Underhållsplan Brf Filen 9 under bildande i Helsingborg. Brf Filen 9 under bildande Underhållsplan (20)

2016 2016-03-07 1 (20) Underhållsplan 2016 Brf Filen 9 under bildande i Helsingborg Anders Granlund 046 19 28 04 Annedalsvägen 9 Organisationsnr 227 64 LUND 556471-0423 Tel 046-19 28 00 www.evu.se Helsingborg 042-450 48 85 Karlshamn 0454-20 00 00 Jönköping 036-16 42 01

2016-03-07 2 (20) B ESIKTNINGSUTLÅTANDE Filen 9 består av tre byggnader från kanske 1936 och som blev helrenoverad ca 1992-1993. Det mesta är alltså från 90-talet eller senare men inte allt. Avloppsledningarna i källargolvet är de ursprungliga och bör därför spolas rena och inspekteras för att kunna bedöma skicket och behovet av underhåll. En underhållsplan ger inte svaret på alla frågor men planen ska ge en rimlig och översiktig bild av underhållsbehovet. Finns det pengar till underhållet så finns det också stora möjligheter att göra fastigheten bättre och finare, eller återställa byggnaden till förväntat skick. Underhållsplanen omfattar det man kan kalla för periodiskt underhåll som inträffar sällan och som är komplement till löpande underhåll (årlig skötsel och tillsyn m.m.). 01 Mark Gården är nog finare sommartid och kräver främst löpande underhåll. Men alla kan alltid låta er inspireras av Ernst eller någon annan på teve. Pernilla kanske? I planen finns en blysam summa pengar för att cirka vart tionde år hitta på något särskilt. Allt för öka trivseln och samvaron? Det är väl mest bristen på pengar och fantasi som sätter gränserna när det gäller utformningen av utemiljön med mera? Vi har inte lagt in byte av dagvattenledningar i underhållsplanen, det borde vara utfört vid renoveringen. Men ritningarna väcker vissa misstankar att man inte har separerat dag- och spillvatten. Se 10 Installationer. Om uteplatsen ingår i upplåtelsen så bör man fastställa vad bostadsrättshavaren ska ansvara för. Ingen stor fråga, men i alla fall. Det kan inte heller få lov att kosta hur mycket som helst, ni bestämmer hur mycket pengar som ska avsättas till periodiskt och vad som kan gå till löpande underhåll. Det är bland annat av den anledningen ni får en underhållsplan i Excel så att ni själv får bestämma hur mycket pengar ni ska avsätta och hur fint det ska vara i en bostadsrättsförening.

2016-03-07 3 (20) 02 Fasader Fasaden kan betraktas med olika ögon och med våra ögon ser vi ett behov att tvätta bort alla alger, om det går vill säga. Är man oförsiktig kan putsen lossna mer än vad man tänkt. När algerna är borta så måste man laga tunnputsen på bästa sätt. Fasaden och putsen måste undersökas först och det gör man bäst från lift eller ställningar, det senare är bra att ha om ni även ska låta måla fönster och kuporna på taket. Bra frågor. Sedan bör man måla hela ytan och kanske med en färg som är mer okänslig för alger. Ingen färg nämnd, ingen glömd. Men visst bör man kolla vad marknaden har att erbjuda och i god tid innan det blir akutellt att åtgärda fasaden. Att måla om fasader vart 30:e år upplevs i alla fall inte som särskilt ofta. Ritningarna som vi fått att studera är inte särskilt tydliga. Men som vi förstår det så har man lagt på cirka 40 mm cellplast på fasaden och en tunnputs. Vi utgår att de ursprungliga byggnaderna var putsade på murade ytterväggar. Alltså ser vi inte några större problem med dessa fasader. Men om putsen har sprickor så kan det uppstå problem när regnet trycker på. Växlar det sedan snabbt till solsken så kan det uppstå ett ångtryck som kan leda till fler problem, typ sprickor. Med andra ord, det finns flera skäl att låta se över fasaden utöver de estetiska. En lärdom från Brf Ingelstad i Malmö.

2016-03-07 4 (20) 03 Balkonger Balkongerna blev nya 1992 och man valde att inte måla betongen. Bra på ett sätt och mindre bra på ett annat. Ni slipper målningsunderhåll, men målarfärgen skyddar betongen på mycket lång sikt. Någon målning av balkongerna har vi inte med i underhållsplanen. När och om ni låter göra vid fasaden så blir även balkongerna tvättade och fina på nytt. Ni bör även rätta till droppnosen så att det inte blir nya fula rinningar på fasaden. Droppnosen ska avslutas vinkelrätt parallellt med fasaden så att regnvatten droppar en bit från fasaden, se illustration ovan. Det finns ett antal indragna balkonger, terrasser, som inte var åtkomliga. Här har vi räknat med att de klarar sig ett bra tag till, men när ställningar är på plats så bör de undersökas närmare. Terrasserna 6 stycken var inte tillgängliga.

2016-03-07 5 (20) 04 Fönster och Dörrar Utvändigt så verkar alla fönster vara i godtagbart skick. Men visst kan det finnas beslag att fixa till, tätningslister att byta ut och så kan man behöva olja detaljer. Byte av fönster ligger tillsvidare utanför underhållsplanen. Men som alla andra träfönster så kan de behöva målas om en vacker dag. Varför inte när ni gör vid fasaden och har ställning på plats? Se även 05 Yttertak där målaren har lite att göra. Det finns några takfönster som kan ställa till besvär, varför vi har ett byte av dessa, men inte de närmaste åren utan på sikt. Det är inte alltid själva fönstret som utgör ett problem utan anslutningarna runt omkring. Vi såg ett antal säkerhetsdörrar och helt vanliga dörrar, även om det förra börjar bli allt mer vanligt. Här får var en själv bekosta säkerhetsdörren. Det är en av poängerna med att bo en bostadsrättsförening, man får bestämma mycket själv. OK

