TOLKA OCH SKRIVA TEXT I SKOLANS ALLA ÄMNEN

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Med utgångspunkt i literacybegreppet I forskning används begreppet för att svara på två frågor: 1. Vad används skrift till? 2. Hur skapar vi mening? Bruket av skrift och skriftspråkliga uttrycksformer är situationsbundet Man lär sig att delta i en literacypraktik som läsare eller skribent först när man också fått förståelse för det sammanhang som en literacypraktik utgör.

Vem är litterat? Målet för Koala-projektet är att förbättra annoteringarna, som har skapats automatiskt med välkända språkteknologiska metoder. Det görs genom att lägga till språklig kunskap i systemet via de många resurser som finns tillgängliga via Språkbanken, samt genom att kombinera de olika annoteringsverktygen för lexikal analys, ordklasstaggning, betydelsedisambiguering och syntaktisk analys till ett högkvalitativt system där annoteringar på ordoch meningsnivå informerar varandra

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Varje lärare är expert på texterna i det egna ämnet Elevers läs- och skrivutveckling är allas ansvar to transform students into disciplinary insiders who are able to approach literacy tasks with some sense of agency and with a set of responses and moves that are appropriate to the specialized purposes, demands, and mores of the disciplines (Shanahan & Shanahan 2012:11)

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD 5 framgångsfaktorer för skolans textarbete (Berge & Skar 2015) Lärare har klara uppfattningar om vad det innebär att kunna läsa och skriva i olika ämnen Elever får tillfälle att skriva varierade texter i alla ämnen Lärare arbetar med att skapa meningsfulla sammanhang där läsning och skrivande hänger ihop Lärare gör ofta elever uppmärksamma på hur texter kan bli bättre genom bearbetning Stöd från skolledning

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Kunskap om text Synliggöra tyst kunskap Utveckla ett metaspråk

Lärobokstexter i historia ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD

Textbindning

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Vilken av metallerna nickel, järn eller koppar bör statyn av Selma Lagerlöf tillverkas av? (Ur läromedlet Spektrum) Järn är den metallen jag rekommenderar. Järn kostar minst per kg av alla tre metaller. Det är ej allergiframkallande men däremot så är metallen nickel det. Dessutom så har vi mer tillgång till järn än vad vi har för de andra två metaller här i Sverige. Järn kostar minst per kg vi har stor tillgång till det här i Sverige. Metallen är ej allergiframkallande. Därför rekomenderar jag metallen järn av dessa tre metaller. Mitt förslag är att statyn av Selma Lagerlöf ska tillverkas i metallen järn. Det finns många fördelar med järn. Först och främst är järn billigare än nickel och koppar. Det finns också större tillgång på järn i Sverige än nickel och koppar. Järn har många bra egenskaper. Det kan gjutas, är ej allergiframkallande och är magnetiskt precis som nickel. Vill man använda magnetism till statyn går det därför mycket bra. En nackdel är att järn korroderar precis som koppar. Nickel korroderar däremot inte, men kan orsaka allergi. För att förhindra att järn rostar kan man använda olika typer av rostskydd. På så sätt kan man förhindra att statyn blir förstörd av rost. En till fördel med järn är att det har lägre densitet än nickel och koppar. Eftersom metallen är lättare blir den billigare och lättare att transportera. Järn behöver till skillnad från nickel och koppar bli tillsatt med andra metaller för att kunna bearbetas. Detta behöver dock inte vara en nackdel eftersom man då kan ändra metallens egenskaper så som man vill ha dem. Järn har högre smältpunkt än koppar och nickel och måste gjutas för att formas. Men med dagens teknik blir det inget större problem att gjuta statyn av Selma Lagerlöf i järn.

