BD BD

Transkript

1 Beskrivning, Projekt Malmtransporter, Kaunisvaara-Svappavaara Delen Väg 999 Kaunisvaara Autio etapp 1 BD BESKRIVNING Projekt Malmtransporter, Kaunisvaara Svappavaaraa Delen väg 99 Kaunisvaaraa - Autio, Etappp 1 Pajala kommun, Norrbottens län BD Datum , PÄRM 1(1) UTSTÄLLELSEHANDLING

2 Dokumenttitel: Beskrivning, Projekt Malmtransporter Kaunisvaara - Svappavaara, Delen väg 99 Kaunisvaaraa Autio, Etapp 1 Dokumentslag: Arbetsplan, Beskrivning Dokumentdatum: Objektnr: BD Diarienr: TRV 2012/16004 Kommun: Pajala kommun Län: Norrbottens län Utgivare: Trafikverket Region Nord, Box 809, Luleå, Kontaktperson: Gun-Marie Mårtensson, Konsult: Vectura Consulting AB, Uppdragsledare: Thomas Sällström Biträdande Uppdragsledare: Susanne Waara-Johansson

3 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund och motiv Förutsättningar Allmänt Trafikförhållanden Olycksstatistik Bebyggelse och markanvändning Miljö- och kulturförhållanden Kommunala planer Ekonomiska förutsättningar Tidigare och pågående utredningar och beslut Förstudie Vägutredning Arbetsplan Kommunala planer Syfte, mål och avgränsningar Arbetsplanens syfte Projektets syfte och mål Transportpolitikens övergripande mål Referensstandard Vägförslaget Arbetsplanens omfattning Trafik Typsektioner Plan- och profilstandard Korsningar och anslutningar Geologi och geoteknik Hydrologi och hydroteknik Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik Broar och andra byggnadsverk Skadeförebyggande åtgärder Barriäreffekter Buller Luftföroreningar... 17

4 Vibrationer Naturmiljö Ekologiska samband Kulturmiljö Landskap Friluftsliv Mark- och vattenföroreningar Skyddsåtgärder under byggnadstiden Övriga väganordningar Beläggning Belysning Driftvändplatser Parkerings- och uppställnings ytor Rastplatser Räcken Skyltar och signaler Vägmarkering Andra åtgärder och anordningar Enskilda anslutnings- och parallellvägar Jord- och luftledningar Kompensationsåtgärder Väghållningsansvar för allmänna vägar Förändring av väghållningsområde Förändring av allmän väg Konsekvenser av vägförslaget Trafiktekniska konsekvenser Trafikmängder Framkomlighet Trafiksäkerhet Trafikekonomi och komfort Trafikantupplevelser och trafikservice Miljökonsekvenser Hälsa och säkerhet Natur- och kulturmiljö Hushållning med naturresurser Allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Konsekvenser för pågående markanvändning... 27

5 6.4 Påverkan under byggnadstiden Markåtkomst Fastställelseprövning Fastställelsebeslutets omfattning Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Vägområde för allmän väg Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägområde inom detaljplan Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Område med inskränkt drift Område med tillfällig nyttjanderätt Område för enskild väg Kostnader Fortsatt arbete Bygghandling Dispenser och tillstånd Produktion Trafikföring under byggnadstiden Kontroll och uppföljning Sakägare Samrådsredogörelse Underlagsmaterial... 37

