Inspektion av OKG:s program för förebyggande underhåll

OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Tillsynsrapport Datum: 2015-05-19 Er referens: Diarienr: SSM2015-539 Förrättningsdatum: 2015-03-19 Inspektera OKG Aktiebolag Ansvarig handläggare: Marcus Gustavsson Arbetsgrupp: Nicklas Ingvarsson, Yvonne Johansson, Adnan Kozarcanin Samråd: Anne Edland, Leif Karlsson Godkänt av: Lars Skånberg Inspektion av OKG:s program för förebyggande underhåll Sammanfattning Under 17-19 mars 2015 genomförde Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) en inspektion rörande OKG Aktiebolags (OKG) program för förebyggande underhåll. OKG uppfyller inspekterade krav, men med vissa brister. De brister som identifierades var bl.a. att det inte alltid framgår hur använda metoder är validerade samt att det inte framgår hur komponenternas säkerhetsbetydelse beaktas på ett systematiskt sätt vid framtagning av underhållsinsatser. Det framgick också att personal som utför riskbedömning i samband med beredning av arbetsorder, ibland saknar kompetens för detta arbete. SSM har noterat att OKG påbörjat arbeten för att åtgärda flera av de identifierade bristerna. SSM förutsätter att även övriga identifierade brister omhändertas av OKG. Bakgrund Under 26-27 mars 2014 genomförde SSM en verksamhetsbevakning riktad mot OKG:s underhållsverksamhet. Med utgång från i förväg utskickade frågor presenterade då OKG för SSM hur underhållsverksamheten var uppbyggd och organiserad. SSM sammanfattade sina observationer och slutsatser i en tillsynsrapport [1]. Årets inspektion rörande OKG:s program för förebyggande underhåll går djupare in på denna del av underhållsprogrammet. OKG var väl förberedda inför inspektionen som fungerade mycket väl. Underhåll av utrustning är en vital del av ett kärnkraftverks säkerhetsarbete. Om inte kraftverkets utrustning är tillförlitlig påverkar detta säkerheten. Därför är det viktigt att underhållsarbetet sköts på ett genomtänkt och strukturerat sätt, vare sig det gäller de tekniska aspekterna i form av att sätta in rätt åtgärder vid rätt tillfälle, eller den personella och administrativa delen av arbetet i form av ledning och styrning, organisation, kompetens, dokumentation samt kontroll av arbetsflöde. Syftet med underhållsarbetet är att motverka anläggningens degradering för att på så vis minimera risken för funktionsfel Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (14) hos viktig utrustning. Ett funktionsfel kan orsakas antingen av helt bortfall av utrustning eller genom att en utrustnings prestanda sjunker under ett kritiskt fördefinierat värde. För att minimera risken för bortfall av säkerhetsrelaterade funktioner i ett kärnkraftverk ska den utrustning som utför dessa funktioner täckas av ett program för förebyggande underhåll (FU). FU kan enligt Svensk standard delas in i Tillståndsbaserade eller Förutbestämda underhållsaktiviteter (TBU resp. FBU) [2]. Gemensamt för FU är att underhållsaktiviteter utförs innan en utrustning drabbas av funktionsfel. Då oacceptabel degradering eller funktionsfel upptäcks, övergår de förebyggande underhållsaktiviteterna i avhjälpande underhållsaktiviteter (AU). För att få bästa effekt av underhållprogrammet bör fokus läggas på förebyggande underhåll av utrustning kritisk för reaktorsäkerheten. En mängd, både nationella och internationella, guider finns för hur underhållsprogram för kärnkraftverk bör tas fram. Även om detaljeringsgraden mellan de olika ingående delarna skiljer sig är de relativt eniga om upplägget och följer i stort IAEA:s riktlinjer angivna i [3]. Gemensamt för de guider som finns för att ta fram ett adekvat underhållsprogram är att de generellt sett innehåller tre gemensamma steg: 1) Klassificering av utrustning baserad på säkerhetspåverkan; 2) Framtagning av underhållsåtgärder baserat på klassificering; och 3) Utvärdering och optimering av åtgärder och program. Enligt IAEA bör ett systematiskt angreppssätt för att ta fram ett underhållsprogram fokusera på följande steg (se [3]): Systematisk utvärdering av all utrustnings funktioner för att avgöra nödvändiga underhållsaktiviteter och relaterade krav Fokusera på ett förebyggande underhållsprogram med sikte på långsiktiga mål Tillförlitlighetsbaserat angreppssätt gällande underhåll Underhållsplanering baserad på övergripande målsättningar Syfte Denna inspektion syftar till att bedöma efterlevnaden av krav på hur OKG lägger upp, planerar, genomför och utvärderar sitt förebyggande underhåll samt hur detta dokumenteras. Inspektionen är en uppföljning av föregående års verksamhetsbevakning rörande OKG:s underhållsverksamhet (se [1]). Krav Krav rörande underhållsprogram för kärntekniska anläggningar återfinns i SSMFS 2008:1 [4]. SSM anger i 5 kap. 3 SSMFS 2008:1: Byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar av betydelse för säkerheten vid en anläggning ska fortlöpande kontrolleras och underhållas på ett sådant sätt att de uppfyller de säkerhetskrav som ställs. För detta ska det finnas program för underhåll, fortlöpande tillsyn och kontroll samt hantering av åldersrelaterade försämringar och skador. Programmen ska genomföras med metoder som är validerade för sina ändamål. Mät- och provningsutrustning ska hållas kalibrerad i enlighet med fastställda instruktioner. Programmen ska vara dokumenterade samt ses över och uppdateras mot bakgrund av vunna erfarenheter och utvecklingen inom vetenskap och teknik.

