Omvårdnadsprocessen Josefin Wiking

Relevanta dokument
Omvårdnadsdiagnostik Josefin Wiking

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården

Omvårdnadsdiagnos.k. Joachim Eckerström

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser

Förebyggande arbete kring brukaren

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Assessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Nyckelord VIPS / NANDA

ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad

Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp. Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Standardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen. Janne Florin

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Behandling av BPSD utan läkemedel

Omvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA

April Bedömnings kriterier

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen

Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK

Sektor Stöd och omsorg

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Omvårdnadsprocessen

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

PLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Reviderad Riktlinjer Demensvård

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga och Kristallgårdens vård- och. omsorgsboenden samt Älvsjö servicehus 2016 och

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga och Kristallgårdens vård- och omsorgsboenden samt Älvsjö servicehus 2017

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Redogörelse till Socialstyrelsens angående egenkontroll av hälso- och sjukvårdens kvalitet

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Svensk standard. Kvalitetsstandard för: För äldre med omfattande biståndsbedömda behov i ordinärt och särskilt boende

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga vård- och omsorgsboende, Kristallgården och Älvsjö servicehus 2015

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen

Fall-och fallskadeprevention

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård. Konferens i Malmö december 2017 Svensk sjuksköterskeförening

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Psykiatrisk omvårdnad

Döendet. Palliativa rådet

Riktlinje för arbete med BPSD-registret

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

Individuella Grundläggande Behov. Omvårdnadsplan. Grupp 4

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Målgrupp. Primärvården

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Riktlinje Dokumentation HSL

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

DEL 1. Denna del täcker Lärandemål (LM) 1, 3 och 5 Rättande lärare: Ann-Mari Campbell

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Slutenvård, somatiken

Bedömning utifrån lärandemål och betygskriterier under verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Omvårdnadsdiagnostik. Joachim Eckerström

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet

Transkript:

Omvårdnadsprocessen 160120 Josefin Wiking

Vilka förväntningar har du på det här lärandetillfället? UTTRYCK DINA FÖRVÄNTNINGAR!

Mål för dagens undervisning 1) Förståelse för omvårdnadsprocessens olika steg 2) Inblick i vad som ingår i en heltäckande datainsamling/omvårdnadsbedömning (steg 1) 3) Reflektion kring delaktighet/personcentrering 4) Reflektion kring evidensbaserad praktik 5) Nyfikenhet att lära mer om processen (speciellt steg 1)

PROBLEMLÖSNINGSMETOD TANKESTRUKTUR

Omvårdnadsprocessens syfte: - Systematiskt identifiera patientens behov (problem/risker/resurser) - Planera och utföra omvårdnaden - Individanpassa omvårdnaden - Utvärdera åtgärderna

Omvårdnadsprocessens olika steg UTVÄRDERING (av omvårdnadsresultat) DATAINSAMLING GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER OMVÅRDNADS- DIAGNOS PLANERING (mål, ordinationer) (Florin, 2014)

Omvårdnadsprocessens olika steg UTVÄRDERING (av omvårdnadsresultat) DATAINSAMLING KRITISKT TÄNKANDE GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER DIALOG MED VÅRDTAGAREN OMVÅRDNADS- DIAGNOS (Florin, 2014) PLANERING (mål, ordinationer)

Vad säger Socialtjänstlagen? Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. (SoL, 1 kap, 1 ) Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne (SoL, 3 kap, 5 )

Vad säger Hälso- och sjukvårdslagen? Hälso- och sjukvården skall --- bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. (HSL 2 a ) En patient ska ges individuellt anpassad information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder för undersökning, vård och behandling som finns, (HSL 2 b )

Ny patientlag från 2015 Syftar till att ytterligare stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientlag (2014:821)

Delaktighet vad innebär det? VAD ÄR DELAKTIGHET FÖR DIG?

