FÖRSTUDIE Projekt malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara Väg E45 samt väg E10 delen Svappavaara. Beslutshandling Kiruna kommun, Norrbottens län

Transkript

1 FÖRSTUDIE Projekt malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara Väg E45 samt väg E10 delen Svappavaara Beslutshandling Kiruna kommun, Norrbottens län

2 MEDVERKANDE Trafikverket Anders Lindmark Kenneth Enbom Gun-Marie Mårtensson Projektledare Delprojektledare Delprojektledare Vectura Thomas Sällström Bodil Öhman Linda Grenvall Elin Oja Leif Wiklund Jörgen Noppa Malin Lindmark Linda Grenvall Niklas Åberg Uppdragsledare Uppdragsledare förstudie Deluppdragsledare Miljö/Kartor Miljö Geoteknik Barnkonsekvensanalys Kartor Foto Titel: Förstudie Väg E45 samt väg E10 delen Svappavaara Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Projektledare: Anders Lindmark Distributör: Trafikverket, Box 809, LULEÅ, telefon:

3 Innehåll 1. Bakgrund Malmfyndigheter MINeprojektet Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara Väg E45 samt väg E10 delen Svappavaara Tidigare utredningar och beslut Geografisk avgränsning Aktualitet Vägplanering- och vägprojekteringsprocessen 8 2. Barnperspektivet 8 3. Befintliga förhållanden och utvecklingstrender Markanvändning Trafik och trafikanter - resor och transporter Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde Funktionsanalys Hänsynsanalys Projektmål Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder Samlad bedömning Samråd Väghållningsmyndighetens ställningstagande Fortsatt arbete Nästa steg i planeringsprocessen Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Prövning enligt annan lagstiftning Förankringsform Källor Tryckta källor Muntliga källor 25 Bilaga 1 Samrådsredogörelse 26 Bilaga 2 Beslut om betydande miljöpåverkan 29 Bilaga 3 Trafikverkets ställningstagande Tänkbara åtgärder Analys av tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen Tänkbara åtgärdsalternativ Effekter och konsekvenser Kostnader Riskhantering Skydds- och riskobjekt Konfliktpunkter 23

4 4

5 Sammanfattning I Pajala kommun och Kiruna kommun finns ett flertal mineralfyndigheter och gruvbolaget Northland Resources AB har flera järnmalmsfyndigheter på den svenska sidan. Två av dessa ligger vid Kaunisvaara ca 25 km norr om Pajala. Gruvverksamheten är under uppstart och planeras att ha full produktion Projektet Malmtransporter i Norrbotten, MINe, drivs av Trafikverket och syftet är att ta fram hållbara malmtransporter från Kaunisvaara till Narviks hamn. En åtgärdsvalsprocess har genomförts. Det är tydligt att de allmänna vägarna i området åtminstone till en början måste användas för transporterna. På längre sikt kan andra lösningar bli aktuella, t.ex. järnväg. I projektet Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara (figur 1.3-1) upprättas nu sex förstudier. Väg E45 samt väg E10 delen Svappavaara behandlas i en av dessa förstudier. Brister och problem Transporter av malm från gruvan i Kaunisvaara till Narvik planeras påbörjas under första kvartalet De befintliga vägarna har inte tillräcklig bärighet och standard för att klara av de tunga transporterna. Vidare planerar LKAB att återuppta gruvverksamhet i Svappavaara och att starta upp malmproduktion i Mertainen, väster om Svappavaara. Verksamheterna kommer att generera ökad trafik på väg E10 och väg E45. Inom förstudieområdet har vägarna E10 och E45 idag goda ytstandarder. När gruvverksamheterna kommer igång och den tunga trafiken ökar finns risk att vägarnas ytstandarder och bärighet försämras. Det finns även risk för att bron över Liukattijoki inte klarar de ökade påfrestningarna och kan komma att behöva bytas ut. På vägarna blandas oskyddade trafikanter med övrig trafik. Detta medför brister i trygghet och tillgänglighet för dem som går och cyklar. Transporterna kommer att innebära en mångdubbling av trafiken, som kommer att pågå dygnet runt. Detta innebär ökade barriäreffekter, minskad trafiksäkerhet och tillgänglighet samt ökade bullerstörningar i bostäder längs vägen. Rennäringen kan påverkas negativt. Påverkan på djurliv och värdefulla naturmiljöer kan inte uteslutas. Projektmål Projektmålen är kopplade till de transportpolitiska målen och med utgångspunkt från dessa har projektmålen, med delmål, grupperats under Funktion, Hänsyn och Ekonomi. Funktion - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt. Här finns delmål för samhällsutveckling, genomförandetid och funktion. Hänsyn - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Den ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och ökad hälsa uppnås. Här finns delmål för klimat och resurseffektivitet, god hälsa, naturoch kulturmiljö samt trafiksäkerhet. Ekonomi Transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt lönsam och långsiktigt hållbar. Ekonomiska delmål är uppdelade i åtgärdskostnad och samhällsekonomi. Åtgärdsförslag Ett flertal tänkbara åtgärder har tagits fram och analyserats enligt fyrstegsprincipen. Åtgärderna samlas ihop till jämförbara alternativ, som utvärderas mot nollalternativet (endast normal drift och underhåll). Upprustning av befintlig sträckning Dessa åtgärder motsvarar åtgärdspaket 1-3 i rapporten Åtgärdsval Kaunisvaara-Malmbanan och Pajala med omnejd. Fullständiga bärighets- och breddningsåtgärder av befintlig väg med syftet att gruvtrafiken ska gå på väg E10 och väg E45 under överskådlig tid. Bland annat innebär det att vägen breddas till 8 meter och förstärks. Längs sträckan görs bullerskyddsåtgärder med syfte att riktvärden för buller inte ska överskridas. Åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten i korsningar. Åtgärder för gående och cyklister vid busshållplatser på väg E10. Kostnad cirka 85 miljoner kronor Effekter och konsekvenser I nollalternativet kvarstår bärighets- och trafiksäkerhetsproblem. Den ökade trafiken medför bullerstörningar, barriäreffekter och olycksrisker. Effekter och konsekvenser av upprustning befintlig sträckning Den ökade bredden underlättar omkörningar vilket gör att framkomligheten ökar. De tunga fordonen kan variera var de kör på vägbanan vilket minskar risk för spårbildning. Räfflad mittremsa ger inte skydd mot mötesolyckor, men kan förhindra att de uppstår genom att bullret varnar fordonsförare som kommit över på fel sida av vägen. Vid vinterväglag minnskar bullereffekten. Om ett mitträcke sätts upp på väg E10 ökar trafiksäkerheten eftersom risken för mötesolyckor minskar. Om det inte blir möjligt att göra omkörningar finns en risk för upphinnande olyckor. Eftersom trafikflödet är stort påverkas trafikrytmen och genomsnittshastigheten kommer att sänkas till lastbilarnas hastighet. För att utryckningsfordon ska få fri väg, ställs stora krav på uppmärksamhet från övriga trafikanter. Vid en breddning så att vägen blir en mötesfri landsväg finns utrymme att göra omkörningar, vilket gör att genomsnittshastigheten blir högre. Åtgärder i sidoområdet, som rensning av oeftergivliga föremål och förbättring av räcken minskar skadeföljden för olyckor på vägsträckan. Vägens funktion som transportled kommer att förbättras, vilket för med sig positiva konsekvenser för näringslivet i området. En utökad turtäthet i busstrafiken skulle förbättra möjligheterna att resa inom förstudieområdet och kan minska personbilstrafik längs sträckan. Byggandet av gång- och cykelväg längs väg 876 kommer att öka säkerheten för de oskyddade trafikanterna. De miljöeffekter från ökad trafik i form av bullerstörningar, barriäreffekter, föroreningar och olycksrisker kvarstår till stor del. Bullerskyddsåtgärder kan bli aktuella men störningar kommer troligen att finnas kvar ändå. Eventuella bullerplank kan störa landskapsbilden och kulturmiljön i byarna. Problemen med barriäreffekter, föroreningar och olycksrisker för naturmiljön, friluftslivet och rennäringen kommer att studeras vidare i kommande planeringsskeden och skyddsåtgärder om möjligt föreslås. Ställningstagande/Fortsatt arbete Länsstyrelsen beslutar med stöd av 6 kap. 5 MB att rubricerade projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Trafikverket tar ställning för att en arbetsplan upprättas för projektet. Det fortsatta arbetet kommer att ske enligt Trafikverkets planeringsprocess. 3

6 1. Bakgrund 1.1. Malmfyndigheter I norra Sverige, inom bland andra Kiruna kommun och Pajala kommun finns det rikligt med mineralfyndigheter. På karta visas mineralfyndigheter samt områden där undersökningstillstånd begärts inom och i närheten av utredningsområdet. LKAB har gruvverksamhet i området och under senare år har även andra aktörer visat intresse för malmbrytning. I Kaunisvaara har Northland Resources AB påbörjat uppbyggnaden av gruvverksamhet. Brytning av malm planeras påbörjas under första kvartalet MINeprojektet MINeprojektet (Malmtransporter i Norrbotten) drivs av Trafikverket. Projektet ska resultera i hållbara malmtransporter mellan Kaunisvaara och Narviks hamn. Som en del av projektet genomförde Trafikverket Åtgärdsval Kaunisvaara-Malmbanan och Pajala med omnejd, under hösten I åtgärdsvalet studerades ett stort antal åtgärder. Under åtgärdsvalsprocessen blev det tydligt att de allmänna vägar som finns i området måste användas för att nå en fungerande transportkedja till år 2013 när gruvdriften kommer igång. På längre sikt kan det bli aktuellt med andra åtgärder, som järnväg Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara Malmtransporter Kaunisvaara - Svappavaara är en följd av MINeprojektet. Nu inleds den fysiska planeringen för projektet och den innefattar bland annat sex förstudier för de allmänna vägarna mellan Kaunisvaara och Svappavaara, se figur Denna förstudie för väg E45 samt väg E10, delen Svappavaara är en av dessa och markeras med blått på kartan i figur Förutsättningsanalyser Inom utredningsområdet har tre förutsättningsanalyser utförts. PM Förutsättningsanalys Rennäring behandlar hur berörda samebyar påverkas av malmtransporterna, den ökade trafiken och vägåtgärder. Även påverkan från övriga verksamheter i området beskrivs. Främst behandlas samebyarnas möjligheter att bedriva renskötsel, men även annan verksamhet inom samebyn. Förutsättningsanalysen har tagits fram i samråd med berörda samebyar där dessa givits möjlighet att föreslå skadelindrande åtgärder. PM Förutsättningsanalys Vilda djur behandlar rovdjur, klövdjur samt mindre arter av däggdjur och hur de påverkas av befintlig infrastruktur inom utredningsområdet. Metoden som använts är studier av befintligt inventeringsmaterial, samtal med driftpersonal för de aktuella vägsträckorna samt tillgängliga rapporter inom vilt- och naturvård. Åtgärder för att minimera barriäreffekter orsakade av trafikökning föreslås, samt för att komma till rätta med problem orsakade av befintlig infrastruktur. Vittangi Mertainen 6 km Northland LKAB E Tapuli Svappavaara 890 Merasjärvi 887 Sahavaara Kaunisvaara Sahavaara Gruvberget Leväniemi E Masugnsbyn 869 Junosuando Pellivuoma Mineralfyndigheter inom utredningsområdet Utredningsområde Pågående gruvbrytning Planerad gruvbrytning Omlastningsterminal Km Beviljade bearbetningskoncessioner Markanvisning till koncession Beviljade undersökningstillstånd Ansökta undersökningstillstånd KIRUNA KOMMUN Masugnsbyn PAJALA KOMMUN 867 Lovikka 885 Anttis Autio Pajala Figur Mineralfyndigheter i närheten av utredningsområdet för Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara 4

7 PM Förutsättningsanalys Torne och Kalix älvsystem behandlar Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem samt hur detta påverkas av de vägåtgärder som föreslås i projektet Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara. Metoden som använts är litteraturstudier samt genomgång av genomförda inventeringar och studier. Intervjuer har genomförts med myndigheter, fiskevårdsföreningar samt lokalbefolkning. Åtgärder för att minimera skada på Natura 2000 området föreslås. Resultatet av förutsättningsanalyserna har arbetats in i förstudien Väg E45 samt väg E10 delen Svappavaara Brister, problem och syfte Förstudien belyser hur malmtransporterna och den ökade trafiken påverkar värden inom förstudieområdet. Det vägsystem som finns har inte den bärighet och standard som krävs för malmtransporterna och den ökade trafiken och det kräver åtgärder. Vägprojektet förväntas medföra att väg E45 och väg E10 förbi Svappavaara kan bli fungerande delar i vägtransportsystemet så att näringslivet och allmänheten ges en god tillgänglighet med hänsyn tagen till de värden som finns inom förstudieområdet. Förstudien ska: klarlägga problemsituationen. vara ett beslutsunderlag för Trafikverkets fortsatta arbete. vara ett underlag för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Tidigare utredningar och beslut Under hösten 2011 genomförde Trafikverket Åtgärdsval Kaunisvaara-Malmbanan och Pajala med omnejd. Åtgärdsvalsprocessen är ett nytt sätt att arbeta i tidiga skeden med samhällsutveckling och utveckling av transportinfrastruktur och arbetet föregår den fysiska planeringsprocessen. Detta innebär att möjligheter i de fyra trafikslagen, sjö, luft, väg och järnväg, och kombinationer dem emellan, ska tas tillvara på bästa sätt. Åtgärder från olika huvudmäns ansvarsområden ska kunna kombineras enligt fyrstegsprincipen för att uppnå god funktionalitet. I detta projekt deltog företrädare för Trafikverket, Northland Resources AB, PEAB, Nordiska investeringsbanken, Svevia, Pajala kommun, Pajala utveckling AB, Gällivare kommun, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen i Norrbottens län. I åtgärdsvalet studerades ett stort antal åtgärder från alla stegen i fyrstegsprincipen, vilka kombinerades till åtgärdspaket. De fyra tänkbara paketen är; Åtgärdspaket 1: Malmtransporterna löses med åtgärder på befintlig väg. Åtgärdspaket 2: En genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando samt upprustning av befintlig väg mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Förstudie Väg E45 samt väg E10 delen Svappavaara Vittangi Förstudie Väg 99 delen Kaunisvaara-Autio Mertainen 6 km Northland Gruvberget 876 LKAB Leväniemi Svappavaara E E45 Förstudie Väg 395 samt väg E45 delen Vittangi Merasjärvi 395 Masugnsbyn Förstudie Väg 395 delen Junosuando-Vittangi 887 Junosuando Förstudie Väg 395 delen Autio-Tornefors 884 Pellivuoma Tapuli Sahavaara Kaunisvaara Sahavaara Översiktskarta Utredningsområde Förstudieområde Pågående gruvbrytning Planerad gruvbrytning Omlastningsterminal km Masugnsbyn Förstudie Väg 395 delen Tornefors-Junosuando 867 Lovikka 885 Anttis Autio Pajala Figur Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavara med indelning i förstudieområden. Förstudie väg E45 samt väg E10 delen Svappavaara är markerad med blått. 5

