Att klara vardagen. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception

Relevanta dokument
Motiverande samtal vid autism och adhd. Anna Sjölund

Navigera rätt i livet

I vilken utsträckning man upplever:

Vägledning av personer med funktionsnedsättning. Vad jag ska prata om. Hur förstår vi. Hanterbarhet. Begriplighet

Autismpedagogik. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception

Motiverande samtal vid autism och adhd

Vardagsstöd. Känsla av sammanhang - KASAM. Hanterbarhet. Begriplighet. En känsla av sammanhang. Meningsfullhet. I vilken utsträckning man upplever:

I vilken utsträckning man upplever:

I vilken utsträckning man upplever:

Autismpedagogik. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception

Motiverande samtal vid autism och adhd

Känsel (taktil perception) Att få vardagen att fungera. Smak och lukt. Konsekvenser av annorlunda perception. Anna Sjölund

Vardagskompassen Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. Anna Sjölund Autismpedagogik AB

Känsel (taktil perception) Madde om tvättmaskinen. Autism och stöd i vardagen. Konsekvenser av annorlunda perception

Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. förstår. Ojämna förmågor. Barn och elever med ojämna förmågor. Anna Sjölund Autismpedagogik.

Kompassmodellen. Anna Sjölund Autismpedagogik AB

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vardagsstöd. Anna Sjölund

Att få vardagen att fungera.

Sociala berättelser och seriesamtal

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Autismspektrumtillstånd AST

Om autism information för föräldrar

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Om autism information för föräldrar

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Målet är att eleven ska få hjälp med överblick och förutsägbarhet

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Vardagsstöd. Ojämn begåvning förvirrar. En person med Aspergers syndrom rymmer många åldrar /Gunilla Gerland. Kalle Karlsson

Adhd och Autism i vardagen

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Att leva i en annorlunda värld

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

En bra lärmiljö på lika villkor

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa

Annorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Adhd och Autism i vardagen

Seriesamtal och sociala berättelser

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Neuropsykiatri i förskolan

Livet med en autistisk hjärna. Jill Söderlund

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd

Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Arbete med barn och elever med autism

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

Annelie Westlund och Helene Fägerblad, rådgivare SPSM

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Utmanande beteende och avledningsmetoder

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.


Barn som bråkar. sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Attentions Ekonomikoll. 1

Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Autism en introduktion

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Utmaningar i förskolan A1 förebygga och hantera problemskapande beteenden


Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Vardagsstöd. Ojämn begåvning förvirrar. En person med Aspergers syndrom rymmer många åldrar /Gunilla Gerland. Kalle Karlsson.

Transkript:

Att klara vardagen Ta emot, bearbeta och uppleva sinnesintryck annorlunda Bygga sin sammanhangsförståelse utifrån detaljer/ha svårt att uppmärksamma och registrera det ögonen ser och öronen hör Planera/organisera,tidsuppfatta,l lösa problem i stunden,, komma ihåg,se orsakssamband Social sammanhangsförståelse, ömsesidig social kommunikation Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Konsekvenser av annorlunda perception Känselsinne Smak och luktsinne Balanssinne och kroppssinne 1

Orienteringssinne Hur vi skapar vår sammanhangsförståelse Helikopterperspektiv Detaljperspektiv Konsekvenser Tar in omvärlden fragmentariskt Långsam informationsbearbetning Sammanhangskedjan går ofta inte ihop Processa ljud, rörelser, kroppsspråk samtidigt svårt (Ju fler som deltar desto svårare) Människor är det svåraste som finns att förstå sig på Konsekvenser Fördelar med detaljseende Förstå ord på ett visst sätt Journalist - reporter Svårt att avkoda en fråga och dess innebörd Kan vara svårt med dialekter Behöva förklara något med alla detaljer-om processen avbryts börja om från början När det gäller vissa typer av arbetsuppgifter kan en svag central koherens vara fördelaktig och till och med en förutsättning för ett väl utfört arbete. Det gäller t ex uppgifter där noggrannhet och uppmärksamhet på detaljer är viktigare än snabbhet, t ex vissa forskningsuppgifter, kvalitetsgranskning, korrekturläsning och liknande 2