6 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD Sammanfattning I området kring Pajala har gruvbolaget Northland Resources AB två järnmalmsfyndigheter på den svenska sidan. Dessa ligger vid Kaunisvaara ca 25 km norr om Pajala tätort. Trafikökningen förväntas bli stor när gruvverksamheten har full produktion Northland Resources AB och deras underentreprenör Clifton Mining har fått dispens för malmtrafiken att köra fordon som väger 90 ton. I projektet Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKS) planeras upprustning av det befintliga vägnätet för att klara av den ökade belastningen. Väg 99 mellan Kaunisvaara och Autio är den östligaste delen av detta vägnät. Vägen mellan Kaunisvaara och Autio är smal och har redan idag bärighets- och tjälskador. Denna arbetsplan behandlar den norra delen av sträckan som är ca 8.5 km lång. Naturmiljön i området är till stor del myrmarker med mycket höga naturvärden. Dessa sammanfaller delvis med riksintresse för naturvård och med myrskyddsplansområden. Kaunisjoki är ett Natura 2000-vattendrag. En kulturhistorisk lämning, en tjärdal, finns 15 meter från vägen i Kaunisvaara. I övrigt saknas kända forn- eller kulturlämningar. Renskötsel förekommer i hela området och vägen gränsar till ett stort kärnområde av riksintresse för Muonio sameby, Käymäjärvi. Länsstyrelsen i Norrbotten beslutade att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan Syftet med arbetsplanen är bland annat att ge väghållaren tillstånd att bygga om vägen och markåtkomst med vägrätt. Byarna Kaunisvaara och Sahavaara ligger på moränmark. Större myrområden finns också i slutet av sträckan. Höjdpartier på sträckan består av moränmark som i huvudsak utgörs av en siltig sandmorän och sandig siltmorän. Vägen breddas från 6,5 meter till ungefär 8 meter. En friliggande gång- och cykelväg byggs mellan byarna Kaunisvaara och Sahavaara. Inne i byarna byggs det en 2,5 meter bred trottoar som avskiljs med kantsten från väg 99. Det kommer att anläggas 5 passager för att korsa väg 99 till/från gång- och cykelbanan. Dessa får förstärkt belysning och nedsänkt kantsten. Tre av passagerna är utformade med mittrefug, detta för att tydliggöra infarten till byarna samt ha en hastighetsnedsättande effekt för fordonstrafiken. Projektet innebär en väsentlig ombyggnad. Arbetsplanen omfattar därför bullerskyddsåtgärder med målet att inte riktvärdena för väsentlig ombyggnad ska överskridas. Bullerskärmar (plank) är en åtgärd som övervägs i första hand, eftersom de dämpar ljudnivån både utomhus och inomhus. Vägen byggs om till största del i befintligt läge och förhållandet till omgivande landskap förändras inte. För trafikanterna kommer vägen upplevas större än idag i och med att vägen och vägområdet blir bredare. Tillkommande vägområdet för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar ca 10,3 ha varav ca 0,8 ha är inskränkt. I arbetsplanen föreslås att ca 2,9 ha mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Dessa områden finns markerade på planritningarna. Områdena kommer att användas som uppställningsytor och tillfälliga upplag. Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden. Sida 1 av 37

7 Områdena kommer att dokumenteras innan byggstart och återlämnas i ett sådant skick att de kan användas på ett likartat sätt som före i anspråkstagandet. Den kalkylerade totalkostnaden för denna etapp i vägprojektet uppgår till ca 85,6 Mkr enligt 2012 år prisnivå se bifogad sammanställning. Sida 2 av 37

8 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD Bakgrund och motiv I området kring Pajala finns fyndigheter som är intressanta ur ett gruvperspektiv. Vid Kaunisvaara, beläget 25 km norr om Pajala, har Northland Resources AB påbörjat uppbyggnaden av gruvverksamhet. Järnmalmskoncentratet kommer att transporteras på lastbil mellan Kaunisvaara och Svappavaara, där det omlastas för vidare transport längs järnväg till Narviks hamn. De befintliga vägarna som är aktuella för transporterna är väg 99, 395, E45 och E10. Ambitionen är att det 2013, ska finnas en fungerande transportlösning. Väg 99 mellan Kaunisvaara och Autio är smal och har redan idag bärighets- och tjälskador. Den kommande ökningen av tunga transporter till och från gruvområdet medför att trafikmiljön är otrygg för oskyddade trafikanter. 2.1 Förutsättningar Allmänt Väg 99 går mellan Haparanda (E4) och Karesuando (E45) och är av riksintresse för kommunikation. Orterna Kaunisvaara, Sahavaara, Autio och Pajala ligger längs denna väg. I Autio ansluter väg 395 och går västerut mot Vittangi där den ansluter till väg E45. Denna arbetsplan behandlar den norra delen av väg 99 från Kaunisvaara mot Autio. Sträckan är ca 8,5 km lång. Området ligger i Pajala kommun i Norrbottens län Trafikförhållanden Enligt Trafikverkets mätning år 2010 är trafikmängden på väg 99 vid Kaunisvaara inom arbetsplanen 380 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT), var av 35 fordon är tung trafik. Väg 99 är en transportled för farligt gods. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. Trafikverket har gjort stickprovsmätningar under år 2012 för att kontrollera hur trafikmängderna ökar. Uppgifterna är preliminära och kan inte helt likställas med mätvärdet ÅDT. De visar att trafikmängderna har ökat på grund av gruvverksamheten. Preliminära trafikmängder för denna del av väg 99, är 460 fordon per årsmedeldygn (ÅDT), varav 9 % var tung trafik. Inom området är väg 99 en belagd bärighetsklass (BK) 1 väg. Vägbredd på väg 99 varierar inom arbetsplanområdet huvudsakligen mellan 6 till 6,2 m. På delar av vägen finns snäva kurvor med dålig sikt. Aktuell hastighet är 90 km/h förutom i byarna Kaunisvaara och Sahavaara där det är 60 km/h. På sträckan mellan byarna är hastigheten 80 km/h. Northland Resources AB har en anslutning mot väg 99 norr om Kaunisvaara, men tittar på en ny anslutning från gruvområdet till väg 99 söder om Kaunisvaara. Oskyddade trafikanter och kollektivtrafik Rörelser till fots, spark, cykel, moped, häst, skoter mm sker inom och mellan byarna Kaunisvaara och Sahavaara. Viktiga målpunkter för boende finns i båda byarna. I Kaunisvaara finns närbutiken Aros livs, fotbollsplan, folkets hus, bad och naturrastplats. I Sahavaara finns elljusspår, kyrka, kyrkogård, utkiksplats, och hantverksbod med glassförsäljning. Sida 3 av 37