2016-03-07 6 (20) 05 Yttertaket Ni behöver inte räkna med något nytt yttertak i denna underhållsplan, anser vi i alla fall. Det är oftast vid takfoten problemen infinner sig på grund av fåglar som väljer att bosätta sig under betongpannorna. Det är inte alltid att man monterat en fågellist i takfoten. Fågellist, går att montera i efterhand om det finns en ställning monterad. Låt göra återkommande inspektioner av taket. Kolla att alla takpannor ligger som de ska. Rensa hängrännor. Tänk på taksäkerheten och föreningens ansvar. Livlina gäller! Plåten börjar tappa färg och kan behöva målas om och varför inte samtidigt med fasaden och när ställningarna är på plats, se 02 Fasader? Vi bedömer inte behovet som akut, så ta det lugnt. Förberedelser är viktiga. Vilken färg ska ni måla med Noxyde? Filen 9 har sitt ursprung i 3 andra fastigheter med var sin byggnad separerade med brandmurar. Ni ser skymten av brandmurarna i bilden högst upp på denna sida. Inför renoveringen så slog man ihop fastigheterna och samtidigt gjorde hål i brandmurarna för att få in ventilationen. Man kunde ha gjort en annan lösning, dvs. bara gjort hål för kanalerna och sedan monterat in en branddörr så att man kan vandra från en vind till en annan. Det är bra om ni vet hur man kommer ut på yttertaket, dvs. via Kvarnholmsgatan 7.

2016-03-07 7 (20) 06 Trapphus Era trapphus skiljer sig åt och vi kan väl finna lite skador här och där. Vet sedan tidigare att trapphus värderas högt i en bostadsrättsförening. Men vi tror att det är bäst med att avvakta med trapphusen tills alla hantverkare är borta. Det blir inte sällan en hel del lägenheter som ska renoveras direkt efter ett tillträde. Vad sägs om att dölja skadorna i framtiden med konst efter tycke och smak? Fin konst lär även höja värdet på fastigheten J Hörnor är alltid utsatta och vi ser då och då hörnskydd typ ovan, ankantad hörnlist i borstat rostfritt stål. Entrémattor kan ta hand om en hel del smuts som annars letar sig vidare upp i trapphuset. http://www.hrbjorkman.se/ Vad ska det stå på er matta? Välkommen var vänlig och ta av er skorna Exempel på hur det kan se ut i bostadsrättsföreningar.

2016-03-07 8 (20) 07 Hissar Hissar utgör en tung post i underhållsplanen och ni vill säkert inte vara utan hissar. Vi hittade inte hissmaskinrummet så det blir bara en bild på korgen. Ska ni ha en fällsits i korgarna också? Kanske även en graverad stor spegel Välkommen till Brf Filen 9 så att man hinner göra sig fin innan man ringer på dörren. J Skrev vi inte tidigare att hörnor är hårt utsatta? Se annars 06 Trapphus och bilden till höger. Om ni avser att renovera hissarna så ska hisskorgarna förses med så kallade korgdörrar för att höja säkerheten. För en dialog med hissfirman om det kan finnas skäl att utföra någon form av förebyggande underhåll för att på så sätt undvika driftstopp.

2016-03-07 9 (20) 08 Lägenheterna Normalt sett har föreningen inget särskilt underhåll av lägenheterna och det är väl det som är själva poängen med en bostadsrättsförening - var och en sköter sig själv. Var föreningens ansvar slutar avgörs av stadgarna och bostadsrättslagen. Det kan därför vara lönt att klarlägga var gränserna går innan det händer något olyckligt. I byggbranschen använder man figuerar för att förklara vad man menar med utvändig och invändig målning. Se figur LCS/2 till höger. När det gäller tappvattenledningarna så finns en klar begränsning av ansvaret i bostadsrättslagen avsnitt 7 12. Här är bostadsrättshavarna bara ansvariga om man är vårdslös eller försumlig. Blandarna är inte ledningar och här brukar det numera vara så att var och en är ansvarig för bytet. Man kan även säga att bostadsrättshavaren är skyldig att byta eller fixa till en blandare som läcker. Kostnaden för tappvatten är nämligen inte försumbar och särskilt om det rör sig om tappvarmvatten. När det gäller el-ledningar och kontakter, brytare med mera så kan (bör) föreningen bara vara ansvarig fram till säkringsskåpet i lägenheten. En ganska praktisk gräns. Motsvarande gäller teve, tele, och bredband. Tänk på att jordfelsbrytaren ska testas någon gång om året. När det kommer till ventilation är föreningen ansvarig för ventilationen i sin helhet med undantag för spiskåporna, inte sant? Bostadsrättshavarna kan svara för rengöringen av frånluftsventilerna, men rubba inte inställningarna och därmed luftflödet! Mer om ventilation under 10 Installationer.

2016-03-07 10 (20) Badrum och Kök Problem med avloppsledningar kan ibland förklaras med hjälp av ritningar. Här nedan har funnit en mindre lyckad dragning från köket till den vertikala stammen. Se frågetecken nedan. Vi har inte med något byte eller ändringar av avloppsledningarna, de bör klara sig många år till. Livslängden bör ligga runt 50 upp till 80 år. Vi har dock lagt in spolning och rensning av ledningarna. Vi utesluter inte att vissa horisontella ledningar kan behöva rensas lite oftare än vad som behövs i andra lägenheter. Med andra ord, ni kanske är mer selektiv och inte tar alla lägenheter utan vissa lägenheter oftare och andra lägenheter mer sällan. Var och en kan hjälpa till genom att spola köksvasken med hett vatten plus lite diskmedel. Och en vaskrensare bör alla ha. Diskmedel och hett vatten är bra för avloppsrören.