SJ Experter Som att vara en enkanalig person i en flerkanalig miljö Bokstavlig tolkning Exempel Skriva under papper Slänga allt Kaffetermos Mentalisering att förstå andra inifrån och sig själv utifrån Konsekvenser Svårt att förstå att andra inte vet vad personen själv vet Svårt ta andras perspektiv och förstå andras avsikter Svårt att se sig själv ur andras perspektiv Svårt att reflektera kring sitt eget och andras beteende Exemplet om Lasse 3

Konsekvenser Exekutiva funktioner Svårt att förstå oskrivna regler Svårt att förstå andras arbetsrevir (exempel handduken &handväskan) Att försöka räkna ut på egen hand inte alltid framgångsrikt (men ibland så ) Exempel- Vad gjorde du i helgen Tisdagsfeedback Vanliga svårigheter Konsekvenser av bristande arbetsminne vid information & kommunikation Svårigheter att initiera, prioritera, organisera: Svårigheter att skifta fokus och slutföra Svårt att komma ihåg Svårt att överblicka saker med tanken Svårt med tidsuppfattning - orealistiska planer Svårt att lyssna på någon och samtidigt tänka ut eget svar (hålla kvar i arbetsminnet). Hink kontra espressokopp Processa och minnas talad info jämför med egen processtid vid annat språk Minnas långa muntliga instruktioner (ex papperskorgen ) Det är så svårt att leva i direktsändning utan pausknapp Konsekvenser av bristande arbetsminne i problemlösning Minne Att lösa problem kräver förmågan att hålla tre filer öppna samtidigt. 1.Problemdefinition - identifiera problemet 2.Eftertanke - hur har jag löst liknande problem tidigare? 3.Förutseende Vilken av de möjliga lösningarna kommer fungera bäst nu? Källa: Ross Greene Explosiva barn Nedsatt förmåga att komma ihåg det man ska göra - prospektivt minne Nedsatt förmåga att komma ihåg det man har gjort retrospektivt minne 4

Tidsuppfattning Exempel på konsekvenser Inte klar med att göra listan Känslan för tid- hur lång tid tar något? Anpassa sin tid till andras i teamarbete Svårt att planera själv kräver förmågan att förhålla sig till tiden Glömmer saker. Missar bussen går hem Inga rena strumpor. Impulskontroll och aktivitetsreglering Känsloreglering Svårigheter i ömsesidig social kommunikation Att koppla ihop tanke och tal.. Om jag skulle konversera så krävde det så mycket energi att jag behövde sitta stilla vid ett bord och inte koncentrera mig på något annat samtidigt. Konversationen innehöll inte bara att koppla ihop sladdarna mellan tanke och tal och hålla i kopplingen, utan också att räkna ut när jag skulle tala och när jag skulle tala igen. Jag var tvungen att aktivt omtolka det jag hörde så att jag förstod det och inte skulle verka trög /Gunilla Gerland, En riktig människa 5

Vanliga svårigheter Vanliga svårigheter Be om hjälp Be om mer information för att lösa problem Identifiera och uttrycka tankar och känslor Förmedla vad man vill/inte vill Säga nej, stopp, jag står inte ut Initiera samtal, avsluta samtal adekvat Hur svarar man i telefon? Hur ofta ska man hälsa och hur? Vad säger man till vem? Hur nära kan man vara på olika nivåer? I vilken relationscirkel gör man vad? Relationscirklar Att anpassa sin egen kommunikation Undvika bakgrundsljud Fånga uppmärksamheten först Kortare meningar Om muntlig instruktion- en sak i taget Undvika sådant som kan tolkas bokstavligt Undvika luddiga uttryck som lagom snart Förbereda övergångar när vi har ska vi Vara en sammanhangsförklarare Ge svar på de frågor personen inte själv kommer på att ställa Tydliggörande pedagogik De sju frågorna Tydliggörande pedagogik syftar till att göra händelser, människors handlingar och miljön begriplig och därmed hanterbar. Tydliggörande pedagogik är ett samlingsnamn på visuellt tankestöd som kompenserar för många ojämna funktionsförmågor. Tydliggörande pedagogik besvarar de frågor barnet inte själv kan ställa. Vad ska jag göra nu? Var ska jag vara? Med vem ska jag vara? Hur länge ska det hålla på? Vad ska hända sedan? Vad ska jag ha med mig? Varför ska jag göra det? 6