Svensk studie visade att sjuksköterskor identifierade ca hälften av de omvårdnadsbehov som patienterna (n=80) själva ansåg sig ha. Kontext: akutsjukvård. (Florin, Ehrenberg & Ehnfors, 2005)

engagemang utbyte av information/ kunskap involvering maktbalans DELAKTIGHET samarbete bra relation patientcentrering

Hur kan sjuksköterskan främja patientens delaktighet? Delge information Uppmuntra frågor, information och synpunkter Agera inbjudande och stöttande Vara genuint engagerad i dialogen Använda ett vardagligt språk Visa att hen ser personen bakom patienten (Tobiano, Marshall, Bucknall & Chaboyer, 2015)

Utmaningar för delaktighet? Svårt sjuk/funktionshindrad patient Olika syn och förväntningar på delaktighet Osäkerhet kring möjlighet att delta Uppgiftsorienterad sjuksköterska Upptagen/stressad sjuksköterska Upplevelse av lågt engagemang hos sjuksköterska Bristande information från sjuksköterska (Tobiano, Marshall, Bucknall & Chaboyer, 2015)

Personcentrerad omvårdnad och främjande av delaktighet VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER: - Personens egen beskrivning av hälsosituationen nu/tidigare. - Personens hemsituation, kontaktnät och levnadsvanor. - Personens önskemål/förväntningar/kunskaper. - Personens egen utvärdering av åtgärder. - Förtroende! Dialog! Partnerskap!

Personcentrerad vård är väl inget nytt. Vi arbetar personcentrerat sedan länge. Att förändra är svårt. Att förändra det man tror sig veta är svårare. Att förändra det man tror sig redan göra är svårare.

Omvårdnadsprocessens olika steg UTVÄRDERING (av omvårdnadsresultat) DATAINSAMLING GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER OMVÅRDNADS- DIAGNOS PLANERING (mål, ordinationer) (Florin, 2014)

Steg 1 DATAINSAMLING: Bedöma patientens hälsosituation Identifiera nuvarande tecken och symtom Inhämta information om hur hälsosituationen varit framtill aktuell vårdkontakt

Datainsamling - bedömning

Objektiva data (tecken) Kan observeras av andra Subjektiva data (symtom) Uppfattas/upplevs av patienten

Skillnader mellan ett medicinskt perspektiv och ett omvårdnadsperspektiv.? (Ekman, 2014)

Ett holistiskt perspektiv istället för ett sjukdomsinriktat perspektiv! (oavsett profession)

HUR? - Intervju/samtal - Kroppsundersökning - Observation - Journalhandlingar - Andra professioners bedömningar - Information från närstående

VAD KRÄVS FÖR ATT DATAINSAMLING OCH BEDÖMNING SKA BLI HELTÄCKANDE? Teknisk kompetens Mellanmänsklig kompetens Intellektuell kompetens (Lunney, 2013)

Kritiskt tänkande i omvårdnadspraktik Öppensinnighet Flexibilitet Kreativitet Kontextuellt perspektiv Informationssökande Analyserande Logiskt resonemang (Rubenfeld & Scheffer, 2010)

Tre vanliga riskbedömningsinstrument inom svensk äldreomsorg Downton Fallrisk-index (Risk för fall) Norton (Risk för trycksår) Minimal Nutritional Assessment (MNA) (Risk för undernäring/undernäring) Identifierar riskfaktorer - gynnar åtgärdstänkande

Downton Fall Risk Index KRITISKT TÄNKANDE!

Bedömningsinstrument som stöd Minskar risken för subjektiva bedömningar Som en stöd/vägledning i bedömningen. Sjuksköterskans individuella bedömningen är det som gäller!

Aktuella tecken, symtom och bedömningar = kallas Omvårdnadsstatus (i journalen)

I ÄLDREOMSORGEN: TVÅ OLIKA STRUKTURER FÖR DOKUMENTATION AV STATUS - ICF (internationell klassifikation, skapad av fysioterapeuter och arbetsterapeuter) - VIPS (svensk struktur, skapad av sjuksköterskor) VIPS täcker omvårdnadsdata bättre än ICF gör! (Florin, Ehrenberg, Ehnfors & Björvell, 2013)

Olika områden behöver täckas in vid datainsamling och bedömning. Exempel utifrån VIPS-sökord Sökord enl. VIPS (2014) används för att sortera information i patientjournalen

Kommunikation Följer uppmaningar? Förstår/gör sig förstådd? Talsvårigheter? Nedsättning hörsel/syn? Vakenhet? Orienteringsgrad? Exempel bedömningsinstrument: Glasgow Coma Scale (GCS)

