Delen väg E45 samt E10 Svappavaara Pitkäjärvi

Beskrivning, Projekt Malmtransporter, Kaunisvaara-Svappavaara Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio etapp 1 BD-109131-99 BESKRIVNING Projekt Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara Delen väg E45 samt E10 Svappavaara Pitkäjärvi Kiruna kommun, Norrbottens län BD-109137-E45/E10 Datum 2013-03-06, PÄRM 1(1) UTSTÄLLELSEHANDLING

Dokumenttitel: Beskrivning, Projekt Malmtransporter Kaunisvaara - Svappavaara, Delen väg E45 samt E10 Svappavaara - Pitkäjärvi Dokumentslag: Arbetsplan, Beskrivning Dokumentdatum: 2013-03-06 Objektnr: BD-109137-E45/E10 Diarienr: TRV 2012/64932 Kommun: Kiruna kommun Län: Norrbottens län Utgivare: Trafikverket Region Nord, Box 809, 971 25 Luleå, 0771-921 921 Kontaktperson: Kenneth Enbom, Trafikverket Region Nord, 0920-24 38 52 Konsult: Vectura Consulting AB, 0771-159 159 Uppdragsledare: Thomas Sällström Biträdande Uppdragsledare: Susanne Waara-Johansson Deluppdragsledare: Katja Uusitalo-Strömberg

Innehåll 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund och motiv... 3 2.1 Förutsättningar... 3 2.1.1 Allmänt... 3 2.1.2 Trafikförhållanden... 3 2.1.3 Olycksstatistik... 4 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning... 4 2.1.5 Miljö- och kulturförhållanden... 5 2.1.6 Kommunala planer... 9 2.1.7 Ekonomiska förutsättningar... 9 2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut... 9 2.2.1 Förstudie... 9 2.2.2 Vägutredning... 9 2.2.3 Arbetsplan... 9 2.2.4 Kommunala planer... 9 3 Syfte, mål och avgränsningar... 11 3.1 Arbetsplanens syfte... 11 3.2 Projektets syfte och mål... 11 3.2.1 Transportpolitikens övergripande mål... 11 3.3 Referensstandard... 12 4 Vägförslaget... 13 4.1 Arbetsplanens omfattning... 13 4.2 Trafik... 13 4.3 Typsektioner... 14 4.4 Plan- och profilstandard... 14 4.5 Korsningar och anslutningar... 14 4.6 Geologi och geoteknik... 14 4.7 Hydrologi och hydroteknik... 16 4.8 Kollektivtrafik... 17 4.9 Gång- och cykeltrafik... 17 4.10 Broar och andra byggnadsverk... 17 4.11 Skadeförebyggande åtgärder... 17 4.11.1 Barriäreffekter... 17 4.11.2 Buller... 17 4.11.3 Luftföroreningar... 18 4.11.4 Vibrationer... 19

4.11.5 Naturmiljö... 19 4.11.6 Ekologiska samband... 19 4.11.7 Kulturmiljö... 20 4.11.8 Landskap... 20 4.11.9 Friluftsliv... 20 4.11.10 Mark- och vattenföroreningar... 20 4.11.11 Skyddsåtgärder under byggnadstiden... 20 4.12 Övriga väganordningar... 21 4.12.1 Beläggning... 21 4.12.2 Belysning... 21 4.12.3 Driftvändplatser... 21 4.12.4 Parkerings- och uppställnings ytor... 21 4.12.5 Rastplatser... 21 4.12.6 Räcken... 21 4.12.7 Skyltar och signaler... 22 4.12.8 Vägmarkering... 22 4.13 Andra åtgärder och anordningar... 22 4.13.1 Enskilda anslutnings- och parallellvägar... 22 4.13.2 Jord- och luftledningar... 22 4.13.3 Kompensationsåtgärder... 22 5 Väghållningsansvar för allmänna vägar... 23 5.1 Förändring av väghållningsområde... 23 5.2 Förändring av allmän väg... 23 6 Konsekvenser av vägförslaget... 24 6.1 Trafiktekniska konsekvenser... 24 6.1.1 Trafikmängder... 24 6.1.2 Framkomlighet... 24 6.1.3 Trafiksäkerhet... 25 6.1.4 Trafikekonomi och komfort... 25 6.1.5 Trafikantupplevelser och trafikservice... 25 6.2 Miljökonsekvenser... 25 6.2.1 Hälsa och säkerhet... 25 6.2.2 Natur- och kulturmiljö... 26 6.2.3 Hushållning med naturresurser... 28 6.2.4 Allmänna hänsynsregler... 28 6.2.5 Miljökvalitetsnormer... 29 6.3 Konsekvenser för pågående markanvändning... 29 6.4 Påverkan under byggnadstiden... 29

7 Markåtkomst... 31 7.1 Fastställelseprövning... 31 7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning... 31 7.1.2 Rättsverkningar av fastställelsebeslutet... 31 7.2 Vägområde för allmän väg... 31 7.2.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt... 32 7.2.2 Vägområde inom detaljplan... 32 7.2.3 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt... 32 7.2.4 Område med inskränkt drift... 32 7.3 Område med tillfällig nyttjanderätt... 33 7.4 Område för enskild väg... 33 8 Kostnader... 34 9 Fortsatt arbete... 35 9.1 Bygghandling... 35 9.2 Dispenser och tillstånd... 35 9.3 Produktion... 35 9.3.1 Trafikföring under byggnadstiden... 35 9.4 Kontroll och uppföljning... 36 10 Sakägare... 37 11 Samrådsredogörelse... 38 12 Underlagsmaterial... 38