8 E10 Mertainen 6 km Förstudieområde väg E45 samt E10 delen Svappavaara Förstudieområde Bÿ Pågående gruvbrytning Bÿ Planerad gruvbrytning Æ Æ 0 2 km BÿÆ Ny väg Pitkäjärvi Figur Förstudieområde Åtgärdspaket 3: En genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando samt upprustning av befintlig väg mellan Kaunisvaara och Svappavaara med förbifarter i Masugnsbyn, Junosuando och Vittangi. Åtgärdspaket 4: En järnväg mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Rapporten har varit ute på remiss och därefter fattas beslut om val av åtgärd genomförde Trafikverket en förstudie; Järnvägsanslutning till gruvverksamhet i Pajala, Dnr: F /SA20.I Trafikverkets uppdrag ingick att utreda en möjlig transport av malm på ny järnväg mellan Kaunisvaara och befintlig järnväg i Finland till en utskeppningshamn. Järnvägen skulle även möjliggöra transporter för annan verksamhet. Gruvbolaget Northland Resources AB bestämde sig för att transportera malmen till Narviks hamn, istället för Kemi hamn Geografisk avgränsning Förstudien omfattar väg E45 och väg E10 mellan gamla Vittangivägen fram till strax väster om Pitkäjärvi. Förstudieområdet redovisas i figur I2 Omlastningsterminal Gruvberget BÿÆ Gruvområde BÿÆ Vargbacken Leveäniemi Aktualitet Svappavaara Förstudier för projektet Malmtransporter Kaunisvaara- Svappavara tas fram under Projektet finansieras av Trafikverkets bärighetsanslag. Figur Gruvan i Kaunisvaara. Bild från Åtgdsval Kaunisvaara-Malmbanan och Pajala med omnejd. E45 Övergripande mål och strategier Nationella trafik- och miljömål Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportlösning för medborgarna och näringslivet i landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet handlar om tillgänglighet genom resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till ökad utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning och användning anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen och ökad hälsa uppnås. Miljökvalitetsmål De 16 miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur, kulturresurser som är miljömässigt hållbart på lång sikt. Målet är att Sverige ska uppnå dessa mål fram till Begränsad klimatpåverkan bedöms vara uppnått först Miljömålen bygger på en nödvändig internationell samverkan. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 6

9 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen Fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Regionala mål De nationella miljökvalitetsmålen har brutits ner till regional nivå. Norrbottens miljömål har arbetades fram genom ett brett samarbete mellan olika miljöaktörer i länet och fastställts av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Delmålen har i det arbetet preciserats ytterligare för de förutsättningar och behov som finns i Norrbottens län. De flesta målen berör i någon omfattning aktuellt projekt men främst berörs målen för Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. I det regionala utvecklingsprogrammet för en hållbar framtid i Norrbotten formuleras mål och vision för länet. Vidareutveckla våra attraktiva livsmiljöer så att människor både kan och vill bo på olika platser i länet samtidigt som länet är ett attraktivt besöksmål. Främja en god folkhälsa så att människor mår bra och därmed kan bidra till långsiktig tillväxt och välfärd. Stimulera en stark ekonomisk tillväxt så att människor och företag kan fortsätta växa och vara konkurrenskraftiga Programmet har tagits fram i ett brett samarbete med representanter från kommuner, landstinget, Universitetet, Länsstyrelsen, Sametinget, myndigheter och organisationer. Lokala mål Kiruna kommun har i sin översiktsplan formulerat övergripande mål för kommunen. Att skapa förutsättningar för samhällets fortlevnad och befolkningens välfärd samt att kommunen ska vara ett attraktivt samhälle att bo i är två av dessa mål. Kommunens unika naturvärden lyfts också fram som en resurs. Kommunen beskriver att all planering ska vara inriktad på en långsiktig hushållning med kommunens resurser. Det är ett led i att höja kommunens attraktionskraft för boende och näringsliv. Kiruna kommun beskriver att dess strävan är att nå den renaste luften, de renaste vattnen, de friskaste skogarna och de av människan minst påverkade naturmiljöerna. Vidare ska kommunen sträva mot en effektiv energianvändning. Allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel ger uttryck för några förebyggande principer för den som bedriver en verksamhet som kan påverka miljön. Hänsynsreglerna är miljöbalkens rättesnöre. De ska följas av alla som berörs av miljöbalkens regelsystem. Bland de allmänna hänsynsreglerna finns försiktighetsprincipen, principen att det är förorenaren som skall betala, regler om hushållning och kretslopp och om lämplig lokalisering av verksamheter och åtgärder. Följande av de allmänna hänsynsreglerna är särskilt viktiga att beakta i aktuellt projekt. Kunskapskravet Den som bedriver en verksamhet ska skaffa sig kunskap om verksamhetens miljö- och hälsorisker. Kunskapskravet är en tydlig anvisning om krav på hög kvalitet för bedömningar av miljökonsekvenser och risker som görs i planeringsarbetet. Det innebär också att relevanta kompetenskrav ska ställas vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader. Försiktighetsprincipen Verksamhetsutövaren ska vidta skyddsåtgärder och iaktta försiktighet för att motverka skador på hälsa eller miljö. Att utforma skyddsåtgärder och hänsyn är en del i arbetet med planering, projektering och byggande. Lokaliseringsprincipen Val av plats och läge för verksamheten ska göras så att ändamålet uppnås med minsta intrång och olägenhet. Hushållningsprincipen Verksamhetsutövaren ska hushålla med råvaror och energi. Val av lokalisering och utformning påverkar resursuttaget. Som exempel är massbalansen, dvs. överskott eller underskott av massor, beroende på val av linje och profil. I processens alla skeden ska energieffektiva lösningar och metoder eftersträvas. Produktvalsprincipen Kemiska produkter och biotekniska organismer ska ersättas med mindre farliga alternativ om så är möjligt. Principen är tillämpbar i bygg- och driftsskede. Skälighetsprincipen Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Det ska till exempel finnas en skälig avvägning mellan ambitionerna att begränsa miljöpåverkan och att begränsa projektets kostnader. 7

10 1.8. Vägplanering- och vägprojekteringsprocessen Förstudien är ett tidigt steg i Trafikverkets fysiska planering. Genom förstudien skapas en plattform för den fortsatta processen, se figur Förstudien arbetas därför fram med en öppen attityd och i nära samarbete med berörda myndigheter, organisationer och allmänheten. Förstudien syftar till att: skapa möjligheter till samråd, information och förankring ge en bild av de behov/problem som finns beskriva viktiga värden/kvaliteter i området utarbeta mål för projektet och det fortsatta arbetet beskriva tänkbara åtgärder och ge förslag på lösningar vara ett underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. I förstudien sammanställs material som underlag för beslut om att fortsätta eller avbryta planeringsprocessen. Förstudien klarlägger utgångspunkter och målsättningar samt bedömer resultaten av alternativa principlösningar. Berörda myndigheter och allmänhet ges möjlighet att påverka innehållet. I vägutredningen analyseras alternativa vägkorridorer om flera möjliga sådana framkommit under förstudiearbetet. Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, för projektet upprättas. I mindre eller enklare projekt, där alternativa vägkorridorer saknas, kan vägutredningen utgå och projektet gå direkt till arbetsplan. Arbetsplanen preciserar åtgärden och ger efter fastställelse rättighet att ta mark i anspråk för att genomföra byggandet. Även arbetsplanen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. Bygghandlingen innehåller de detaljerade ritningar och beskrivningar som används för entreprenadupphandling och beställning av genomförandet. 2. Barnperspektivet I övriga förstudier för projekt malmtransporter Kaunisvaara- Svappavaara görs en barnkonsekvensanalys. I denna förstudie görs en bedömning att barn inte berörs av åtgärderna på sträckan och därför genomför Trafikverket ingen barnkonsekvensanalys. Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomsyra samhällets alla verksamheter. Enligt Trafikverkets policy för barn ska Trafikverket arbeta inom vägtransportsystemet med FN:s konvention om barnets rättigheter som utgångspunkt. Barnkonsekvensanalys (BKA) görs för att utveckla barnperspektivet i vägplaneringsprocessen och därmed förbättra beslutsunderlaget. Det är viktigt att barnperspektivet beaktas även i kommande planeringssteg. Vägverket (nuvarande Trafikverket) har utvecklat en modell för BKA i vägplaneringen. Denna och Vägverkets publikationsserie för Barnkonsekvensanalys används som underlag i arbetet. I denna förstudie har barnperspektivet beaktats genom samråd med rektor för Svappavaara skola (Sydstrand 2012). Skolan och orten Svappavaara med alla dess målpunkter ligger vid sidan av vägarna och barn i området passerar inte aktuella vägar när de rör sig till skola och fritidsativiteter. Skolan och förskolan gör inga utflykter där de passerar vägarna. Förstudien bedöms därför inte påverka barn och unga och ingen barnkonsekvensanalys genomförs om inte annat framkommer under samrådstiden. 3. Befintliga förhållanden och utvecklingstrender I kapitel 3 beskrivs nuläget, de befintliga förhållandena. Under rubriken Utvecklingstrender beskrivs den förväntade förändringen i befolkning, trafik, miljöbelastning etc. som är en följd av etableringen av gruvorna Markanvändning Befolkning och Bebyggelse Svappavaara tätort tillhör Kiruna kommun och i Kiruna kommun bor invånare (SCB 2010). I Svappavaara som mer eller mindre är beroende av LKAB:s verksamhet har befolkningen stadigt minskat sedan gruvverksamheten lades ner Befolkningen har minskat från 1000 personer till under 500 personer. Det är särskilt de yngre familjerna som flyttat, vilket har haft betydelse för barnantalet i byn. År 2010 bodde 417 personer i Svappavaara tätort (SCB 2010). Längs väg E10 finns några enstaka hus. Bebyggelsen är främst samlad till tätorten Svappavaara som ligger vid sidan om väg E45 och väg E10 längs parallellvägen 876. Enligt kommunens översiktsplan finns det en överkapacitet i bostäder och servicefunktioner i Svappavaara. Figur Planeringsprocessen Figur Avfart till Svappavaara, västerifrån. 8

