Språk-, läs- och skrivsvårigheter - att upptäcka och åtgärda Emma Ager Leg. Logoped Jakob Lundén Leg. Logoped
Dagens upplägg Språklig förmåga och språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder och kompensation
Typisk språkutveckling 0-1 år: joller stavelser ord 1-2 år: ordsamlarstadiet, ordförrådsspurt 3 års ålder: stor spännvidd i språklig förmåga, ca 20 % någon svårighet (BVC) 4 års ålder: det mesta av språkgrunden är färdiglagd, sedan finputsning 1-2 språkljud kan fortfarande vara svåra språkskapare, intresse för språkets formsida (t ex rim) leken styrs mer och mer av språket 5-6 års ålder: alltmer intresse för språkets form, språklig medvetenhet, bokstäver, pseudoläsning Skolstart: läsinlärning ny stor skjuts i ordförrådsutvecklingen
Språkliga färdigheter 1. Kommunikativ förmåga (Pragmatik) 2. Begrepp och ordförråd (Semantik) 3. Meningsbyggnad och ändelser (Grammatik) 4. Språkljud (Fonologi) 5. Uttal (Artikulation)
Språkbygget
Språk Det expressiva språket hur vi uttrycker oss utvecklas ur det impressiva språket vår språkförståelse Vårt passiva ordförråd (ord vi förstår) är alltid större än vårt aktiva ordförråd (ord vi aktivt använder)
Vad är språkstörning? Störningar i den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillståndet kan inte direkt tillskrivas neurologisk sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar, psykisk utvecklingsstörning eller miljöfaktorer. (ICD -10)
Språkstörning Impressiv språkstörning svårigheter med att förstå ord, meningar och språkliga sammanhang. Expressiv språkstörning svårigheter med att uttrycka sig på olika språkliga nivåer. Generell språkstörning båda ovanstående samtidigt. Svårigheterna måste förekomma i elevens alla språk.
Hur vanligt är språkstörning? 5-8 % förskoleåldern 1-2 % grav språkstörning (förmodligen kvarstående) 12 % av alla 4-åringar har någon språklig svårighet, av dessa 2 % grava svårigheter, efter 5 års ålder klar förbättring Svensk studie (Westerlund 1994) Källa: Hartelius, L. Nettelbladt, U. Hammarberg, B. Logopedi. Studentlitteratur 2008; s. 127.
Språkliga brister påverkar: Inlärning Läsförmåga Skrivförmåga Sociala kontakter leder till missförstånd och konflikt Emotionell utveckling inre språk, förstå känsloyttringar Problemlösningsförmåga Förmågan att påverka
Språk i alla ämnen Gå igenom ord och begrepp innan lektion, t ex slöjd, matematik, hemkunskap, historia osv. Använd tankekartor, kategorisera, förklara och sätt ord på allt som händer. Ungefärlig förståelse ej tillräcklig. Viktigt ffa vad gäller ämnesspecifika ord och begrepp som eleven ej stöter på i vardagen.
Underlätta En nedsatt språkförståelse ställer stora krav på omgivningens förmåga till att stötta och underlätta Underlätta förståelsen av tal: Välj enkla ord Rikta dig direkt till personen Tala långsamt i korta meningar med pauser Fokusera på det viktigaste Använd bilder som stöd när du ska förklara, informera och instruera samt i valsituationer Var kort och koncis, tala inte för länge
forts Undvik bildspråk ( säg t ex ställ dig upp istället för upp och hoppa ) Försök att undvika synonymer, använd samma ord Upprepa viktig information vid flera tillfällen, stötta gärna med bilder. Skapa förförståelse för ämnet, ord och begrepp. Berätta konkret vad som ska hända. Stötta med bildschema.
Pragmatiska svårigheter Pragmatik handlar om språkets sociala och praktiska användning. Pragmatik är grunden. Själva förståelsen för hur och varför man kommunicerar. Elever som uppfattas som svårförståliga har ofta dessa svårigheter Lätt att tänka att det är uttalet som brister För att göra eleven mer förståelig behöver man jobba med pragmatiken (ibland även uttalet) Att bara öva uttalet kommer inte göra eleven mer förståelig Om man saknar förståelse för varför och hur man kommunicerar/samspelar spelar uttalet ingen roll.