Beskrivning, MaKS, Delen Väg E45 samt E10 Svappavaara Pitkäjärvi BD-109137-E45/E10 2013-03-06 1 Sammanfattning I området kring Pajala har gruvbolaget Northland Resources AB två järnmalmsfyndigheter på den svenska sidan. Dessa ligger vid Kaunisvaara ca 25 km norr om Pajala tätort. Trafikökningen förväntas bli stor när gruvverksamheten har full produktion 2015. Northland Resources AB och deras underentreprenör Cliffton Mining har fått dispens för malmtrafiken att köra fordon som väger 90 ton. I projektet Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKS) planeras upprustning av det befintliga vägnätet för att klara av den ökade belastningen. Vägarna E45 och E10 mellan Svappavaara och Pitkäjärvi är den västra delen av detta vägnät. I området kring Svappavaara har LKAB planer på att öppna tre gruvor. Gruvberget är redan igång. Mertainen och Leveäniemi planeras starta senast 2015. Denna arbetsplan behandlar sträckan mellan Svappavaara och Pitkäjärvi som är ca 6.5 km lång. När gruvverksamheterna kommer igång och den tunga trafiken ökar finns risk att vägarnas ytstandarder och bärighet försämras. Syftet med arbetsplanen är bland annat att ge väghållaren tillstånd att bygga om vägen och markåtkomst med vägrätt. Längs väg E10 finns några enstaka hus. Bebyggelsen är främst samlad till tätorten Svappavaara som ligger vid sidan om väg E45 och väg E10 längs parallellvägen 876. Delar av Svappavaara samhälle och Gruvberget är av riksintresse för kulturmiljövård enligt miljöbalken 3 kap 6. Riksintresseområdena berörs inte av arbetsplanen. Inom området utgör järnmalmfyndigheterna Gruvberget och Leveäniemi riksintressen för värdefulla ämnen och material enligt miljöbalken 3 kap 7. Riksintresseområdet omfattar också delar av Svappavaara och E10. Vägarna korsar ett antal vattendrag och ligger nära sjöar som ingår i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. Sjöarna Hyttyjärvi, Nykvarnijärvi, Långträsk, Puttjala och Sahajärvi är fågelskyddsområden. Fågelskyddsområden har skydd enligt miljöbalken 7 kap 12. De nämnda sjöarna samt Kivisalmijärvi ingår i Natura 2000. Liukattijoki med biflödet Bergsmannijoki samt de mindre bäckarna mellan sjöarna är också Natura 2000-vatten. I och omkring Svappavaara finns fornlämningar från ett av Norrbottens äldsta gruvsamhällen som sträcker sig tillbaka till 1600-talet. Länsstyrelsen i Norrbotten beslutade att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan 2012-08-22. Renskötsel förekommer i hela området. Två samebyar finns inom området: Gabna sameby i norr och Laevas sameby i söder. Ombyggnaden omfattar sträckan korsningen E10 och E45, sektion 151/000 till E10 Pitkäjärvi, sektion 157/700. Befintlig väg breddas från 7 till 9 13,25 meter. Byggnationerna planeras påbörjas under sommaren 2013. Inom en stor del av arbetsplaneområdet går vägen på moränmark, bland annat vid korsningen mellan väg E45 och väg E10. Vägen korsar även flera mindre myrområden och det finns inslag av isälvssediment med sand som korsar vägsträckan. Projektet innebär en väsentlig ombyggnad. Arbetsplanen omfattar därför bullerskyddsåtgärder med målet att inte riktvärdena för väsentlig ombyggnad ska Sida 1 av 38

överskridas. Bullerskärmar (plank) är en åtgärd som övervägs i första hand, eftersom de dämpar ljudnivån både utomhus och inomhus. Vägen byggs om till största del i befintligt läge och förhållandet till omgivande landskap förändras inte. För trafikanterna kommer vägen att få en större skala än idag i och med att vägen och vägområdet blir bredare. Bro över Pruukinjoki föreslås ersättas med ny valvbro och Bro över Liukattijoki föreslås förstärkas. Vid bägge broarna kommer passage för utter att anordnas. Tillkommande vägområdet för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar ca 4,5 ha varav ca 0,5 ha är inskränkt. Intrånget blir längs befintlig väg på hela sträckan och projektet påverkar inte förutsättningarna för markanvändningen. I arbetsplanen föreslås att ca 0,3 ha mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Dessa områden finns markerade på planritningarna. Områdena kommer att användas som uppställningsytor och tillfälliga upplag. Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden. Områdena kommer att dokumenteras innan byggstart och återlämnas i ett sådant skick att de kan användas på ett likartat sätt som före ianspråktagandet. Den kalkylerade totalkostnaden för denna etapp i vägprojektet uppgår till ca 77-80 Mkr enligt 2012 år prisnivå. Sida 2 av 38

Beskrivning, MaKS, Delen Väg E45 samt E10 Svappavaara Pitkäjärvi BD-109137-E45/E10 2013-03-06 2 Bakgrund och motiv I området kring Pajala finns fyndigheter som är intressanta ur ett gruvperspektiv. Vid Kaunisvaara, beläget 25 km norr om Pajala, har Northland Resources AB påbörjat uppbyggnaden av gruvverksamhet. Järnmalmskoncentratet kommer att transporteras på lastbil mellan Kaunisvaara och Svappavaara, där det omlastas för vidare transport längs järnväg till Narviks hamn. De befintliga vägarna som är aktuella för transporterna är väg 99, 395, E45 och E10. Ambitionen är att det 2013, ska finnas en fungerande transportlösning. I området kring Svappavaara har LKAB planer på att öppna tre gruvor. Gruvberget är redan igång. Mertainen och Leveäniemi planeras starta senast 2015. Vägen inom arbetsplansområdet har idag god ytstandard. När gruvverksamheterna kommer igång och den tunga trafiken ökar finns risk att vägarnas ytstandarder och bärighet försämras. 2.1 Förutsättningar 2.1.1 Allmänt Väg E10 sträcker sig mellan Luleå upp till Norge via Kiruna och är av riksintresse för kommunikation. Vägen har bärighetsklass 1 (BK 1) inom arbetsplansområdet vilket innebär att all trafik som är tillåten på allmänna vägar får trafikera den. Övriga vägar i området är: E45 som går upp till Karesuando. Väg 876 som går mellan väg E10 och väg E45 som parallell väg genom tätorten Svappavaara. Denna arbetsplan behandlar väg E10 mellan Svappavaara och Pitkäjärvi. Sträckan är ca 6,5 kilometer lång. Området ligger i Kiruna kommun i Norrbottens län. 2.1.2 Trafikförhållanden Enligt Trafikverkets mätning år 2010 är trafikmängden på väg E10 inom arbetsplanen 2480 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT), var av 530 fordon är tung trafik. Väg E10 är en transportled för farligt gods. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som är så beskaffade att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. Trafikökningen förväntas bli stor när gruvverksamheten i Kaunisvaara har full produktion 2015 och även när LKAB:s gruvor öppnat. Trafikverket har godkänt dispens för 90 ton fordon för Northland Resources AB medan LKAB väntar på beslut. Vägbredd på E10 varierar mellan 7,1 till 7,7 meter och aktuell hastighet är 80 km/h fram till ca sektion 154/400 där aktuell hastighet går över till 100 km/h. Malmbanan går mellan Luleå och Narvik. Från gruvområdet i Svappavaara går ett stickspår som ansluter till Malmbanan i Råtsi utanför Kiruna. Northland Resources AB planerar att anlägga en omlastningsterminal intill stickspåret i närheten av Pitkäjärvi. Där ska malmen lastas om från lastbil till tåg för vidare transport till Narvik. Oskyddade trafikanter och kollektivtrafik Svappavaara trafikeras av länstrafikens busslinjer: Sida 3 av 38