11 Figur Karta över befintliga förhållanden inom förstudieområdet Utvecklingstrender I Kiruna kommuns översiktsplan från 2002 finns varken etableringen i Kaunisvaara eller LKAB:s uppstart av gruvorna i Svappavaara med som en förutsättning. Därför har ingen beskrivning gjorts om vilken inverkan etableringarna kan få för befolkningsunderlag samt bostäder. Rimligtvis borde överkapaciteten av bostäder minska. Näringsliv och sysselsättning De största arbetsgivarna i Kiruna kommun är Kiruna kommun, LKAB och Norrbottens läns landsting. (Regionfakta, 2011) Tillverkning och utvinning är den bransch som ger mest arbetstillfällen i kommunen, 22 %, och sysselsätter flest män, följt av vård och omsorg, 13 %, som sysslesätter flest kvinnor. (SCB, 2011) Kiruna kommun har lägre arbetslöshet än riket i genomsnitt. Andelen arbetslösa i kommunen var 4,4 % år Statistiken omfattar personer som är öppet arbetslösa samt personer mellan år som är sysselsatta i arbetsmarknadsprogram. Den öppna arbetslösheten är ungefär lika stor för kvinnor och män, totalt 2,4 %. (Regionfakta, 2012) I Svappavaara finns industriell verksamhet lokaliserad. Bortsett från LKAB s pelletsverk består industrin av småföretag såsom W-Laminated (glasprodukter till bilindustrin), viss trävaruindustri etc. Utvecklingstrender I Kiruna kommuns översiktsplan från 2002 finns varken etableringen i Kaunisvaara eller LKAB:s uppstart av gruvorna i Svappavaara med som en förutsättning. Man har därför inte beskrivit vilken inverkan etableringarna kan få för sysselsättningen. Det är dock rimligt att anta att Svappavaara kommer att gynnas med avseende på sysselsättning. Gruvverksamhet I området kring Svappavaara har LKAB planer på att öppna tre gruvor. Gruvberget är redan igång. Mertainen och Leveäniemi planeras starta senast 2015, se figur De tre gruvorna ska möjliggöra en ökning av LKAB:s leveranser av färdiga produkter med cirka 35 procent till 37 miljoner ton i planen LKAB 37. Alla gruvor i Svappavaara är dagbrott. Fyndigheten vid Leveäniemi öppnades första gången 1961 och drevs till 1983 då den stängdes under lågkonjunkturen och vattenfylldes. LKAB väntar på miljötillstånd för att tömma gruvan på vatten för att kunna återuppta produktionen (LKAB, 2012). I området kring Pajala har gruvbolaget Northland Resources AB ett flertal järnmalmsfyndigheter på den svenska sidan, se karta Tapoli och Sahavaara har beviljade bearbetningskoncessioner. Gruvverksamheten är under uppstart och planeras att ha full produktion Mellan 700 och 800 personer sysselsätts med att bygga upp gruvverksamheten i Kaunisvaara.. Utvecklingstrender Järnmalmskoncentratet från Mertainen kommer inledningsvis att transporteras på lastbil mellan Mertainen och Svappavaara, där det omlastas för vidare transport längs järnväg till Narvik. Vägtransporterna kommer att sysselsätta cirka 90 personer. Själva gruvverksamheten förväntas sysselsätta cirka 150 personer. De investeringar som görs i de tre gruvorna i Svappavaara kommer att generera många arbetstillfällen och anställningsbehovet i Svappavaara blir betydande (LKAB, 2012). När gruvverksamheten i Pajala är i drift kommer Northland Resources AB att sysselsätta cirka 450 personer. Järnmalmskoncentratet kommer att transporteras på lastbil mellan Kaunisvaara och Svappavaara, där det omlastas för vidare transport längs järnväg till Narvik. Vägtransporterna bedöms komma att sysselsätta ca 300 personer. Pendling Arbetskraft som pendlar är viktig för näringslivet i Kiruna kommun. Till kommunen pendlade 902 män och 282 kvinnor (SCB 2010), från länets alla kommuner och flest kom från Pajala kommun, 195 personer (Regionfakta, 2011). Många som bor i kommunen har sina arbetsplatser i andra kommuner. Från kommunen pendlade 299 män och 251 kvinnor (SCB 2010) till andra kommuner i länet, varav 19 personer pendlade till Pajala kommun. (Regionfakta, 2011) Vid pendlingen mellan Kiruna kommun och Pajala kommun används främst väg E10 och väg E45. Utvecklingstrender Uppstarten av gruvorna i området kommer att generera mer pendling då fler kommer att röra sig till och från områden för gruvverksamhet. Gruvetableringarna kommer att medföra efterfrågan på arbetskraft vilket förmodligen innebär att 9

12 arbetspendling till Gällivare och Kiruna minskar. Pendling till Svappavaara kan antas öka från närliggande orter. Viktiga målpunkter Målpunkter redovisas i figur Service och handel ligger i Svappavaara tätort, där finns Livsmedelsbutik, bensinstation, bibliotek, sporthall, badhus, hembygdsförening (Hurugården), F-9 grundskola. Andra målpunkter i Svappavaara är kyrkan, fritidsgården Istappen, hockeyplan/fotbollsplan och elljusspåret. Bostadsbebyggelse i förstudieområdet finns i huvudsak i Svappavaara men även i området som kallas Vargbacken som ligger mellan Gruvområdet och väg E10. Ledningar På delar av väg E10 finns belysning. Högspänningsledningar och teleledningar finns inom förstudieområdet, liksom optofiberkablar. Kommunala planer, framtida markanvändning Kiruna kommun har en översiktsplan, antagen 17 juni I den är Svappavaara angiven som B30-område. B-områden är orter för helårsboende med utbyggnadsområden och 30-områden är basorter där viss service finns. Översiktsplan för Svappavaara KF Skoterledsplan KF Detaljplaner LST/KS Fasta fornlämningar (enl översiktsplan för Svappavaara) KML kap 2 Riksintresse för kulturmiljövård (brukslämningar, modernt MB 3:6 gruvarbetarsamhälle) Byggförbud inom 30 m från vägområde (väg 45 och E10) VägL 47 Byggförbud inom 12 m från vägområde (väg 876) VägL 47 Strandskydd 100 m (vattendrag och sjöar) MB 7:14 Fågelskyddsområden (Sahajärvi, Puttjala, Hyttijärvi, Nykvarnijärvi MB 7:12 och Katijoki) Skyddszon runt Leveäniemigruvan (ca 1 km radie) Ej fastställd Koncessionsbeslut, (gräns för tillåten ljudnivå utomhus 1984 vid bostadsbebyggelse Ö och V om E10) Samlad bebyggelse BN Figur Kommunala planer och beslut som berör förstudieområdet 3.2. Trafik och trafikanter - resor och transporter Vägnätet De allmänna vägarna inom förstudieområdet visas i figur Väg E45 går mellan Göteborg och Karesuando. Väg E10 sträcker sig mellan Å i Norge till Luleå i Sverige. Båda vägarna är av riksintresse för kommunikation. I denna förstudie studeras delen Svappavaara. Båda vägarna har bärighetsklass 1 (BK 1) vilket innebär att all trafik som är tillåten på allmänna vägar får trafikera den. Vägbredd på väg E10 varierar inom förstudieområdet huvudsakligen mellan 7,1 till 7,7 meter. Aktuell hastighet är 80 km/h. Vägbredd på väg E45 varierar inom förstudieområdet mellan 7,9 till 8,8 meter. Aktuell hastighet är 100 km/h. Övriga vägar i området är: Väg 876 som går mellan väg E10 och väg E45 som parallellväg genom tätorten Svappavaara Utvecklingstrender Tillfartsfrågan till byn från europavägen samt tillfart till småindustriområdet är ej löst enligt Översiktsplanen. Med en kraftig ökning av den tunga trafiken kan trafiksäkerheten förväntas bli sämre kring tillfarterna till Svappavaara från väg E10 och väg E45. Northland Resources AB har ansökt om en anslutningspunkt i närheten av Pitkäjärvi till väg E10 för en väg till planerad omlastningsterminal, se figur Konstbyggnader Det finns en bro inom förstudieområdet, bron över Liukattijoki ( ) som ligger väster om Svappavaara, se figur Valvbron byggdes år 1900 och är 8 meter bred (Batman, 2012). Sättningar av valvelement har registrerats vilket gör att Trafikverket bedömmer att en bärighetsutredning är nödvändig för att fastställa brons kapacitet ( Trafikverket, 2012). Biltrafik Befintlig trafik se figur Väg E45 vid Svappavaara trafikeras av ca 2480 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT) varav ca 530 är lastbilar (mätår 2010). Väg E45 vid Svappavaara trafikeras av cirka 1160 fordon per dygn, varav cirka 190 lastbilar (mätår 2010). Väg E10 och väg E45 är en transportled för farligt gods. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som är så beskaffade att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. På övriga vägar i området har följande trafikmängder uppmätts: Väg 876 har trafikmängden 400 fordon per dygn, varav 40 är tung trafik (mätår 2008). Gruvtransporter Nu pågår uppbyggnad av gruvverksamhet i Kaunisvaara och i Svappavaara och det ger trafik i form av transporter av byggnadsmaterial, servicefordon samt personal som arbetar med uppbyggnaden av anläggningarna. Det är trafik som har tillkommit sedan trafikmätningarna gjordes längs väg 395, E45 och E10. Under 2011 har 4170 lastbilstransporter skett från LKAB dolomitfyndighet i Masugnsbyn till Kiruna, vilket motsvarar 11 tunga fordon per årsmedeldygn. (LKAB, 2012) Utvecklingstrender Gruvverksamheterna i Svappavaara, Kaunisvaara och Sahavaara kommer att generera ökad trafik på de allmänna vägarna inom förstudieområdet För driften av gruvverksamheten krävs insatsvaror som bränsle och kemikalier som transporteras med lastbil till gruvorna. De anställda inom gruvverksamheten färdas till Kaunisvvaara med personbilar och på sikt eventuellt med buss. Figur Bro över Liukattijoki (Bild från BaTMan). 10

13 880 Svappavaara 876 E Autio Pajala 9 87 Anttis Km KOMM UN PAJALA KOMM UN Hastighet km/h 9 86 Lovikka KIRUN A Omlastningsterminal Planerad gruvbrytning Masugnsbyn Pellivuoma Junosuando 865 Pågående gruvbrytning 884 Masugnsbyn Hastigheter inom utredningsområdet 863 Utredningsområde Sahavaara (7-17) Kaunisvaara Leväniemi Sahavaara 0 89 Merasjärvi 885 Gruvberget Tapuli LKAB 403 E45 Northland Mertainen 6 km 891 Vittangi 86 8 Figur Visar hastighetsgränser inom utredningsområdet Vittangi 395 Mertainen 6 km E45 Northland Tapuli LKAB Svappavaara Sahavaara Merasjärvi Kaunisvaara Sahavaara Gruvberget Leväniemi E10 Junosuando Pellivuoma 99 Masugnsbyn Belagd bredd inom utredningsområdet Utredningsområde Planerad gruvbrytning m Omlastningsterminal m 10 Km KOMM UN PAJALA KOMM UN <6.5 m Lovikka KIRUN A Pågående gruvbrytning >8 m 0 Masugnsbyn Vägbredd Autio Pajala Anttis Figur Visar vägbredder inom utredningsområdet 11

14 E45 ÅDT 1280 (120) 2100 (860) 1795 (555) ÅDT År 1320 (190) (930) (625) 2015 Vikt År Vikt t t ÅDT År 620 (80) (820) (515) t 90t Vikt 60t 90t Vittangi 395 ÅDT År Vikt 380 (50) (790) t 895 (485) t Merta inen 6 km Northland LKAB ÅDT År Vikt 670 (60) (800) t 1390 (495) t Tapuli Svappavaara Sahavaara Kaunisvaara Merasjärvi Gruvberget Leväniemi E10 ÅDT År Vikt 1160 (190) (930) t 1715 (625) t ÅDT År 490 (80) (820) (515) 2015 Junosuando Masugnsbyn 60t 90t Omlastningsterminal Km Uppmätt trafikflöde ÅDT tung trafik Uppmätt trafikflöde ÅDT övrig trafik Prognos 2015 (60 t) ÅDT tung trafik Prognos 2015 (60 t) ÅDT övrig trafik Prognos 2015 (90 t) ÅDT tung trafik Prognos 2015 (90 t) ÅDT övrig trafik Anttis ÅDT År Vikt 480 (70) (810) t 1195 (505) t Figur Vägens årsmedeldygnstrafik (ÅDT) inom utredningsområdet, samt prognos för år 2015 visas i diagram och text. Trafikmängden gäller för sträcka mellan svarta punkter. Med 60 t avses att malmtransporter sker med fordon med tillåten last, totalvikt 60 ton. Med 90 t avses att malmtransporter sker med fordon med totalvikt 90 ton, vilket kräver dispens Autio 395 PAJALA KOMM UN Planerad gruvbrytning 60t 90t Sahavaara Lovikka KOMM UN Pågående gruvbrytning Vikt Masugnsbyn Trafikflöden inom utredningsområdet Utredningsområde År Vikt KIRUN A ÅDT År Vikt 2480 (530) (1920) t 3735 (1350) t Pellivuoma ÅDT 380 (35) 2870 (775) 2565 (470) ÅDT 800 (100) 1910 (840) 1605 (535) År Vikt t t Pajala

