Utmaningar i förskolan A1 förebygga och hantera problemskapande beteenden 2016 David Edfelt, leg psykolog Handledning, utbildning och utveckling provivus.se 2 Psykologi TIPSBANKEN är en portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. provivus.se Klicka på Tipsbanken TIPSBANKEN EN RESURS FÖR PEDAGOGISK PERSONAL I SKOLAN Tipsbanken är utvecklad av Provivus och är tänkt som en källa till förståelse, inspiration och idéer för pedagoger i deras dagliga arbete med elever Neuropsykologi Pedagogik Neurovetenskap i och med svårigheter. De olika tipsen och råden har samlats in från många lärare på de kurser vi hållit under åren genom frågan vad är det som fungerar hos er?. OM PROVIVUS Provivus drivs av grundarna Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt, båda leg psykologer. Provivus håller kurser och utbildningar, ger föreläsningar, handledning och genomför utredningar och utför utvecklingsarbete. Läs mer på provivus.se klicka på Tipsbanken Förhållningssätt En bra lösning i stunden Stöd & behandling Kunskap 3 Bygge r på En vass analys Bygge Generella kunskaper r på Specifika kunskaper
Vi är alla olika en självklarhet? Musikalitet Syn och hörsel Logiskt tänkande Grov-och finmotorik Normalfördelningskurva Arbetsminne Tal och språk Händighet Impulsivitet Organisationsförmåga Tidsuppfattning Social förmåga Läs- och skrivförmåga Aktivitetsreglering Uppmärksamhetsförmåga Barns handlingar Kopplat Nll förmågan a1 styra sig själv Förmågan utvecklas i olika takt för olika barn Vissa barn behöver tydligare guidning för a1 lära sig Vissa barn behöver mycket vuxenstöd Utveckling av självstyrningen (exekunva funknoner) Utvecklas eser födseln, fram Nll 20-25 års ålder Svårigheter med självstyrningen är e1 grundläggande problem vid neuropsykiatriska funknonsnedsä1ningar, som t ex ADHD Svårigheter med självstyrning är också normalt hos små barn 9 ExekuNva funknoner Problem med exekunva funknoner Organisera Planera Prioritera Hämma impulser Kontrollera affekter (känslor) Tidsuppfa1ning Arbetsminne mm Svårt a1 bromsa och tänka eser innan handlingar a1 välja a1 hantera övergångar och förändringar I vilka situa5oner ser vi a8 dessa svårigheter kan ställa 5ll det? a1 kontrollera sin uppmärksamhet a1 styra si1 eget beteende eser regler och överenskommelser a1 sä1a upp mål och gå i riktning mot målet 12
FunkNonshinder Kan inte Personens funktionsnivå Krav i miljön Funktionshinder Kan med hjälp Proximala utvecklingszonen Kan Trygghetszonen 14 Vilka beteenden ser vi när nivån ligger för högt? Fokus på munnen, ej ögonen hos 2- åringar med aunsm 15 De 7 frågorna Vad ska jag göra nu? Var ska jag vara? Med vem ska jag vara? Hur länge ska det hålla på? Vad ska hända sedan? Vad ska jag ha med mig? Varför ska jag göra det? Anpassning Träning Hjälpmedel Hög Låg Problemskapande beteende Stress Låg Fungerande situationer Kräver av pedagogerna: Kunskap, tålamod, positiv hållning, gillar att jobba med barn, glädje i vardagen, bra relation till barnet, lyhördhet, nyfikenhet, självreflekterande, bra samarbete... Hög 17 18 Förmågor Färdigheter
Systematiskt arbetssätt Förebyggande Problem Åtgärdande 19 20 Välja situation/process/barn Utvärdera Vad hände? Hur gick det? Vad har vi lärt oss? Inhämta kunskaper Samtal (barn-vx, vx-vx) Observation Systematiskt inhämta information Pröva insatsen Hålla sig till planen Planera insatser Vad? När? Hur? Vem/vilka? Hur länge? När utvärdera? Analysera/ förstå Diskutera Jämföra 22 SituaNoner som: OSa är bra/posinva Mån Tis Ons Tors Fre Kan vara både bra och problemanska OSa är problemanska/ krinska 23