10, mellan Kiruna och Luleå. En dubbeltur som trafikerar sträckan alla dagar två gånger per dag. 50, mellan Karesuando och Kiruna. En dubbeltur som trafikerar sträckan en gång per dag under vardagar samt söndagar och helgdagar. 51, mellan Kiruna och Pajala. En dubbeltur som trafikerar sträckan vardagar en gång per dag. 52, mellan Kiruna och Gällivare. En dubbeltur som trafikerar sträckan vardagar en gång per dag. 53, mellan Kiruna och Haparanda. En dubbeltur som trafikerar sträckan vardagar en gång per dag, samt en extratur fredagar och söndagar. Bussarna stannar på ett antal platser längs sträckan. Alla linjebussar förutom busslinje 10 kör genom Svappavaara. Busslinje 10 stannar vid ett antal platser längs väg E10. Vid E10 finns två bussfickor som har väderskydd och är anpassade för personer med funktionsnedsättning. Längs E45 saknas busshållplatser som är väderskyddade och tillgänglighetsanpassade. Skoterleder finns i området och en passerar E10. Ett fåtal oskyddade trafikanter rör sig längs och tvärs vägen. E10 används inte för gång eller cykeltrafik pga av dålig trafiksäkerhet. Badsjön vid korsningen E45/E10 används frekvent av barnen i byn. Barnen cyklar dit och längs Sofia Lindmarks väg. Gångstråk finns från Wilhelm Thisells väg/olof Tålcks väg ner mot Leveäniemi österut mot Vargbacken upp mot E45, över E10 tillbaka mot byn via Sofia Lindmarks väg. Gångstråk finns också längs Wilhelm Thisells väg/olof Tålcks väg ner mot Leveäniemi västerut och sedan mot terminalen passage av E10 till väg 876 in till byn 2.1.3 Olycksstatistik Utdrag ur STRADA, informationssystem för olyckor och skador, visar att det skett 12 olyckor på aktuell vägsträcka mellan 2004 oktober 2011, se figur 3.1-2. Av dessa var det 3 olyckor med svårt skadade och 9 olyckor med lindrigt skadade. Av de 12 olyckorna längs sträckan var 5 singelolyckor, en mötesolycka, en upphinnandeolycka, en avsvängandeolycka, 3 viltolyckor och en övrig olycka. I de 12 olyckorna har totalt 22 skadats (6 skadats svårt och 16 skadats lindrigt). 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning Svappavaara tätort tillhör Kiruna kommun och i Kiruna kommun bor 22940 invånare (SCB 2010). År 2010 bodde 417 personer i Svappavaara tätort (SCB 2010). I Svappavaara som mer eller mindre är beroende av LKAB:s verksamhet har befolkningen stadigt minskat sedan gruvverksamheten lades ner 1982. Längs väg E10 finns några enstaka hus. Bebyggelsen är främst samlad till tätorten Svappavaara som ligger vid sidan om väg E45 och väg E10 längs parallellvägen 876. Enligt kommunens översiktsplan finns det en överkapacitet i bostäder och servicefunktioner i Svappavaara. Service och handel ligger i Svappavaara tätort, där finns Livsmedelsbutik, bensinstation, bibliotek, sporthall, badhus, hembygdsförening (Hurugården), F-9 grundskola. Andra målpunkter i Svappavaara är kyrkan, fritidsgården Istappen, hockeyplan/fotbollsplan och elljusspåret. Sida 4 av 38

Beskrivning, MaKS, Delen Väg E45 samt E10 Svappavaara Pitkäjärvi BD-109137-E45/E10 2013-03-06 På delar av väg E10 finns belysning. Högspänningsledningar och teleledningar finns inom arbetsplansområdet, liksom optofiberkablar. Skogsbruk bedrivs i de skogsområden som finns längs vägen. Områdena är också renbetesmark för Gabna och Laevas samebyar. Småskaligt jordbruk förekommer kring bebyggelsen. Markerna är till stor del igenväxande. Sydväst om E10 ligger gruvorna Gruvberget och Leveäniemi som tar stora arealer i anspråk. En noggrannare inventering av enskilda brunnar ska ske under bygghandlingsskedet. Grävda brunnar finns oftast inte registrerade hos någon myndighet. Enligt SGUs brunnsarkiv finns det inga dricksvattenbrunnar längs vägen. I brunnsarkivet finns i första hand borrade brunnar i berg. 2.1.5 Miljö- och kulturförhållanden Kartor med miljö- och kulturförhållanden längs den aktuella sträckan redovisas i bilagd miljökonsekvensbeskrivning (MKB). För ytterligare miljö- och kulturförhållanden se kapitel 6 Konsekvenser av vägförslaget och bilagd miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Riksintressen och Natura 2000-områden Inom området finns flera mindre sjöar och vattendrag som ingår i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. Natura 2000-områden har skydd enligt 7 kap 27 miljöbalken samt är riksintressen enligt 4 kap 8. Flyttleder av riksintresse för rennäring enligt miljöbalken 3 kap 5 finns norr och söder om E10 men berörs inte av arbetsplanen. Delar av Svappavaara samhälle och Gruvberget är av riksintresse för kulturmiljövård enligt miljöbalken 3 kap 6. Riksintresseområdena berörs inte av arbetsplanen. Inom området utgör järnmalmfyndigheterna Gruvberget och Leveäniemi riksintressen för värdefulla ämnen och material enligt miljöbalken 3 kap 7. Riksintresseområdet omfattar också delar av Svappavaara och E10. E10 och E45 utgör riksintressen för kommunikation enligt miljöbalken 3 kap 8. Järnvägen är av riksintresse för kommunikation enligt miljöbalken 3 kap 8. Landskap Landskapet kring E10 väster om Svappavaara är småkuperat, och vägen är relativt smal och kurvig. På avstånd finns låga skogklädda berg. Förbi samhället är terrängen mer flack med öppna myrmarker, och igenväxande odlingsmarker med skogsridåer här och var. Här finns också flera mindre sjöar och vattendrag, som omges av våtmarker. Ett större vattendrag, Liukattijoki, passeras på bro. Tätorten Svappavaara ligger norr om E10 och framträder på något ställe för trafikanterna. Endast enstaka gårdar ligger längs väg E10. LKAB:s anläggning bakom en hög bullerskärm intill vägen på södra sidan har en industriell karaktär och påminner om att man befinner sig i gruvlandskapet. Anläggningarna uppe på Gruvberget framträder också från vägen. Naturmiljö Vägarna korsar ett antal vattendrag och ligger nära sjöar som ingår i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. Sjöarna Hyttyjärvi, Nykvarnijärvi, Sida 5 av 38