15 Malmtransporterna från Kaunisvaara kommer att påbörjas första kvartalet 2013 och gradvis öka till dess att produktionen i gruvan är i full gång år När produktionen är i full gång räknar Northland Resources AB med att transportera cirka 5 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år. Malmkoncentratet kommer att transporteras med lastbil. Northland Resources AB underentreprenör räknar med malmtransporter i femskift årets alla dagar. På det allmänna vägnätet är det tillåtet att köra fordon som väger 60 ton, på vägar med den högsta bärighetsklassen, BK1. Northland Resources AB har lämnat in en dispensansökan till Trafikverket för att få köra fordon som väger 90 ton. Vid datumet för denna samrådshandling är dispensansökan inte beviljad. Personal som kör malmtransporterna färdas till de orter där förarbyten sker. Vid datumet för denna samrådshandling är detta inte bestämt, men ett antagande är att förarbyten sker i Svappavaara och Junosuando. En trafikledningscentral kommer att övervaka malmtransporterna. Information om observationer av vilt, olyckor, väglag eller annat av intresse kommer till centralen från transportledare som kontrollerar läget på vägarna, samt från förare. Relevant information sprids sedan till alla förare via trafikledningscentralen. LKAB planerar att återuppta gruvverksamhet i Svappavaara och att starta upp malmproduktion i Mertainen, väster om Svappavaara. Verksamheten kommer att generera ökad trafik på väg E10 och väg E45. Malmtransporterna från Mertainen kommer att påbörjas under 2014 och gradvis öka till dess att produktionen är i full gång år När produktionen är i full gång räknar LKAB med att transportera cirka 6,5 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år. Malmbil med last Väg E Väg E Figur Trafikökning vid dispenstransport för malmbilar 90 ton Malmbil med last Malmbil utan last Malmbil utan last Lätta fordon Lätta fordon Väg E Väg E Figur Trafikökning vid transport med malmbilar 60 ton Malmkoncentratet kommer att transporteras med lastbil till en början, men på sikt önskar LKAB att transporterna flyttas över på järnväg. En preliminär uppskattning av den ökade trafiken år 2015 redovisas i figur och nedan. Uppskattningen för malmbilarna bygger på uppgifter lämnade av Northland Resources AB med underentreprenörer, samt från LKAB. Trafikprognos för år 2015 (dispens 90 ton): E10 vid Svappavaara cirka 3740 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT) varav cirka 1350 är lastbilar. E45 vid Svappavaara cirka 1715 fordon varav 625 lastbilar. Trafikprognos för år 2015 (60 ton): E10 vid Svappavaara cirka 4310 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT) varav cirka 1920 är lastbilar. E45 vid Svappavaara cirka 2020 fordon varav 930 lastbilar. Med andra ord ökar trafikmängden med % jämfört med idag när gruvverksamheten är i full drift. Kollektivtrafik Svappavaara trafikeras av länstrafikens busslinjer: 10, mellan Kiruna och Luleå. En dubbeltur som trafikerar sträckan alla dagar två gånger per dag. 50, mellan Karesuando och Kiruna. En dubbeltur som trafikerar sträckan en gång per dag under vardagar samt söndagar och helgdagar. 51, mellan Kiruna och Pajala. En dubbeltur som trafikerar sträckan vardagar en gång per dag. 52, mellan Kiruna och Gällivare. En dubbeltur som trafikerar sträckan vardagar en gång per dag. 53, mellan Kiruna och Haparanda. En dubbeltur som trafikerar sträckan vardagar en gång per dag, samt en extratur fredagar och söndagar. Bussarna stannar på ett antal platser längs sträckan. Alla linjebussar föruton busslinje 10 kör genom Svappavaara. Busslinje 10 stannar vid ett antal platser längs väg E10 se figur Det finns bussfickor som har väderskydd och är handikappanpassade längs väg E10. Längs E45 saknas busshållplatser som är väderskyddade och tillgänglighetsanpassade. Det finns dock ett antal parkeringsfickor längs sträckan som möjliggör en säker påstigning. Under 2012 är det gratis att åka buss i Kiruna kommun. (Kiruna kommun, 2012) Elever i kommunala grundskolor har rätt till skolskjuts enligt följande (Kiruna kommun, 2009): av kommunen anvisade elever i förskoleklass med kortaste gångavstånd till skolan på minst två km. elever i åk 1-3 med kortaste gångavstånd till skolan på minst tre km. elever i åk 4-6 med kortaste gångavstånd till skolan på minst fyra km. elever i åk 7-9 med kortaste gångavstånd till skolan på minst fem km. Med gångavstånd avses den kortaste användbara vägen till skolan. Dessutom kan man få rätt till skolskjuts på grund av särskilda skäl. Figur Busshållplatser vid vägarna E10, E45 och 876, källa Länstrafiken Gång- och cykelvägnätet och de oskyddade trafikanterna Oskyddade trafikanter rör sig längs väg E45, väg E10 och väg 876 och det finns ingen gång- och cykelväg inom förstudieområdet. Planskild gång- och cykelförbindelse efterfrågas enligt översiktsplanen under E10 till gruv- och bostadsområdet på andra sidan i anslutning till Wilhelm Thisells väg. Enligt översiktsplanen finns det även behov av upprustning och komplettering med gångbanor längs byvägen, väg 876. Väg E10 har smal vägren, vilket försvårar för gående och cyklister att exempelvis ta sig till busshållplatser längs sträckan på ett trafiksäkert sätt. 13

16 Trafiksäkerhet Utdrag ur STRADA, informationssystem för olyckor och skador, visar att det skett 12 olyckor på aktuell vägsträcka mellan 2004 oktober 2011, se figur Av dessa var det 3 olyckor med svårt skadade och 9 olyckor med lindrigt skadade. Av de 12 olyckorna längs sträckan var 5 singelolyckor, en mötesolycka, en upphinnandeolycka, en avsvängandeolycka, 3 viltolyckor och en övrig olycka. I de 12 olyckorna har totalt 22 skadats ( 6 skadats svårt och 16 skadats lindrigt). I korsningen mellan väg E10 och väg E45 finns ökad risk för att olyckor inträffar. Här har det inträffat upphinnande och avsvängningsolyckor, se figur Under samrådsmötet framkom att även korsningen mellan väg 876 och väg E10, samt korsningen mellan Willhelm Thisells väg och väg E10 är riskabla. Figur Olycksdrabbad korsning mellan väg E10 och väg E45. Övrig infrastruktur Skoterleder finns i området. Se figur Järnväg, se figur Från gruvområdet i Svappavaara går den del av Malmbanan som sträcker sig mellan Svappavaara och Råtsi. Där ansluter järnvägen till den del av Malmbanan som går mellan Luleå och Narvik. Northland Resources AB planerar att anlägga en omlastningsterminal intill järnvägen i närheten av Pitkäjärvi. Där ska malmen lastas om från lastbil till tåg för vidare transport till Narvik Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Landskapsbild Väg E10 och väg E45 ansluter till varandra strax nedanför Svappavaara, 48 km sydost om Kiruna. Landskapet runt om Svappavaara utgörs av ett relativt flackt skogs- och myrlandskap med en del låga skogbeklädda berg. Skogen utgörs av barrskog med inslag av björk. I närheten av byn utgörs landskapet av öppna myr- och ängsmarker med skogsridåer här och var. Svappavaara omges av flertalet mindre sjöar och vattendrag, vilka ingår i Torneälvens vattensystem. Tätorten Svappavaara ligger norr om E10 och framträder på något ställe för trafikanterna. Endsat enstaka gårdar ligger längs väg E10. Omlastning av malmprodukter sker idag bakom en hög bullerskärm intill E10, som är ett framträdande inslag i landskapet. Gestaltning Där vägen går genom skogsmark utformas vägen med målet att få en god anpassning till omgivande mark. Skärningsslänter är en detalj som bör studeras eftersom de syns väl för trafikanterna. Utblickar över sjöarna och mot Svappavaara bör tillvaratas och om möjligt förbättras. Naturmiljö Inom förstudieområdet finns det ett antal mindre sjöar och vattendrag som ingår i Torneälvens vattensystem och är natura 2000 klassade. Vattendragen Uusijoki, Liukattijoki och Tansarjoki är Natura 2000 klassade. Sjöarna Hyttyjärvi, Kivisalmijärvi, Nykvarnijärvi, Mustalompolo, Långträsk, Pikku Luongasjärvi, Puttjala, Sahajärvi, Sarvijärvi, Syväjärvi och är klassade som Natura 2000 områden. Hyttyjärvi, Nykvarnijärvi, Långträsk, Pikku Luongasjärvi, Puttjala, Sahajärvi och Sarvijärvi utgör dessutom fågelskyddsområden. Miljökvalitetsnormer finns för Liukattijoki. De norra delarna av vattendraget har måttlig ekologisk status och god kemisk status. De södra delarna av vattendraget har god ekologisk och kemisk status. 14

17 Inom förstudieområdet påträffas våtmarker av klass 2 och 3. Våtmarker av klass 2 har höga naturvärden och våtmarker av klass 3 har vissa kända naturvärden. På flera ställen inom förstudieområdet förekommer sumpskog. Vid Länsstyrelsens rovdjursinventering åren påträffades björn runt om Svappavaara. I och i anslutning till förstudieområdet finns älg och småvilt. Utter har påträffats i vattendrag kring Svappavaara. Förutsättningsanalyser avseende Torne och Kalix älvsystem samt vilda djur har gjorts för hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara i projektet. Analysen för älvsystemet pekar på att de värden som främst kan påverkas av vägprojektet är vandringsvägar och lekbottnar för laxfisk och barriäreffekter för utter. I analysen för vilda djur föreslås att älg och utter blir fokusarter i det fortsatta arbetet. Av analysen framgår att älgstammen i området ökar. Vandringsälg förekommer vintertid i förstudieområdet. Landskapet i hela området bedöms erbjuda ett antal viktiga funktioner för utter, som är en Natura 2000-art. Det kan antas att utter finns i alla vattenmiljöer som är lämpliga för arten. För naturmiljöintressen se figur Naturmiljö Förstudieområde Bÿ Pågående gruvbrytning Bÿ Planerad gruvbrytning Natura 2000 vatten Æ Æ Fågelskyddsområde Våtmark klass 2 Sumpskog 0 2 km Figur Karta Naturmiljö E10 Sarvijärvi Mustalompolo Ny väg Pitkäjärvi I2 Omlastningsterminal Tansarijoki Liukattijoki Syväjärvi Gruvberget BÿÆ Långträsk Kivisalmijärvi Nykvarnijärvi Gruvområde Hyttyjärvi Vargbacken Puttjala Leveäniemi BÿÆ 876 Pikku Luongasjärvi Svappavaara Sahajärvi Uusijoki E45 Kulturmiljö I och omkring Svappavaara finns fornlämningar från ett av Norrbottens äldsta gruvsamhällen som sträcker sig tillbaka till 1600-talet. På Gruvberget, beläget på den södra sidan om E10, finns ett antal fornlämningar bestående av en gammal gruva samt ett antal gruvhål. E10 Inne i Svappavara by, invid Kirunavägen, finns ett antal fornlämningar från gruvsamhället bestående av hyttlämningar och gamla boplatser. Fornlämningar inne i Svappavaara och på gruvberget utgör riksintresse för kulturmiljö. I länets kulturmiljöprogram beskrivs att i Svappavaara ryms lämningar efter en av de äldsta gruvrörelserna i Norrbotten parallellt med en av de yngsta gruvanläggningarna, liksom en gammal jordbruksbygd med anor från den första gruvepoken tillsammans med ett helt modernt gruvsamhälle. Detta ger Svappavaara ett högt kulturhistoriskt värde. För kulturmiljöintressen se figur Kulturmiljö Förstudieområde Bÿ Pågående gruvbrytning Bÿ Planerad gruvbrytning Riksintresse kulturmiljö Æ Æ Kulturmiljöprogram Fornlämning yta!( Fornlämning punkt Ny väg Pitkäjärvi Omlastningsterminal!(!(!(!(!(!(!(!( Gruvberget BÿÆ!( Gruvområde!( Vargbacken Leveäniemi BÿÆ 876 Svappavaara E km Figur Karta Kulturmiljö 15

18 Naturresurser I Svappavaara finns två grundvattenförekomster med fastställda miljökvalitetsnormer. Dessa sträcker sig över stora delar av förstudieområdet. Grundvattenförekomsterna har god kemisk och kvantitativ status. I Svappavaara finns en grundvattentäkt i anslutning till grundvattenförekomsterna. Vattenskyddsområde runt vattentäkten saknas i dagsläget men kommer att fastställas år I området finns två järnmalmfyndigheter vilka utgör riksintressen för värdefulla ämnen och material: Gruvberget och Leveäniemi. I Gruvberget har LKAB öppnat en dagbrottsgruva i vilken gruvverksamhet pågått sedan 2010 och i Leveäniemi planerar LKAB att öppna gruvverksamhet. Bearbetningskoncession och markanvisning är beviljade. Inom området finns, utöver dagbrottsgruvan i Gruvberget, andra större industrier i form av LKAB:s anrikningsverk och pelletsverk samt även några mindre industrier. Det finns två grustäkter som är belägna på den södra sidan om järnvägen. Rennäring Renskötsel bedrivs inom hela förstudieområdet. Två samebyar finns inom området: Gabna sameby i norr och Laevas sameby i söder. Området utgör åretruntland, vinterland och vårvinterland för båda samebyarna. Den södra delen av området utgör även förvinterland för Laevas sameby. I områdets norra och södra delar finns flyttleder för Gabna och Laevas samebyar. En flyttled är den zon som är nödvändig för att renhjordar ska kunna förflyttas mellan olika årstidsland. Bredden på flyttleden varierar beroende på hur terrängen ser ut. Flyttlederna utgör riksintresse för rennäring. Områden för rennäringen redovisas i figur Gabna fjällsameby Av samråd med Gabna sameby framgår att väg 395 och väg E45 går i zick-zack genom Gabna samebys vinterbetesland och skär av området i väst-östlig och nord-sydlig riktning. Samebyn strävar efter att hålla 4-6 separata vintergrupper med renar och för detta tas samebyns hela vinterbetesland i anspråk. Det gör att de allmänna vägarna ofta passeras. Laevas fjällsameby Laevas sameby för klagan mot Northland Resources AB:s etablering av omlastningsterminalen i Svappavaara med tillhörande vägdragningar. Samebyn saknar en konsekvensanalys av anläggningen för rennäringen. Samebyn förutser störningar som måste utredas och beskrivas. Effekterna av olika etableringar så som gruvor och vindparker gör det svårt för renskötarna att hålla ihop renhjorden, vilket gör det svårare att bedriva rennäring. Oron för renarna är stor, ökad trafik och fler förväntade renpåkörningar kan ge en ökad psykisk belastning för renägaren, samt att renskötarna kommer att utsättas för ökade risker då de ska korsa vägen med en renhjord. Rekreation och friluftsliv I området förekommer fritidsaktiviteter som exempelvis jakt och fiske, skidåkning, skoteråkning samt svamp och bärplockning. I Svappavaara by finns ett elljusspår och inom hela förstudieområdet finns det ett antal skoterleder. I den södra delen av området korsas E10 av en skoterled. I Svappavaara finns en gymnastikhall och ett badhus samt utomhusplaner för fotboll och ishockey. Riksintressen Förstudieområde Bÿ Pågående gruvbrytning Bÿ Planerad gruvbrytning Riksintresse rennäring Flyttled Samebygräns 0 2 Km Æ Æ Figur Karta rennäring E10 Skyddade och skyddsvärda områden Förstudieområdet går genom eller gränsar till flera områden som är skyddade eller skyddsvärda, se figur Inom området finns flera mindre sjöar och vattendrag som ingår i Torneälvens Natura 2000 område. Natura 2000-områden har skydd enligt miljöbalken 7 kap 27 samt är riksintressen enligt miljöbalken 4 kap 8. Inom förstudieområdet finns sjöarna Hyttyjärvi, Nykvarnijärvi, Långträsk, Pikku Luongasjärvi, Puttjala, Sahajärvi och Sarvijärvi som utgör fågelskyddsområden. Fågelskyddsområden har skydd enligt miljöbalken 7 kap 12. Inom området utgör järnmalmfyndigheterna Gruvberget och Leveäniemi riksintressen för värdefulla ämnen och material enligt miljöbalken 3 kap 7. Delar av förstudieområdet utgörs av riksintresse för rennäring enligt miljöbalken 3 kap 5. Väg E10 och väg E45 utgör riksintressen för kommunikation enligt miljöbalken 3 kap 8. Järnvägen är av riksintresse för kommunikation enligt miljöbalken 3 kap 8. Grundvattenförekomsterna har betydelse för vattenförsörjningen. Ny väg Pitkäjärvi Omlastningsterminal Gruvberget BÿÆ Gruvområde Vargbacken Leveäniemi 876 Svappavaara E45 Gabna sameby Laevas sameby 16

