Att ifrågasätta normer och skapa jämlika möjligheter att utveckla god hälsa

Relevanta dokument
Interkulturell kompetens och vikten av ett normmedvetet förhållningssätt

presentation av aktuell forskning

Främja goda matvanor och jämlik hälsa. Uppsala 29 november 2017

Främja goda matvanor och jämlik hälsa. Mat och Cancer Göteborg 24 januari 2017

Utanförskap, socioekonomi och folkhälsa -

Måltidersättning och viktreduktion

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

Människosynen i sammanfattningen

Stillasittande & ohälsa

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar

Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet

Hälsa historiskt perspektiv

Välfärds- och folkhälsoprogram

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Hur kan vi göra vårdens insatser tillgängliga för alla?

En god hälsa på lika villkor

Barnkliniker Universitetskliniker

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci

Namn: Anders Andersson Datum:

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Här hittar du en del av de böcker och tidskrifter som refereras till i manualens texter.

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Anna Kiessling Lars Jerdén

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa är det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik. Det innebär att alla människor ska ha likvärdiga möjligheter att uppnå bästa

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

D-vitamin. Näringsrekommendationer

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET

En guidad tur i kostdjungeln

Mindfulness. Definition av kultur. Etnicitet och hälsa i Sverige Folkhälsorapport Kultur, etnicitet och hälsa Transkulturellt perspektiv

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Komplementär behandling vid ADHD

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Placebo och självläkning som

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Mat på sjukhus Sociala och kulturella perspektiv

Självskattad hälsa och BMI hos elever

Hbtq-personer och suicidprevention

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Digitala Innovationer och Självbestämmande Motivation till Motion

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Diabetes.

Kunskap till handling. Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet

Kostrekommendationer & evidens

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Sjukvårdens processer och styrning

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting. Health literacy

Välkomna till samråd och workshop!

= + 16KG +1KG 4 KG KATT VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS KATTER SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Ett redskap för Hur gör vi jämlikt? växer fram. I mötet gör vi skillnad för bättre hälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

Bakom våra råd om bra matvanor

Malmö Kost Cancer undersökningen

Inspirationsfilm HFS matvanor

Fakta om omega-3 och barn

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Skolan föräldrar

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

Ger socker typ 2-diabetes?

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Mångfaldspolicy. Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion. Kommunfullmäktige. kommunsekreterare POLICY

Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom?

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Transkript:

Normkritik och hälsobudskap Att ifrågasätta normer och skapa jämlika möjligheter att utveckla god hälsa

VAD ÄR HÄLSA? Biostatisk: - Avvikelse från det normal WHO: - ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och social välbefinnande, där med inte bara frånvaro av sjukdom, Holistisk -mental, fysisk, emotionell, psykosocial, andlig, sexuell, social, miljö

Folkhälsan i Sverige Generellt god Ojämlikt fördelad Ca 10 år skillnad i förväntad medellivslängd mellan stadsdelar Olika hälsoproblem Nationella kampanjer Riktade insatser, policy, politiska beslut

Varför arbeta för att minska skillnaden i hälsa?

Bild: FHM

Normer När man granskar mångfald fästs uppmärksamheten ofta på undantagen: Normativiteten osynliggörs och blir rådande. Det betyder att de som avviker från normen ofta glöms bort. www.rfslungdom.se

Googel sökning på hälsa

BETYDELSEN AV SAMTALSMETODIK OCH PROFESSIONELL KOMPETENS

1996

KRITISK MEDVETENHET - KULTURELL KOMPETENS INKLUSIVE ATT MEDICINSK KULTUR OCH ATT VETENSKAPLIG KUNSKAP ÄR FÖRÄNDERLIG

uppfattar traditionellt sig själv, inte som en kultur bland andra, utan som bärare av absoluta sanningar (Taylor 2003) bör kunna identifieras med jämlik vård till alla, oavsett kön, etnicitet, samhällsklass, religion och sexuell läggning (Kumagai & Lypson 2009) Den medicinska kulturen Vi lever i ett socialt sammanhang där olika och ojämlik tillgång till makt och resurser spelar stor roll för hälsa och sjukdom, för tillgång till vård, och bemötande. Eftersom vi alla är en del av samhället måste vi förstå något om vår egen roll, vår egen position och hur vi handlar utifrån den. På så sätt kan vi skaffa oss en kritisk medvetenhet (Westerståhl 2012, s 142). Skall jag verkligen börja med gluten idag tycker ni? Maria Magnusson 9 maj 2014, DRF Uppland

uppfattar traditionellt sig själv, inte som en kultur bland andra, utan som bärare av absoluta sanningar (Taylor 2003) bör kunna identifieras med jämlik vård till alla, oavsett kön, etnicitet, samhällsklass, religion och sexuell läggning (Kumagai & Lypson 2009) Den medicinska kulturen Personcentrerad rådgivning kännetecknas av ömsesidig respekt och förståelse utvecklande av terapeutisk relation respekt för individens rättigheter, värden och uppfattningar (McCance et al 2009) Kulturell kompetens. Kärnan i begreppet bör vara kritisk medvetenhet och ett distanserat förhållningssätt till egna fördomar, antaganden och värderingar (Kumagai & Lypson 2009) beskrivs ofta som förmåga att stödja multikulturella befolkningar (Vaughn 2008) kritiseras för att förenkla identitetsbegreppet och bidra till stigmatisering (Lee & Farrell 2006, Kleinman & Benson 2006) Maria Magnusson 9 maj 2014, DRF Uppland