Sida 3 (14) Fortsättningsvis står det i 5 kap. 3 a och 3 b SSMFS 2008:1: För att säkerställa att underhåll samt fortlöpande tillsyn och kontroll genomförs enligt de säkerhetskrav som ställs, ska fastställda dokumenterade rutiner finnas för arbetsberedning samt styrning och kontroll av åtgärdernas genomförande. Innan anläggningsdelar och anordningar enligt 3 tas i drift efter underhållsåtgärder eller andra ingrepp, ska en funktionskontroll göras för att verifiera anläggningens driftklarhet. Funktionskontrollen ska avspegla de förhållanden som förväntas råda då den berörda säkerhetsfunktionen behöver utnyttjas. Om fullständig funktionskontroll inte är möjlig eller rimlig ska det innan drifttagningen finnas en analys som visar att tillräcklig verifiering av säkerhetsfunktionen föreligger trots den begränsade möjligheten till funktionskontroll. Och i Allmänna råd till 5 kap. 3 SSMFS 2008:1 står det: Ett förebyggande underhåll med god säkerhet och kvalitet kräver omfattande analyser av komponenternas tillförlitlighet, något som bör göras med hjälp av underhållsstatistik samt en god övervakning av komponenternas tillstånd under drift och återkommande kontroll. Här kan lämpligen även erfarenheter från samma komponenttyper vid andra motsvarande anläggningar utnyttjas. För vidare vägledning rörande underhåll av kärntekniska anläggningar hänvisar SSMFS 2008:1 även till IAEA Safety Guide NS-G-2.6 [3]. I 5 kap. 2 SSMFS 2008:1 anges att: Tillståndshavaren ska fastställa instruktioner för de åtgärder som ska vidtas vid en anläggning under normaldrift, vid driftstörningar och sådana haverier som är beaktade i anläggningens konstruktion. Instruktionerna och riktlinjerna ska vara ändamålsenliga, dokumenterade och hållas aktuella. Berörd personal ska vara väl förtrogen med instruktionerna och riktlinjerna. I Allmänna råd till 5 kap. 2 SSMFS 2008:1 anger SSM att: Underhållet av anläggningen bör också styras av ändamålsenliga instruktioner i den utsträckning som behövs med hänsyn till säkerheten. På ett övergripande plan beaktades även grundläggande säkerhetsbestämmelser rörande organisation, ledning och styrning i 2 kap. 8-9 SSMFS 2008:1 vid inspektionen.

Sida 4 (14) Observationer Allmänt Den terminologi som används inom OKG:s underhållsverksamhet baseras på definitioner enligt SS-EN 13306:2010 [2]. Som tillägg till detta används termen underhållsinsats för att beskriva en specifik åtgärd mot ett objekt (ofta beskriven i OKG:s underhållsystem ODU), medan termen underhållsåtgärd används för att beskriva byte av en komponent till en komponent med snarlik funktion och egenskap (ung. komponentbyte). I sin inledande presentation berättade OKG att de har utlyst 50 nya tjänster inom underhållsavdelningen (U), de flesta inom enheten för mekaniskt underhåll (UM). Ungefär hälften av dessa tjänster förväntas gå till konsulter som i dagsläget redan är involverade i verksamheten genom bl.a. PLEX, medan hälften förväntas bli nyanställa. Vid de intervjuer som genomfördes under inspektionen framkom att samarbete rörande underhåll förekommer mellan blocken Oskarshamn 1 och Oskarshamn 2, och för att undvika en stor reservdelsflora försöker dessa block hitta liknande lösningar vid t.ex. förändringar i anläggningarna. Även om arbetssätt på dessa block är likartat verkar samarbetet mellan dem personbundet. I den faktagranskning som OKG skickade till SSM 2015-04-17 [5] påpekar OKG att rutiner, samarbete, erfarenhetsåterföring och reservdelshantering finns mellan OKG:s samtliga anläggningar. I samband med utvecklingsresan har underhåll fått en tydligare plats vilket ses som mycket positivt av de som arbetar med underhåll. Det har tidigare funnits en känsla av att man på U har arbetat lite i skymundan men att man nu belyser underhålls roll på ett annat sätt vilket uppskattas. OKG:s framtida planer rörande underhåll Avdelning U berättade under sin presentation att de strävar mot en underhållsstrategi med tydlig kravställning vilken ska följas upp med målstyrning och nyckeltal. Vid tillfället för inspektionen beskrev sig U vara mitt i denna omställning till målstyrning. En del som presenterades i U:s utvecklade arbetssätt var att underhållsingenjörer och tekniker, för att kunna fokusera bättre på arbetet, i framtiden skulle delas upp och antingen arbeta operativt (med dagligt underhåll) eller med långsiktlig utveckling av FU-programet (på 2-3 års sikt). Dessutom vill U i framtiden resurssamla fackspecialister till att utföra omvärldsbevakning och stödja övriga underhållsingenjörer. För att det nya arbetssättet ska få bästa effekt önskar U omorganisera avdelningen, men dessa planer är i nuläget inte fastlagda. I den nya underhållsorganisationen skulle också U bli mer blockbunden och fokusera mer på deras olika prioriteringar och behov. Enligt U finns en förändringsrapport framtagen och denna kommer att genomgå primär säkerhetsgranskning (PSG) inom kort. Då inspektionen genomfördes arbetade i realiteten de intervjuade underhållsingenjörerna fortfarande både med operativa och lånsiktiga frågor parallellt. Det framkom här att det operativa ofta prioriterades över det långsiktiga.