Val Vanliga krinska situnoner Föreställningsförmåga, a1 få en bild av vad det innebär a1 göra något Överblick Veta vad man vill Kunna välja bort något Arbetsminne Impulskontroll Gör valen tydliga och visa vad det innebär, konkret Barn som har svårt a1 välja behöver hjälp Begränsa valfriheten om det behövs, t ex välja mellan två saker. Göra valet innan 25 26 Tvä1a händer Äta frukt Toale1en Klä på sig Gå ut Mån Tis Ons Tors Fre Övergångar Mån Tis Ons Tors Fre Övergångar Samling Kunna avsluta Flexibilitet i tanken - kunna byta spår Veta vad som händer sedan Känsla för Nden Komma ihåg vad som ska göras och i vilken ordning Visa tydligt vad som kommer a1 hända Förbered, påminn Scheman med bildstöd Tydliggör Nden: Nmglas, Nmstock, äggklocka mm Vuxenstöd i övergången Tänk på a1 det kan vara svårt a1 komma ihåg 29 Förstå Lyssna, behålla fokus Vänta på sin tur Språkförståelse Kommunicera Tycka a1 det är kul Si1a snlla Välja Fundera över syset med alla olika delar av samlingen Anpassa samlingen så a1 den fungerar för alla Måste alla vara med hela Nden? Kan man ha olika? Är det okej a1 barnet är med en stund? 30
Förstärker Förstärker Nya situanoner Väntan Föreställningsförmåga Tänka om Göra en ny planering Vara flexibel och anpassa sig Förstå vad som gäller Förbereda konkret Ta Nd i stunden för a1 berä1a vad som ska hända Bildstöd innan och/eller i situanonen 31 Vara snlla och göra ingennng Kunna avvakta med si1 eget behov Ha förståelse för andras känslor om man t ex tränger sig Ha förståelse för vad poängen är med väntan i stunden Fundera över om väntan verkligen är nödvändig Skapa en tydlig struktur: t ex olika grupper som går vid olika Nllfällen - turas om Låt barnet ha något a1 göra under väntenden - t ex en uppgis Arbetsminne 32 Kunna läsa av andra och förstå deras intennoner Bromsa och vara uppmärksam på andra Föreställa sig saker i huvudet (om jag så du ) Komma överens, ge och ta Hantera mycket informanon samndigt Ändra sig smidigt Anpassa sin egen idé Nll andras Fri lek Sociala situanoner kan behöva vara strukturerade. Vuxenstöd kan behövas Skapa mindre sammanhang, med färre Sociala berä6elser och seriesamtal kan tydliggöra det sociala spelets regler och ger förståelse för situanonen 33 Minusloopen Med fokus på det neganva Problemskapande beteende Skäll och tjat Uppmärksamhet Plusloopen PosiNva beteenden Man ska inte säga inte Med fokus på det posinva Uppmärksamhet BekräSelse Förtroende för den vuxne Ökat självförtroende
Vilka svårigheter med exekunva förmågor och färdigheter ser vi hos oss? Hur ska vi göra för a1 få syn på dessa? Hur kan vi förbä1ra i stunden för barnet/barnen? 37 Är de krav vi ställer på barnens förmåga Nll självstyrning rimlig? Har vissa barn ibland/osa överkrav? Vilka situanoner handlar det främst om? Vad ser vi för beteenden kopplade Nll överkraven? 38 Vad har vi för sä1 a1 ta reda på/förstå var barnets proximala utvecklingszon (kan med hjälp) är för respeknve förmåga/ färdighet? 39 Hur kan vi skapa e1 mer systemanskt arbetssä1 i verksamheten? Vilka faktorer är hindrande resp. möjliggörande 40 Vad tänker vi om de vanliga krinska situanonerna? Hur ser det ut hos oss? Vad har vi för erfarenheter av a1 vända en sådan situanon Nll något mer posinvt? Vad gjorde vi då? 41 Ska vi pröva a1 jobba systemanskt med plusloopen - a1 inte säga inte? När ska vi börja? Hur ska vi göra? På vilket sä1 ska vi påminna varandra? När ska vi utvärdera? 42