Vad vet vi nu? Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll

Relevanta dokument
Föreläsningens utgångspunkter

Läsa och skriva i alla ämnen. Föreläsare: Gunilla Molloy, Barbro Westlund

Fundera på följande: Att bearbeta texter språkförståelseprocesser. Textsamtal om världen eller värden. Förslag på läsförståelsemål i åk 1

Eftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse

Lingvistiska olikheter Kulturella olikheter: Kognitiva olikheter och förutsättningar:

Strategier i undervisningen som ger stöd för språkutveckling och läsförståelse

Aktuell läs- och skrivforskning från teori till praktik - vem har ansvar för vad, när och hur? Bedömning i och av skolan

Kritiskt textarbete att läsa, samtala och skriva om världen - eller värden. Trädgården som en metafor av vad?

Aktuell läs- och skrivforskning från teori till praktik - vem har ansvar för vad, när och hur? Bedömning i och av skolan.

Från teori till klassrumspraktik. NCS konferens i Göteborg resp. Stockholm, november 2016

Lässtrategier för läsförståelse

Skolutveckling på mångfaldens grund

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Vad har man trott? Vad vet vi nu? Junibacken Barbro Westlund

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

inga Ersdungen F 6 skola i Umeå

Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik

Temadag - Öka läsförståelsen

Olika läsning för olika ämnen?

Lässtrategins betydelse för elevers läsförståelse

Läsförståelse

Flerspråkighet en möjlighet!

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Examensarbete 2 för Grundlärarexamen Inriktning F-3

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

SPRÅK- OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE UNDERVISNING I ALLA ÄMNEN ämnesövergripande språkutveckling för högre måluppfyllelse hos alla elever

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg

Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända

Språk-, läs- och skrivutveckling

Att undervisa i läsförståelse. Enheten för didaktik och ämnesutveckling

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur

Var i texten står det?

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

När orden blir mer än ord

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Literacy tillsammans med empatidockor

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Man ska utsättas för det här med olika texter, så att man kan ta ut det viktigaste ur allting

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

CSL-dagen Susanne Duek

Kritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Funderar vi över läsfrämjande didaktik?

Handledarutbildning Matematiklyftet. Ett språkutvecklande förhållningssätt

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Läsförståelsestrategier verktyg för att förstå en text

Föreläsningens innehåll

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Gemensamma vägar, Umeå, 5-6 oktober 2011 Monica Reichenberg, Göteborgs- och Umeå universitet

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Matematiklyftet 2013/2014

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Läsa med förståelse. Lässvaga elever och SO-undervisning. Catarina Backefalk. Student Ht 2011 Examensarbete, 30 hp Speciallärarprogrammet, 90 hp

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Språkets roll i alla ämnen. Några förutsättningar

Tilldelning av projektmedel läsåret 2018/2019

Välkomna! Sara Persson, Flerspråkighet i fokus, 2016

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Till eftertanke. GENSVAR OCH KAMRATBEDÖMNING Verktyg för lärande. Dagens föreläsning Carolin Heyer Ingerborg Hull 1

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Högläsningens betydelse för barns läsförståelse

Självständigt arbete i speciallärarprogrammet, 15 hp

Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan

Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? Bötrius & Lukic Danielsson

svenska som andraspråk

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

@rystads #framtidenslaromedel. Michael Rystad. Kvalitet och utveckling

Nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt. Åsa Sourander & Catharina Tjernberg Uppsala universitet 2017

FOKUSOMRÅDE. Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson. 7 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser

3. Nyanserad och framåtriktad respons

Läsförståelse och läsundervisning

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker

Läsförståelse och läsmotivation

Lärarens guide till cirkelmodellen

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun

Högläsning i åk 4-6. Annika Anängen. Lärares högläsning som redskap för elevers lärande med fokus på elever i behov av särskilt stöd

Transkript:

Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll Föreläsare: Barbro Westlund Halmstad 160405 Barbro.westlund@isd.su.se Department of Language Education om alla pedagogers ansvar att stödja och utveckla elevers språk - både muntligt och skriftspråkligt - och genom hela skoltiden innebörden av att ta tillvara kraften i det egna tänkandet vad man kan samtala om och vad det kan leda till både för vuxna och barn ett språkutvecklande arbetssätt innebär att samtidigt arbeta med aktiv läsförståelse men vad är text och vad är förståelse? betydelsen av ett gemensamt metaspråk om läsförståelse vilka begrepp är speciellt viktiga? Från Att undervisa i läsförståelse till Aktiv läskraft undervisning språk och tanke kognitiva utmaningar självkänsla proximala utvecklingszonen scaffoldning/stödstrukturer feedback metakognition dialog och interaktion Imitation Språket om språket En dag stod Substantiven och hängde på gatan. Ett Adjektiv gick förbi i sin mörka skönhet. Substantiven stod där handfallna, rörda, förändrade. Nästa dag gled ett Verb upp och skapade Meningen. Kenneth Koch Westlund, 2015a, s. 48-49 Ålder/tid Vad vet vi nu? grundläggande språkfärdigheter förståelsestrategier Jag är ingen läslärare. Mitt uppdrag är att ge dem ämneskunskap. Hur man läser och skriver är svensklärarens ansvar. (Anonymt lärarcitat) avkodning läsförståelse Van den Broek et al. (2005) oavsett var i utbildningssystemet en lärare arbetar eller i vilket ämne, ska läraren stödja sina elevers språkutveckling, som är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta till sig och skapa ny kunskap (Skolverket, 2012). 1