19 Miljöbelastning Befintliga förhållanden Trafiken kan orsaka bullerstörningar för boende i hus som ligger närmast vägen. E10 Utvecklingstrend Trafiken som genereras av gruvverksamheten i Kaunisvaara och Svappavaara kommer att påverka miljön kring vägen. Detta berör många olika miljöintressen och beskrivs i kapitel 4. Byggnadstekniska förutsättningar Geotekniska förhållanden. Inom en stor del av förstudieområdet går vägen på moränmark, bland annat vid korsningen mellan väg E45 och väg E10, se figur Vägen korsar även flera mindre myrområden och det finns inslag av isälvssediment med sand som korsar vägsträckan. Grundvattennivån ligger generellt i marknivån i myrområden. Inom fastmarkspartier och på höjdpartier ligger grundvattennivån på mellan en och två meters djup. Riksintressen Förstudieområde Bÿ Pågående gruvbrytning Bÿ Planerad gruvbrytning Riksintresse kulturmiljö Æ Æ Natura 2000 vatten Riksintresse rennäring Riskintresse malm Riksintresse väg Riksintresse järnväg 0 2 km Figur Karta riksintressen Ny väg Pitkäjärvi I2 Omlastningsterminal Gruvberget BÿÆ Gruvområde Vargbacken Leveäniemi BÿÆ 876 Svappavaara E45 Byggnadstekniska förhållanden och materialförsörjning De geotekniska förutsättningarna för att bygga väg är goda inom områden med moränmark. I områden med finkorniga sediment så som silt innebär det ofta förstärkningar av undergrunden. Områden där marken består av myr kräver grundförstärkningar. Exempel på lämpliga grundförstärkningar är urgrävning av torv och återfyllning med bergkross, nedpressning, träpålning eller överlast med en liggtid. I områden med finsediment är jorden än mer tjällyftande vilket bör beaktas vid vägdimensioneringen. Tidigare utförd bärighetsutredning visar att bärighetsproblem råder vid passage av främst myrar på sträckan. Vägen kommer att behöva förstärkas för att klara den framtida trafikökningen. På sträckor med moränmark bedöms jorden vara tämligen tjälskjutande. Grovkorniga jordarter såsom grus, sand eller grus och sandmorän är lämplig att användas som frostskyddslager och som bankfyllning. Nytt bärlager och förstärkningslager kan komma att tas från sidotag. Förekommande morän kan används i första hand vid släntutfyllnad eller som fyllnadsmaterial i väg. Figur Jordartskarta, Sveriges geologiska undersökningar 17

20 Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Funktionsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Preciseringar av funktionsmålet Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafik miljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Hänsynsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Preciseringar av hänsynsmålet Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. 4. Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde I kapitel 4 beskrivs och analyseras vad som fungerar bra och dåligt i nuvarande transportsystem, d.v.s. befintlig väg E10 och väg E45, delen Svappavaara, med utgångspunkt från de övergripande transportpolitiska målen. I detta projekt gör den planerade gruvverksamheten att förutsättningarna förändras över tid. Under rubriken Utvecklingstrender beskrivs därför också den förväntade förändringen av transportsystemets funktion när gruvdriften kommit igång, utan att några om- eller nybyggnadåtgärder genomförts. Här beskrivs alltså effekter och konsekvenser av den ökade trafiken, som är orsak till att vägen behöver förstärkas och därför blir en förutsättning för val av åtgärder Funktionsanalys Analys av befintliga förhållanden Oskyddade trafikanter På vägarna E10 och E45 blandas oskyddade trafikanter med övrig trafik. Smal väg och smala vägrenar gör att det är otryggt att röra sig längs vägen och försämrar tillgängligheten för de som går och cyklar. De flesta i Svappavaara rör sig längs väg 876 eller på de kommunala vägarna i tätorten. Det är dock viktigt att man ska kunna gå och cykla till busshållplatserna och andra målpunkter längs E10 och E45 även om det är mest rörelse i tätorten. Fordonstrafik Väg E10 och väg E45 är båda småskaliga vägar med små barriäreffekter. Vägnätet i området är glest, vilket innebär att väg E10 och väg E45 är viktiga transportleder för trafik i den norra delen av Norrbotten. De högsta uppmätta trafikmängderna inom projektet Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavara finns på väg E10 vid Svappavaara. Vägarna E10 och E45 är utpekade som BK1 och båda vägarna har en god ytstandard. Vinterbetande renhjordar inom förstudieområdet passerar väg E10 samt väg E45 och kan påverka framkomligheten negativt för fordonstrafik. Kollektivtrafik Länstrafiken trafikerar förstudieområdet med busstrafik. Busslinjerna är anpassade till skoltider men det saknas turer som är anpassade till arbetstider. Bussen stannar på platser där det finns påstigande respektive avstigande. Längs väg E10 finns det väderskydd och plattform som är handikappanpassad på de platser där bussen stannar inom förstudieområdet. Längs väg E45 saknas markerade hållplatser för på- och avstigning. Det finns dock ett antal parkeringsfickor som kan användas till detta ändamål. Längs väg E10 finns särskilda bussfickor, vilket gör att bussen svänger av körbanan när den stannar. Regional utveckling Arbetsmarknaden har varit vikande i Svappavaara vilket lett till att orten krymper. Det är relativt stora avstånd från Svappavaara till andra tätorter. Det är därför långa restider till och från arbetsplatser på annan ort. Jämställdhet Både för de befintliga förhållanden och i utvecklingstrenden med gruvtrafik är det en utmaning att beakta jämställdhet mellan män och kvinnor i förslag till en vägåtgärd. Sett ur ett genusperspektiv är det intressant att överväga om skillnaden i män och kvinnors transportbehov påverkas av vägens utformning och tillgång till exempelvis. kollektivtrafik eller om det är skillnad mellan män och kvinnors möjlighet att transportera sig (till exempel den ekonomiska aspekten) som till viss del avgör skillnaden i transportbehov. Gruvetableringarna kommer att försämra framkomligheten. Förslagsvis bör strävan mot ett jämställt transportsystem beakta samtliga trafikanters, oavsett kön, behov av att transportera sig. Det innebär att där det finns behov och är ekonomiskt rimligt bör det finnas god tillgänglighet till kollektivtrafik, trafiksäker tillgänglighet för oskyddade trafikanter, god framkomlighet och trafiksäkerhet för personbilar och tung trafik. Analys av utvecklingstrend Oskyddade trafikanter Den ökade trafiken på väg E10 och väg E45 påverkar tillgängligheten negativt för de som går och cyklar. Barriäreffekten ökar vilket framförallt påverkar barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar negativt. För de som ska passera vägen blir dock inte barriäreffekten så stor eftersom väntetiden blir 18

21 tämligen kort. Den stora andelen tung trafik skapar en otrygg och trafikfarlig miljö för de som färdas längs väg E10 och väg E45 eller behöver korsa vägarna. Det påverkar i stor utsträckning barns möjlighet att röra sig självständigt i trafiken. Fordonstrafik Northland Resources AB har beslutat att transportera sitt malmkoncentrat från Kaunisvaara till hamnen i Narvik för vidare transport med fartyg. Med den infrastruktur som finns i området finns det inte något alternativ till att köra malmtransporterna på väg E10 och E45 förbi Svappavaara. LKAB planerar transportera malm från Mertainen till sin omlastningsterminal i Svappavaara. Framkomligheten på vägen kan komma att påverkas då annan trafik får vänta tills lastbilarna svängt av vägen vid omlastningsterminalerna i Svappavaara. På vägsträckan mellan LKAB omlastningscentral samt Northland Resources AB:s omlastningscentral blir trafikflödet extra stort, eftersom det kommer lastbilar med malmtransporter både från öster och från väster. Prognos för 2015 för dispensfordon visar 3735 fordon per årsmedeldygn där den tunga trafiken är 36 %. Sträckan är ca 4 km lång. Vägbredden är 7,1-7,7 m bred. Det saknas mittseparering på sträckan vilket kan leda till mötesolyckor med allvarlig skadeföljd. När gruvverksamheten kommer igång 2013 och den tunga trafiken ökar, finns risk att vägarnas ytstandarder och bärighet försämras. Livslängden på bron över Liukattijokis måste utredas vidare. Kollektivtrafik Behovet av bussturer som är anpassade till arbetstider i Svappavaara kommer att öka när gruvverksamheten i Svappavaara kommer igång, samt när malmtransporterna från Northland Resources AB:s gruvverksamhet börjar. Regional utveckling De planerade malmtransporterna innebär att det finns behov av att byta förare någonstans längs vägen. En ort som diskuterats för att förlägga förarbyten är Svappavaara. En bytesplats för chaufförer kan samlokaliseras med t ex bensinmack med service. Det kan alltså finnas behov av att planera för en verksamhet i anslutning till rast- eller bytesplats för lastbilstrafik i Svappavaara. Gruvverksamheten kan ge förutsättningar för Svappavaara att behålla sin befolkning och att växa. Nya arbetstillfällen uppstår i gruvindustrin, handel, service och transportverksamhet. Näringslivet i Svappavaara gynnas av bättre vägar i området. Detta kan även medföra att trafiken ökar ytterligare i vägsystemet. Jämställdhet Både för de befintliga förhållanden och i utvecklingstrenden med gruvtrafik är det en utmaning att beakta jämställdhet mellan män och kvinnor i förslag till en vägåtgärd. Se ovanstående resonemang under analys av befintliga förhållanden Hänsynsanalys Analys av befintliga förhållanden Oskyddade trafikanter På vägarna E10 och E45 blandas oskyddade trafikanter med övrig trafik eftersom det saknas separat gång- och cykelväg. Detta ökar risken för olyckor där oskyddade trafikanter är inblandade. Hastigheten på väg E10 är 80 km/timme förbi Svappavaara och LKAB:s gruvområde och därefter 100 km/timme. Hastigheten på väg E45 är 100 kilometer/timme. Redan vid hastigheten 60 km/timme finns stor risk för allvarliga olycksföljder vid olyckor mellan fordon och gående eller cyklister. Fordonstrafik Längs väg E10 finns kurvor och korsningar med dålig sikt som kan behöva åtgärdas. Som nämnts i avsnittet om trafiksäkerhet finns brister i trafikmiljön vid ett antal korsningar, vilket gör att olyckor kan uppstå mellan gående, cyklister och fordon. Vägsträckan längs väg E10 förbi Svappavaara är olycksdrabbad och som trafiksäkerhetshöjande åtgärd har trafiksäkerhetskameror installerats. I korsningen mellan E10 och E45 har ett antal avsvängande- och mötesolyckor inträffat. Dagens väg och trafik orsakar liten påverkan på miljön. Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas på grund av väg eller trafik. Rennäringen Fordonstrafiken riskerar att köra på passerande renar, vilket påverkar samebyar i området negativt ekonomiskt. Påkörda renar utsätts för lidande. Natur och miljö Det finns relativt mycket älg inom förstudieområdet, och vinterbetande renhjordar passerar vägen, vilket riskerar att orsaka viltolyckor. Trafiken kan orsaka bullerstörningar för boende i hus som ligger närmast vägen. Analys av utvecklingstrend Oskyddade trafikanter Olycksrisken ökar för alla trafikslag när trafikmängderna ökar på den smala vägen. Störst är risken för olyckor med allvarlig skadeföljd för de som går och cyklar längs vägen. Fordonstrafik Malmtransporterna ökar risken för konflikter vid anlsutningspunkterna till LKAB:s respektive Northland Resources AB:s omlastningsterminal. Annan trafik får vänta tills lastbilarna svängt av vägen, vilket ökar risken för bland annat påkörningsolyckor. Den höga andelen tung trafik innebär också att risken ökar för allvarlig skadeföljd vid mötes- eller korsningsolyckor mellan tunga fordon och personbilar. Rennäringen Barriäreffekt och olycksrisk gäller även rennäringen, både för renarna och som arbetsmiljöproblem för renskötarna. Natur och miljö Gruvtransporterna kommer att medföra en stor förändring i miljöbelastningen kring vägen. Lastbilstransporterna ökar med % jämfört med dagens trafik. Bullernivåerna kommer att öka längs vägen. Den tunga trafiken kommer att gå dygnet runt vilket medför störningar även nattetid. Det finns risk för att störande vibrationer uppkommer. Trafiken orsakar också problem för trafiksäkerhet och trygghet för boende och oskyddade trafikanter. samtidigt som äldres möjligheter att röra sig självständigt i trafiken minskar. Trafiken kommer att skapa en ökad barriäreffekt och olycksrisk för de vilda djuren i området samt för det friluftsliv som förekommer. Det är inte uteslutet att även djurlivet längs vägen kan störas av buller från trafiken. Risken för föroreningar i omgivande naturmiljöer ökar, särskilt vid eventuella olyckor. Om vägen saltas kan det medföra lokal påverkan på vegetationen längs vägen, och även öka risken för olyckor med renar och vilt. 19