Långträsk, Puttjala och Sahajärvi är fågelskyddsområden. Fågelskyddsområden har skydd enligt miljöbalken 7 kap 12. De nämnda sjöarna samt Kivisalmijärvi ingår i Natura 2000. Liukattijoki med biflödet Bergsmannijoki samt de mindre bäckarna mellan sjöarna är också Natura 2000-vatten. Sjöarna och vattendragen innefattas av strandskyddet. Syftet med strandskyddet är att säkra allmänhetens tillgänglighet till stränder och att skydda växt- och djurlivet. En förutsättningsanalys avseende Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem har gjorts för hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara i projektet. Analysen pekar på att de värden som främst kan påverkas av vägprojektet är vandringsvägar och lekbottnar för laxfisk och barriäreffekter för utter. I en inventering av vägtrummor och broar som länsstyrelsen genomfört har Liukattijoki och tre av de mindre bäckarna betydelse för vandrande fisk. Två av vägtrummorna, i Pruukinjoki på ömse sidor av sjön Puttjala, är vandringshinder. I samma inventering framgår att inte någon av vägtrummorna eller broarna är utteranpassade. En våtmark av klass 3 vissa naturvärden enligt länsstyrelsens våtmarksinventering gränsar till vägen vid Kivisalmijärvi. Vad gäller djurlivet i området så förekommer här troligen den nordliga taigans alla vanliga arter. Bland allmänna skogsarter i området kan nämnas älg, björn, räv, mård, hare och ekorre. En förutsättningsanalys avseende vilda djur har gjorts för hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara i projektet. I analysen föreslås att älg och utter blir fokusarter. Fokusarter i detta sammanhang är arter som har stor känslighet för vissa typer av åtgärder och kan därmed utgöra indikatorer för påverkan hos många andra arter som påverkas på liknande sätt. Enligt analysen är sträckan för arbetsplanen inget utpekat område där älgstammen är särskilt stor eller där viltstråk för älg finns. På sakägarmötet framkom däremot kompletterande uppgifter om att det finns gott om älg i den västra delen av området. Tidigare inventeringar och uppgifter från samråd visar att utter, som är en Natura 2000-art, förekommer på flera ställen i området kring Svappavaara. Det kan därför antas att utter har möjlighet att finnas i alla vattenmiljöer som är lämpliga för arten. Även naturvärden har inventerats. Inventeringen omfattar skrivbordsanalyser samt fältinventeringar med fokus på känsliga miljöer och arter, och gäller både naturtyper, växter och djur. De grunda vegetationsrika sjöarna och våtmarkerna i Svappavaara har befunnits ha höga naturvärden. De sammanlänkade miljöerna ger förutsättningar för ett rikt insekts- och fågelliv. En fågelinventering har också genomförts för hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara, med fokus på rödlistade arter och arter som pekas ut i artskyddsförordningen. Sjöarna kring Svappavaara hyser enstaka ex av drillsnäppa och salskrake, och födosökande backsvala är vanlig. Vanligare arter som gräsand och knipa finns också. Sjöarna bedöms också vara rastlokaler för änder. Befintliga störningar av trafik och gruvdrift konstateras. De aktuella områdena bedöms ha måttliga värden för fågellivet. Östra delen av sträckan har artrika vägkanter enligt dåvarande Vägverkets inventering 1996. Den befintliga vägen påverkar angränsande naturmiljö. Trafiken innebär en barriäreffekt för vilt. Trafiken orsakar också en störningseffekt kring vägen. Kulturmiljö Sida 6 av 38

Beskrivning, MaKS, Delen Väg E45 samt E10 Svappavaara Pitkäjärvi BD-109137-E45/E10 2013-03-06 I och omkring Svappavaara finns fornlämningar från ett av Norrbottens äldsta gruvsamhällen som sträcker sig tillbaka till 1600-talet. Inne i Svappavaara by finns ett antal fornlämningar från gruvsamhället bestående av hyttlämningar och gamla boplatser. Fornlämningar inne i Svappavaara och på Gruvberget utgör riksintresse för kulturmiljö. E10 berör inte riksintresset. Norrbottens museum har genomfört en särskild arkeologisk utredning för hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara. Utredningen har visat på att en hittills okänd kulturhistorisk lämning, en sentida husgrund och en brunn, på fastigheten 21:17 i sträckans östra del. Den ligger ett tiotal meter utanför det nya vägområdet. I länets kulturmiljöprogram beskrivs att i Svappavaara ryms lämningar efter en av de äldsta gruvrörelserna i Norrbotten parallellt med en av de yngsta gruvanläggningarna, liksom en gammal jordbruksbygd med anor från den första gruvepoken tillsammans med ett helt modernt gruvsamhälle. Detta ger Svappavaara ett högt kulturhistoriskt värde. E10 passerar genom det område som beskrivs i kulturmiljöprogrammet. Bron över Liukattijoki är en valvbro med två betongvalv och sidomurar av sten. Bron har höga kulturhistoriska värden, motsvarande klass 2 i länsstyrelsens inventering av kulturhistoriskt värdefulla vägbroar. Rekreation och friluftsliv I området förekommer fritidsaktiviteter som exempelvis jakt och fiske, skidåkning, skoteråkning samt svamp- och bärplockning. Vid Vargbacken korsas E10 av en skoterled. På sakägarmötet kom information om promenadstråk längs lokalvägnätet som korsar E10, och ett friluftsområde öster om E45. Trafiken på vägen ger en barriäreffekt. Vid Hyttijärvi finns fågeltorn och en spång för friluftslivet, som går intill E10 längs sjön. En liten badplats, som nås via Sofia Lindmarks väg, finns nära E10 i öster. Områdena längs vägen påverkas av buller från den befintliga trafiken och från LKAB:s verksamhet. Boendemiljö Det finns endast ett fåtal hus längs E10. De ligger i östra delen av sträckan och vid korsningen med Wilhelm Thisells väg. Några hus är synliga från vägen på ett hundratal meters avstånd. Huvuddelen av bebyggelsen inne i Svappavaara och Vargbacken ligger längre från vägen. Tomterna i öster har utfart mot E10 men bara en ligger i direkt anslutning till vägen. Trafiken kan orsaka störningar och otrygghet för boende längs vägen och för oskyddade trafikanter som rör sig längs vägen. Husen närmast vägen har höga bullernivåer. Det är låga halter av luftföroreningar orsakade av vägtrafik längs vägen. Rennäring Rennäringen är en arealkrävande verksamhet som med stöd ibland annat folkrätt och rennäringslagen ger samebyarna rätt att bedriva sin näring. Den befintliga vägsträckningen inom MaKS-projektet passerar genom områden där ett flertal samebyar bedriver sin verksamhet. För att fånga upp och beskriva rennäringens förutsättningar i området har en förutsättningsanalys för rennäringen genomförts i projektet. Resultatet av förutsättningsanalysen är dels de faktiska förutsättningar som samebyarna har för sin verksamhet idag och dels ett avstamp i fortsatt arbete för att gemensamt med samebyarna, under projektets genomförande, arbeta fram rutiner och arbetssätt för att minimera påverkan som kan hota samebyns verksamhet långsiktigt. Renskötsel förekommer i hela området. Två samebyar finns inom området: Gabna sameby i norr och Laevas sameby i söder. Området utgör åretruntland, vinterland och vårvinterland för båda samebyarna. Flyttleder av riksintresse för Gabna och Laevas Sida 7 av 38

samebyar går parallellt med E10. Dessa ligger norr om samhället resp. söder om gruvområdet och påverkas inte av ombyggnaden av E10. I västra delen av arbetsplanen går vägen genom tallskog som är ett kärnområde för rennäringen. Resten av sträckan, som går intill sjöar och våtmarker och i anslutning till bebyggelse och gruvan, torde vara av mindre betydelse för rennäringen. Vattenresurser och dricksvatten En grundvattenförekomst i sand/grus med fastställd miljökvalitetsnorm sträcker sig längs Liukattijoki och korsas av E10 i arbetsplanens västra del. Den har god kemisk och kvantitativ status. I Svappavaara finns en kommunal grundvattentäkt. Vattenskyddsområde runt vattentäkten saknas i dagsläget men kommer att fastställas år 2014-2015. Sida 8 av 38