Det korta svaret ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD

Det långa svaret ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD

En jämförelse ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Elever får tillfälle att skriva varierade texter i alla ämnen Skriva för att visa kunskap Uttexter - Genrer av olika slag, enkla och komplexa - Svar på uppgifter och frågor Skriva för att bygga kunskap Intexter - Reflektioner (utforska begrepp) - Anteckningar (strukturera och organisera kunskap) - Loggar (synliggöra en lärprocess)

Textaktiviteter (Holmberg 2006) Berättelse med stegen situation, händelseförlopp och poäng Återberättelse med stegen situation och händelseförlopp Instruktion med stegen mål, handling och resultat Beskrivning med stegen heltema och deltema Ställningstagande med stegen åsikt, skäl och slutkläm Förklaring med stegen problem, utredning och slutsats

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD

Hillocks texttriangel ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD (modifierad av Hoel 2001) Textaktiviteter och textbindning

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Lärare arbetar med att skapa meningsfulla sammanhang där läsning och skrivande hänger ihop Didaktiska modeller som fokuserar länge förlopp (Holmberg & Wirdenäs 2010)

Genrepedagogik ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD (se t.ex. Rose & Martin 2013)

Processkrivandets metodik ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD (Hayes & Flower 1980:11) (Strömquist 2014:31)

Samskrivning och redigering ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Samskrivning och redigering https://lasochskrivportalen.skolverket.se/webcenter/portal/laslyft et/moduler/?material=moduler/3-grundskola/arskurs_7-9/001_tolka-skriva-text/del_07&_afrloop=2324155129601149#

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Lärare gör ofta elever uppmärksamma på hur texter kan bli bättre genom bearbetning Elevers redigeringsarbete Redigeringskategori Kerstin Paula Sara Tillägg 32 19 10 Strykning 13 35 10 Omformulering 49 29 13 Omdisponering 1 0 4 Rättning 12 25 72 Totalt antal 107 108 109

Paula skriver en essä om klassamhället ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Stöd från skolledning Nulägesanalys Var är vi? Vart ska vi? Hur ska vi nå dit? Att göra ett informerat val av moduler TID ENGAGEMANG

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Hur gick arbetet med modulen? Läslyftsgruppen träffas tillsammans med sin handledare Infererenser Multimodalitet Textaktiviteter Textbindning

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Positivt och negativt Verktyg för att tala om texter och texters struktur Vissa begrepp är lätta att använda både för lärare och elever Bra när man ska ge respons Begreppen kan föras mellan situationer och ämnen Ökad förståelse för bilden och dess samspel med texten Många nya begrepp Uppgiften passar inte alltid in i den undervisning man håller på med Lite många olika modeller som inte återkommer

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Man kan inte bara slänga ut en text. Begreppen kräver att man gör det tillsammans

Tack ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Referenser Berge, K. L. & Skar, G. (2015). Har Normprosjektet bidratt til å styrke elevenes skriveferdigheter? (Normprosjektet: Resultater pr. 9.03.15 Notat til Ludvigsen utvalget.) Oslo: ILN, UiO. Hayes, J. R. & Flower, L. S. (1980). Identifying the organization of writing processes. I: Gregg, Lee W. & Erwin R. Steinberg (red.). Cognitive processes in writing. Hillsdale, NJ: Erlbaum, s. 3-30. Hoel, T. Løkensgard (2001). Skriva och samtala: lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Holmberg, P. (2006). Funktionell grammatik för textarbete i skolan. I: Lindberg, Inger & Karin Sandwall (red.). Språket och kunskapen. Att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Rapport från nordisk konferens den 7-8 oktober 2005 i Göteborg. Rapporter om svenska som andraspråk, ROSA nr 7. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk. Göteborgs universitet, s.129-148. Holmberg, P. & Wirdenäs, K. (2010). Skrivpedagogik i praktiken. Textkedjor, textsamtal och texttypologier i tre svensklärares klassrum. Språk & stil, 20:105-131. Rose, D. & Martin, J.R. (2013). Skriva, läsa, lära. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Shanahan, T. & Shanahan, C. (2012). What is disciplinary literacy and why does it matter? Topics in Language Disorders, 32/1:7-18. Strömquist, S. (2014). Skrivboken: skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. 7., [rev.] uppl. Malmö: Gleerup.