22 Det bedöms att inga miljökvalitetsnormer kommer att överskridas på grund av den nya trafiken. Bullernivåerna kommer att öka i byarna. Den tunga trafiken kommer att gå dygnet runt vilket medför störningar även nattetid. 5. Projektmål I kapitel 5 redovisas de mål som satts upp för projektet. Transportpolitikens övergripande mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Med utgångspunkt från det transportpolitiska målet har projektmålen grupperats under Funktion, Hänsyn och Ekonomi. Funktion - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Projektmål Samhällsutveckling En attraktiv boendemiljö och ett positivt företagsklimat har medfört ökade förutsättningar för att företag etableras och utvecklas och bidrar till den kommunala och regionala utvecklingen. För detta projekt innebär det att: Projektet ska bidra till att göra Svappavaara med omnejd attraktivt för boende och näringsliv, genom att förbättra tillgängligheten för fordonstrafik och oskyddade trafikanter, bidra till en attraktiv bebyggelseplanering och goda rese- och transportmöjligheter. Projektet ska tidigt undersöka förutsättningarna för rennäringen i området och verka för en livskraftig rennäring samt god arbetsmiljö för renskötare på och vid vägen. Projektmål Genomförandetid Säkerställa malmtransporter 2013 och att identifierade åtgärder genomförs enligt överenskomna tidplaner. För detta projekt innebär det att: Förstudien skall genomföras enligt tidplan, samt föreslå byggbara åtgärder som kan genomföras på ett snabbt och effektivt sätt. Projektmål Funktion Transportlösningarna fyller såväl näringslivets som övriga samhällets behov i närtid och möjliggör långsiktigt kostnadseffektiva och robusta gods- och persontransporter. För detta projekt innebär det att: Projektet skall bidra till god funktion för näringsliv och boende i Svappavaara. Det innebär att skapa förutsättningar för ett ökat kollektivtrafikresande samt ökad framkomlighet i området efter slutfört projekt. Projektet ska tidigt klargöra önskad vägstandard. Hänsyn - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och ökad hälsa uppnås. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Projektmål Klimat och resurseffektivitet Söka klimatneutrala och resurseffektiva transportlösningar genom en ständig optimering av infrastruktur och transportteknik. För detta projekt innebär det att: Projektet ska bidra till ett transportsnålt samhälle genom att öka tillgängligheten för näringslivstransporterna, underlätta kollektivt resande och lokal gång- och cykeltrafik i Svappavaara. Projektet skall dessutom möjliggöra att löpande utveckla och effektivisera infrastruktur och transportteknik mot ett klimat- och resurseffektivt användande. Projektmål God hälsa Transportlösningar bidrar till människors goda hälsa tack vare ett tryggt samhälle, god boende- och levnadsmiljö och möjligheter till medinflytande längs sträckan Kaunisvaara Malmbanan och Pajala med omnejd. För detta projekt innebär det att: Projektet ska stimulera till mer fysisk aktivitet genom att säkerställa dels tillgänglighet till rekreations- och friluftsområden i Svappavaara, dels rörlighet inom Svappavaara. Projektet skall präglas av tydlig kommunikation som skapar trygghet och medinflytande för såväl boende som arbetande i området. Projektet skall ta hänsyn till goda boendemiljöer, så att inga gräns- eller riktvärden för buller och luft överskrids. Projektmål Natur- och kulturmiljö Natur- och kulturmiljö med höga värden i berörda områden ska så långt som möjligt bibehålla sina kvaliteter och ha förutsättningar för att utvecklas och synliggöras. För detta projekt innebär det att: Projektet ska ta hänsyn till och bevara kvaliteten i berörda miljöer så att naturvärden består. Särskild hänsyn skall tas till utter och vandrande fisk. Natur- och kulturvärden i odlingslandskapet kring Svappavaara och kulturmiljön kring gruvområdet ska ha förutsättningar att utvecklas och synliggöras. Särskild hänsyn skall tas till kulturvärden kopplade till renskötsel i området. Projektmål Trafiksäkerhet Både resenärer och boende har en säker trafikmiljö under såväl byggtid som drift av transportsystemet. För detta projekt innebär det att: Projektet ska bidra till en säker trafikmiljö för boende, fordonstrafik och oskyddade trafikanter. Särskild hänsyn skall tas till boende och samhällsservice längs vägen. Detta skall gälla både under byggtid och när åtgärderna är färdiga och i drift. Ekonomi Transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt lönsam och långsiktigt hållbar. Projektmål Kostnad Såväl investerings/åtgärdskostnad som drift- och underhållskostnad ska vara kostnadseffektiva och acceptabla på kort sikt. För detta projekt innebär det att: Projektet som genomförs med pressad tidplan ska ändå genomföras på ett effektivt och kostnadsmedvetet sätt och i detta arbete skall även drift- och underhållskostnader av föreslagna åtgärder vägas in. Projektmål Samhällsekonomi Åtgärderna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara. För detta projekt innebär det att: Projektet som genomförs ska vara samhällsnyttigt på lång sikt. 20

23 6. Tänkbara åtgärder I kapitel 6 beskrivs tänkbara åtgärder för att komma till rätta med de problem som beskrivits i kapitel 4. Åtgärderna presenteras enligt fyrstegsprincipen. Här redovisas effekter och konsekvenser av om- och nybyggnadsåtgärderna översiktligt. En jämförelse görs mot nollalternativet (befintlig väg med ökad trafik, som beskrivits i kapitel 4). Åtgärderna är kostnadsbedömda. Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningssätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Trafikverket använder sig av principen vid planering av transportsystemet. Principen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser och inte som modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av transportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder för vägar ska analyseras i följande ordning: Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Steg 3, Vägförbättringsåtgärder. Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Figur Ögla för vänstersvängande fordon och särskild orienteringstavla och högervisande vägvisare (Vägverket, 2004) Punkterna sammanfaller delvis med Miljöbalkens (2 kap.) hänsynsregler. I förstudien redovisas översiktligt vilka möjliga effekter som kan förväntas med de olika lösningsförslagen Analys av tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Transportbehovet kan allmänt påverkas genom ekonomisk styrning och/eller samhällsplanering (markanvändning m.m.). Lokala bilresor kan ersättas med kollektivtrafik, samåkning till arbetsplatser eller med ökad andel resor till fots eller med cykel. Ökad turtäthet i kollektivtrafik kan minska personbilstrafik längs sträckan och störst blir effekten om bussturerna är anpassade efter arbetstiderna i gruvverksamheten. Detta är en åtgärd som Länstrafiken ansvarar för. Det kan komma att behövas trafiksäkerhetsåtgärder, så som gång- och cykelväg på ena sidan av väg 876. Vidare kan behov finnas att anpassa väg E10 för säkrare väg till och från busshållsplatserna. Åtgärderna syftar till att förbättra tillgängligheten så att fler kan gå och cykla inom byn, samt åka kollektivt, vilket minskar biltrafiken. Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Det finns ingen parallell bilväg till väg E10 och väg E45 i närheten av förstudieområdet. Att fordonstrafik skulle överföras till annan befintlig väg skulle medföra orimliga omvägar och utreds därför inte vidare i denna förstudie. Malmtransportentreprenören kan ta fram rutiner för hur påkörning av renar och vilda djur ska undvikas, samt för hur eventuella påkörningar ska hanteras. Dessa bör utformas i samråd med berörda samebyar längs sträckan. Steg 3, Förbättringar och begränsade ombyggnadsåtgärder En upprustning av vägarna E10 och E45 kan komma att bli aktuell för att klara de tunga malmtransporterna samt den ökade trafiken, så att vägsträckan förbi Svappavaara kan bli en fungerande länk i transportkedjan mellan Kaunisvaara och Narvik. Väg E10 samt väg E45 kan komma att behöva breddas. En vägren kan målas vilket ger utrymme för gående och cyklister som färdas längs vägen. Bärighetshöjande åtgärder kan bli aktuella för att förbättra vägen och tjälgupp åtgärdas. Vägens diken och utloppsdiken bör åtgärdas för att åstadkomma en fungerande avvattning. Detta bidrar till att ge vägen god bärighet. För att förbättra sikten kan siktröjning och siktschakt bli aktuellt vid korsningar. Siktröjning kan också utföras vid viltstråk längs vägen. Sidoområdena bör ses över, block och sten inom vägområdet tas bort. För långa fordon behövs stort utrymme i korsningar. För de tunga fordonen ökar framkomligheten om de inte behöver stanna i korsningar. Utrymmesbehovet och önskan att behålla viss hastighet i korsningarna kan lösas med påfartsramp. Påfartsrampen gynnar även övriga trafikanter då det blir lättare att ansluta till den korsande vägen. Räcken ses över och byts eller förlängs vid till exempel branta slänter, mot vatten eller på andra ställen där det finns behov. Skadade väg- och sidotrummor byts ut. Trummor som utgör vandringshinder i vattendrag läggs om eller byts ut. På vissa platser görs eventuellt utterpassager. Bullerskyddsåtgärder kan behövas på ett flertal sträckor och nivån på bullerskyddsåtgärderna styrs av gällande riktlinjer och lokala förutsättningar. Mittremsa med räfflor kan komma att anläggas, som bullrar om fordonsförare kommer över på fel sida av vägen. Räfflor ska dock inte användas på närmare avstånd än 100 m till exempelvis bostäder eller andra områden där maximalnivån inte bör överskrida 70dB(A). På vägsträckan mellan LKAB omlastningscentral samt Northland Resources AB:s omlastningscentral kan ett mitträcke sättas upp för att skapa en mötesfri väg. Vägen behöver breddas till nio meter för att ge utrymme åt mitträcke samt vägren. Det blir inte möjligt att göra omkörningar på sträckan. Breddas vägen till 14 m finns utrymme för mötesfri landsväg med möjlighet till omkörning. Viltstängsel och passager är tänkbara åtgärder som kan minska risk för påkörning av renar och vilda djur. Behov och omfattning utreds vidare i samråd med berörda samebyar i arbetsplaneskedet 21

24 Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder En bärighetsutredning pågår för bron över Liukattijoki. Om utredningen visar att bärigheten är för dålig måste bron bytas ut för att klara den ökade trafiken med tunga transporter. För att öka trafiksäkerheten vid anslutningspunkterna till LKAB:s respektive Northland Resources AB:s omlastningsterminal kan det bli aktuellt att bygga trafiksäkarare korsningar typ C-korsning med refuger för vänstersvängande trafik alternativt trafikplats med på- och avfarter av t.ex. rutertyp. Ett annat alternativ är att anlägga vänstersvängskörfält typ ögla vid anslutning till Northland Resources AB:s omlastningsterminal, se figur Den ger vänstersvängande malmbilar möjlighet att skild från genomgående trafik avvakta lämplig lucka. Öglan utformas för lastbil med släp. Före korsningen behövs en särskild orienteringstavla, som beskriver avsett körsätt samt högervisande vägvisare vid korsningen. Ett annat förslag är en byggnation av järnväg mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Detta påverkar förstudieområdet genom att transporterna på väg E10 och väg E45 skulle minska men arbetspendlingen skulle vara på samma nivå. När denna förslagshandling skrivs är inte beslutet taget om järnvägen ska utredas vidare Tänkbara åtgärdsalternativ De åtgärder som presenterats under fyrstegsanalysen samlas här ihop till jämförbara alternativ. Ingen åtgärd (nollalternativet) Detta alternativ innebär att det inte sker någon förändring förutom normal drift och underhåll, det vill säga inga nya åtgärder utförs. Upprustning av befintlig sträckning Dessa åtgärder motsvarar åtgärdspaket 1-3 i rapporten Åtgärdsval Kaunisvaara-Malmbanan och Pajala med omnejd. Fullständiga bärighets- och breddningsåtgärder av befintlig väg med syftet att malmtransporterna ska gå på väg E10 och väg E45 under överskådlig tid. Bland annat innebär det att vägen breddas och förstärks. Längs sträckan görs bullerskyddsåtgärder med syfte att riktvärden för buller inte ska överskridas. Åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten i korsningar. Åtgärder för gående och cyklister vid busshållplatser på väg E Effekter och konsekvenser Ingen åtgärd (nollalternativet). Genom den ökade trafiken uppstår problem med dålig bärighet och tjälproblem samt trafiksäkerhetsproblem. De miljöeffekter från ökad trafik som beskrivs i kapitel 4.2 kvarstår. Problemen med bullerstörningar, barriäreffekter, föroreningar och olycksrisker för befolkningen, naturmiljön, friluftslivet och rennäringen kommer att finnas kvar. Effekter och konsekvenser av upprustning befintlig sträckning Oskyddade trafikanter Byggs säkra gång- och cykelbanor till busshållplatser vid E10 ökar möjligheten att gå och cykla samt att åka kollektivt. Fordonstrafik Den ökade bredden underlättar omkörningar vilket gör att framkomligheten ökar. De tunga fordonen kan variera var de kör på vägbanan vilket minskar risk för spårbildning. Ombyggnadsåtgärden förväntas ge en väg som har bärighet året runt med en jämn yta. Det för med sig att trafiksäkerheten ökar genom att vägen får bättre ytstandard. Den goda ytstandarden kan dock föra med sig att hastigheten på vägen ökar, vilket förbättrar tillgängligheten men kan försämra trafiksäkerheten. Räfflad mittremsa ger inte skydd mot mötesolyckor, men kan förhindra att de uppstår genom att bullret varnar fordonsförare som kommit över på fel sida av vägen. Vid vinterväglag minnskar bullereffekten. Om ett mitträcke sätts upp på väg E10 ökar trafiksäkerheten eftersom risken för mötesolyckor minskar. Om det inte blir möjligt att göra omkörningar finns en risk för upphinnande olyckor. Eftersom trafikflödet är stort påverkas trafikrytmen och genomsnittshastigheten kommer att sänkas till lastbilarnas hastighet. För att utryckningsfordon ska få fri väg, ställs stora krav på uppmärksamhet från övriga trafikanter. Vid en breddning så att vägen blir en mötesfri landsväg finns utrymme att göra omkörningar, vilket gör att genomsnittshastigheten blir högre. Åtgärder i sidoområdet, som rensning av oeftergivliga föremål och förbättring av räcken minskar skadeföljden för olyckor på vägsträckan. Siktröjning kan minska risk för viltolyckor. Kollektivtrafik En utökad turtäthet i busstrafiken skulle förbättra möjligheterna att resa inom förstudieområdet och kan minska personbilstrafik längs sträckan. Regional utveckling Vägens funktion som transportled kommer att förbättras, vilket för med sig positiva konsekvenser för näringslivet i området. Natur och miljö De miljöeffekter från ökad trafik som beskrivs i kapitel 4.2 kvarstår till stor del. Bullerskyddsåtgärder kan bli aktuella men störningar kommer troligen att finnas kvar ändå. Eventuella bullerplank kan störa landskapsbilden och kulturmiljön i byarna. Problemen med barriäreffekter, föroreningar och olycksrisker för naturmiljön, friluftslivet och rennäringen kommer att studeras vidare i kommande planeringsskeden och skyddsåtgärder om möjligt föreslås. Skyddsåtgärder gör att barriäreffekter för utter och vandrande fisk minskar. Värdena i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem bedöms inte påverkas på ett betydande sätt. Breddningen av vägen och förstärkningsåtgärderna kommer att medföra små intrång i omgivande miljö. Då vägen inte passerar några områden med högt skyddsvärde för natur eller kultur får detta liten betydelse. För rennäringen kan det ge en negativ påverkan eftersom betesmark tas i anspråk. Vägen går genom område som ingår i kulturmiljöprogrammet. De intrång som breddningen och förstärkningen av vägen kanmedföra för kulturmiljön bedöms vara små. Övriga miljöfaktorer påverkas i liten grad av dessa åtgärder. En grov bedömning är att miljökonsekvenserna av trafikökningen blir måttliga till stora och miljökonsekvenserna av de fysiska vägåtgärderna blir små Kostnader Den bedömda kostnaden beroende på om åtgärder för steg 3 eller steg 4 genomförs blir cirka 85 Mkr. 22