Samspel mellan skola och bibliotek Fördelar? Nackdelar? Nivågrupperade texter Konsekvenser på individnivå samhällsnivå? nyfikenhet, engagemang, motivation, intresse, samspel, vägledning Olika textgenrer Begreppsförvirring? läsförståelse läsförmåga literacy reading literacy läsflyt Vad är läsförståelse? Vägen mot läsförståelse Blommans beståndsdelar Vilka viktiga beståndsdelar ingår i god läsförståelse? Motivation, engagemang, kreativitet och nyfikenhet (Guthrie & Wigfeld, 2005)) 2

Det mångsidiga klassrummet Jag kan, jag vill, jag vågar! Lingvistiska olikheter: Det språk som eleven känner sig mest bekväm att kommunicera på är inte undervisningsspråket. Kulturella olikheter: Elevens bakgrund stämmer inte överens med den rådande skolkulturen tas inte tillräckligt tillvara. Kognitiva olikheter och förutsättningar: Eleven lär sig på annat än skolan lär ut. I ett gott klassrumsklimat vågar eleven göra misstag och lära sig av dem. I ett dåligt klassrumsklimat lär sig elever att undvika situationer där de riskerar att misslyckas. Helplessness has its roots in low efficacy. When children have little or no confidence in their abilities, they come to believe success in school, and at activities like reading, is not possible för them (Guthrie & Wigfeld, 2005, s. 196). ALK (Westlund, 2015) Läraren tar ett aktivt ansvar för sin läs- undervisning och låter eleven alltmer ta ansvar för sitt eget lärande. (Successivt övertagande av ansvar.) Eleven förstår att ansträngning lönar sig för att uppnå de mål som hon/han har gått igenom med läraren. (Inre motivation.) Eleven skattar vilken grad av ansträngning hon/han varit beredd att göra. (Självbedömning.) Läraren utvärderar sin egen undervisning och är beredd att ändra den så att alla elever utvecklas. (Självbedömning.) Utmärkande drag för ett lärsamhälle man är beredd att tänka om, tänka nytt och ta tag i det som är avgörande för att uppnå förändringar i form av framgångar: när skolan genom skicklig undervisning lyckas kompensera elever för olika förutsättningar och skillnader i hembakgrund. Komponenter som samverkar vid läsförståelse (Westlund, 2013; 2015) Texter på olika nivåer som påverkar språkutveckling och läsförståelse Läsning på egen hand Läsning med hjälp av vägledning Läsning på frustrationsnivå (för svåra texter) Läsning på komfortnivå (för lätta texter). (RAND Reading Study Group, 2002) 3

Hur får jag visa att jag förstår? Teorier om feedback Kan lyssnandet av en text betraktas som riktig läsning? Enligt flera forskare, t ex Moyer (2015) är det samma tankeprocesser som läsaren använder när hon eller han skapar mening i skriven text. Från kunskapsöversikten med temat läsförståelse (Skolverket, 2016). För att feedback ska vara effektiv ska den vara formativ, dvs framåtsyftande och också följas upp. Ofta används feedback för att eleverna ska förändra sitt beteende istället för att läraren använder feedback på sin egen undervisning vad kan jag behöva ändra i min undervisning? Skolframgång - olika förutsättningar! vardagsspråk resonemangsspråk ämnesspråk Läsförståelse och resonemangsförmåga Jag kan ofta inte följa elevernas resonemang om vilken karaktär de hänvisar till, händelserna presenteras inte i kronologisk ordning och beskrivningarna är oklara. (McCaffrey, 2015) Att ha ett språk att uttrycka sina tankar på att internalisera tankerutiner att kunna motivera sina svar. resonemang i Lgr11: 645 gånger! Strategier för förståelse RT (reciprok undervisning) strategier metakognition TSI CORI motivation bakgrundskunskap CORI = Concept-Oriented Reading Instruction ( Begreppsorienterad läsundervisning) tillämpning främst inom NO-ämnen 4

Att undervisa i läsförståelsestrategiernågra av riskerna: Kan bli isolerad färdighetsträning en s.k. receptbok! Elever behöver få stöd när de behöver det, inte annars! Vi kan inte utgå från att undervisning i ett antal förståelsestrategier ökar elevers läsförståelse. Det behövs så mycket mer! Reciprocal teaching/ömsesidig undervisning (Palincsar & Brown) Fyra grundstrategier: 1. förutsäga 2. ställa frågor 3. klargöra otydligheter 4. sammanfatta En vägledd diskussionsteknik språk och tanke i samspel (Westlund, 2013; 2015) Olika slags frågor Frågor på ytan Bilderbokens betydelse som cross-over litteratur Frågor under ytan higher order questions- higher order thinking Livsfrågor 10 skäl att arbeta med bilderboken! (ALK) Ankomsten av Shaun Tan En man lämnar sin familj för att söka en bättre framtid för dem i ett okänt land på andra sidan av ett stort hav. Med bara en resväska i handen och en handfull mat ger han sig ut i den stora staden för att hitta mat, bostad, arbete och hopp. Den historiska bilderboken Rose Blanche Roberto Innocenti (Westlund, 2015 a, s. 174 ff) 5

Pojken i ghettot i Warshawa Paperspåseprojektet 22 juli 1942- kvinnor och barn förs med våld ut ur ett skyddsrum. Framgångskriterier för alla elever höga förväntningar Lärares kunskapsuppfattningar och förståelse Engagerad lärandetid Fokuserad undervisning 6