Sida 5 (14) Framtagning av förebyggande underhåll Nuläge Under den verksamhetsbevakning rörande OKG:s underhållsverksamhet som SSM genomförde 26-27 mars 2014 beskrev OKG att framtagning av FU-planer främst baseras på leverantörers rekommendationer, ibland med kompletteringar från interna och externa erfarenheter, analyser och myndighetskrav (se [1]). Denna bild förstärktes genom OKG:s inledande presentation under 2015 års inspektion, då även underhållstrategisk målstyrning, åldershanteringsprojektet, underhållsklassning och anpassning till revisionsstrategi nämndes som bidragande grunder till FU-planer. SSM noterade att ingen tydlig koppling fanns mellan FU-planer registrerade i ODU och utrustningens funktion och betydelse för säkerheten. I OKG:s faktagranskning bekräftades detta, men det påpekades också ska det att ett utvecklingsarbete pågår rörande denna punkt [5]. OKG:s underhållsplaner finns registrerade i underhålls- och arbetsordersystemet ODU, vilket på begäran presenterades för SSM. Detta system är kopplat till anläggningsregistret och har också koppling till databasen för reservdelar. Registrering, ändring eller borttagning av underhållsinsatser i ODU ska följa OKG:s instruktion för detta (se [6]). SSM noterade att det i ODU inte fanns någon tydlig koppling till användande av t.ex. standarder, analyser eller erfarenheter som grund för FU-planer. Som en del i arbetet med att skapa en tydlig kravbild för OKG:s underhåll pågår arbete med att klassificera all utrustning baserat på dess betydelse för säkerhet (F-S1 - F-S3) och tillgänglighet (F-T1 - F-T3). För detta arbete har OKG tagit fram en arbetsmetodik beskriven i [7]. Denna klassificering ska då den har implementerats i verksamheten utgöra underlag för upplägg av FU (se även [1]). Vid tillfälle för inspektionen var klassificeringen utifrån utrustningens betydelse för säkerheten klar och införd i ODU, för alla tre blocken (dock inte för den utrustning som berörs av PLEX). Klassificeringen utifrån utrustningens betydelse för tillgänglighet sades vara genomförd för O1, men ännu inte införd i ODU. När klassificering av all utrustning är klar ska enligt instruktionen [7] alla säkerhetsklassade objekt (F-S1 - F-S2) värderas för huruvida FU finns eller ska läggas upp. Då det beslutas att FU inte ska läggas upp ska detta motiveras i en rapport. När klassificeringen blir implementerad är det tänkt att den ska följas upp efter revisionsavställning (RA) varje år. Vid fråga från SSM kunde ingen tidsplan för implementering av denna underhållsklassning presenteras. U inser att information om klassningen behöver spridas i organisationen, vilket inte har gjorts hittills. Då ny utrustning ska installeras i en anläggning ska en representant från U ingå i projektet, för att bevaka U:s intressen i val och utformning av ny utrustning. Denna underhållsrepresentant utgår från en framtagen kravmatris för underhållsmässighet. Underhållsrepresentantens medverkan i projekt följer dock inte någon rutin varför granskning blir personberoende och varierar mellan olika projekt. Enligt U hjälper även Enheten för organisationsutveckling (HO) till i MTO-frågor. Det framkom vid intervjuer att U inte haft tillräcklig bemanning för att kunna vara med i PLEX från början. Under intervjuer framkom det att tillståndsbaserat underhåll endast används i begränsad omfattning på utrustning som t.ex. turbinen där onlinemätningar av vibrationer görs, större transformatorer där oljeprover och on-line gasmätning (med larm) används. Vid rondning i anläggningarna utförs även vibrationsmätningar på annan roterande utrustning.

Sida 6 (14) Framtida planer För att slå fast vilka underhållsinsatser som ska utföras för vilken utrustning presenterade OKG planer på att ta fram 22 s.k. kravdokument, vilka ska beskriva gemensam kravbild och förhållningssätt för olika komponenttyper. Dessa dokument ska således beskriva de underhållsinsatser som ska utföras på aktuell komponenttyp kopplat till underhållsklass, i syfte att förebygga att funktionsfel inträffar. Enligt OKG:s presentation ska fyra sådana dokument (Backventiler, Motormanövrerade ventiler, Pneumatiskt manövrerade ventiler och Strömriktare) färdigställas under 2015. OKG:s faktagransking av SSM:s observationer pekade på att även befintligt FU på säkerhetsklassade delobjekt ska kvalitetssäkras mot dessa kravdokument under 2015 [5]. OKG sade att kraven främst baseras på leverantörers rekommendationer, kompletterat med från interna och externa erfarenheter. Vid SSM:s granskning av erhållet kravdokument för motormanövrerade ventiler (MOV) [8], framstod det otydligt vad kraven baserades på eftersom dessa inte refererades. I samma dokument anges dock att det ska finnas tydliga acceptanskriterier för mätningar vilka ska redovisas som ett fönster där accepterade värden på parametrar redovisas (se [8]). U berättade också att arbete pågår med att knyta underhållskrav direkt mot delobjekt i ODU (i likhet med tekniska data i Konstruktionsdatabasen). Som exempel på andra dokument vilka i framtiden kommer att påverka underhållsplanerna nämndes Artikelgruppsrapporter (AGR), Ageing management program (AMP) och Ageing management review (AMR), d.v.s. de rapporter som tas fram i samband med åldershanteringsprojektet. Eftersom SSM redan tidigare under 2015 hade genomfört en inspektion mot OKG:s åldershaneringsprogram (se [9]) granskades inte denna dokumentation närmare. Intervjuade underhållsingenjörer ansåg att många nya erfarenheter hade kommit fram genom åldershanteringsprogrammet, särskilt rörande t.ex. polymera material. Enligt U ska samtliga FU-poster säkras mot erfarenheter från AMPdokumenten under 2015. Tekniska instruktioner OKG:s instruktion [10] beskriver de