25 7. Riskhantering I kapitel 7 redovisas skydds- och riskobjekt samt konfliktpunkter som kommer att ingå i projektets riskanalys. Syftet med att redovisa dessa här är att säkerställa att förutsättningarna för riskanalysen är klarlagda Skydds- och riskobjekt Viktiga skyddsobjekt med avseende på personskaderisken är bostadsområden och andra områden där det finns många människor, t. ex. skolor. Även områden där oskyddade trafikanter färdas är viktiga områden att beakta. Andra områden som bör beaktas kan till exempel vara skyddsvärda natur- och kulturmiljöområden. I det aktuella förstudieområdet återfinns bland annat följande viktiga skyddsobjekt: Trafikanter Bostäder nära vägen Natura 2000 vatten Grundvattenförekomster Infrastruktur, elledningar, teleledningar med mera I det aktuella förstudieområdet återfinns bland annat följande viktiga riskobjekt: Broar, vattendrag etcetera Trafiken på vägen till exempel farligt gods, timmerbilar och tunga malmtransporter 7.2. Konfliktpunkter Längs sträckan finns ett flertal konfliktpunkter där skyddsobjekt sammanfaller med riskobjekt. T. ex. trafiken över Natura 2000 vattendrag. Mål Nollalternativets bidrag till måluppfyllelse Funktion Tillgänglighet Motverkar Bidrar Samhällsutveckling Motverkar Bidrar Genomförandetid Motverkar Bidrar Funktion Motverkar Bidrar Hänsyn Säkerhet, miljö och hälsa Motverkar Bidrar Klimat och resurseffektivitet Motverkar Neutral God hälsa Motverkar Neutral Natur- och kulturmiljö Neutral Neutral Trafiksäkerhet Motverkar Bidrar Ekonomi Motverkar Bidrar Kostnad Motverkar Bidrar Samhällsekonomi Motverkar Neutral Figur Tabell måluppfyllelse 8. Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder De mål som utvärderas i kapitel 8 har koppling till Transportpolitikens övergripande mål och redovisas i kapitel 5. De alternativ som utvärderas är sammanställda i kapitel 6. Utvärderingen redovisas i figur Utvärderingen sker på en övergripande nivå utifrån om de alternativ som redovisats i förstudien: motverkar måluppfyllelse är neutrala, det vill säga varken motverkar eller bidrar till måluppfyllelse bidrar till måluppfyllelse När det gäller projektmålet Samhällsekonomi utvärderas det för hela vägsystemet från Kaunisvaara till Svappavaara. Övriga projektmål utvärderas enbart för väg E10 samt E45 delen Svappavaara. Alternativ 1 - Upprustning av befintlig väg bidrag till måluppfyllelse 8.1. Samlad bedömning Teckenförklaring måluppfyllelse Motverkar Neutral Bidrar Nollalternativet Det är inte möjligt att trafikera befintlig väg med den nya trafikströmmen av malmbilar mellan Kaunisvaara och Svappavaara, utan att det får allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin. Vägsystemet kommer att haverera om endast normala drift- och underhållsåtgärder utförs. För att undvika detta bedöms driftoch underhållskostnaderna bli orimligt höga. Det ger negativa följdverkningar för alla uppställda mål inom projektet, utom projektmålet för natur- och kulturmiljö, där åtgärderna i alternativet sammantaget varken bidrar till eller motverkar målet. Alternativ 1 - Upprustning av befintlig väg Samhällsekonomiskt ger alternativ 1 för hela vägsystemet god måluppfyllelse, enligt den utvärdering som gjorts i åtgärdsval. Alternativ 1 för väg E10 samt E45 delen Svappavaara bidrar till måluppfyllelse inom alla projektmål utom Klimat- och resurseffektivitet, God hälsa, Natur- och kulturmiljö samt Samhällsekonomi, där åtgärderna i alternativet sammantaget varken bidrar till eller motverkar målen. 23

26 Barnens bästa I denna förstudie har ingen barnkonsekvensanalys utförts men en bedömning är att alternativ 1 är positivt ur ett barnperspektiv. Säkrare tillgänglighet till busshållplatser vid väg E10 gynnar barn och unga. Slutsats Utvärderingen visar att alternativ 1 bidrar till måluppfyllelse för projektet. Alternativ 1 bör därför genomföras. 9. Samråd Samråd syftar till en kommunikation och innebär att Trafikverket fortlöpande skall ta tillvara synpunkter under hela planeringsarbetet. Samråd kan vara såväl muntligt som skriftligt. Trafikverket har redan i förstudien utökat samrådet till berörd allmänhet, kommun, myndigheter och organisationer eftersom projektet medför betydande miljöpåverkan. För att underlätta samrådet har myndigheter, organisationer samt allmänheten haft möjlighet att ta del av förstudien i skriftlig form under samrådstiden. Trafikverket annonserade i tidningarna NSD och Norrbottens-kurriren den 24 mars Förstudien har funnits tillgänglig på Trafikverkets hemsida sedan den 28 mars. Samrådstiden för skriftliga yttranden angående förstudien var under perioden 28 mars till 20 april Samrådsmöte har hållits med allmänheten. I arbetet av framtagandet av PM Förutsättningsanalys Rennäring har samråd har hållits med berörda samebyar. De skriftliga yttranden som kommit in finns sammanfattade i en samrådsredogörelse, bilaga 1. Det är Gabna sameby, fyra privatpersoner, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen och Kiruna kommun som yttrat sig över förstudien. Trafikverket har kommenterat yttrandena. Samrådsredogörelsen innehåller även sammanfattningar av de protokoll som förts vid samrådsmötena. Samrådsredogörelsen tillsammans med förstudien har utgjort den förslagshandling som ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Efter länsstyrelsens beslut har Trafikverket tagit ställning till att projektet ska drivas vidare. Trafikverkets ställningstagande finns dokumenterat i denna beslutshandling och därmed är förstudien färdig. Förstudien kan laddas ner från Trafikverkets hemsida; Väghållningsmyndighetens ställningstagande Trafikverkat har tagit ställning för att projektet ska drivas vidare i en arbetsplan. 11. Fortsatt arbete Nästa steg i planeringsprocessen Efter avslutad förstudie kommer projektet att drivas vidare i en arbetsplan och bygghandling. I förstudiearbetet har framkommit att väg 876 kan behöva åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten och de oskyddade trafikanternas situation. Åtgärder på väg 876 ryms inte inom det fortsatta arbetsplanearbetet med väg E10 och väg E45, men kan vara angeläget för Trafikverket att arbeta vidare med Frågor som kräver särskild uppmärksamhet I miljökonsekvensbeskrivningen bör följande belysas: Påverkan på riksintressen och Natura 2000-områden Påverkan på fågelskyddsområden Påverkan på vattendrag och våtmarker Bullerstörningar och trygghet för boende längs vägen Påverkan på rennäring och vilt En arkeologisk utredning kommer att genomföras av länsstyrelsen. Resultatet av denna ska arbetas in i MKB:n. I arbetsplaneskedet kommer gestaltningsfrågorna att fördjupas och arbetas in i projektering och MKB Prövning enligt annan lagstiftning Anmälan om vattenverksamhet Samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken Eventuellt Natura 2000 prövning Eventuellt tillstånd enligt kulturminneslagen för påverkan på fornlämningar Förankringsform Den kommande arbetsplanen ska förankras via Trafikverkets planeringsprocess enligt väglagen. 24

27 12. Källor Tryckta källor Länsstyrelsen i Norrbottens län Vårt hävdade Norrbotten. Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden i Norrbottens län. Rapport 6/1993. Länsstyrelsen i Norrbottens län. 2007, Norrbottens miljömål 2007, Reviderade delmål Länsstyrelsen i Norrbottens län Regionalt utvecklingsprogram för hållbar framtid i Norrbotten, Kiruna kommun Översiktsplan för Kiruna kommun, antagen Timo Saarenketo m.fl. Pajala road impact analysis. Final report Trafikverket Modell för bedömning av risk och otrygghet vid busshållplatser på landsbygd. Publikation 2010:110. Trafikverket Åtgärdsval Gruvtransporter Kaunisvaara - Malmbanan och Pajala med omnejd Trafikverket PM Förutsättningsanalys Rennäring Trafikverket PM Förutsättningsanalys Vilda djur Trafikverket PM Förutsättningsanalys Torne och Kalix älvsystem Vägverkets Publikation 2002:46. Handbok Förstudie. Vägverket. Publikation 2004:80. Vägar och gators utformning Elektroniska källor Batman Hämtat Kiruna kommun, hämtat Kiruna kommun, hämtat Länsstyrelsen. GIS-data Länsstyrelsen. Norrbottens kulturmiljöprogram. lansstyrelsen.se/norrbotten/sitecollectiondocuments/sv/ publikationer/om%20lansstyrelsen/kiruna%20rattelse% pdf Länsstyrelsens våtmarksinventering: webbgis_bd/lstmap.aspx Länstrafiken i Norrbotten. Naturvårdsverket. Myrskyddsplan för Sverige, Objekt i Norrbottens län, Del 2 av 2: Olycksstatistik Utdrag ur STRADA, hämtat Regionfakta Riksantikvarieämbetet Fornsök, Sametinget. Rennäringens markanvändning Skogsstyrelsen. GIS-data om skogliga natur- och kulturvärden Statistiska Centralbyrån, Kommunfakta Kiruna FAKTA.PDF hämtat Sveriges Geologiska Undersökning. Beslut om riksintrese för malmfyndigheter Sveriges geologiska undersökning, SGU brunnarkiv, sgu.se/sgumapviewer/web/sgu_mv_brunnar.html. Hämtat Vattenkartan, miljökvalitetsnormer för vatten: lansstyrelsen.se/mappage.aspx Muntliga källor Sydstrand, Henrik, Rektor Svappavaara skola och förskola. 25

