Att motverka rasism i förskolan och skolan Emma Arneback & Jan Jämte
Förskolans och skolans utmaningar 1) Interna - att de åsikter och strukturer som existerar i samhället, och den debatt som rasar, också kommer till praktiskt och idémässigt uttryck i förskolan och skolan i klassrummen, på skolgården, i personalrummet etc. 2) Externa - t.ex. i form av att högerextrema grupper sökt tillträde till skolor för att mobilisera stöd, men också i form av att elever självmant organiserat motstånd mot rasism som utmanat skolans roll och uppdrag. s
Dagens upplägg Hur kan man förstå förskolans och skolans uppdrag att motverka rasism? Vad är det för problem förskolan och skolan ska motverka? Hur kan rasism komma till uttryck i förskolan och skolans verksamhet? På vilka sätt kan förskolan och skolan arbeta för att motverka rasism?
Förändring över tid 1970 1990 Frågan om att bemöta främlingsfientlighet i skolan är en icke-fråga Fokus på mobbningsfrågan individ- och socialpsykologiskt tal Att bemöta främlingsfientlighet i skolan skrivs in i läroplanen Det uppstår en flora av rådgivande skrifter med fokus på pedagogisk process värdepedagogiskt tal 2006 2012 Ny lagstiftning ger ett tydligare juridiskt tal (brett anslag) Krav på likabehandlingsplaner i varje verksamhet juridiskt tal SOU 2012:74 Främlingsfienden inom oss Förslag: 650 miljoner i fem år för ett lärarlyft i mänskliga rättigheter 2016-11-09 4
Styrkedjans länkar Utbildningen ska syfta till ( ) att stärka respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utbildningen ska också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religösa grupper ( ) (FN) Staten får inte stödja, upprätthålla eller försvara någon form av rasdiskriminering, vare sig den begås av individer eller organisationer och ska aktivt motverka och förbjuda all diskriminering på grund av ras, öka integreringen och förståelsen och motarbeta allt som kan förstärka splittring mellan raser. (FN, ibid. 1965) * Med rasdiskriminering menas enligt FN ras, hudfärg eller nationellt eller etniskt ursprung (FN, 1965)
Regeringsformen Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av ( ) hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet
Skollag 2010:800: Utbildningen ska förmedla, förankra och utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna: Människolivets okränkbarhet Individens frihet och integritet Alla människors lika värde Jämställdhet Solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildning ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling (1 kap. 5 )
Diskrimineringslagen (2008:567) Uttryck: Ett uppträdande som kränker elevens värdighet eller missgynnar eleven på grund av kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder Typer: Direkt diskriminering, Indirekt diskriminering, Trakasserier Lag: Diskrimineringslag (2008:567) Exempel på åläggande: Årlig likabehandlingsplan Målinriktat och aktivt arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter Åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna Handlingsplikt; utreda och vidta åtgärder för att förhindra diskriminering och trakasserier Tillsyn/Övervakning: Diskrimineringsombudsmannen
Etnicitet som diskrimineringsgrund Att etnisk tillhörighet, men även religion eller annan trosuppfattning, är diskrimineringsgrunder länkar samman förskolans och skolans arbete mot diskriminering med arbetet mot rasism. Etnisk tillhörighet används i lagtexten som ett samlingsbegrepp för etnisk tillhörighet, nationalitet, hudfärg eller annat liknande förhållande. Etnisk diskriminering: när en person missgynnas eller kränks och där detta har samband med personens hudfärg, ursprung, kulturella tillhörighet eller uppfattade ras.
Med läroplanen som exempel Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av ( ) etniskt tillhörighet ( ). Tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att ( ) förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. (Läroplan för förskolan, Lpfö98).
Läroplanen forts Lyfter fram alla människor lika värde, solidaritet mellan människor och att aktivt främja likabehandling, men också att utveckla förståelse för och få elever att inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Målet är att eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt att de medverkar till att hjälpa människor. För att nå hit ska eleverna få hjälp att utveckla egenskaper som medmänsklighet, förståelse, förmåga till inlevelse, generositet, tolerans, ansvarstagande, solidaritet och en känsla för samhörighet.
1. Att aktivt motverka rasism en del av att arbeta i förskolan och skolan - Förskolan och skolan är inga värdeneutrala platser. Rasism får aldrig ignoreras, bagatelliseras, accepteras eller normaliseras. - Att motverka rasism är en del av att arbeta i förskola och skola. Uppdraget är inte förhandlingsbart. - = En inneboende antirasistisk hållning
2. Ett tvådelat uppdrag A) Förskolan och skolan ska agera för att gestalta och förmedla värden som står i kontrast mot rasistiska idéer och praktiker. Målsättningen är att få barn och elever att både lära sig om, agera genom och verka för dessa ideal. B) Förskolan och skolan har en skyldighet att aktivt ta ställning och agera mot rasism och etnisk diskriminering, både som idé och som praktik. Detta ska bland annat ske genom kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser
3. Olika former av rasism Uppdragets bredd: En ökad betoning på etnisk diskriminering, dvs. kränkningar och missgynnande som hör samman med etnisk tillhörighet, nationalitet, hudfärg eller annat liknande förhållande. Täcker in en rad olika former av rasism grundad i såväl biologiska, kulturella, nationella eller religiösa föreställningar.