AKK- Alternativ kompletterande kommunikation Använda bilder och/eller symboler som kommunikationsstöd. AKK för att kunna uttrycka sig - när förutsättningar för ett språk inte finns. AKK som komplement för att komplettera språk. AKK som alternativ - behov av AKK både för att förstå och att uttrycka sig Kommunikationsstöd Dataprat Seriesamtal Sammanhangskartor Sociala berättelser/sociala manus/menyer Skalor och påståendeformulär Problemlösning/ Informerade val Motiverande samtal (MI) Kat-kittet Kommunikationskrockar Vad kan personalen tänkas tänka Vad krävs för att kunna besvara frågan: Vad behöver du hjälp med? - Förmåga att se helhet och sammanhang - Förmåga att planera och organisera - Förmåga att prioritera - Förmåga att kommunicera Vill Stina egentligen ha stöd? Varje gång frågar vi ju vad hon vill ha hjälp med, och hon svarar att hon inte behöver någon hjälp. Vad kan Stina tänkas tänka Att kombinera påståendeformulär med skalor När olika personal till frågar vad jag vill ha hjälp med, är det så svårt att svara på direkt, så jag tackar nej- för att det är lättast! 7

Förändringsarbete Sociala manus När en av mina föräldrar skulle begravas, drabbades jag av panik vid tanken på möta hela min släkt. Jag fick då hjälp av min psykolog att göra ett socialt manus. Hon sa till mig att när mina släktingar skulle ta kontakt med mig i kyrkan, så skulle jag säga: Det här är en mycket allvarlig och betydelsefull stund för mig och jag vill inte bli störd. Det fungerade bra, jag sa precis som hon sagt att jag skulle göra. Jag satt ensam i en bänk längst bak i kyrkan och gick därifrån i slutet av ceremonin, Hade jag inte kunnat vara med på begravningen så skulle det ha varit en evig sorg för mig. Med hjälp av denna enkla strategi, som jag själv aldrig hade kunnat tänka ut, kunde jag delta på min förälders begravning. /kvinna med AST 8

Att förstå vilken funktion beteendet har. Det vi ser.. Att förstå orsaken bakom det vi ser. Den viktiga återhämtningen Har man haft en ansträngande dag, är det skönt att koppla av med matematik, studera dammsugarmodellers tekniska data, kemiska experiment eller att fördjupa sig i en diger lunta om oätliga små bruna svampar eller spindlar. Andra tycker oftast, att det intresse man valt, är en smula udda. Men vad är det som säger att det är okej att gilla sport, men inte spindlar? /Gunnel Norrö Tack för att jag fick komma hit och prata anna.sjolund@autismpedagogik.se Vardagsstöd (2009) Sjölund, A Pedagogiskt perspektiv Boendestödsboken (2009) Sjölund, A, Bejerot.S RFA Vardagskompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag Skolkompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag Förkolekompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag Motiverande samtal vid autism och ADHD (2015),Ortiz, L,Sjölund, A (Natur & Kultur) ResLedaren Holmberg,J, Sethfors,H & Sjölund, A www.resledaren.se Boendestödsfilmen se youtube Humble,O & Sjölund,A Kartläggning och Validering Aspergerssyndrom, Gladh,L,Norrö, G &Sjölund, A www.autism.se llustrationer :Ossian Humble och Maria Torstensson 9