Beskrivning, MaKS, Delen Väg E45 samt E10 Svappavaara Pitkäjärvi BD-109137-E45/E10 2013-03-06 Förorenade områden och massor Länsstyrelsen har identifierat och inventerat potentiella förorenade områden i länet. I första skedet sker en identifiering av möjliga platser. Av dessa väljs efter en prioritering vissa objekt ut till inventering, där de tilldelas en riskklass 1 4 där klass 1 innebär störst risk. Intill E10 finns endast ett objekt som gränsar till vägen. Det är Svevias anläggning på vägens norra sida, som identifierats och därefter inte prioriterats. Anläggningen är i drift och där behandlas förorenade massor. Tjärhaltig beläggning har påträffats i tre av provtagningspunkterna på E10. Där det var aktuellt fanns sådan beläggning i det understa av tre eller fyra lager. 2.1.6 Kommunala planer Kiruna kommun har en översiktsplan antagen 17:e juni 2002. I den är Svappavaara angiven som B30-område. B-områden är orter för helårsboende med utbyggnadsområden och 30-områden är basorter där viss service finns. Arbetsplanen är förenlig med översiktsplanen. Kommunala planer och beslut Beteckning Översiktsplan för Svappavaara KF 1988-04-11 Skoterledsplan KF 1996-12-09 Detaljplaner LST/KS 1963-1987 Samlad bebyggelse. BN 1987-06-25 2.1.7 Ekonomiska förutsättningar Projektet finansieras av Trafikverkets bärighetsanslag. 2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut 2.2.1 Förstudie Trafikverket upprättade en förstudie för sträckan Väg E45 samt väg E10 delen Svappavaara år 2012 och samråd har hållits enligt miljöbalken. Samråd har hållits enligt miljöbalken. Trafikverket har redan i förstudien utökat samrådskretsen till berörd allmänhet, kommun, myndigheter och organisationer eftersom projektet medför betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Norrbotten beslutade att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan 2012-08-22. Trafikverket beslutade att ta fram en arbetsplan för åtgärder enligt förstudien. Det innebär att befintlig väg ska breddas och förstärkas. 2.2.2 Vägutredning Enligt vägplaneringsprocessen drivs inte projektet vidare i en vägutredning då det inte innehar flera alternativa sträckningar. 2.2.3 Arbetsplan Arbetsplanen har upprättats efter samråd (se vidare kapitel 11). Efter samrådet upprättades MKB, som godkändes av länsstyrelsen den 2013-03-04. 2.2.4 Kommunala planer Arbetsplanen är förenlig med Kiruna kommuns översiktsplan. Sida 9 av 38

Inga befintliga detaljplaner påverkas av arbetsplanen. Det behöver inte heller upprättas några nya detaljplaner för att kunna genomföra arbetsplanen. Sida 10 av 38

Beskrivning, MaKS, Delen Väg E45 samt E10 Svappavaara Pitkäjärvi BD-109137-E45/E10 2013-03-06 3 Syfte, mål och avgränsningar 3.1 Arbetsplanens syfte Syftet med arbetsplanen är att: Ge väghållaren tillstånd att bygga vägen Ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt Reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.2 Projektets syfte och mål I området kring Pajala har gruvbolaget Northland Resources AB två järnmalmsfyndigheter på den svenska sidan. Dessa ligger vid Kaunisvaara ca 25 km norr om Pajala tätort. Gruvorna är under uppstart och planeras att ha full produktion 2015. Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara (MaKS) I projektet Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKS) planeras upprustning av det befintliga vägnätet. Denna beskrivning hör till en arbetsplan som är en del av MaKS-projektet. Projektet omfattar väg 99 mellan Kaunisvaara och Autio, väg 395 från Autio till Vittangi, E45 från Vittangi till Svappavaara och vidare E10 fram till omlastningsstationen till järnväg i Pitkäjärvi väster om Svappavaara. Sträckan delas upp i ca 20 etapper, där arbetsplaner och bygghandlingar kommer att tas fram succesivt under 2012 2014. Ombyggnad av etapperna på väg E45 har påbörjats 2012. I tätorterna Masugnsbyn och Vittangi samt eventuellt också i Junosuando planeras förbifarter i nya sträckningar för att minska malmtransporternas störningar för boende och samhällsfunktioner. En helt ny väg planeras från Kaunisvaara rakt västerut till Junosuando. Denna genväg förkortar transportsträckan betydligt och medför att väg 99 och väg 395 öster om Junosuando bara kommer att användas för malmtransporterna under några år. 3.2.1 Transportpolitikens övergripande mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Med utgångspunkt från det transportpolitiska målet har projektmålen grupperats under Funktion, Hänsyn och Ekonomi. Funktion Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Projektmål Samhällsutveckling En attraktiv boendemiljö och ett positivt företagsklimat har medfört ökade förutsättningar för att företag etableras och utvecklas och bidrar till den kommunala och regionala utvecklingen. Projektmål Genomförandetid Säkerställa malmtransporter 2013 och att identifierade åtgärder genomförs enligt överenskomna tidplaner. Sida 11 av 38

Projektmål Funktion Transportlösningarna fyller såväl näringslivets som övriga samhällets behov i närtid och möjliggör långsiktigt kostnadseffektiva och robusta gods- och persontransporter. Hänsyn - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Projektmål Klimat och resurseffektivitet Söka klimatneutrala och resurseffektiva transportlösningar genom en ständig optimering av infrastruktur och transportteknik. Projektmål God hälsa Transportlösningar bidrar till människors goda hälsa tack vare ett tryggt samhälle, god boende- och levnadsmiljö och möjligheter till medinflytande längs sträckan Kaunisvaara Malmbanan och Pajala med omnejd. Projektmål Natur- och kulturmiljö Natur- och kulturmiljö med höga värden i berörda områden ska så långt som möjligt bibehålla sina kvaliteter och ha förutsättningar för att utvecklas och synliggöras. Projektmål Trafiksäkerhet Både resenärer och boende har en säker trafikmiljö under såväl byggtid som drift av transportsystemet. Ekonomi Transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt lönsam och långsiktigt hållbar. Projektmål Kostnad Såväl investerings/åtgärdskostnad som drift- och underhållskostnad ska vara kostnadseffektiva och acceptabla på kort sikt. Projektmål Samhällsekonomi Åtgärderna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara. 3.3 Referensstandard Vägförslagets referenshastighet är 100 km/h för väg E10, med 80 km/h mellan korsning E45/E10 och LKAB/Gruvköket och 60 km/h genom vissa korsningar. Där vägen föreslås som mötesfri väg är hastigheten 100 km/h. Sida 12 av 38