2016-03-07 11 (20) Det var bättre förr Förr i tiden låga ofta köksstammen mellan två kök och nära vasken. I badrummet gick den vertikala stammen nära toalettstolen. Se ritningarna ovan från brf Blå Gården i Stockholm. Varför man i modern tid lämnat denna princip är svårt att förstå. Med andra ord, ni får räkna med att spola avloppen oftare i vissa lägenheter. Kanske kan man ändra avloppsledningarna i samband med att ni renoverar kök. Som sagt, det finns pengar i underhållsplanen för återkommande rensningar. Det är aldrig fel att ta fram en tydlig gränsdragningslista innan underhållsbehovet blir allt för påtagligt? Se till exempel vad Brf Rökepipan i Dalby har gjort. http://www.rokepipan.se/foreningsinformation/medlemshandbok/ Föreningen kan alltid överväga att låta byta ut brandvarnarna för att säkerställa att de fungerar, det kan gå under den allmänna tryggheten. Fast det är förstås ni får själv bestämma såsom mycket annat. Vilka brandvarnare är bäst? Råd och Rön. http://www.clasohlson.com/se/brandvarnare-optisk-mini- Deltronic-MP-1201/36-1254

2016-03-07 12 (20) 09 Gemensamheter Tvättutrustningen är från olika årtal och vi bedömer att några grejor står på tur. Tvättutrustning utgör dock ingen större kostnad i sammanhanget. Valet av maskin avgör även kostnaden för bytet. Unna er lite flärd? Kondenstorktumlare är inte den optimala lösningen. Bättre att skicka ut den fuktiga luften rakt ut i det fria (med rosendoft?) En styrelse kan även behöva lite grejor för att kunna sköta förvaltningen på ett effektivt och roligt sätt. Arkivskåp. Allt blir inte digitalt. En smart telefon med alla ritningar, dokument och bra telefonnummer? Bra att ha när man vill dokumentera skador med kameran. Lätt att överlämna till nästa sekreterare/ordförande. Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) bör alla fastighetsägare ha löpande. Brandfiltar och första förband? Fler brandvarnare? Viken typ? Trygghetscertifiering? Sophanteringen är alltid föremål för diskussioner, inte sant? Ska det även vara jättefint här? Lukta gott? www.nose.se Källaren har nyligen blivit ommålad och med ny mer energieffektiv belysning, det syns på förbrukningen. Energideklarationen ska förnyas vart 10:e år, enkelt att planera in. Nästa gång blir alltså 2019. Men måste det vara en deklaration per byggnad när ni bara har en värmecentral? Underhållsplanen kan behöva ses över efter 5 år för att se vad som i efterhand ska läggas in i planen. Idag ligger mycket bortom de 20 år som underhållsplanen omfattar. Avsättningarna ändras även om ni låtit utföra några tyngre poster.

Anders Granlund 2016-03-07 13 (20) Projektnr 107115,000 10 Installationer Vi vågar skriva att det kan vara högt tid att byta ut hela värmecentralen fixa med med arkiv- skåp, drift och skötselinstruktioner med mera. Det finns en hel del frågor attt diskutera och klarlägga innan ni beställer enn ny värmecentral. Den ska dimensioneras. Fabrikat ska väjas. Och framför allt, vilket styrsystem ska ni ha och vad ska det omfatta även ventilationen och annat? Det vore inte fel om hela styrelsen lär sig hur en värmecentral fungerar och vad styrelsen bör vara observant på. Det gäller att läsa av mätare, termometrar, manometrar varje månad. Anteckna påfyllningar. Om ni sedan överlåter uppgiften på någon annan är det helt OK. Alla observationer bör registreras in i en journal som finns i värmecentralen/fläktrum. Fjärrvärmeförbrukning enligt Akelius Det är inte heller fel att låta utföra kvalificerad driftstatistik med normalårskorrigerad för- brukning med hjälp av graddagar, så kallad Driftuppföljning.

Anders Granlund 2016-03-07 14 (20) Projektnr 107115,000 Ni har en mycket simpel reglercentral för att reglera värmen i fastigheten och vi föreslår att ni ser vad ny teknik kan erbjuda. Idag kan man forma värmekurvan med hjälp av flera punkter. Ni ska försöka putta en pinne upp eller ner för att få rätt temperatur i lägenheterna, se bilden högst upp på denna sida. Pumpstopp vid +6 C kan leda till problem. Pumpen för värmesystemet är inte tryckvara. styrd vilket en ny pump bör Lägre elförbrukning. Pumptrycket kan optimeras. Mindre risk för oljud i värme- systemet.

2016-03-07 15 (20) Vi anser inte att ni har någon särskilt hög värmeförbrukning, men vi diskuterade fjärrvärmemätningen på plats. Det är inte alltid som alla siffror blir rätt. Och det är lite si och så med hur man utför installationer. Inte ska man rulla ihop en kabel såsom man gjort i Filen 9! Hur stort tryck ni ska ha i värmesystemet avgörs av värmesystemets höjd, se illustration till höger. Vem kollar det? I Ert fall ska ni ha 1,6 bar = 16 meter vattenpelare. Hur fungerar ett expansionskärl, det hör man nästan av namnet?

2016-03-07 16 (20) Vi misstänker att expansionskärlet är för litet och definitivt med fel förtryck, det står 0,5 bar på två klisterlappar. För lågt förtryck äventyrar värmesystemets livslängd. Kärlet ska ju ta hand om den expansion som sker vintertid, se föregående sida. Byt kärl till ett större kärl med rätt förtryck. Kostar inte så mycket. Ledningar För att reglera värmen så att lägenheterna i slutändan blir lika varma, ±1 C, så använder man dessa reglerventiler. Oklart om ni behöver en injustering, det är något man får undersöka vintertid genom att köra ut en lägre värmekurva och kolla hur varmt/kallt det blir i lägenheterna. Det är förstås flödet man reglerar så att varje vertikal stam får korrekt flöde. Ventilerna ska numreras och föras in i en ventilförteckning. När injusteringen är klar ska det upprättas ett injusteringsprotokoll. Men innan dess måste man beräkna flödet. Vi gissar nämligen att det inte finns något protokoll att tillgå. Syftet med ett värmesystem är alltså att göra alla lägenheter lika varma, även gavellägenheter förstås. Ni behöver dock inte hålla 20 C som bilden till höger illustrerar. Men tänk på att varje grad extra kostar 5-10% extra. Det är väl fördelen med en bostadsrättsförening, ni kan själv välja hur varmt det ska vara J. Vad är er norm, 22 C? För att fördela varmvattencirkulationen (VVC) i husen ska ni motsvarande reglerventiler som för värmesystemet. Varmvattencirkulationen ska hålla minst 50 C oavsett vart man mäter. Även eventuella handdukstorkar om sådana förekommer. Handdukstorkar bör inte kopplas till varmvattencirkulationen. Vi såg dock inga handdukstorkar. Notera att vi inte har med något byte av några tappvattenledningar utan bara pengar till byte av ventiler och de pengarna kan vara bra att ha om det uppstår problem med ledningarna.