olika typer av tekniska instruktioner som används vid underhållsarbeten i OKG:s anläggningar. Instruktionen beskriver tre typer av tekniska instruktioner: 1) Leverantörsmanualer (inkl. ritningar); 2) Underhållsinstruktioner och 3) Arbetsorder med teknisk beskrivning. OKG:s huvudsakliga tekniska instruktion för FU-insatser är den Leverantörsmanual som ska levereras med inköpt utrustning. Denna är ett styrande dokument vid arbetsinsatser och ska finnas på plats vid arbetsinsatser. Enligt intervjuade underhållsingenjörer ska referens till gällande Leverantörsmanual finnas i den FU-post som finns registrerad i ODU. I samband med granskning av FU-insatser ska även manualen granskas [10]. Underhållsinstruktioner ska upprättas då underhållsinsatsen är styrd av STF kap. 4, då manualer saknas, eller då innehållet i leverantörsmanualen har kompletterats eller ändrats. Underhållsinstruktioner används även för att detaljerat beskriva arbetsmoment inom reaktorunderhåll [10]. I Underhållsinstruktioner anges acceptanskriterier vid behov, i t.ex. protokoll. Då interna eller externa erfarenheter påverkar FU-insatser görs även ändringar i underhållsinstruktioner. Detta förfaringssätt var väl känt bland de intervjuade vilka på fråga svarade att motiven till ändringarna sällan dokumenteras. Enligt OKG:s instruktion ska Arbetsorder med teknisk beskrivning användas då andra former av tekniska instruktioner saknas [10].

Sida 7 (14) Närmast verksamhetsansvarig chef ansvarar för att aktuell revision av instruktioner används. Om teknisk instruktion saknas vid underhållsarbete i OKG:s anläggningar ska arbetet avbrytas [10]. Det framkom även vid intervjuer att i de fall felaktigheter i FUposten upptäcks uppdaterar berörd underhållsingenjör FU- posten i ODU. Planering av förebyggande underhåll OKG:s inledande presentation slog fast att en riskvärdering ska göras inför varje arbetsinsats. Denna består i dels en riskvärdering i samband med beredning av arbetet (RISK) och dels i en Pre Job Briefing (PJB) i nära anslutning till arbetets genomförande (se nedan). RISK måste alltid beaktas och fyllas i då en arbetsorder bereds. En textmall för denna riskvärdering finns i OKG:s dokumentationssystem Oden (M238). Resultat från den gjorda riskbedömningen kan dokumenteras antingen i ODU eller i Oden. Enligt OKG:s instruktion för detta ansvarar sedan beredaren för att informationen delges vid PJB för arbetet [11]. För vissa FU-poster finns färdigifyllda riskvärderingar, vilka dock ska kontrolleras under beredningen. Intervjuade berättade att det inom el- och I&C-underhåll är vanligt förekommande att de ingenjörer som bereder arbeten även är med att utföra arbetsinsatserna. Efter detta sköter samma underhållsingenjör även avrapportering och historikföring av arbetsinsatsen. Det finns en spärr i ODU som innebär att en annan person måste godkänna den gjorda beredningen. Vid intervju med UE framkom det att det finns tydliga gränssnitt mellan olika operativa underhållsgrupper rörande ansvar för utrustning. Samarbete mellan olika grupper involverade i underhållsarbeten brukar fungera bra. Underhållsingenjörer uttrycker osäkerhet i hur samarbetet fungerar vid beredning av de arbetsinsatser där flera fackkompetenser berörs. UM berättade att UE normalt brukar söka i ODU för att se vilka arbetsorder som inbegriper elavgränsningar. Denna sökning brukar också kompletteras med personlig kontakt via telefon. Ingen av de intervjuade redogjorde för att de använde sig av genomgång av tidigare underhållshistorik (avrapporteringar i ODU) vid beredning av arbete. Utförande av förebyggande underhåll PJB Enligt OKG:s instruktion för Arbetsgenomgång/PJB (se [12]), ska PJB alltid genomföras innan ett arbete utförs. På SSM:s fråga förtydligade OKG att PJB ibland även kallas Arbetsgenomgång. SSM noterade att båda dessa uttryck används i OKG:s instruktioner för PJB (se [12]). Enligt instruktionen ska beredare eller arbetsansvarig hålla i PJB och arbete får inte påbörjas innan PJB har genomförts. En annan av OKG:s instruktioner lägger dock till att även annan personal med den kompetens och erfarenhet som erfordras kan hålla en Arbetsgenomgång ( [13], 2.4.2.3). Flera underhållsingenjörer tryckte vid intervjuer också på vikten av en PJB då förutsättningarna i anläggningen kan ha förändrats sedan RISK genomfördes under beredningen av arbetet. Trots detta visade det sig under intervjuerna att PJB inte alltid genomförs. OKG har inga rutiner för att dokumentera Arbetsgenomgång/PJB men mottagare ska signera en checklista i arbetsordern att de erhållit informationen [12]. Vid PJB ska även nödvändig teknisk dokumentation

Sida 8 (14) överlämnas till den personal som ska utföra arbetet. Beredare av arbetet ansvarar för detta [11]. FMM Den rutin som hanterar FMM (Foreign Material Management) inom underhållsverksamheten är OKG:s instruktion för renhetskrav vid arbete i processystem [14]. Denna instruktion gäller för ingrepp i alla processystem d.v.s. alla ingående system i anläggningarna. ( [14], avsnitt 2.3.7). Instruktionen trycker på vikten av renhetskontroll vid införsel av material, noggrann planering, statuskontroll vid öppnande av system, renhet vid utförande samt erfarenhetsåterföring. Vid arbete i anläggningen ska det alltid vara rent och ordning och reda på arbetsplatsen. Utförande personal förväntas löpande utföra renhetskontroller (2.7.5). Avtätningar finns att hämtas i aktivt förråd och vissa anvisade platser (skyddshuvar/skyddslock). Efter avslutat arbete ska grovsanering och egenkontroll utföras. En slutkontroll innan tillslutning ska göras av arbetsansvarig tillsammans med Rent system-gruppen, vilka utgörs av entreprenörer. Slutkontrollen protokollförs och protokollen