Hur det yttrar sig Pragmatiska problem kan yttra sig genom svårigheter med: Turtagning (vem är det som ska prata nu) Relevans (vad är viktigt, vad pratar vi om) icke-bokstavlighet (tolka bildliga uttryck och metaforer) sammanhängande tal och berättelser anpassning till samtalspartnern (ögonkontakt, röstläge, hastighet) anpassning till kontexten (situationen) topikstruktur (introduktion, upprätthållande och byte av samtalsämnen) lexikon (användning av sitt ordförråd)
Varför pragmatiska svårigheter? Nedsatt förmåga inom: Theory of Mind - innebär att förstå att ens egna tankar och känslor kan skilja sig från andra Exekutiva funktioner - Samordnar olika typer av information Central koherens - Hur vi sorterar intryck och information från omvärlden
Theory of mind Viktigt för att kunna begripa andra människors handlingar Svårt att ta andra människors perspektiv och sätta sig in i hur de tänker - svårt att förstå andra människors intentioner Svårt att anpassa dialog och samtalsämne efter samtalspartnern Turtagningen försvåras vem är det som ska prata nu? Anpassar inte informationen i samtalet, för mycket eller för lite information Missförstånd Svårt att uppmärksamma att missförstånd uppstår Vet inte hur man ska reparera dem Svårt att förstå vita lögner och ironi
Exekutiva funktioner Samordnar olika typer av information. De viktigaste exekutiva funktionerna är: förmåga att planera förmåga att hejda sina (oönskade) handlingar anpassningsförmåga
Brister i de exekutiva funktionerna Leder till svårigheter med att använda sina kunskaper på ett nytt sätt svårt att bryta invanda mönster svårt att lösa konflikter hamnar ofta i olösliga situationer eftersom man inte har förmågan att anpassa sig svårt att utvärdera sitt handlande och förändra sitt beteende i förhållande till situationen. svårt att vara flexibla i sitt tänkande och att byta fokus för sin uppmärksamhet. svårigheter med att förstå relationen till den övergripande kontexten och anpassa sig efter den förmågan att ta initiativ är påverkad
Central koherens Hur vi sorterar intryck och information från omvärlden kategorisera skapa en meningsfull helhet söka det centrala/viktiga budskapet eller sammanhanget
Svag central koherens leder till: fokus på detaljer missar helheten Resultat: en fragmentarisk och svårförståelig omvärld Vilket i sin tur leder till pragmatiska problem med anpassning till kontexten Vad är viktigt att fokusera på här och nu?
Dvs.. svårt att dra nytta av ledtrådar i situationen svårt att kunna urskilja vad det är som är viktigt för sammanhanget svårigheter med referenser abrupta byten av samtalsämnen svårt att återberätta svårt att förstå sammanhängande text
Hur kan vi underlätta? Fokusera på positiva alternativ! Ej fokus på vad som går fel utan fokus på hur man kan göra för att det ska bli bra. Använd sociala berättelser och seriesamtal för att underlätta förståelsen och bygga strategier samt ge positiva alternativ på beteenden. Tankekartor kring begrepp, situationer osv. Hur man tar kontakt, avstånd till andra, vad är ok Förståelse för konsekvenser av sitt beteende, för sig själv och andra
forts Öva på kommunikativa strategier samt förståelse för när och hur de ska användas starta, upprätthålla, avsluta samtal turtagning, när ska jag prata och när ska jag lyssna göras mer uppmärksam på samspelet, vad behöver lyssnaren veta för att förstå vad jag menar taltempo, hålla sig till ämnet, lyssna ögonkontakt
Koncentration och språk Muntlig förmåga påverkas; svårigheter att hitta ord eller hålla den röda tråden vid berättande (tal/skrift) Läsförståelsen påverkas utifrån bristande fokus och reflektion Svårigheter att uppfatta muntlig information, speciellt längre eller flerledade instruktioner Svårigheter med samtalsregler
Diskutera! Hur tänker ni kring barn/elever med språkliga svårigheter? Inkludering? Resursenhet Pilskolan? Tecken på andra svårigheter? Specifik träning? Kompensation?
Spelar läsning någon roll? Nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text. En sjuåring har ett ordförråd på ca 5000-7000 ord. En sjuttonåring som läst och/eller lyssnat regelbundet till texter har ca 50 000 70 000 ord i sitt ordförråd. En sjuttonåring som inte har läst/lyssnat till texter har endast ca 15 0000 17 000 ord i sitt ordförråd. Så stor är skillnaden! En vuxen behöver ett ordförråd på minst 50 000 ord för att klara sitt dagliga liv, för att hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar vi stöter på i livet. Så visst spelar läsningen roll! Källa: Mats Myrberg (Professor i specialpedagogik) Ingvar Lundberg (Professor i psykologi)
Förutsättningar för läsning Ett gott ordförråd God hörförståelse Fonologisk medvetenhet Bokstavskunskap Motivation Avkodningsförmåga samband fonem/grafem
Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F The simple view of reading Gough & Tunmer, 1986
Vad är avkodning? Den tekniska läsförmågan, dvs. att omvandla bokstäver till språkljud och sammanfogningen av dessa till ord
Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder bokstävernas ljud för att läsa. Måste automatiseras för att uppnå fullgod läsning. Ortografisk Bokstavssekvenser och stavningsmönster används för visuell igenkänning av ord. (ordbild)
Eilngt en uneörnskdin på ett engskelt uivtnierset så seplar det inegn roll i viekln odrnnig bksotrnävea i ett ord står, det enda som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dtta broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet.