2016-03-07 17 (20) Om varmvattencirkulationen inte är injusterade korrekt så kan det bli höga hastigheter på vattnet i vissa kretsar medan det blir låga flöden i andra och som därför blir kalla (inte lika varma). Tre problem uppstår: kanske bäst att kolla upp VVCn? 1. Förslitningsskador, se bilden till höger. 2. Risk för Legionella. 3. Det tar lång tid att få varmvatten. Avloppsledningar I huvudsak har man bytt avloppsledningarna. I vissa lägenheter har man monterat avloppsledningarna på ett olyckligt sätt vilket vi tog upp under 08 Lägenheter. I källargolvet valde man att behålla de gamla avloppsledningarna 1992-1993. Om ledningarna är från 1936 så är de 80 år gamla. Vad säger de sakkunniga? Här nedan har vi ett utlåtande. Med andra ord, vi kan inte göra något annat än att lägga in en kostnad för byta avloppsledningarna i källargolvet med alla problem det kan innebära. Det var väl av den senare anledningen som gjorde att man valde att behålla ledningarna. Vid ombyggnaden 1992-1993 så var ledningarna bara 56 år. Kan man inte relina ledningarna? Det får man undersöka, men är det lämpligt? https://sv.wikipedia.org/wiki/relining

2016-03-07 18 (20) På ritningarna ovan har vi markerat de gamla ledningarna och försökt uppskatta längden, ritningen var inte skalenlig. Vad vi inte riktigt ser är hur man dragit dag(regn)vattenledningarna. Det ser faktiskt ut som man har kopplat stuprören till spillvatten/avloppsledningarna. Kanske av samma skäl som med avloppsledningarna i källargolvet, det kostade för mycket att separera ledningarna. Förslagsvis bör man sätta av en summa pengar oförutsett i den ekonomiska planen med hänvisning till ovan. Eller klarlägga frågan på plats med hjälp av videokamera. El-lednignar Vi belastar inte underhållsplanen med några kostnader för el-ledningar etc. Här kan det mest handla om smärre åtgärder som kan gå under begreppet Löpande underhåll Bostadsrättsföreningen ansvarar för el från mätarna upp till gruppcentralen i lägenheterna, vilket vi tog upp under 08 Lägenheter. Gruppcentral = proppskåp

2016-03-07 19 (20) Ventilation Vi har inte fått ta del av något giltigt OVK-intyg. OVK = Obligatorisk VentilationKontroll. Kontrollen ska utföras vart 6:e år. Med andra ord, ventilationen är inte godkänd idag. Med hänsyn till ålder på fläktarna, driftkostnaderna, jämte hälsan, så borde fläktarna bytas ut och ventilationskanalerna rensas. Smutsiga kanaler påverkar luftflödet negativt. Vi utesluter inte heller att ventilationen behöver justeras in, risken finns annars att lägenheterna får för hög luftomsättning och därmed kallare lägenheterna än annars. Idag har man många gånger tryckstyrda, energieffektiva fläktar med kompensering för utetemperaturen, se diagram ovan. Det senare för att minska driftkostnaderna och främja god komfort, boendemiljö. För hög luftomsättning vintertid leder till onödig torr ohälsosam luft.

2016-03-07 20 (20) Diagram som visar hur den relativa luftfuktigheten rf(%) bör vara. Extraordinära kostnader Radonmätning pågår och vi vet inte resultatet. Alltså tar vi inte heller upp några pengar för några eventuella åtgärder. Många gånger räcker det med att ventilera bort Radonen. Radon finns för övrigt nästan överallt och bör ligga under 200 Bq/m 3 https://sv.wikipedia.org/wiki/radon Att separera dagvatten- från spillvatten kan också betraktas som en extraordinär kostnad som vi inte bedömer utan anser kan vara en summa oförutsett i den ekonomiska planen. Anders Granlund

Brf Filen 9 under bildande 2016-01 Mark 1/(15) ## Upprättad: 2016-03-07 2035 Konsumentprisindex (KPI): Underhållsplan för perioden 2016 --- 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 0 ALLMÄNNA UPPGIFTER Namn: Brf Filen 9 under bildande Fastighet: Filen 9 Moms: 25% Byggår/Ombyggd: 1936 1992 Gatuadress: Kvarnholmsgatan 3-7, Hjälmshultsgatan 4 Lägenheter: 3 060 m² 46 st Postnummer: 254 35 Postadress: Helsingborg Lokaler: 0 m² 0 st Telefon: Telefax: Markyta: 2 060 m² Exakt Hemsida: Fond IB: Byggnadsarea (BYA) 1 065 m² Cirka e-post: 0 tkr 1 MARK Betongplattor/sten/brunnar Justering m.m. 1) 15 220 m2 800 26 000 1992 2017 25 år Betongplattor/sten/brunnar Omlägging 100 220 m2 800 176 000 1992 2032 40 år Nätstaket (delas med granne?) Byte m.m. 50 90 m1 500 23 000 1992 2032 40 år Trivsel och Fritid Förnyelse 2) 100 46 lgh 1 000 46 000 2016 10 år Grönytor Löpande underhåll 3) Uteplatser Ingår inte Oklart när husen byggdes. Gissningsvis runt 1936. 46 lgh enligt Energideklarationen 1) Smärre justeringar lite här och där. 2) Pengarna är inte öronmärkta. Uppstår problem med dagvattenledningarna så kan ju dessa pengar användas. 3) Kanske ska ni se över att göra skötseln enklare. Mer Lagerhäck? Tom rad Till manual A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling 2008 www.evu.se Utskrift 2016-03-10 11:50