Samtalsutdrag (studie av skolsköterskors samtal med överviktiga elever och deras föräldrar) Nr 10 156. I Om vi går tillbaka lite till maten, tänkte jag på, lagar du i ugnen maten eller steker du den i friterar. 157. M Jag lagar den i ugn. 158. vet. I Ja, det är ju mycke bättre i ugnen som du 159. M Ja, mycke bättre. 160. Neej. I För där har du inte det feta. (M: Fettet, ja) 161. Sen får man inte glömma att kroppen behöver lite fett också. 162. M Fett också. Jaa. (Hmhm )

ni äter ju så mycket grönsaker i er kultur. (sagt av från skolsköterska till familj med ursprung i Medelhavsområdet, utan föregående undersökning av hur familjens matvanor såg ut)

EXEMPEL PÅ BETYDELSEN AV INKOMST (MAT)

Rydén & Hagfors (2011) : Data från den svenska studien Riksmaten barn (2003) visar att de barn som äter en dyrare kost också äter hälsosammare Maillot et al. (2010): Det är svårt att i längden äta billigt och hälsosamt om man skall välja mat som de flesta anser normal RAO, M., AFSHIN, A., SINGH, G. & MOZAFFARIAN, D. 2013. Do healthier foods and diet patterns cost more than less healthy options? A systematic review and meta-analysis. BMJ Open, 3, e004277.

Vad kostar kalorierna? Livsmedel Broccoli 5 (400) Kalorier per krona (kronor per dag för 2000 kalorier) Kolja 10 (200) Kycklingfilé 10 (200) Morötter 22 (91) Pizza 24 (83) Smågodis 50 (40) Baguette med vitlökssmör 70 (29) Havregrynsgröt 199 (10)

NE platsen, Göteborg. Augusti 2013.

Vi kan ha brister i kunskap och förutfattade meningar när det gäller avvikelser från normen eller vårt eget perspektiv Det kan leda till att den vi möter inte känner sig förstådd, i värsta fall inte respekterad, och att vi inte ger de mest adekvata råden för just den personen.

Referenser 1 (2) WHO. Appropriate body-mass index for Asian populations and its implications for policy and intervention strategies. Lancet. 2004;363(9403):157-63. Rush EC, Freitas I, Plank LD. Body size, body composition and fat distribution: comparative analysis of European, Maori, Pacific Island and Asian Indian adults. Br J Nutr. 2009;102: 632-41. Viner RM, Fry T, Gupta S, Kinra S, McCarthy D, Saxena S, et al. Insufficient evidence to support separate BMI definitions for obesity in children and adolescents from south Asian ethnic groups in the UK. IJO 2009. Renzaho AM. Fat, rich and beautiful: changing socio-cultural paradigms associated with obesity risk, nutritional status and refugee children from sub-saharan Africa. Kumanyika SK. Environmental influences on childhood obesity: ethnic and cultural influences in context. Physiology & behavior. 2008;94:61-70. Mintz S. Tasting food, tasting freedom. Boston: Beacon Press; 1996. Koch F. Stress and Obesity in Childhood 2008. (Avhandling, LiU)

Referenser 2 (2) Bjorntorp P et al. "Tröstätning" ingen myt. Kortisolstegringen vid stress ger leptinresistent fetma. Läkartidningen. 2001;98:5458-61. Epub 2002/01/05. Bleich S et al. Trust in scientific experts on obesity: implications for awareness and behavior change. Obesity (Silver Spring, Md). 2007;15:2145-56. Wandel et al. Changes in food habits after migration among South Asians settled in Oslo: the effect of demographic, socio-economic and integration factors. Appetite. 2008;50:376-85. Satia-Abouta J, Patterson RE, Neuhouser ML, Elder J. Dietary acculturation: applications to nutrition research and dietetics. JADA. 2002;102:1105-18. Renzaho et al. Maintenance of traditional cultural orientation is associated with lower rates of obesity and sedentary behaviours among African migrant children to Australia. IJO 2008; 32: 594-600. 2012. Rostila, Toivanan (red) Ojämlikhet i hälsa, Stockholm, Liber. Stecksen-Blicks et al. Caries prevalence and background factors in Swedish 4- year-old children - a 40-year perspective. Int J Paediatr Dent. 2008;18:317-24. Health Place. 2004;10(1):105-13. Kartläggning av matvanor. Livsmedelsverket 1999

TACK FÖR IDAG!