28 Bilaga 1 Samrådsredogörelse Samrådets genomförande Samråd syftar till en kommunikation och innebär att Trafikverket fortlöpande skall ta tillvara synpunkter under hela planeringsarbetet. Samråd kan vara såväl muntligt som skriftligt. Trafikverket har redan i förstudien utökat samrådet till berörd allmänhet, kommun, myndigheter och organisationer eftersom projektet medför betydande miljöpåverkan. För att underlätta samrådet har myndigheter, organisationer samt allmänheten möjlighet att ta del av förstudien i skriftlig form under samrådstiden. Då kan de lämna synpunkter och upplysningar som kan påverka det fortsatta arbetet. Trafikverket annonserade i tidningarna NSD och Norrbottenskuriren den 24 mars Förstudien finns tillgänglig på Trafikverkets hemsida sedan den 28 mars. Samrådstiden för skriftliga yttranden angående förstudien var under perioden 28 mars till 20 april Samrådsmötet hölls i fritidsgården Istappen i Svappavaara den 29 mars. Samtliga inkomna synpunkter och yttranden samt upprättade minnesanteckningar och protokoll finns diarieförda hos Trafikverket. De yttranden som kommit in sammanfattas och besvaras här och utgör sedan tillsammans med förstudien en förslagshandling som ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. När länsstyrelsen fattat sitt beslut tar Trafikverket ställning till om projektet ska drivas vidare. Trafikverkets ställningstagande dokumenteras i en beslutshandling och därmed är förstudien färdig. Förstudien kan laddas ner från Trafikverkets hemsida. Synpunkter från allmänheten Synpunkter vid allmänna samrådsmöten Samrådsmötet hölls i Istappen den 29 mars Efter Trafikverkets genomgång av utredningsläge och föreslagna åtgärder vidtog fråge- och diskussionsstund med mötesdeltagarna. De synpunkter som framfördes muntligt vid mötet skrevs ner i minnesanteckningar. Dessa sammanfattas nedan. Fråga 1. Redan idag en kraftig ökning från 2009 års siffror av tunga fordon. Trafikverket svarade att det är ett problem, men det viktiga är att få till vägen så den fungerar för Fråga 2. Blir det 200 fordon i timmen? Trafikverket svarade att ett fordon var 4-5:e minut, dessutom kommer det att vara trafik dygnet runt. Fråga 3. Axeltrycket, hur högt blir det? Varför blir trycket högre med 90-ton? Trafikverket svarade att tätare trafik sliter mer på vägen. Problemet är inte boggietrycket, utan frekvensen. Boggietrycket blir inte högre, men bilarna går tätare. Vägen drabbas av utmattning och slitage. Fråga 4. Måste broar bytas ut? Trafikverket svarade att de kan drabbas av utmattningsskador p g a tät, och tung, trafik. Några broar kommer att bytas ut. Fråga 5. Vilken typ av lastbil blir det, en semitrailer med påhängsvagn eller en lastbil med släp? Trafikverket svarade att det troligen blir semitrailer. Fråga 6. Varför stannar man vid 90 ton? Trafikverket svarade att det har bl a med fordonslängd och tillståndsgivning att göra. Prövning pågår för att hitta en optimal kombination. Trafikverket kan inte regionalt ge tillstånd för längre fordon, däremot ge dispens för fordonsvikten. Fråga 7. Hur mycket kommer det att bullra från lastbilarna? Trafikverket svarade att en bullerutredning ska göras så att bostadshus klarar 55 dba i genomsnitt, samt 40 dba nattetid. Där så krävs blir det åtgärder, för riktvärdena ska klaras. Fråga 8. Hur blir lösningen genom byn här? Så att vi kan köra genom byn? Korsningen är redan idag livsfarlig! Trafikverket svarade att de håller med. Förslag redovisas först i arbetsplan. Fråga 9. Vi vill ha bort de där groparna mitt i vägen som man ligger på och vibrerar under vintern när det är oplogat. Trafikverket svarade att plogningen kommer att öka, vägen breddas, problemet kommer minska men räfflorna blir kvar och bilarna behöver inte köra på dem. Fråga 10. De sista åren har det varit svårt att pendla till Kiruna, p g a tung trafik. Svårt att köra om, ibland får man ligga tre mil innan man kommer om. De norska fiskbilarna, har man tittat på dem? Trafikverket svarade att fordon sägs det, men det verkar vara betydligt fler. Fråga 11. Varför kör fiskbilarna genom Sverige. Betalar de inget? Trafikverket svarade att det går fortare att köra genom Sverige. Fråga 12. Vi har varit med om flera obehagliga incidenter vid korsningen här med vägen. Fyrvägskorsningen på E10 är riktigt farlig, för det finns inte någon vänstersvängfil. Trafikverket svarade att delatagaren gärna får skriva ner detta. Det är viktigt att få med oregistrerade olyckor för förstudier. Fråga 13. Har vägen Europavägsstandard, vad är det? Trafikverket svarade att det finns ingen fastställd standard, vägen utformas efter trafikmängd och funktion. Fråga 14. Kommer hastigheten sänkas till 70 km/h på vägen mellan Svappavaara och Kaunisvaara? Trafikverket svarade att vägen byggs för att hålla för 100 km/h, men det kanske blir en lägre hastighet sedan, det får man titta på. Ambitionen är inte att sänka farten utan att förbättra funktionen. Fråga 15. Tittar ni något mot Kiruna, vad händer om LKAB går i gång med Mertainen? Trafikverket svarade att LKAB:s trafik är medräknad, men vägen mot Kiruna är med i en annan förstudie. Fråga 16. Järnväg, har ni tittat något på det? Trafikverket svarade att frågan är hur länge järnvägen behövs för Kaunisvaara, ska malm bara brytas i 20 år och det tar tolv år att bygga en järnväg, då är det inte så stor mening. Men å andra sidan ingår en järnväg i planer för en öst-västlig korridor från Kina till Atlanten. Att frakta malm gör man bäst på järnväg, och inhemsk produktion inom EU ska öka. Och malm blir tillgänglig först om det finns en rimlig transportlösning. Fråga 17. LKAB har flaggat för att man kommer att behöva stänga av E10 vid sprängning. Vad kan det här innebära för Kiruna kommun och blir det köer på E10 som kan påverka transporterna? 26

29 Trafikverket svarade att det får utredas i förstudie för E10 vid Mertainen. Fråga 19. Blir det samma beläggning eller något annat? Trafikverket svarade att det blir samma beläggning, fast mycket tjockare och också grövre material. Fråga 20. Var börjar man med om- och utbyggnaden? Trafikverket svarade att med att peka på kartan väg 99 samt E45 väster Vittangi. Inkomna yttranden från allmänheten Totalt inkom fyra skriftliga yttranden till Trafikverket från allmänheten efter det genomförda samrådet. Nedan redogörs en sammanfattning av yttrandet tillsammans med Trafikverkets kommentarer. För att skydda privatpersoners identitet vid publicering på Internet skrivs inte namn ut. Privatperson (1) Privatpersonen förutsätter att förstudien ser över alla korsningarna inom förstudieområdet (korsningarna E45/876, E10/E45, E10/876, E10/Gruvköket/LKAB) För att öka trafiksäkerheten föreslår privatpersonen att hastigheten sänks till 60 km/h mellan korsningen E10/E45 fram till Svappavaara MTAB station längs med väg E10, på grund av att vägen är smal och omledningsalternativen är få vid en olycka. Vidare föreslås: fyra cirkulationsplatser (en för respektive korsning ovan), flyttad korsning och stängd infart. omkörningsfil mellan korsningen E10/E45 och korsningen E45/Svappavaara by-infart, på väg E45 i riktning mot Vittangi. flytt av Polstjärnans hållplatser på E10 in till Svappavara by. ny GC-väg mellan korsningen E10/E45 och korsningen E10/ Gruvköket/LKAB. Trafikverket svarar Trafikverkets uppdrag är att förbättra befintlig väg och vi ser över trafiksäkerheten i befintliga korsningar. För att öka trafiksäkerheten kan det komma att bli aktuellt med ombyggnad av befintliga korsningar. Privatperson (2 och 3) Privatpersonerna anser att alla korsningar/avfarter till Svappavaara måste åtgärdas med bästa lösningen för respektive korsning. Även avfarten till Kiviniemivägen måste göras om, eftersom det är dålig sikt när fordon ska svänga ut på väg E10. Trafikverket svarar Trafikverkets uppdrag är att förbättra befintlig väg och vi ser över trafiksäkerheten i befintliga korsningar. För att öka trafiksäkerheten kan det komma att bli aktuellt med ombyggnad av befintliga korsningar. Privatperson (4) Privatpersonen upplyser om att det finns en gammal nedlagd soptipp på fastigheten s:41 som ligger ovan gamla Vittangivägen. Personen befarar att föroreningar läcker från soptippen till det dike med vatten som rinner under gamla Vittangivägen, vilket kan förorena den tjärn som ligger mellan gamla Vittangivägen och väg E45. Med tanke på långsiktiga miljökonsekvenser anser privatpersonen att Trafikverket bör åtgärda läckaget från tippen, nu när åtgärder ska göras på väg E45. Trafikverket svarar Trafikverket tackar för upplysningen. Eftersom nämda tipp och tjärn idag ligger utanför planerat vägområde så ansvarar inte Trafikverket att ta hand om de eventuella föroreningarna. Synpunkter från myndigheter och organisationer Möten med myndigheter och organisationer Rennäringen I arbetet av framtagandet av PM Förutsättningsanalys Rennäring har samråd har hållits med berörda samebyar. De synpunkter som framfördes muntligt vid möterna skrevs ner i minnesanteckningar. För de samebyar som har verksamhet inom förstudieområdet sammanfattas dessa nedan. Gabna sameby, datum De allmänna vägarnas sträckning genom Gabna samebys vinterbetesland är olycklig. De går i zick-zack och skär därigenom av området i både väst-östlig som nord-sydlig riktning. Samebyn beskriver hur deras område används och hur användandet påverkas negativt av annan markanvändning. Med den förändrade trafiksituationen på vägen ser inte Gabna sameby andra möjligheter än att stängsla in vägen. Även krav på ekodukter/enklare överfarter framfördes. Gabna sameby har mest intrång av alla samebyar. I diskussioner med staten om toleransnivåer för rovdjurstryck har det föreslagits 5% av nettohjorden, Gabna har för egen del föreslagit en toleransnivå på 3% av nettohjorden. Detta med anledning av de många intrång som Gabna sameby har att hantera. Störningarnas sammantagna effekt på renskötselföretagen är av den storleksordningen att några kan tvingas att upphöra med sin verksamhet. I och med ökad konkurrens om renbetesmarker kan det uppstå interna konflikter inom samebyn vilket inte främjar samebyns utveckling. En viss risk föreligger att det kan uppstå konflikter mellan samebyar av samma skäl, vilket inte gynnar renskötseln och det samiska samhället. Rekryteringen av framtida renskötare försvåras då de ser hur renbetesmarkerna kontinuerligt krymper. Laevas sameby, datum Leavas sameby påverkas delvis av den utökade trafiken på väg 395. Effekterna av olika etableringar och friluftsliv gör att det blir svårt att hålla ihop renhjorden. Oro för renarna är stor, ökad trafik och fler förväntade renpåkörningar kan ge en ökad psykisk belastning för renägaren.

30 Trafikverket svarar (gäller samtliga samebyar) Trafikverkets uppdrag är att säkerställa vägarnas funktion och utformning. Konkretisering av nödvändiga åtgärder inom vägområdet kommer att utarbetas under arbetsplaneskedet. Arbetet kommer att ske i samråd med berörda, bland annat samebyarna. Framförda synpunkter och argument har inarbetats i förstudiens förslagshandling. Yttranden från myndigheter Totalt inkom fyra skriftliga yttranden till Trafikverket från myndigheter och organisationer efter det genomförda samrådet. Nedan redogörs sammanfattningar av dessa tillsammans med Trafikverket kommentarer. Yttrande från Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten avstår från att yttra sig över förstudien. Yttrande från Gabna Sameby Gabna Sameby hänvisar till förutsättningsanalysen för rennäring, mötesprotokoll med Trafikverket. Samebyn poängterar att det i minnesanteckningarna framgår att Gabna samebys renskötsel drabbas ojämförligt hårt. Samebyn kan inte bedriva renskötsel om inte skadeförebyggande åtgärder bl.a. i form av instängsling av hela sträckan på ömse sidor om transportvägen, uppförande av enklare ekodukter efter hela sträckan inrättas. Trafikverket svarar Trafikverket ser positivt på det samråd som sker med samebyn. De synpunkter och önskemål som kom fram under arbetet med förutsättningsanalysen kommer att föras vidare under projektets gång och fortsatt samråd kommer att hållas med samebyn. Yttrande från Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har fått möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad förstudie. Förstudien visar på mycket stora förändringar på framförallt trafikmiljön och berör inte till så stor del skogliga miljöer förutom en del ytterligare påverkan på naturniljön i Natura 2000 områden och våtmarker. Oftast är dessa miljöer redan till stor del påverkade av vägen och en breddning av vägen innebär endast marginella förändringar. Skogsstyrelsen har inga ytterligare synpunkter i ärendet. Trafikverket svarar Yttrandet från Skogsstyrelsen beaktas i det fortsatta arbetet. Yttrande från Kiruna kommun Denna vägsträcka går utanför bebyggt område. I denna del passerar transporterna inte genom själva byn Svappavaara. Det finns enstaka bostadshus som kan påverkas av buller. Viktiga trafikfrågor som säkra passager och gång- och cykelvägar bör utredas i arbetsplanen. Påverkan på framkomligheten för räddningsfordon bör särskilt utredas, eftersom väg E10 är enda väg norr om Svappavaara för sjuktransporter till Gällivare eller Luleå/Sunderbyn. Kollektivtrafikens möjligheter att stanna och starta efter vägsträckan får inte försämras. Resenärernas möjlighet att ta sig till och från hållplats måste säkras samt att miljön där av- och påstigning sker ska kännas trygg och vara säker. Kiruna kommun framhåller behovet av att beakta även malmtransporterna mellan Mertainen och LKAB vid val av åtgärder för väg E10. Barriäreffekten för rennäringen bör beskrivas i arbetsplanen och åtgärder såsom lämpliga passager anordnas. Ur miljösynpunkt poängteras fördelarna med järnvägstransporter jämfört med vägtransporter. Kiruna kommun förordar att utredning av järnvägssträckning skall, från ett miljömässigt perspektiv, påbörjas omgående. Trafikverket svarar Nödvändiga åtgärder kommer att tas med i arbetsplanen för att skapa en trafiksäker miljö för de som går och cyklar. Framkomlighet för räddningsfordon är en frågeställning som närmare kommer utredas. Projektet ska främja kollektivtrafik och utformning av säkra busshållplatser är en viktig del. Säkra passager för att ta sig till hållplatsen bör förläggas där behov finns. Den samlade effekten för rennäringen beskrivs i ett särskilt PM, PM Förutsättningsanalys Rennäring. Det behandlar hur berörda samebyar påverkas av malmtransporterna, den ökade trafiken och vägåtgärder. Även påverkan från övriga verksamheter i området beskrivs. Trafikverkets uppdrag är att göra åtgärder för att malmtransporter ska kunna ske med lastbil från Beslut om eventuell järnväg är inte fattat. 28

31 Bilaga 2 Beslut om betydande miljöpåverkan 29

32 30

33 Bilaga 3 Trafikverkets ställningstagande 31