sparas i pärmar. UM berättade att de försöker få dessa protokoll överförda till en digital databas, då de inser vikten av att fler ska kunna få tillgång till denna information. Ingen rutin finns för detta arbete. Trots att ovan nämnda instruktion gäller alla system visade intervjuer på att instruktionen sällan beaktas vid annat än mekaniskt underhåll. I de underhållsinstruktioner som används vid mekaniskt underhåll finns information om vilka avtätningar som ska göras. I viss mån försöker även övrig underhållspersonal hålla ordning och reda på arbetsplatsen, men de arbetar inte enligt instruktionen. Det ansågs att det var relativt enkelt att få tag i de avtätningar som var avsedda för ändamålet, men vissa upplevde också att det gick bra att täta med annat material som fanns till hands (t.ex. plast och tejp). Trots att flera av de intervjuade upplevde att en oberoende kontroll av renheten på arbetsplatsen var bra upplevde de att de entreprenörer som arbetade inom Rent system-gruppen inte håller tillräckligt hög kvalitet. Vid intervjuer framkom det att det vid bygg-, el- och I&C-underhåll sällan vidtas åtgärder för att upprätthålla ett rent system, då dessa operativa grupper relativt sällan tycker sig ha behov av detta. När SSM ställde frågor kring FMM ansåg dessa grupper att de inte hade behov av att vidta några praktiska åtgärder för att minska risken för att få in oönskade föremål i systemen, eftersom de sällan öppnar rörsystem. Driftklarhetsverifiering Driftklarhetsverifiering (DKV) efter avslutade underhållsinsatser ska följa OKG:s instruktion för Objektsprov (se [15]). Enligt denna ska ett s.k. Objektsprov normalt alltid genomföras för att säkerställa en komponents status och funktion efter utförda underhållsinsatser. För verifiering av funktion efter en anläggningsändring hänvisas istället till OKG:s instruktion 2007-22287. Resultat från genomfört Objektsprov ska alltid dokumenteras i avrapportering av arbetsinsatsen. Genomförandet, vilket inbegriper både funktions- och läckagekontroll, ska följa instruktion för Objektsprov, provning enligt underhållsinstruktion eller provning enligt arbetsorder [15]. Instruktion för Objektsprov innehåller tio bilagor med protokoll för vad son ska kontrolleras för olika komponenttyper. Enlig instruktionen är det ansvarig underhållsingenjör/tekniker som ansvarar för provningen [15].

Sida 9 (14) SSM noterade att det Objektsprov som genomförs efter avslutade underhållsinsatser i realiteten ofta leds av produktionsenheterna (Px) med U som medhjälpare. Vid intervjuer med U:s personal framkom att ansvarsfördelningen mellan Px och U ibland kan vara oklar då Px ofta manövrerar utrustningen men U förväntas ha hand om själva provet. Driftklarhetsverifiering av utrustning styrs ofta av Px:s driftinstruktioner. Vid fråga svarade de intervjuade att de är osäkra på provomfattningen då det är möjligt att Px kontrollerar t.ex. anslutande system. Omgivande utrustning i arbetsplatsens närområde kontrolleras vanligtvis inte. Då anläggningsändringar har gjorts för I&C-utrustning brukar anslutande system kontrolleras, enligt uppgift från intervjuade. PJD Enligt intervjuade genomförs Post-Job Debriefing (PJD) sällan enligt den instruktion som beskriver detta genomförande (se [16]). Inom UM kommer däremot ofta arbetsansvarig till den systemansvarige underhållsingenjörens kontor för att lämna avrapporteringen, varpå de samtalar om vad som gick bra eller dåligt och huruvida den genomförda PJB:n var tillräcklig. Normalt dokumenteras detta inte, men om något viktigt kommer fram i samtalet lägger underhållsingenjören in detta i avrapporteringen (i ODU). Det hände också att en PJD även dokumenterades i Oden. UM upplevde att mer tid till eftertanke och reflektion vore önskvärt efter större arbetsinsatser som t.ex. revisionsavställningar. Avrapportering Efter genomförda underhållsinsatser avrapporteras arbetet i ODU. De intervjuade berättade att vid avslutat mek-underhåll lämnas oftast en avrapportering (protokoll i pappers-form) till ansvarig underhållsingenjör vilken sedan skriver in avrapporteringen i ODU. På detta sätt uppgav intervjuade att avrapporteringarna får ett mer enhetligt språk. Intervjuade underhållsingenjörer hade insett vikten av detta då de själva upplever att tidigare avrapporteringar brister i kvalitet, både gällande språkbruk och omfattning. Information om åtdragningsmoment och vilka ID-märkta momentnycklar som använts vid arbetsinsatserna dokumenteras i avrapporteringen. För el- och I&C-underhåll skrivs avrapporteringen direkt i ODU. Ansvarig underhållsingenjör godkänner själv avrapporteringen och överför den till historik i ODU. Av de intervjuer som genomfördes framkom att inga rutiner finns för att dokumentera utrustningens skick då arbetsinsatser inleds. Om stora avvikelser eller skador på utrustningen noteras ska detta felanmälas. Kalibrering av utrustning Under intervjuerna framgick det att kalibrering av all mätutrustning som används i OKG:s underhållsarbete går genom den s.k. Kalibreringsgruppen (USK). Det mesta av mätutrustningen kan kontrolleras på OKG och för viss utrustning kan även kalibrering utföras. Det förekommer även att mätutrustning skickas iväg för kalibrering. Kalibrerad utrustning är ID-märkt och USK för historik över kalibrerad utrustning. Vilka mätinstruments som använts vid olika arbetsinsatser dokumenteras i avrapporteringar av arbetsorder i ODU. Vid intervjuer framkom det att en testrigg finns för kontroll av momentnycklar. OKG har dock ingen rutin för att denna ska användas vid in- eller utlämning av nycklar. Acceptanskriterier för mätningar, vilka baseras på SAR, finns registrerade i Dokumint och i denna mjukvaran historikförs även uppmätta mätvärden.