Beskrivning, MaKS, Delen Väg E45 samt E10 Svappavaara Pitkäjärvi BD-109137-E45/E10 2013-03-06 4 Vägförslaget 4.1 Arbetsplanens omfattning Arbetsplanen behandlar E10 mellan Svappavaara och Pitkäjärvi. Ombyggnaden startar vid i sektion 151/000 (korsningen E10 och E45) och avslutas vid km 157/702. Olika sektioner används på sträckan enligt följande: Km 151/100 Km 151/100 154/354 2-fältsväg (9 m) Breddning från 6,5 m till 9 m 2-fältsväg Km 154/354 155/633 2-fältig körbana norrut (13,25 m) Km 155/685-156/610 1+1 sträcka (10 m) Km 156/610-157/530 2-fältig körbana söderut (13,25 m) Km 157/530 157/702 Smalnas av till befintlig 2-fältsväg (13,25-9 m) Från sektion Km 154/400 till 157/700 kommer viltstängsel att anläggas. Se även översiktsplan 400T0101. 4.2 Trafik Trafikökningen förväntas bli stor när gruvverksamheten har full produktion år 2015. På det allmänna vägnätet med den högsta bärighetsklassen BK1 är det tillåtet att köra fordon som väger 60 ton. Northland Resources AB och deras underentreprenör Cliffton Mining har fått dispens för att köra fordon som väger 90 ton för malmtransporter. Detta kommer att bidra till effektivare, säkrare och miljövänligare transporter. Avstånden mellan dispensfordonen ska vara minst fyra minuter. Dispensen gäller ett år i taget. Prognosen för trafikmängden år 2015 är enligt följande för väg E10 i fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT): På sträckan mellan E45 och LKAB kommer det färdas ca 3120 fordon per dygn varav ca 975 är lastbilar. På sträckan mellan LKAB och Pitkäjärvi kommer det färdas ca 4870 fordon per dygn varav ca 2610 är lastbilar med brutto vikt 60t relative ca 4080 fordon per dygn varav ca 1820 är lastbilar med brutto vikt 90t. På sträckan mellan Pitkäjärvi och Mertainen kommer det färdas ca 4220 fordon per dygn varav ca 1870 är lastbilar med brutto vikt 60t relative ca 3680 fordon per dygn varav ca 1340 är lastbilar med brutto vikt 90t. Prognosen bygger på uppgifter från Northland Resources AB och LKAB vad gäller antalet anställda i gruvverksamheten samt antalet malmtransporter per dygn. En osäkerhet i prognosen är var arbetarna kommer att bo. Det antagande som gjorts är att en stor del kommer att bo i, Svappavaara, och Vittangi, men att det även kommer att arbetspendla personal från småorter längs vägen samt från Kiruna.. Prognosen för trafikmängden år 2030 är enligt följande för väg E10 i fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT): Sida 13 av 38

På sträckan mellan E45 och LKAB kommer det färdas 3500 fordon per dygn varav 1250 är lastbilar. På sträckan mellan LKAB och Pitkäjärvi kommer det färdas ca 4350 fordon per dygn varav ca 2000 är lastbilar. På sträckan mellan Pitkäjärvi och Mertainen kommer det färdas ca 4000 fordon per dygn varav ca 1500 är lastbilar. 4.3 Typsektioner Se även ritning typsektion 1 01 T 04 01. Tabell 1 Typsektion för väg E10 Beteckning Sträcka Referens hastighet Bredd Sidoområde Väg E10 151/100-154/354 60 80 km/h 9 m Innerslänt 1:3, Ytterslänt 1:2. Väg E10 154/385-155/633 156/610-157/530 100 km/h 13,25 m (mötesfri väg, 2+1) Innerslänt 1:4, Ytterslänt 1:2. Väg E10 155/633-156/610 100 km/h 10 m (mötesfri väg, 1+1) Innerslänt 1:4, Ytterslänt 1:2. I vägområdet ingår även det utrymme som krävs för vägens säkerhetszon. Med säkerhetszon menas det område utanför stödremsan, vid sidan om vägbana, som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. Säkerhetszoner enligt god standard 100km/h vid sektioner med mitträcke. 4.4 Plan- och profilstandard Plan- och profilstandarden är vald utifrån referenshastighet 100 km/h vid mötesfri landsväg och 60-80 km/h på övrig sträckning. Tabell 2 Plan- och profilstandard Beteckning Minsta horisontalradie (m) Minsta konkava vertikalradie (m) Minsta konvexa vertikalradie (m) 100 km/h 822 1850 8400 3,81 80 km/h -1110-7200 6100 3,11 60 km/h 1796-4500 2600-2,88 Största lutning längdled (%) 4.5 Korsningar och anslutningar Korsningen mellan väg E45 och väg E10 kommer ha ett högersvängningsfält för trafik från väg E45 körandes norrut ut på väg E10. För trafik norrifrån på väg E10 mot väg E45 blir en vänstersvängningsfil. Vid korsning med Olof Tålcks väg och Wilhelms Thisells väg (sektion 152/750) anläggs vänstersvängningsfiler enligt korsningstyp C från båda håll. Sida 14 av 38