4. Ett individuellt och ett strukturellt problem De olika länkarna i styrkedjan riktar fokus mot olika nivåer i samhället - från struktur till individ.
Rasism, främlingsfientlighet och intolerans är ett allvarligt och komplext problem på många gymnasieskolor i Sverige. Trots skolans tydliga uppdrag, och allt arbete som utförts för att motverka rasism de senaste decennierna, fortsätter rasism och främlingsfientlighet i flera olika former och på olika nivåer att kasta skuggor över skolans verksamhet. Översikten visar både på en historisk kontinuitet och på att problemen med rasism, främlingsfientlighet och intolerans på många skolor är utbredda, genomgripande och får allvarliga konsekvenser för de drabbade. (Jämte, SOU:2012:74)
Den dominerande förståelsen av rasism Historiskt har rasism tenderat att definieras som en idé, föreställning eller ideologi baserad på antagandet om biologiska raser existens och olika värde. En sann Rasist är en person som tycker att vissa människor är av en lägre ras och därför mindre värda, som hatar invandrare och/eller som är allmänt fördomsfull mot människor från andra länder (Schmauch, 2006)
Rasismens många ansikten De intoleranta, ambivalenta och toleranta attityderna De intoleranta attityderna: Runt 20 procent av eleverna ger uttryck för en negativ inställning till invandrare och andra utsatta minoritetsgrupper. De ambivalenta attityderna: Omkring hälften av eleverna uttrycker tveksamhet kring frågor som kan kopplas till rasistiska, främlingsfientliga och intoleranta idéer och attityder mot muslimer, judar och romer. De toleranta attityderna: Mellan 26 och 40 procent av eleverna ställer sig positiva till utsatta minoriteter och tar avstånd från påståenden som uttrycker fördomar, misstankar och fientlighet mot dessa.
Attityder bland unga Sverige bör ta emot färre invandrare (kring 40%) Invandrare gör att brottsligheten ökar (43 %) Invandrare bör anpassa sig till det svenska sättet att klä sig (23 %) Invandrare bör sträva efter att leva som svenskar när det gäller kulturella seder (38 %) Jag skulle har svårt att flytta till ett annat område där det bor många invandrare (kring 45%) Invandrare ger ett tillskott till Sveriges befolkning och kultur (ca 25% tar avstånd) En majoritet av de tillfrågade instämmer i påståendet att det finns många rasister i Sverige. (Andel som instämmer helt eller delvis i påståendena, dvs markerat värdet 4 eller 5 på en 5-gradig skala, bland ungdomar 16-29 år. Källa: Ungdomsstyrelsen (2007) Vardagsrasism
Institutionell och strukturell rasism Även skolan kan bidra till att forma och upprätthålla ett sorterings- och utestängningssystem där människor ges olika inflytande, makt, status, privilegier och möjligheter beroende på individens tillhörighet till olika etniska grupper. Rasism kommer inte bara till uttryck i medvetna åsikter och handlingar, utan också i vardagliga rutiner, dominerande normer, oreflekterade vanor eller omedvetna föreställningar och förväntningar om människor med annan etnisk bakgrund än den egna.
Orättvis och ojämlik behandling av barn och unga. Personals varierade förväntningar och föreställningar Monokulturell rekrytering av personal. Tystnad och bortförklarande av rasism och ett ickeagerande från pedagoger och ledning. Läromedel och lärares återskapande av etnocentrism föreställningar och fördomar. Segregering och skolresultat Utbildningens assimilatoriska funktion. Framlyftande av svenskhet som norm - för att passa in på många skolor bör man vara vit, svensk, heterosexuell, sekulärt kristen och hävda att det finns naturliga skillnader mellan kvinnor och män. Personer med utländsk bakgrund konstrueras som de avvikande - ett Vi och Dem (se t.ex. Skolverket, 2009; SOU 2005:56; SOU 2006:79).
Attityder bland lärare 11 procent höll helt eller delvis med om att utomeuropeiska invandrare ska återvända till sina hemländer 16 procent höll helt eller delvis med om att invandrare och flyktingar kommer till Sverige för att utnyttja det svenska välfärdssystemet 27 procent höll helt eller delvis med om att Islam är ett hot mot västerlandets sociala och kulturella landvinningar 41 procent att vissa kulturer är så olika den svenska att människor från dessa kulturer knappast kan anpassa sig till det svenska samhället. Nästan hälften av lärarna tog helt eller delvis avstånd från påståendet att Sverige bör ha en mer liberal invandrings- och flyktingpolitik. (Ds 1998:35)
Organiserad rasism Individuell rasism Strukturell rasism
Didaktiska strategier - Vilka olika didaktiska strategier använder sig personal i förskola och skola av för att motverka främlingsfientlighet och rasism? - Vilken förståelse av rasism baseras de olika strategierna på? Vem eller vad riktas insatserna gentemot? Hur kan rasism motverkas varför uppstår rasism? Baseras på min egen och andras forskning om hur rasism motverkas i förskola och skola.
