos θ = v 1 v v 1 v = 3 6 6 = 1 Vinkeln θ = 10 mellan vektorerna, men vinkeln mellan linjerna är 180 10 = 60 (Svar) Ex 114 Bestäm avståndet mellan linjen L i föregående exempel och punkten Q = (4, 5, 7) Punkten P = (1, 3, 4) ligger på linjen L Bilda vektorn P Q = (4, 5, 7) (1, 3, 4) = (3,, 3) Avståndet d kan då skrivas d = P Q sin φ där φ är vinkeln mellan P Q och v = (1,, 1) Eftersom det är "sinus" och inte "cosinus", använder vi vektoriell produkt d = v P Q sin φ P Q sin φ = v 8 = v P Q v

Nu är v P Q = i j k 1 1 3 3 = (8, 0, 8) med längd (8, 0, 8) = 8 Därmed är d = 8 6 = 8 3 le Ex 115 (a) Bestäm en ekvation för linjen L L och som går genom punkten (4, 5, 7) och skär linjen L (b) Bestäm skärningspunkten mellan linjerna L och L Q 4,5,7 Linjen L P 1,3,4 v 1,,1 Linjen L S (a) Linjen L:s riktningsvektor kan vi sätta till v Linjen L är vinkelrät mot v och v P Q och därmed (anti-)parallell med v (v P Q) = = (16, 16, 16) Vi väljer v = (1, 1, 1) Ekvationen för linjen L är därmed (x, y, z) = t(1, 1, 1) + (4, 5, 7) (b) Vi skall lösa ES s(1,, 1)+(1, 3, 4) = t(1, 1, 1)+(4, 5, 7) 1 1 3 1 5 1 1 3 ( 4 Skärningspunkten är (x, y, z) = 3, 7 3, 13 ) =: S 3 { s = 1/3 t = 8/3 Kommentarer: Vi kan nu lätt beräkna avståndet mellan punkten Q = (4, 5, 7) och linjen L, se exempel 11 Helt enkelt S Q = 8 3 (1, 1, 1) = 8 3 = 8 le 3 3 9

Ex 116 Givet punkterna/ortsvektorerna (x 1, y 1 ) och (x, y ) i planet Tillsammans med (0, 0) utgör de tre hör n i en triangel Vad är arean av denna triangel? Man kan beräkna arean med elementär trigonometri Exvis är den tredje sidan som vektor (x, y ) (x 1, y 1 ) Således kan alla tre sidornas längder och därmed triangelns area beräknas 1 Vi kan också se (x 1, y 1 ) som en vektor i R 3 : a = (x 1, y 1, 0) och pss b = (x, y, 0) Arean fås då med vektorprodukten mellan dessa a b = i j k x 1 y 1 0 x y 0 = {Utv längs kolonn 3} = (x 1y y 1 x )j Arean är alltså T = x 1y y 1 x 1 Herons formel 10