Beskrivning, MaKS, Delen Väg E45 samt E10 Svappavaara Pitkäjärvi BD-109137-E45/E10 2013-03-06 Vid korsning med väg 876 (sektion 153/890) anläggs vänstersvängningsfil enligt korsningstyp C för trafik norrifrån. Vid korsningar med infart till LKAB: S gruvområde samt till restaurang Gruvköket (sektion 154/100) anläggs vänstersvängningsfiler enligt korsningstyp C för trafik från båda håll. Dessutom kompletteras med högeravsvängskörfält för trafik som kommer norrifrån och som skall köra in till LKAB. Vid korsning med infart till MTAB järnvägsterminal anläggs vänstersvängningsfil enligt korsningstyp C för trafik söderifrån. Vid korsningar med mindre väg i (sektion 154/496, 154/700 samt 154/800) med mötesfri väg görs inga åtgärder, utan utsvängande trafik får köra åt höger för att finna lämplig vändplats längre norrut. Vid korsning med mindre väg i (sektion 155/116 och 157/163) görs heller ingen åtgärd utan utsvängande trafik får svänga höger för att finna lämplig vändplats längre söderut. Spärrning av anslutningar är förslag som formellt inte ingår i arbetsplanen. Beslut om spärrning måste tas av väghållningsmyndigheten Trafikverket Region Nord i särskild ordning. Befintlig infart mot Kiviniemi i sektion 155/760 spärras och flyttas till sektion 155/945. I denna sektion finns även infart mot Talvimaa och här anläggs vänstersvängningsfiler enligt korsningstyp C från båda håll. Vänstersvängskörfält typ Ögla anläggs vid km 156/340 och en mindre parallellväg till km 156/280. Anslutningen vid km 156/280 spärras. I sektion 156/533 finns mindre väg för infart mot en utsiktsplats. Här anläggs en parkeringsficka. I övrigt inga åtgärder. I sektion 156/702 finns infart till mindre skogsväg och där anläggs en vänstersvängningsögla för trafik söderifrån. Här görs därför uppehåll i mitträcket. Korsning med mindre väg i sektion 157/450 lämnas utan åtgärd så utsvängande trafik får endast svänga höger. Vid korsning med väg till Pitkäjärvi omlastningsstation anläggs vänstersvängningsfil enligt korsningstyp C för trafik söderifrån. För trafik från Pitkäjärvi som svänger höger och söderut anläggs ett utfartsfält som sedan övergår till 2-fältig omkörningssträcka. Anslutningarna anläggs enligt tabell nedan och typsektion 4 01 T 04 01. Tabell 3 Korsningar, anslutningar. Beteckning Sektion Typ Anmärkning Väg E45/E10 151/100 C E10 151/305 A3 Spärras E10 151/325 A3 Ny E10 151/365 A3 Spärras E10 151/615 A3 Spärras E10 151/650 A3 Till bostadsfastighet. E10 152/750 C Olof Tålcks väg mm E10 153/890 C Sekundärväg 876 E10 154/100 C Vid LKAB, Gruvköket Sida 15 av 38

E10 154/300 C MTAB Järnvägsterminal E10 154/500 A3 Utfartstrafik sv. höger E10 154/700 A2 Utfartstrafik sv. höger E10 154/800 A2 Utfartstrafik sv. höger E10 155/116 A2 Utfartstrafik sv. höger E10 155/760 A2 Spärras E10 155/945 C Ny infart mot Kiviniemi E10 156/280 A2 Spärras E10 156/340 A5 samt ögla E10 156/555 A2 Vid parkeringsficka E10 156/700 A5 samt ögla E10 157/160 A2 Utfartstrafik sv. höger E10 157/450 A2 Utfartstrafik sv. höger E10 157/540 C Pitkäjärvi omlastningsst. E10 157/575 A2 Utfartstrafik sv. höger Enskilda anslutningar och parallellvägar beskrivs även i avsnitt 4.13.1. 4.6 Geologi och geoteknik Inom en stor del av arbetsplaneområdet går vägen på moränmark, bland annat vid korsningen mellan väg E45 och väg E10. Vägen korsar även flera mindre myrområden och det finns inslag av isälvssediment med sand som korsar vägsträckan. Grundvattennivån ligger generellt i marknivån i myrområden. Inom fastmarkspartier och på höjdpartier ligger grundvattennivån på mellan en och två meters djup. För mer detaljerad beskrivning se Tekniskt PM Geoteknik. 4.7 Hydrologi och hydroteknik För att förlänga vägarnas livslängd och öka bärigheten är det viktigt att dräneringen av vägen fungerar. Ombyggnationen av vägen medför ökad belastning på existerande utloppsdiken och vägtrummor, dessa kommer därför att kontrolleras och åtgärdas vid behov. Det som kontrolleras är att diken och trummor fungerar d.v.s. har rätt lutning, att det inte är ansamlingar av material som hindrar vattnet samt att de är i nivå med diket. Diken görs generellt 1,3 meter djupa från vägkant och 0,3 meter under överbyggnad. En noggrannare inventering av enskilda brunnar ska ske under bygghandlingsskedet. Grävda brunnar finns oftast inte registrerade hos någon myndighet. Enligt SGUs brunnsarkiv finns det inga dricksvattenbrunnar längs vägen. I brunnsarkivet finns i första hand borrade brunnar i berg. Om enskilda brunnar påträffas ska hanteringen följa Trafikverkets publikation 2006:123 Dricksvattenbrunnar hantering av mindre vattentäkter utmed vägar. Sida 16 av 38

Beskrivning, MaKS, Delen Väg E45 samt E10 Svappavaara Pitkäjärvi BD-109137-E45/E10 2013-03-06 4.8 Kollektivtrafik Gånganslutningen till busshållplatserna vid E10 är inte trafiksäkra. Hållplatserna har tagits bort i samråd med Länstrafiken Norrbotten. Busstrafiken kommer att gå igenom Svappavaara samhälle. 4.9 Gång- och cykeltrafik Det finns inga speciella anordningar utförda för gång- och cykeltrafik längs sträckan. 4.10 Broar och andra byggnadsverk Bro över Pruukinjoki i sektion 151/674. De befintliga dubbeltrummorna med vandringshinder nerströms föreslås ersättas med ny valvbro i stål i befintligt läge. Spännvidden blir minst 3,75 mm. Den fria brobredden blir 9,1 m och konstruktionens bottenlängd föreslås bli 20,8 m. Ny valvbro ska minst ha samma hjässhöjd som befintliga trummor. Arbeten med att byta befintliga trummor föreslås till största del att utföras i torrhet efter invallning och grundvattensänkning. Det planeras att bygga förbifart för vägen uppströms befintliga trummor för att trafiken kan passera broläget medan broarbetet genomförs. I broläget kommer passage för utter att anornas med separat trumma igenom vägbanken. Bro över Liukattijoki i sektion 156/460. Befintlig bro 25-411-1 består av 2 st valvbroar i betong med spännvidd 5,3+5,3 m. I broläget är befintlig brobredd 7m. För att öka brobredden till 10,6 m kommer vägbanken att förstärkas genom jordspikning samt stödmurar anläggas för att medge ny vägbredd. I broläget kommer passage för utter att anordnas med separat trumma igenom vägbanken. 4.11 Skadeförebyggande åtgärder 4.11.1 Barriäreffekter Biltrafikens inverkan på trygghet, trivsel och framkomlighet för oskyddade trafikanter och de därav följande effekterna på rörelse- och kontaktmönster, kallas för barriäreffekter. 4.11.2 Buller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Detta projekt utgör väsentlig ombyggnad. Arbetsplanen omfattar bullerskyddsåtgärder med målet att de av riksdagen antagna riktvärdena för en god boendemiljö inte ska överskridas. De skyddsåtgärder som är bäst Sida 17 av 38