Kunskap/Utveckling Minnessvårigheter? Kunskap/behov av information? Hälsouppfattning/sjukdomsinsikt? Vilja och förmåga till egenvård/samarbete/delaktighet? Hjälpmedel? Exempel bedömningsinstrument: Mini Mental Test (MMT)

Förvirringstillstånd: tillfällig förvirring/ akut hjärnsvikt - beror på överbelastning/akut hjärnstress - yttrar sig ofta som nedsatt koncentrationsförmåga, feltolkningar av sinnesintryck, desorientering, minnesstörning, hallucinationer, sömnstörningar Riskfaktorer? Konsekvenser? Dags att tänka till! www.bpsd.se TIPS!

Andning/Cirkulation Tecken på luftvägsproblem, t.ex. cyanos, rosslig andning, hosta? Upplevelser av andningssvårigheter? Cirkulationsproblem som t.ex. blödning, ödem, perifer kyla? Kroppstemperatur? Exempel mätbar data: Andningsfrekvens, syresättning, blodtryck, puls, temp, mäta svullnad i cm.

Nutrition/Ätande Aptit? Törst? Vad fungerar? Svårigheter att föra mat till munnen? Svårigheter att tugga/svälja? Munstatus? Måltidsvanor? Tecken/symtom på t.ex. uttorkning eller malnutrition? Exempel bedömningsinstrument: MNA (Minimal Nutritional Assessment)

Elimination Urinuttömning och avföringsmönster. Vad fungerar bra? Svårigheter? Symtom/tecken på inkontinensproblem? Vanor vid toalettbesök? Hjälpmedel? Exempel bedömningsinstrument: Bristolskalan

Pinsamt att prata om? Rösta!

Hud/vävnad Skador/förändringar på hud/slemhinnor? Sår? Rodnad? Klåda? Utslag? Munstatus? Exempel "bedömningsinstrument": Gradering av trycksår: kategori 1-4

Aktivitet/ADL Förmåga att klara dagligt liv: hygien (inkl. munhygien!), påklädning, toalettbesök, födointag. Nedsättning i extremitet, förflyttningsförmåga, stelhet. Inaktivitet. Exempel bedömningsinstrument: Sunnaas ADL-index

Sömn/Vila Dygnsrytm? Upplevelse av sömnen? Svårt att somna? Vaknar ofta? Faktorer som hindrar/underlättar sömn/vila? Trötthet/utvilad efter sömn? Orkeslöshet? Exempel mätbar data: Be patienten gradera sin sömnkvalitet mellan 0-10.

Smärta/Sinnesintryck Var/när/hur gör det ont? Utlösande/lindrande faktorer? Tecken på smärta? Förändring i syn/hörsel/lukt/smak/känsel/balans? Exempel bedömningsinstrument smärta: Visual Analog Scale (VAS)

Sexualitet/Reproduktion Hinder för sexualitet? Sexuella besvär?

Sexualitet är en integrerad del i varje människans personlighet Det är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte heller summan av våra erotiska liv. --- Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa. (WHO, 1975)

Att beakta kopplat till sexualitet i äldreomsorgen?

Psykosocialt Emotionellt: Sinnesstämning? Känslor? Tillit? Otrygghet? Lugn? Rädsla? Stress? Sorg? Apati? Personlig integritet? Motivation: Hopp? Optimism? Känsla av sammanhang? Maktlöshet? Stresshantering? Roller/Relationer: Roller? Social förmåga? Familjerelationer? Ensamhet? Ansvar?

Andligt kulturellt Tro/värderingar/kultur/religion/livsåskådning? Ritualer/klädsel/symboler/bönetider? Meningsfullhet? Syn på lidande och död? Källor till hopp? Känslor av skuld/skam/straff?

Datainsamlingen behöver kartlägga personens egna resurser liksom personens problem och svårigheter.

DATAINSAMLINGEN ÄR BYGGNADSMATERIALET FÖR DIAGNOS OCH PLANERING!