Brf Filen 9 under bildande 2016-02 Fasader 2/(15) Upprättad: 2016-03-07 Underhållsplan för perioden 2016 --- 2035 Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 2 FASADER Mot gatan plus gavel Sockel Lagning/målning 1) 100 101 m1 300 30 000 2019 15 år Puts på tilläggsisolering Lagning/målning 1) 100 1 212 m2 250 303 000 1989 2019 30 år Puts på tilläggsisolering Omputsning 100 1 212 m2 800 970 000 1989 2049 60 år Puts gesims Lagning/målning 1) 100 101 m1 150 15 000 1989 2019 30 år Stuprör Byte 100 60 m1 600 36 000 1989 2029 40 år Belysningsarmaturer Byte 100 3 st 2 500 8 000 2015 2045 30 år Målarställning Hyra 100 1 212 m2 175 212 000 2019 30 år Putsställning Hyra 100 1 212 m2 190 230 000 2049 60 år Mot gården Sockel Lagning/målning 1) 100 71 m1 300 21 000 2019 15 år Puts på tilläggsisolering Lagning/målning 1) 100 852 m2 250 213 000 1989 2019 30 år Puts på tilläggsisolering Omputsning 100 852 m2 800 682 000 1989 2049 60 år Puts gesims Lagning/målning 1) 100 71 m1 150 11 000 1989 2019 30 år Stuprör Byte 100 60 m1 600 36 000 1989 2029 40 år Belysningsarmaturer Byte 100 3 st 2 500 8 000 2015 2045 30 år Målarställning Hyra 100 852 m2 175 149 000 2019 30 år Putsställning Hyra 100 852 m2 190 162 000 2049 60 år Miljöhus/soprum Lagning/målning 1) 100 2 st 15 000 30 000 1989 2019 30 år Totalt för fasaderna Lagning/målning 100 2 064 m2 462 954 000 1) Svårigheten är att bedöma hur mycket som kan behöva lagas. Vår bedömning är att fasaden går att laga och måla. Innebär ett lyft för hela fastigheten. Infästningarna framträder av okänd anledning och kan därför kräva en särskild undersökning. Tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling 2008 www.evu.se Utskrift 2016-03-10 11:50

Brf Filen 9 under bildande 2016-03 Balkonger 3/(15) Upprättad: 2016-03-07 Underhållsplan för perioden 2016 --- 2035 Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 3 BALKONGER/TERRASSER Balkonger, betong ovansida Obehandlade 1) 0 30 st 3 000 0 1992 2012 20 år Balkonger, betong undersida Obehandlade 1) 0 30 st 3 000 0 1992 2012 20 år Balkongräcken/fronter, aluminium Byte m.m. 1) 100 30 st 16 000 480 000 1992 2042 50 år Terrasser, tätskikt exkl trall Nytt 100 6 st 35 000 210 000 1992 2032 40 år Terrasser, räcken aluminium Byte m.m. 1) 100 6 st 10 000 60 000 1992 2042 50 år 1) När och om ni gör vid fasaderna så ska fasaden och därmed även balkongerna tvättas rena och då blir de som nya X år till. Tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling 2008 www.evu.se Utskrift 2016-03-10 11:50

Brf Filen 9 under bildande 2016-04 Fönster o Dörrar 4/(15) Upprättad: 2016-03-07 Underhållsplan för perioden 2016 --- 2035 Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 4 FÖNSTER/DÖRRAR/PORTAR Källarfönster Målning m.m. 100 46 st 800 37 000 2019 12 år Länkad 1) Källarytterdörrar Byte m.m. 100 4 st 25 000 100 000 1992 2027 35 år Ytterdörr, gavel Byte m.m. 100 1 st 25 000 25 000 1992 2027 35 år Entréparti mot gata Byte m.m. 100 3 st 35 000 105 000 1992 2027 35 år Entréparti mot gård Byte m.m. 100 1 st 35 000 35 000 1992 2027 35 år Lägenhetsdörrar Ingår inte 0 15 st 16 000 0 1992 2032 40 år Fönster/fönsterdörrar Målning m.m. 100 176 st 1 200 211 000 2019 12 år Länkad 1) Fönster/fönsterdörrar Byte m.m. 100 176 st 12 000 2 112 000 1992 2042 50 år Fönster i kupor Byte m.m. 100 5 st 12 000 60 000 1992 2027 35 år Takfönster Byte m.m. 100 14 st 25 000 350 000 1992 2027 35 år Port till soprum Byte m.m. 100 1 st 20 000 20 000 1992 2032 40 år Dörr till soprum Byte m.m. 100 1 st 20 000 20 000 1992 2032 40 år 1) Målning av fönster underlättas om det finns en ställning att gå på varför åtgärden med fördel kan samordnas med 02 Fasader. Tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling 2008 www.evu.se Utskrift 2016-03-10 11:50

Brf Filen 9 under bildande 2016-05 Yttertak 5/(15) Upprättad: 2016-03-07 Underhållsplan för perioden 2016 --- 2035 Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 5 YTTERTAK Betongpannor, läkt, papp, råspont Löpande underhåll 1) Betongpannor, läkt, papp, råspont Byte m.m. 100 1 100 m2 1 200 1 320 000 1992 2042 50 år Plåt kupor Målning m.m. 2) 100 260 m2 700 182 000 1992 2019 27 år Länkad Plåt kupor Byte m.m. 100 260 m2 2 200 572 000 1992 2042 50 år Plåtgarneringar Byte m.m. 100 1 100 m2 75 83 000 1992 2042 50 år Rökluckor Finns inte Uppstigningsluckor Byte m.m. 100 2 st 10 000 20 000 1992 2042 50 år Taksäkerhet Byte m.m. 100 213 m1 800 170 000 1992 2042 50 år Hängrännor, fotplåt, krokar, råspont Byte m.m. 100 142 m1 800 114 000 1992 2032 40 år 1) Det bra om ni låter ha återkommande kontroll av taken. Ibland måste man byta ut enstaka betongpannor, eller bara rätta till dem så att de ligger rätt. 2) Färgen på kuporna har börjat släppa. Målningen kan mycket väl samordnas med 02 Fasader. tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling 2008 www.evu.se Utskrift 2016-03-10 11:50

Brf Filen 9 under bildande 2016-06 Trapphus 6/(15) Upprättad: 2016-03-07 Underhållsplan för perioden 2016 --- 2035 Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 6 TRAPPHUS Entreplan (här och där) Målning m.m. 1) 100 3 plan 15 000 45 000 2025 10 år Våningsplan Målning m.m. 1) 100 12 plan 18 000 216 000 2026 25 år Belysningsarmaturer, trapphus Byte m.m. 100 15 plan 4 500 68 000 2015 2040 25 år Passersystem Byte m.m. 100 3 st 6 000 18 000 2026 25 år 1) Visst kan vi tänka oss en annan och mer rättvis utformning av trapphusen. Men låt först alla renovera sina lägenheter och badrum innan ni unnar er fina trapphus. Idag har trapphusen olika utformning och visst är det lite kantstött här och där. Men belysningen är ny i alla fall. tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling 2008 www.evu.se Utskrift 2016-03-10 11:50