lämpade vid respektive hus har föreslagits. Bullerskärmar (plank) är en åtgärd som övervägts som huvudalternativ, eftersom de dämpar ljudnivån både utomhus och inomhus. Där skärmar på grund av t.ex. topografi inte är lämplig, föreslås fasadåtgärder (t.ex. tilläggsrutor, fönsterbyten och åtgärder på ventiler) som dämpar ljudnivån inomhus. På vissa fastigheter föreslås att infarten flyttas för att skärmen ska kunna bli så lång som möjligt och inte ha hål för en infart. På vissa fastigheter är det aktuellt med både bullerskärm och fasadåtgärder. De framtida ljudnivåerna har beräknats med bedömd trafikmängd, antagen tillåten hastighet, väg- och terrängmodell samt fastighetskartan som underlag. Beräkningsmodellen har anpassats (se faktaruta) för att ge en så rättvisande bild som möjligt med den särskilt stora andel av de tyngsta fordonen som är aktuell. För inomhusnivåerna har beräkningsprogrammets schablonvärden för fasaddämpning använts. Det faktiska värdet beror på husens konstruktion, och husens skick är inte känt. De föreslagna skärmarna är 2,5 meter höga, vilket har bedömts rimligt av landskapsbildsskäl. Skärmarna dämpar ljudnivån inne och ute men riktvärdena nås bara vid en del av husen. Skärmarna kompletteras därför där så krävs med fasadåtgärder så att inomhusnivån inte ska överskridas. På många ställen gör husens placering (t.ex. långt från vägen) och topografin att en skärm inte får tillräcklig effekt utan att behöva ha en höjd eller längd som inte kan motiveras. Det bedöms inte rimligt att bygga så höga och långa skärmar att riktvärdena utomhus innehålls överallt. Bedömningen grundas på landskapssbildsskäl, ekonomiska skäl och tillgänglighet till fastigheterna. För att dämpa vid hus nära vägen krävs mycket högre skärmar, och för att dämpa vid hus längre från vägen krävs mycket långa skärmar längs vägen. Bullernivåer före och efter genomfört projekt samt föreslagna skyddsåtgärder för varje fastighet redovisas i bilaga 1 till beskrivningen. Bullerutbredningskartor redovisas i bilagd miljökonsekvensbeskrivning. ANPASSNING AV BERÄKNINGSMODELL FÖR BULLER Malmtransporterna kommer att ske med 90 tons dispensfordon. Den nordiska beräkningsmodellen för beräkning av trafikbuller använder sig av en normalfördelning av tunga fordon (3,5 60 ton) där de tyngsta fordonen, som bullrar mest, utgör en liten del av den totala andelen tunga fordon. För att anpassa modellen till de aktuella förhållandena med mycket stor andel av de tyngsta fordonen har Trafikverket utgått från de mest bullrande fordonen i beräkningsmodellen. Indata i modellen har anpassats efter fordon som avger mer buller än medellastbilen. Beräkningsmodellen är inte heller anpassad till 90-tonsfordon då dessa inte hör till den fordonspark som vanligtvis trafikerar Sveriges vägar. Eftersom 90-tonsfordonen har fler axlar och däck än 60- tonsfordonen och fordonet är 50 % tyngre innebär det en förväntad ökning av ljudnivån med ca 2 dba för maximalbullernivån (Kjell Strömmer, bullerexpert Trafikverket). För ekvivalentnivån förväntas ökat buller från varje fordon och färre fordonspassager ta ut varandra. Detta innebär att de redovisade bullernivåerna utgår från det faktiska förhållandet med mycket tunga fordon och dispensfordon. Vid beräkningar av bullernivåer för specifika hus beaktas förutom dessa utgångsvärden även avstånd till huset från vägens mitt och terrängförhållanden mellan huset och vägen. 4.11.3 Luftföroreningar Luftföroreningshalter beror generellt på antalet fordon, typ av fordon och ventilationsförhållanden på platsen. Dåliga ventilationsförhållanden råder om vägen kantas av höga byggnader eller höga bergsskärningar som gör att samma luft stannar Sida 18 av 38

Beskrivning, MaKS, Delen Väg E45 samt E10 Svappavaara Pitkäjärvi BD-109137-E45/E10 2013-03-06 kvar längs vägen under lång tid utan att ventileras bort. Längs väg E10 råder mycket goda ventilationsförhållanden. Detta innebär att inga halter över miljökvalitetsnormen riskeras. 4.11.4 Vibrationer Vibrationsstörningar som ger upphov till problem på närliggande bebyggelse från vägtrafik är relativt sällsynt. Risken för störande vibrationer från 90 tons lastbilar bedöms som liten men inte obefintlig. Vid vibrationer på markytan i fasta material som berg och jord uppstår en kombination av ytnära tryck- och skjuvvågor. Dessa för med sig merparten av tillförd energi och är därför den vågform som skapar störst problem på närliggande bebyggelse. Påverkan på närliggande hus från en vibrationskälla beror främst på tillförd energi och avstånd men också på husets dimension i förhållande till vibrationens våglängd. Vilka gränsvärden som kan accepteras på närliggande bebyggelse innan de ger skadlig påverkan beror på grundförhållanden, typ av byggnadsverk, grundläggning, avstånd och vibrationskälla. Det är svårt att på förhand beräkna risken för problem med skadliga vibrationer. I det här projektet bedöms det inte som relevant med några särskilda vibrationsutredningar. Om det skulle uppstå problem med vibrationer ska det installeras mätutrustning och därefter utarbetas förslag på vibrationsreducerande åtgärder. Bedömningen görs att vibrationer från malmtransporterna samt vägtrafiken inte kommer belasta närliggande hus trots att de ligger nära vägen. Detta eftersom bebyggelsen är belägen på fast mark av morän eller sand som inte är vibrationskänslig. Överbyggnaden kommer dessutom att förstärkas samt få en jämnare yta vilket bidrar till en dämpad vibrationsspridning. 4.11.5 Naturmiljö Två befintliga vandringshinder (i Pruukinjoki) kommer att åtgärdas i projektet. Vid det västra kommer trumman att byts ut och då läggas så att vandringshinder inte uppstår. Vid det östra kommer de befintliga trummorna att bytas ut mot en valvbro, som ger möjlighet till ett mer naturligt vattendrag. Vid vägdikenas anslutning till korsande naturliga vattendrag ska man om möjligt avsluta diket några meter före vattendraget, och låta dikesvattnet passera genom och över naturlig vegetation innan det hamnar i bäcken. På så sätt minskar grumling och föroreningar i bäcken. Två smådjurstrummor med ledarmar kommer att byggas för att minska barriäreffekter för utter och andra mindre djur, vid bron över Liukattijoki och vid den nya valvbron över Pruukinjoki. Viltstängslet som föreslås på västra delen av sträckan minskar risken för större djur att dödas i trafiken. Detaljutformning av viltstängslet kommer att göras i bygghandlingsskedet. Åtgärder för att ta hänsyn till artrika vägkanter kommer att vidtas i byggskedet. 4.11.6 Ekologiska samband Väg- och sidotrummor förlängs och uttjänta trummor byts ut. Vid trumläggning tillses att det inte uppstår vandringshinder för fisk, oavsett om vattendraget är känt som fiskförande eller inte. Syftet med åtgärderna är att förbättra förutsättningarna för vandrande fisk och andra vattenlevande vandrande arter. Sida 19 av 38