Sida 10 (14) UM såg inte att det fanns någon kontroll av de instrument och verktyg som användes inom PLEX. Utvärdering av och återkoppling till förebyggande underhåll De utvärderingar av FU-poster som OKG nämnde under sin inledande presentation var: Erfarenheter av slutförda underhållsinsatser Resultat från tillståndsövervakning och prov enligt STF kap 4 Erfarenheter efter åtgärdad felanmälan Erfarenheter från t.ex. OKG-ERF, Nord-ERF, Numex, tvärfunktionell erfarenhetsåterföring både inom och utom OKG Utbyten eller nya komponenter i samband med t.ex. anläggningsändringar Förändrade myndighetskrav Uppdaterade AMR- och AMP-dokumentation, d.v.s. åtgärder för åldringsmekanismer Uppdaterade Övergripande krav Resultat från tillståndsövervakning För utvärdering av underhållsprogram nämndes: Utvärderas och uppdateras kontinuerligt av underhållsingenjörer med stöd av bland annat specialister Trend- och RCM-analyser Anläggningsrapporter Systemstatusrapporter Det framkom vid intervjuer att även om delar av den utvärdering och återkoppling som beskrivs ovan utfördes, så genomfördes den sällan systematiskt. Få former av de utvärderingar som utfördes av U följde fastlagda rutiner. Systemstatusrapporter produceras av Px och U levererar data i form av t.ex. anläggningsstatusrapporter, vilka bl.a. grundar sig på genomgång av underhållsstatistik rörande feltrender och reservdelsläge. Framtagning av anläggningsstatusrapporter styrs av OKG:s instruktion 2009-13285. En rapportmall för årlig utvärdering av underhållsverksamhetens förebyggande underhåll på säkerhetsklassade delobjekt togs fram 2012 [17] men denna har ännu inte använts i verksamheten. Enligt U har denna rapportmall tagits fram i förebyggande syfte då de sett kommande behov av denna uppföljning efter att nya arbetsformer har implementerats. OKG uppgav i faktagranskningen efter inspektionen att de just då för första gången använde rutinerna på O2 för de omfattande förändringar som sker i samband med projekt PLEX [5]. De utvärderingar av FU-insatser eller trendanalyser som genomförs, görs i dagsläget på eget initiativ från engagerade underhållsingenjörer och fackspecialister. På initiativ från dessa används t.ex. AU-statistikför bedömning och planering av framtida FU-insatser. Intervjuade underhållsingenjörer uppgav att få analyser görs. Då resultat från trendanalyser eller erfarenheter leder till ett förändrat FU ska, enligt OKG:s instruktioner för detta, en avvikelserapport skrivas [6] och [18]. OKG:s faktagranskning av SSM:s observationer förtydligar att detta rör avvikelser mot leverantörers rekommendationer, med syfte att säkerställa komponent-, konstruktions- och funktionskrav [5]. En avvikelserapport ska innehålla information om föreslagen

Sida 11 (14) förändring, beskriva bakgrund och motivering samt innehålla hänvisningar till vilka dokument, underhållsinstruktioner, FU-poster eller styckeslistor som berörs. Sakgranskning av avvikelserapport ska utföras av U enligt OKG:s instruktion 2013-22422 samt av sakkunnig inom avdelningen TE eller TM. Även om avvikelserapporten enligt instruktionen [18] ska innehålla en länk till berörda FU-poster i ODU, finns ingen tydlig koppling tillbaka från FU-posten. Det går således inte att se i ODU om FU-posten blivit förändrad eller vad den visade informationen grundar sig på. OKG har valt att utföra RCM-analyser (Reliability Centered Maintenance) som en metod för att utvärdera det befintliga underhållet av anläggningen. Enligt intervjuade har inga RCM-analyser gjorts de senaste två åren. De intervjuade uttryckte att samarbete i form av erfarenhetsutbyte mellan blocken är begränsat eftersom att anläggningarna är olika varandra. Intervjuade underhållsingenjörer hade inte stor erfarenhet av direkt erfarenhetsutbyte med externa källor, då detta normalt sköttes av fackspeciallister. Dessa fackspecialister förmedlar sedan kunskap direkt ut i organisationen (via mejl, personlig kontakt eller morgonmöten), eller via OKG:s interna erfarenhetsåterföringsgrupp. På UM förmedlas relevanta erfarenheter av chef vid varje morgonmöte. Erfarenheter meddelades också berörd personal via mejl. Viss form av direkt erfarenhets- och kunskapsutbyte fick underhållsingenjörerna i kontakt med entreprenörer, leverantörer av utrustning och i samband med vissa kurser då de kunde träffa personal från RAB eller FKA. Kompetens Inom I&C-området ansåg OKG:s underhållsingenjörer att det inte fanns några problem med singelkompetenser, då personal vid behov kan lånas från något annat block (O1-O3). Vid intervju uttrycktes dock att singelkompetenser förekommer i vissa fall inom området för elunderhåll. Det påpekades att det ska finnas ersättare men för närvarande är inte detta någon som är självgående utan resursen