1. Normkritik Förskolans och skolans uppgift: Att synliggöra och utmana förtryckande normer Rasism Vem eller vad? Strukturer - en etnisk maktordning (ovanlig?) Varför? Uppstår genom förtryckande normbildning om t.ex hudfärg, religion och etnicitet
Vithetsnormer Problemet med normer som styr I Skolverkets rapport Diskriminerad, trakasserad, kränkt? anges att till och med de riktigt små barnen i förskolan har en uppfattning om att normen vad gäller utseende i verksamheten är att ha vit hudfärg som en svensk. Faran med färgblindhet Hudfärg har ingen betydelse samtidigt som barn och elever erfar något annat.
Didaktiska verktyg Ett normkritiskt perspektiv kan sägas rymma tre grundpelare: Att synliggöra föreställningar, privilegier och normer Att utmana maktordningar, fördomar och stereotyper Att arbetet behöver ske på olika nivåer i verksamheten: hos individen, i personalgruppen och i barn- och elevgrupper Några fokusområden: personalens- elevers och barns handlingar och tal, verksamhetens innehåll, val av läromedel och lekmaterial, verksamhetens organisation, resursfördelning och information.
2. Interkultur Förskolans och skolans uppgift: Att arbeta interkulturellt för att skapa förutsättningar för utveckling och lärande - i såväl homogena som heterogena barn- och elevgrupper. (Mycket ovanlig) Rasism Vad eller vem? Strukturer (innehåll, personalens förhållningssätt osv) Varför? Förskolan och skolan bygger på monokulturella föreställningar
Problemet med en monokulturell skola Ett exempel kan vara den kurdiska elev som under sin skoltid i Turkiet aldrig har fått läsa om kurdernas historia. Efter flykten till Sverige återupprepas detta mönster i den svenska skolan. Under de år eleven har gått i grundskolan har frågan om kurdernas historia och nutida situation aldrig varit ett undervisningsinnehåll.
En interkulturell utbildning Ser förskolan och skolan som en mångkulturell mötesplats Tillskriver olika grupper samma status Arbetar med representation Har ett innehåll som speglar olika kulturer Ger barn och elever möjlighet att undersöka olika kulturella referensramar Har en undervisning där barn/elever med olika kulturella, språkliga och sociala erfarenheter ges möjlighet att delta
3. Kunskapsutveckling och värdesocialisation OM DETTA MÅ NI BERÄTTA ÖVNINGAR FÖRELÄSNINGAR Skolans uppgift: Att utmana rasism genom att utveckla kunskaper och värden Rasism: Vem eller vad? Elever i fokus (vanlig) Varför? uppstår genom okunskap och/eller oönskad uppfostran/socialisation
En del av innehållet Det som redan skett Det som sker i samtiden Källkritisk kompetens
4. Relationella handlingar Förskolan och skolans uppgift: att bry sig om barnen och eleverna, visa respekt, och skapa en positiv gemenskap. Rasism Vem eller vad? Barn och elever i fokus (vanlig) Varför? Uppstår genom en negativ självförståelse
Relationella perspektiv Personal Omsorg Barn/elev Respekt Ömsesidig, personal, elever/barn Solidaritet Inom barn- och elevgruppen
5. Demokrati: diskussion och inflytande Förskolans och skolans uppgift: att låta olika synsätt mötas och prövas mot varandra, ge inflytande och skapa delaktighet Rasism Vem eller vad? Barn/elever i fokus (vanlig) Varför? Åsikter som uppstår i isolerade och hierarkiska miljöer
Didaktiska verktyg Inflytande Demokratisk kommunikation Att agera vid kränkningar Informellt och formellt inflytande Att ge utrymme för barnens/elevernas egna frågor, tankar och idéer Att föra samtal om laddade och kontroversiella frågor Deliberativa samtal Den juridiska inramningens betydelse Bedömning av situationen Kan leda till olika handlingar, t.ex. att problematisera eller förhindra det som sägs eller görs.
Att anpassa val av handling efter situation Rektorer och lärare behöver kunna navigera bland olika didaktiska strategier De presenterade arbetssätten lämpar sig olika väl mot olika typer av problemsituationer. Hur bör man t.ex. bemöta ideologiskt övertygade högerextremister, fördomar, utestängande normer, institutionaliserad diskriminering?
En individuell förståelse av rasism dominerar I skolan: eleverna blir potentiella rasister medans skolan står för det goda I förskolan: rasism blir en icke-fråga barn är inte rasister Rasismen är komplex: Rasism tar sig olika uttryck på olika nivåer. Gå bortom högerextremism och rasism som ett ideologiskt, individualiserat fenomen Behov av strukturella perspektiv: Där antirasism blir en angelägenhet för alla
Slutord Personal i förskola och skola behöver ha förmågan att upptäcka olika former av rasism och att kunna navigera bland olika didaktiska val för att kunna göra skillnad i enlighet med den inneboende antirasistiska hållning som är en del av uppdraget.