UTVÄRDERING (av omvårdnadsresultat) DATAINSAMLING GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER OMVÅRDNADS- DIAGNOS PLANERING (mål, ordinationer)

Steg 2 OMVÅRDNADSDIAGNOS: Identifiering av problem/risker/resurser som kan behandlas/förebyggas/stärkas med omvårdnadsåtgärder. Fastställs genom en analys av hälsosituationen. Diagnos (grek.) = konsten att särskilja

Tre olika typer av omvårdnadsdiagnoser Problemdiagnos - en klinisk bedömning av ett aktuellt hälsoproblem där omvårdnad skulle hjälpa patienten T.ex. "Näringsintag: mindre än kroppsbehovet"

Riskdiagnos - en klinisk bedömning av ett potentiellt hälsoproblem där patienten löper ökad risk att utveckla problemet om inte förebyggande omvårdnadsåtgärder sätts in T.ex. "Risk för undernäring"

Hälsofrämjande diagnos - en klinisk bedömning av ett hälsotillstånd som fungerar tillfredsställande redan nu men som kan förstärkas ytterligare. T.ex. "Potential för förbättrad nutrition"

UTVÄRDERING (av omvårdnadsresultat) DATAINSAMLING GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER OMVÅRDNADS- DIAGNOS PLANERING (mål, ordinationer)

Steg 3 PLANERING: - Identifiering av mål (förväntat/önskvärt hälsotillstånd) - Ordination av omvårdnadsåtgärder

Mål bör vara "smarta" Specifika Mätbara (i möjligaste mån) Accepterade Realistiska Tidsangivna

Exempel mål Inom 1 vecka kunna genomföra toalettbesök med assistans av en person. Frånvaro av hudskada inom 2 veckor. Under vårdtiden själv klara att inta tillräckligt med näring. Minskad upplevelse av trötthet dagtid, ESAS < 5, inom 4 dagar.

OBS! Målet ska vara ett förväntat status hos patienten. T.ex. "Tillräckligt dagligt kaloriintag per os inom 3 dagar." Målet är inte vårdpersonalens åtgärder! Påminna om att äta och dricka." FEL!

Ordination av åtgärder Vad ska göras? Hur ska det göras? När/hur ofta ska det göras? Vem ska göra det?

Evidensbaserad praktik VAD MENAS MED DET?

Evidensbaserad vård i praktiken? GISSA RÄTT SVAR!

Källor för evidensbaserad vård? - Vårdhandboken - Socialstyrelsens riktlinjer (t.ex. vård och omsorg vid demenssjukdom) - SBU (Statens beredning för medicinska utvärderingar) - Reviewartiklar - Enskilda studier

UTVÄRDERING (av omvårdnadsresultat) DATAINSAMLING GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER OMVÅRDNADS- DIAGNOS PLANERING (mål, ordinationer)

Steg 4 GENOMFÖRANDE Genomföra ordinerade/planerade åtgärder.

UTVÄRDERING (av omvårdnadsresultat) DATAINSAMLING GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER OMVÅRDNADS- DIAGNOS PLANERING (mål, ordinationer)

Steg 5 UTVÄRDERING Har målet uppnåtts? T.ex. Klarar patienten att själv sköta insulinadministreringen? Upplever patienten ökad trygghet? Har såret minskat i storlek? Har patientens kaloriintag ökat?

UTVÄRDERING (av omvårdnadsresultat) DATAINSAMLING GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER OMVÅRDNADS- DIAGNOS PLANERING (mål, ordinationer)

Omvårdnadsproblem eller medicinskt problem? - Går delvis in i varandra. - Kan förändras över tid. - Kan SSK ordinera åtgärderna?? - Fokus på konsekvenser i dagligt liv? Både omvårdnadskompetens och medicinsk kompetens krävs i många fall!

The nursing process is only as good as the nurse who uses it. (Wilkinson, 2011)

Mål för dagens undervisning 1) Förståelse för omvårdnadsprocessens olika steg 2) Inblick i vad som ingår i en heltäckande datainsamling/omvårdnadsbedömning (steg 1) 3) Reflektion kring delaktighet/personcentrering 4) Reflektion kring evidensbaserad praktik 5) Nyfikenhet att lära mer om processen (speciellt steg 1)

Förväntningar uppfyllda? TYCK TILL!

Utvärdera responsmetoden! HUR HAR DET FUNGERAT?

Tekniken då? Och nivån? Har tekniken fungerat? Och hur var nivån på undervisningen?

Tack för ert deltagande!