utnyttjas endast i nödsituationer. På byggunderhåll uttrycktes att fler resurser skulle behövas då det förekommer att frågeställningar dyker upp som ligger utanför teknikers och ingenjörers kompetensområde så som belastningsfrågor. Enligt OKG:s inledande presentation ansvarar respektive chef för att hens personal innehar rätt kompetens. SSM tog på plats del av OKG:s kompetenssäkringssystem för den egna personalen, vilket beskriver krav för befattningen, krav för individen samt befintlig kompetens för individen. I detta framgår skillnaden mellan krav och nuvarande kompetens för individen. Dessa data dokumenteras i programvaran/databasen Platå, vilken administreras av OKG:s utbildningsavdelning. Enligt uppgift från OKG registreras även entreprenörer i denna databas. Både chefer och medarbetare har tillgång till programvaran. Det framgick vid intervjuer att Platå upplevdes för svårhanterat för att vara användbart, varför det sällan används. När det gäller entreprenörernas kompetens framgick det under intervjuerna att det är respektive gruppchef som ansvarar för detta. Ett tillvägagångssätt som exemplifierades vid SSM:s intervju, var att företag med ett stort antal inhyrd personal av praktiska skäl själva står för kompetenssäkringen varpå de intygar till OKG att personalen är tillräckligt kompetent. I de fall då inhyrd personal arbetar en längre tid på OKG tittar OKG också på den inhyrda personalens CV. De intervjuade uppgav att de alltid blev positivt bemötta när de ville gå en kurs eller utbildning. De uppfattade inte att det fanns något speciellt utbildningsprogram att följa förutom de inledande grundutbildningarna.

Sida 12 (14) Det framkom vid intervjuer att OKG:s personal känner att den egna kompetensen inte alltid räcker till för att på ett fullgott sätt fylla i riskvärderingen vid beredning av arbetsorder. Riskbedömningen genomförs ändå efter bästa förmåga då värderingen är tvingande fält vid beredning av arbetsorder. De intervjuade tyckte att arbetsmiljöingenjörer var bättre anpassade för att göra dessa bedömningar men upplevde att de inte fick gehör för detta från den närmaste ledningen. På plats på OKG gjorde SSM stickprov avseende kompetensbedömning för befattningarna underhållstekniker och underhållsingenjör och tog också del av OKG:s utbildningsprogram för underhållsingenjör [19]. I dessa dokument framgick inte att det finns kompetens- eller kunskapskrav angående riskbedömningar. Vid intervjuer framkom att under normaldrift av anläggningarna, är personalen svenskspråkig varför språket inte ställer till med några problem. I anslutning till revisionsavställningar anländer dock en stor mängd entreprenörer varav alla inte är svenskspråkiga. U:s personal anser att detta kan fungera när det gäller en och annan ickesvenskspråkig specialist, men upplever problem då språkförbristningar förekommer vid grundläggande arbetsinsatser såsom ställningsbygge, sanering och isolering. U berättade om erfarenheter av att språkförbristningar inneburit att ställningar blivit byggda på fel ställen och fel utrustning avisolerats. Enligt OKG:s rutiner ska arbetsledare vara svenskspråkig men i realiteten är inte detta alltid fallet då arbetsledare ibland delegerar uppgifter. Bedömning av kravuppfyllnad 5 kap. 3 SSMFS 2008:1 Baserat på den dokumentation som granskats och på de presentationer och intervjuer som SSM tog del av under inspektionen 17-19 mars 2015 bedömer SSM att OKG uppfyller kraven rörande program för underhåll i 5 kap. 3 SSMFS 2008:1, genom att: OKG har ett implementerat program för förebyggande underhåll som täcker de administrativa och tekniska delarna av underhållsarbetet. OKG:s program för förebyggande underhåll är dokumenterat (i ODU och Oden). OKG:s program för förebyggande underhåll uppdateras mot vunna erfarenheter. SSM bedömer dock att den förebyggande delen av OKG:s underhållsprogram har följande brister: Det framgår inte alltid hur använda metoder är validerade. Tydlig koppling mellan FU-planer och bakomliggande grunder (t.ex. standarder eller erfarenheter) saknas. Det framgår inte att komponenternas säkerhetsbetydelse beaktas på ett systematiskt sätt vid framtagning av underhållshållsinsatser. Uppdatering av programmet för förebyggande underhåll genomförs inte systematiskt. De analyser som genomförs och den erfarenhetsåterföring som finns fungerar tack vare engagerade experter och underhållsingenjörer eftersom uppsatta rutiner ofta saknas. Personal uppger att kompetens ibland saknas för att utföra riskbedömning vid beredning (se även 2 kap. 9 SSMFS 2008:1, punkt 5). 5 kap. 3 a SSMFS 2008:1 Baserat på den dokumentation som granskats och på de presentationer och intervjuer som SSM tog del av under inspektionen 17-19 mars 2015 bedömer SSM att OKG uppfyller kraven i 5 kap. 3 a SSMFS 2008:1, genom att:

Sida 13 (14) OKG har fastställda dokumenterade rutiner för styrning av arbetsberedning. OKG har ett administrativt arbetsordersystem (i ODU) för styrning av arbete i anläggningarna. Följande brister har framkommit: OKG frångår sina instruktioner genom att arbetsgenomgång/pjb inte alltid genomförs. 5 kap. 3 b SSMFS 2008:1 Baserat på den dokumentation som granskats och på de presentationer och intervjuer som SSM tog del av under inspektionen 17-19 mars 2015 bedömer SSM att OKG uppfyller kraven i 5 kap. 3 b SSMFS 2008:1, genom att: Funktionsprov genomförs efter utförda underhållsinsatser. Följande brister har framkommit: Anslutande system och utrustning kring arbetsplatsen, som kan ha påverkats av arbetet, kontrolleras inte alltid vid funktionsprov. Ansvarsfördelning mellan U och Px vid funktionsprov inte alltid är tydlig. Fastställda acceptanskriterier finns inte alltid framtagna för funktionsprovning. 5 kap. 2 SSMFS 2008:1 Baserat på den dokumentation som granskats och på de presentationer och intervjuer som SSM tog del av under inspektionen 17-19 mars 2015 bedömer SSM att OKG uppfyller kraven i 5 kap. 2 SSMFS 2008:1, genom att: Fastställda instruktioner finns för de åtgärder som vidtas i anläggningen. Följande brist har framkommit: Den instruktion som OKG har för att hantera renhetskrav vid underhållsarbete följs sällan vid underhåll av el- och I&C-utrustning. Samlad bedömning av kravuppfyllnad Baserat på de dokument som granskats och den information som delgivits SSM genom OKG:s presentationer och genom de intervjuer som genomförts, bedömer SSM att OKG med vissa brister uppfyller de krav rörande förebyggande underhållsprogram som anges i 5 kap. 3, 3a och 3b, SSMFS 2008:1. Brister identifierades också rörande 2 kap. 9 SSMFS 2008:1, punkt 5, då OKG:s personal ibland utförde uppgifter som de kände att de inte hade kompetens för att utföra, samt rörande 5 kap. 2, då OKG:s personal inte alltid följer de instruktioner som finns för underhållsarbetet. I de presentationer och svar som OKG har delgivit SSM framgår det att OKG själva har identifierat en del av de brister som SSM observerat och arbetar för att komma till rätta med dessa. Bland dessa brister kan nämnas systematiskt sätt vid framtagning av underhållshållsinsatser baserat på utrustningens betydelse för säkerheten, spårbarhet i dokumentation. SSM förutsätter att även de andra brister som identifierats kommer att omhändertas av OKG.

Sida 14 (14) Referenser [1] SSM2013-970-3, Verksamhetsbevakning riktad mot underhållsverksamheten på OKG, 2014. [2] Svensk standard, SS-EN 13306:2010,Underhåll terminologi, Utgåva 2, Svensk standard, 2010. [3] IAEA, IAEA Safety Guide NS-G-2.6, Maintenance, Surveillance and In-service Inspection in Nuclear Power Plants, Wien: IAEA, 2002. [4] SSMFS 2008:1, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i kärntekniska anläggningar, Stockholm: SSM, 2011. [5] SSM2015-539-6, OKG AB - Oskarshamn 1, 2 och 3 - Faktagranskning av SSM2015-539-5 - Observationer från inspektion FU-program på OKG, OKG, 2015-04-15. [6] 2008-03486, Oskarshamnsverket - Registrera, ändra och ta bort planerade åtgärder i OKGs drift- och underhållssystem, utgåva 7, OKG, 2013-08-22. [7] 2014-08837, Arbetsmetodik för säkerhet- och tillgänglighetsklassning av delobjekt i OKGs anläggningar, utgåva 2, OKG, 2014-09-08. [8] 2013-15734, Strategi för förebyggande underhåll - Motormanövrerade kil- och sätesventiler samt vridspjällsventiler (MOV), utgåva 1, OKG, 2013-06-19. [9] SSM2014-5862-5, Inspektionsrapport, åldershantering vid OKG 2015, SSM, 2015-02-27. [10] 2005-10402, Oskarshamnsverket - Tekniska instruktioner inom underhållsverksamheten, utgåva 7, OKG, 2012-08-06. [11] 2005-14224, Oskarshamnsverket - Riskbedömning/Risk inför åtgärd i OKGs anläggningar, utgåva 5, OKG, 2012-05-02. [12] 2009-35186, Oskarhamnsverket - Arbetsgenomgång/Pre-Job-Briefing, utgåva 4, OKG, 2013-12-13. [13] 2008-03490, Oskarshamnsverket - Riktlinjer för att genomföra åtgärder i anläggningarna, utgåva 5, OKG, 2013-12-11. [14] 2005-07004, Renhetskrav vid arbete i processystem inom OKGs anläggningar, utgåva 4, 2009-04-21. [15] 2005-06416, Oskarshamnsverket - Objektprov, utgåva 6, OKG, 2013-12-06. [16] 2008-03494, Oskarshamnsverket - Erfarenhetsåterföring/Post-Job Debriefing, utgåva 5, OKG, 2013-12-13. [17] 2012-19319, Oskarshamnsverket - Årlig uppföljning av underhållsverksamhetens förebyggande underhåll på säkerhetsklassade delobjekt, utgåva 1, OKG, 2012-08-13. [18] 2013-19720, Vägval och hantering av åtgärder, förändringar och utbyten i samband med förebyggande- och avhjälpande underhåll., utgåva 2, OKG, 2014-09-12. [19] OKG-UHING, Utbildningsprogram Underhållsingenjör - Status: Ofullständig, 2015-03-19.