Brf Filen 9 under bildande 2016-07 Hissar 7/(15) Upprättad: 2016-03-07 Underhållsplan för perioden 2016 --- 2035 Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 7 HISSAR Detaljer m.m Byte m.m. 100 3 st 60 000 180 000 2022 15 år Apparatskåp Byte m.m. 100 3 st 160 000 480 000 1992 2022 30 år Hissmaskin Byte m.m. 100 3 st 180 000 540 000 1992 2022 30 år Korg Renovering 100 3 st 80 000 240 000 1992 2022 30 år Summa Byte 100 3 st 480 000 1 440 000 tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling 2008 www.evu.se Utskrift 2016-03-10 11:50

Brf Filen 9 under bildande 2016-08 Lägenheter/Lokaler 8/(15) Upprättad: 2016-03-07 Underhållsplan för perioden 2016 --- 2035 Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 8 LÄGENHETER/LOKALER Brandvarnare Byte m.m. 100 46 lgh 400 18 000 2016 9 år Köksblandare Ingår inte Badrumsblandare Ingår inte Tvättställsblandare Ingår inte Golvbrunn Ingår inte Grenledningar Ingår inte Badrum Ingår inte Golvvärme Ingår inte Spiskåpor Ingår inte, men ska justeras in vid byte. Spisfläktar Får inte monteras in. Kolfilterfläktar är OK om man säkerställer ett grundflöde om 10 l/s. Tvätt- och torkutrustning Ingår inte Ytskikt golv, väggar och tak Ingår inte Tätskikt i våtutrymmen Ingår inte Porslin Ingår inte Handdukstorkar Ingår inte Vitvaror Ingår inte Sakvaror Ingår inte Köksinredning Ingår inte Garderober Ingår inte Listan kan göras länge om Ni så vill. En gränsdragningslista kan aldrig bli för lång. Tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling 2008 www.evu.se Utskrift 2016-03-10 11:50

Brf Filen 9 under bildande 2016-09 Gemensamheter 9/(15) Upprättad: 2016-03-07 Underhållsplan för perioden 2016 --- 2035 Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 9 GEMENSAMHETER Tvättmaskiner Byte m.m. 100 2 st 42 000 84 000 2012 2027 15 år Tvättmaskiner Byte m.m. 100 4 st 42 000 168 000 2017 15 år Torktumlare Byte m.m. 100 3 st 40 000 120 000 2017 15 år Avfuktare/Hygrotork/Termotork Byte m.m. 100 1 st 42 000 42 000 2017 20 år Avfuktare/Hygrotork/Termotork Byte m.m. 100 2? st 42 000 84 000 2027 20 år Mangel Byte m.m. 100 3 st 17 000 51 000 1992 2022 30 år Tvättstuga/Torkrum Målning m.m. 100 3 st 15 000 45 000 2015 2030 15 år Tvättstuga Helrenovering 100 3 st 60 000 180 000 1992 2042 50 år Källare Målning m.m. 100 1 065 m2 200 213 000 2015 2045 30 år Styrelsefunktion Ospecificerat 100 1 st 15 000 15 000 2016 15 år Fastighetsförråd Ospecificerat 100 1 x 15 000 15 000 2019 20 år Sophantering Komplettering 100 1 st 10 000 10 000 2019 15 år Energideklaration Uppdatering 100 3 st 6 000 18 000 2009 2019 10 år Underhållplan Revidering 100 1 st 8 000 8 000 2016 2022 6 år Systematiskt Brandskyddsarbete, SBA Löpande underhåll Kostnaden avser inte bara maskinen utan även saker runt omkring och händelser (strax) innan bytet. tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling 2008 www.evu.se Utskrift 2016-03-10 11:50

Brf Filen 9 under bildande 2016-10 Installationer 10/(15) Upprättad: 2016-03-07 Underhållsplan för perioden 2016 --- 2035 Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 10 INSTALLATIONER Värmeanläggningar UC Värmeväxlare, värme Byte m.m. 100 1 st 57 000 57 000 2017 30 år UC Värmeväxlare, tappvarmvatten Byte m.m. 100 1 st 57 000 57 000 1992 2017 25 år UC Styrventil, värme radiatorer Byte m.m. 100 1 st 10 000 10 000 2017 20 år UC Ställdon, värme radiatorer Byte m.m. 100 1 st 10 000 10 000 2017 20 år UC Styrventil, tappvarmvatten Byte m.m. 100 1 st 10 000 10 000 2017 15 år UC Ställdon, tappvarmvatten Byte m.m. 100 1 st 10 000 10 000 2017 15 år UC Reglercentral Byte m.m. 100 1 st 15 000 15 000 2017 20 år UC Expansionskärl Kontroll förtryck 100 1 st 3 000 3 000 2017 5 år UC Expansionskärl Byte m.m. 100 1 st 10 000 10 000 2017 20 år UC Pump, värme radiatorer Byte m.m. 100 1 st 35 000 35 000 2017 15 år UC Pump, varmvattencirkulation (VVC) Byte m.m. 100 1 st 10 000 10 000 2017 10 år UC Värmecentral Målning, belysning m.m. 100 1 st 53 000 53 000 2017 30 år Summa ny värmecentral inkl. moms och utbildning. Dock ingen särskilt avancerad anläggning. 280 000 Energideklaration 2009-11-09 3 824 m2 Energiprestanda 459 872 kwh 120 kwh/m2 Fjärrvärme 423 216 kwh 111 kwh/m2 Fastighetsel 36 656 kwh 10 kwh/m2 Uppgifter från Akelius, fjärrvärmeförbrukningen har vi normalårskorrigerat på ett ungefär och med hjä IMI Fjärrvärme 386 582 kwh 101 kwh/m2 OK Fastighetsel 22 080 kwh 6 kwh/m2 OK Exklusive verksamhetsel = el till tvättstugor Nytt Energiprestanda 107 kwh/m2 OK Lite för bra kanske? Eller är luftomsättningen ovanligt låg? Kallvatten 4 663 m3 101 m3/lgh OK Varmvatten, cirka 102 773 kwh 27 kwh/m2 OK Byte sker i regel inte i enlighet med en underhållsplan utan när något går sönder. A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling 2008 www.evu.se Utskrift 2016-03-10 11:50