Toi katsopas vaari pientä hauvaa mi ikkunasta kurkistavi. Jospa kysyisit vaari tuota hauvaa sen ostaisin mielelläni. En myöskään mä tahdo kultakalaa se opi ei kävelemään. Sen kissa vois syödä joskus salaa siks huoli en mirriäkään.
Vägen till läsförståelse förståelse för ord och begrepp i texten förmåga att göra inferenser välfungerande minne vana vid skriftspråk uppmärksamhet och koncentration
Orsaker till läs- och skrivsvårigheter Språkstörning/försenad tal- och språkutveckling Låg exponering av svenska Dyslexi Brist på undervisning Utvecklingsstörning Koncentrationssvårigheter Syn- och hörselnedsättning
Språkstörning kopplat till läs- och skriv Impressiva svårigheter svårt med ordförståelse, satsförståelse och läsförståelse Expressiva svårigheter svårt med stavning, meningsbyggnad, skriftligt berättande och svårt att förmedla det man läst/förstått.
Lässvårigheter innebär ofta att eleven: Läser långsamt Läser fel Har brister i läsförståelse Har svårt att minnas det lästa Blir trött av att läsa
Skrivsvårigheter innebär ofta att eleven: Skriver långsamt Stavar fel Skriver som man talar Har svårt att lära in stavningsregler Presterar sämre skriftligt än muntligt Inte vill skriva
Dyslexi "Dyslexi är en nedsättning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska (fonologi avser språkets ljudmässiga form), som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Nedsättningen ger sig i första hand tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer också fram tydligt genom dålig stavning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden. Den dyslektiska nedsättningen går i regel igen i släkten, och man har anledning att anta en genetisk disposition som kan medföra neurobiologiska avvikelser. Karaktäristiskt för dyslexi är att den är varaktig och svårbehandlad. Även om läsningen efter hand blir acceptabel, kvarstår oftast stavningsproblem. Vid en mer grundläggande kartläggning av fonologisk förmåga finner man att svagheter på detta område kvarstår upp i vuxen ålder". Definitionen är hämtad ur Ingvar Lundbergs bok, Läsningens psykologi och pedagogik (2010)
Åsså har jag dyslexi - Hanna
Kännetecken på dyslexi Långsam ordigenkänning långsam läsning Ljud/bokstäver och stavelser utelämnas läggs till kastas om förväxlas Småord och ändelser förväxlas, utelämnas eller läggs till Monoton och hackig läsning, behöver läsa om för att förstå Ett ord kan avkodas som ett ord liknande målordet, men med annan betydelse Avkodningssvårigheterna kan ge brister i läsförståelse
Vanliga svårigheter vid dyslexi Långsam ordmobilisering att snabbt komma på exakt rätt ord Blandar samman ord ljudmässigt lika ord eller ord inom samma semantiska område Svårt att uttala ljudkomplexa ord Arbetsminne att hålla kvar i minnet medan man gör något annat Att uttrycka sig fritt i skrift (muntligt berättande går ofta lättare)
Varför utreda läs- och skrivsvårigheter? Olika läs- och skrivsvårigheter kräver olika insatser Viktigt att kartlägga elevens läs- och skrivförmåga för att kunna hjälpa på bästa sätt Vad kan jag förvänta mig av eleven? På vilken nivå befinner sig eleven? Många elever söker svar på orsaken till sina svårigheter
Vad ska man testa? Ordavkodning Ordförståelse Läsförståelse Läshastighet Stavning Skriftligt berättande
Dyslexi påverkar svenska Muntlig/skriftlig förmåga skiljer sig Långsam och energikrävande läsning - inläsning av teori och skönlitteratur Den skriftliga uttrycksförmågan påverkas av stavningssvårigheter kortfattat, talspråksmässigt
Johanna mot studenten
Dyslexi påverkar engelska Muntlig/skriftlig förmåga skiljer sig Ofta stora svårigheter med stavning Kan klara glosförhör efter mycket träning, men svårigheter i fri skrift Svårt att lära sig grammatiska tabeller, ex. verbböjningar
Dyslexi påverkar matematik Lästal påverkas av lässvårigheter och nedsatt arbetsminne Huvudräkning nedsatt arbetsminne Automatisering av färdigheter, ex. multiplikationstabeller
Dyslexi påverkar NO Inläsning av teori påverkas av lässvårigheter Hinner inte klart på skriftliga prov, skriver kortfattat Svårt med nya och ämnesspecifika ord och begrepp Periodiska systemet och formler vållar problem, utantillkunskap
Dyslexi påverkar SO Mycket text! Påverkas av lässvårigheter Hinner inte klart på skriftliga prov, skriver kortfattat Svårt med nya och ämnesspecifika ord och begrepp
Åsså har jag dyslexi - Adam
Åtgärder Bemötande Kompensation Träning
Bemötande Kunskap kring elevens svårigheter Flexibilitet, anpassa efter elevens förutsättningar Fokus på målet, inte på formen Ta eleven på allvar!
Kompensation Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig undervisning. Skolverket
Kompensation i klassrummet Kopiera tavlan Fotografera tavlan Avgränsa text och uppgifter Högläsning Muntliga genomgångar Egen lärobok Spela in lektionen Instuderingsfrågor
Programvara i datorn Talsyntes Claro Read Plus Stava Rex SpellRight Gustavas ordböcker Saida ordprediktion
Alternativa verktyg Talbok Daisyspelare Skanner/skannermus Mobiltelefon Surfplatta etc
Kompensation i matematik Lathund multiplikationstabell Omvandlingstabeller Formelsamling Miniräknare Konkret material Upplästa instruktioner och texttal
Kompensation i engelska Fokus på det muntliga Cd-skiva hem Undervisning i små grupper Bra läromedel: - Magic - Help Start SpellRight och talsyntes
Johanna mot studenten
Prov och redovisning Anpassa proven efter dialog med eleven längre tid muntliga prov läsa själv och svara skriftligt få frågorna upplästa och svara skriftligt PowerPoint Photo Story Bortse från stavfel
Everybody is a genius. But if you judge a fish by its ability to climb a tree, it will live its whole life believing that it is stupid. Albert Einstein
Träning Bornholmsmodellen gör elever läsberedda, hitta barn i riskzonen, öva upp fonologiska färdigheter Befäst kopplingen mellan ljud (fonem) och bokstav (grafem) Ljudbaserad lästräning, t.ex. Läsinlärning i sju steg, Fonomix Fonologiska övningar, t.ex. Språklekar i skolan (A. Frylmark) Individuell undervisning Intensiva träningsperioder med korta pass flera gånger per vecka Aktiv högläsning
Åtgärder Träning Mycket stora svårigheter Läsinlärning i sju steg Listläsning Avlyssningsskrivning Saknar flyt Upprepad läsning Tillsammansläsning Saknar lästimmar Mängdläsning Alternativa lärverktyg Använd kommunlicensprogrammen Kompensera för långsam läsning när det gäller faktainhämtning och lustläsning Låt eleven ha tillgång till ljudböcker och möjlighet till uppläst text Eleven ska bli självständig Läraren har kunskap om och tillhandahåller verktygen Allmän språkträning Aktiv högläsning Stärk språket stärk lärandet Pauline Gibbons Att undervisa i läsförståelse Barbro Westlund En läsande klass www.enlasandeklass.se/ Ordkunskap i alla ämnen. Synliggör, förklara, resonera Namn och verksamhet Datum
Bra länkar och litteratur www.skoldatatek.se www.logopedeniskolan.se www.skolappar.nu www.dyslexiforeningen.se www.fdb.nu www.enlasandeklass.se www.dyslexi.org www.legimus.se Språkstörning en pedagogisk utmaning. En metodbok för dig som möter tonårselever. Carlberg Eriksson, E: SPSM. 2009 Stärk språket, stärk lärandet. Gibbons, P. Hallgren & Fallgren. 2010 Att undervisa i läsförståelse, Westlund, B. Natur & Kultur. 2012 Språkinriktad undervisning. En handbok. Hajer, M och Meestringa T. Hallgren & Fallgren. 2010
Tack för oss! Emma Ager Jakob Lundén 018-727 75 55 018-727 23 40 emma.ager@uppsala.se jakob.lunden@uppsala.se www.konsultativtstod.uppsala.se