Brf Filen 9 under bildande 2016-10 Installationer 11/(15) Upprättad: 2016-03-07 Underhållsplan för perioden 2016 --- 2035 Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år Ledningar Kallvattenservice Byte m.m. 100 1 st 60 000 60 000 1992 2042 50 år Kallvattenledningar Byte m.m. 100 46 lgh 22 000 1 012 000 1992 2042 50 år Ventiler till kallvattenledningar Byte m.m. 100 46 lgh 2 200 101 000 1992 2022 30 år Tappvarmvattenledningar Byte m.m. 100 46 lgh 22 000 1 012 000 1992 2042 50 år Ventiler till tappvarmvattenledningar Byte m.m. 100 46 lgh 2 200 101 000 1992 2022 30 år Varmvattencirkulation (VVC) Byte m.m. 100 46 lgh 22 000 1 012 000 1992 2042 50 år Reglerventil varmvattencirkulation Byte m.m. 100 46 lgh 2 200 101 000 1992 2022 30 år Varmvattencirkulation (VVC) Kontroll/injustering 100 46 lgh 600 28 000 2022 15 år Värmeledningar i hus Byte m.m. 100 46 lgh 30 000 1 380 000 1992 2042 50 år Ventiler till värmeledningar Byte m.m. 100 46 lgh 2 500 115 000 1992 2022 30 år Värmeelement (radiatorer) Byte m.m. 100 46 lgh 35 000 1 610 000 1992 2042 50 år Ventiler till värmeelement Byte m.m. 100 46 lgh 3 600 166 000 1992 2017 25 år Värmesystem Beräkningar o injustering 100 3 060 m2 30 92 000 2017 20 år Avloppsledningar Spolning 100 46 lgh 1 500 69 000 2016 10 år Avloppsledningar, källargolv Kontroll/Byte/relining 1) 100 110 m1 7 000 770 000 1936 2016 80 år Avloppsledningar Byte m.m. 100 46 lgh 65 000 2 990 000 1992 2052 60 år Dagvattenledningar Spolning 100 46 lgh 200 9 000 2016 10 år Dagvattenledningar Byte 2) 100 70? m1 3 000 210 000 1992 2072 80 år Elledningar, brf Byte m.m. 100 46 lgh 40 000 1 840 000 1992 2052 60 år Elledningar, bostadsrätter Ingår inte 0 46 lgh 30 000 0 1992 2052 60 år Bredband Byte m.m. 100 46 lgh 3 000 138 000 2070 60 år 1) Kostnaden för nya ledningar är omfattande och svår att bedöma. Även en relining kostar en hel del. 2) Oklart om man separerat alla dagvattenledningar från spillvattenledningar? A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling 2008 www.evu.se Utskrift 2016-03-10 11:50

Brf Filen 9 under bildande 2016-10 Installationer 12/(15) Upprättad: 2016-03-07 Underhållsplan för perioden 2016 --- 2035 Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år Ventilation lgh Frånluftsfläktar, F Byte m.m. 100 2 st 35 000 70 000 1992 2016 24 år lgh Reglercentral till ovan Finns inte, borde finnas och ska betala sig själv lgh Ventilationskanaler m.m, frånluft Rensning 100 46 lgh 800 37 000 2016 12 år lgh Ventilationskanaler m.m, frånluft OVK 100 46 lgh 700 32 000 2016 6 år lgh Ventilation bostäder, F Injustering 3) 100 46 lgh 800 37 000 2016 18 år 3) Luftflöden bör justera så att luftväxlingen blir den önskvärda och särskilt i de fall det förekommer för höga Radonvärden. OVK = Obligatorisk VentilationsKontroll http://www.funkis.se/ tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling 2008 www.evu.se Utskrift 2016-03-10 11:50

2016 5-årsplan Brf Filen 9 under bildande Underhållsplan 5-årsplan Nr BYGGDEL ÅTGÄRD 2016 2017 2018 2019 2020 1 MARK Betongplattor/sten/brunnar Justering m.m. 1) 26 Trivsel och Fritid Förnyelse 2) 46 2 FASADER Mot gatan plus gavel Sockel Lagning/målning 1) 30 Puts på tilläggsisolering Lagning/målning 1) 303 Puts gesims Lagning/målning 1) 15 Målarställning Hyra 212 Putsställning Hyra Mot gården Sockel Lagning/målning 1) 21 Puts på tilläggsisolering Lagning/målning 1) 213 Puts gesims Lagning/målning 1) 11 Målarställning Hyra 149 Miljöhus/soprum Lagning/målning 1) 30 3 BALKONGER/TERRASSER 4 FÖNSTER/DÖRRAR/PORTAR Källarfönster Målning m.m. 37 Fönster/fönsterdörrar Målning m.m. 211 5 YTTERTAK Betongpannor, läkt, papp, råspont Löpande underhåll 1) Plåt kupor Målning m.m. 2) 182 6 TRAPPHUS 7 HISSAR Detaljer m.m Apparatskåp Hissmaskin Korg Byte m.m. Byte m.m. Byte m.m. Renovering 8 LÄGENHETER/LOKALER Brandvarnare Byte m.m. 18 9 GEMENSAMHETER Tvättmaskiner Byte m.m. 168 Torktumlare Byte m.m. 120 Avfuktare/Hygrotork/Termotork Byte m.m. 42 Källare Målning m.m. Styrelsefunktion Ospecificerat 15 Fastighetsförråd Ospecificerat 15 Sophantering Komplettering 10 Energideklaration Uppdatering 18 10 INSTALLATIONER Värmeanläggningar Värmeväxlare, värme Byte m.m. 57 Värmeväxlare, tappvarmvatten Byte m.m. 57 Styrventil, värme radiatorer Byte m.m. 10 Ställdon, värme radiatorer Byte m.m. 10 Styrventil, tappvarmvatten Byte m.m. 10 Ställdon, tappvarmvatten Byte m.m. 10 Reglercentral Byte m.m. 15 Expansionskärl Kontroll förtryck 3 Expansionskärl Byte m.m. 10 Pump, värme radiatorer Byte m.m. 35 Pump, varmvattencirkulation (VVC) Byte m.m. 10 Värmecentral Målning, belysning m.m. 53 Ledningar Ventiler till värmeelement Byte m.m. 166 Värmesystem Beräkningar o injustering 92 Avloppsledningar Spolning 69 Avloppsledningar, källargolv Kontroll/Byte/relining 1) 770 Dagvattenledningar Spolning 9 Ventilation Frånluftsfläktar, F Byte m.m. 70 Reglercentral till ovan Finns inte, borde finnas och ska Ventilationskanaler m.m, frånluft Rensning 37 Ventilationskanaler m.m, frånluft OVK 32 Ventilation bostäder, F Injustering 3) 37 SUMMA: Beräknad kostnad (1 103) (894) 0 (1 457) 0 A GRANLUND/IMI Energi VVS Utveckling 2016 Utskrift 2016-03-10 11:50

2016 11-årsplan Brf Filen 9 under bildande Underhållsplan 5-års 11-årsplan Nr BYGGDEL 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Totalt 1 MARK 46 26 46 118 2 FASADER 984 984 3 BALKONGER etc 0 4 FÖNSTER 248 248 5 YTTERTAK 182 182 6 TRAPPHUS 45 234 279 7 HISSAR 1 440 1 440 8 LÄGENHETER 18 18 36 9 GEMENSAMHETER 15 330 43 59 447 10 INSTALLATIONER 1 024 538 481 78 2 121 S TOTALT 1 103 894 0 1 457 0 0 1 980 0 0 63 358 5 855 FOND IB: 0 (571) (933) (401) (1 326) (794) (262) (1 710) (1 178) (646) (177) AVSÄTTNING: 532 532 532 532 532 532 532 532 532 532 532 KOSTNAD FÖR ÅRET: (1 103) (894) 0 (1 457) 0 0 (1 980) 0 0 (63) (358) FOND UB: (571) (933) (401) (1 326) (794) (262) (1 710) (1 178) (646) (177) (3) BERÄKNAD TOTAL SUMMA INKL MOMS 5 855 000 kr inkl moms Index: 313,13 Lgh: 3 060 m2 46 st 100% GENOMSNITT (AVSÄTTNING PER ÅR) Lokaler: 0 m2 0 st 0% 532 000 kr/år 174 kr/m2 och år Totalt: 3 060 m2 100% Tillkommande värdehöjande åtgärder 01. Mark Sedvanligt underhåll 02. Fasader Sedvanligt underhåll 03. Balkonger Sedvanligt underhåll 04. Fönster Sedvanligt underhåll 05. Yttertak Sedvanligt underhåll 06. Trapphus Sedvanligt underhåll 07. Hissar. Sedvanligt underhåll 08. Lägenheter. Byte till säkerhetsdörrar skulle kunna vara en sådan åtgärd och är inte med här 09. Gemensamheter Sedvanligt underhåll 10. Installationer Sedvanligt underhåll Summa standardhöjande åtgärder Tillkommande extraordinära åtgärder Radonmätning pågår och resultatet inte känt Oklart om dagvattenledningar är separerade från spillvattenledningar Summa extraordinära åtgärder Summering Summa underhållsplan Summa standardhöjande åtgärder Summa extraordinära åtgärder Summa Per lägenhet Per lägenhetsyta (BOA) Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 127 283 kr/lgh 1 913 kr/m2 BOA 5 855 000 kr 0 kr/lgh 0 kr/m2 BOA 0 kr 0 kr/lgh 0 kr/m2 BOA 0 kr 127 283 kr/lgh 1 913 kr/m2 BOA 5 855 000 kr 2 500 2 000 2 121 1 500 1 440 1 000 500 0 984 447 248 279 118 182 0 36 MARK FASADER BALKONGER etc FÖNSTER YTTERTAK TRAPPHUS HISSAR LÄGENHETER GEMENSAMHETER INSTALLATIONER A GRANLUND/IMI Energi VVS Utveckling 2016 Utskrift 2016-03-10 11:50

2016 20-årsplan Brf Filen 9 under bildande Underhållsplan 5-års 11-års 20-årsplan Nr BYGGDEL 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Totalt 1 MARK 46 26 46 199 317 2 FASADER 984 72 51 1 107 3 BALKONGER etc 210 210 4 FÖNSTER 248 675 248 40 1 211 5 YTTERTAK 182 114 296 6 TRAPPHUS 45 234 45 324 7 HISSAR 1 440 1 440 8 LÄGENHETER 18 18 18 54 9 GEMENSAMHETER 15 330 43 59 168 8 18 45 15 288 18 1 007 10 INSTALLATIONER 1 024 538 481 78 13 69 58 69 2 330 S TOTALT 1 103 894 0 1 457 0 0 1 980 0 0 63 358 856 77 90 45 263 909 0 156 45 8 296 INGÅENDE SALDO: 0 (688) (1 167) (752) (1 794) (1 379) (964) (2 529) (2 114) (1 699) (1 347) (1 290) (1 731) (1 393) (1 068) (698) (546) (1 040) (625) (366) AVSÄTTNING: 415 415 415 415 415 415 415 415 415 415 415 415 415 415 415 415 415 415 415 415 KOSTNAD FÖR ÅRET: (1 103) (894) 0 (1 457) 0 0 (1 980) 0 0 (63) (358) (856) (77) (90) (45) (263) (909) 0 (156) (45) UTGÅENDE SALDO: (688) (1 167) (752) (1 794) (1 379) (964) (2 529) (2 114) (1 699) (1 347) (1 290) (1 731) (1 393) (1 068) (698) (546) (1 040) (625) (366) 4 BERÄKNAD TOTAL SUMMA INKL MOMS 8 296 000 kr inkl moms Index: 313,13 Lgh: 3 060 m2 46 st 100% GENOMSNITT Lokaler: 0 m2 0 st 0% 415 000 kr/år 136 kr/m2 och år Totalt: 3 060 m2 100% A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling 2008 www.evu.se Utskrift 2016-03-10