9 Längs väg 99 mellan Kaunisvaara och Autio finns en busslinje, linje 504, mellan Karesuando och Pajala. Den trafikerass två gångar per dag på vardagar under skolåret. Lovdagar endast en gång per dag. Det saknas delvis bussfickor längs sträckan men i Kaunisvaara finns en busshållplats med väderskydd för södergående bussar och i Sahavaara finns en bussficka med väderskydd i norrgående riktning. Dessaa är inte anpassade för personer med funktionsnedsättningar. Enligt länstrafiken finns idag inga av och påstigande vid hållplatserna. Däremot kliver passagerare av och på vid korsningen mitt emot Aros livs. Till gruvetableringen norrr om Kaunisvaara är det ca 3, 5 km, ett avstånd som är möjligtt att arbetspendla på cykel.. Figur 1 Karta över målpunkter och barnens rörelsemönster i byarna under fritiden och på sin väg till skolskjutsen Sida 4 av 37

10 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD Barnperspektivet Barnen rider, cyklar eller går längs hela sträckan mellan byarna på fritiden. De åker skoter på leden mellan byarna. Vissa barn behöver korsa väg 99 för att kliva av eller på skolskjuts samt gå en sträcka längs vägen från sitt hus till där de kliver av/på skolbussen i korsning Aros affär. Barnen bor på samma sida som affären men passerar vägen för att kliva på/av skolskjuts. Barnens upplevelser: Vägen är smal, det är mycket bilar. Bilarna kör fort, särskilt vid korsningen till affären då trafiken som kör söderut börjar gasa redan innan raksträckan mellan byarna. Korsningen anges som farlig plats. Rider efter vägen. Hästarna blev från början rädda för lastbilarna, nu går det bra. Läskigt när man cyklar, känns som man ska vingla ner i diket när lastbilar kör förbi. Upplever att lastbilarna inte kör enligt hastighetsbegränsningarna Olycksstatistik Utdrag ur STRADA, informationssystem för olyckor och skador, visar att två olyckor har skett på aktuell vägsträcka mellan Kuanisvaara och Autio. En olycka skedde i närheten av Jupukka och en avåkning av lastbil söder om Kaunisvaara. Totalt blev tre personer lindrigt skadade. Tabell 1 Polisrapporterade olyckor med personskadeföljd, inträffade under perioden mellan 2003 oktober 2011, utdrag ur STRADA. Olyckstyp Antal olyckor Dödade Svårt skadade Lindrigt skadade Möte Avåkning Summa Bebyggelse och markanvändning I Kaunisvaara och Sahavaara finns småhusbebyggelse och det bor ca 135 personer i byarna. I byarna finns också enstaka jordbruksföretag och några andra mindre verksamheter. För målpunkter i byarna se karta Nordväst om byarna pågår etableringen av gruvorna Tapuli och Sahavaara. Gruvområdet ligger i anslutning till bebyggelsen och kommer att ta en del av Sahavaara by i anspråk. Ett antal tillfälliga boende finns i Kaunisvaara och norr om byn, dessa används av bl.a. säsongsarbetare för att bygga upp gruvan. I centrala Kaunisvaara finns tillfälligt lov för 40-talet husvagnar. 1 km norr om Kaunisvaara finns tillfälligt lov för 2 baracker för boende. En ansökan om tillfälligt lov mitt i Sahavaara, för 10 st husbilar/husvagnar har inkommit till kommunen (okt 2012, muntligt Maria Aldén, Pajala kommun). En kommunal vattentäkt, utan beslutat skyddsområde, finns i Kaunisvaara. Den ligger enligt uppgift från kommunen 600 meter väster om väg 99 och berörs därmed inte av projektet. Sida 5 av 37

11 En noggrannare inventering av enskilda brunnar ska ske under bygghandlingsskedet. Grävda brunnar finns oftast inte registrerade hos någon myndighet. Enligt SGUs brunnsarkiv finns det inga dricksvattenbrunnar längs vägen. I brunnsarkivet finns i första hand borrade brunnar i berg. Skogsbruk bedrivs i de skogsområden som finns längs vägen, även på de fastmarksholmar som finns i myrmarkerna. Småskaligt jordbruk förekommer i Kaunisvaara och Sahavaara. Längs vägen finns belysning i byarna Kaunisvaara och Sahavaara. Högspänningsledningar och teleledningar finns inom arbetsplansområdet, liksom optofiberkablar Miljö- och kulturförhållanden Riksintressen och Natura 2000-områden Sjön Kaunisjärvi ingår i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. Bäcken som rinner till Kaunisjärvi samt Kaunisjoki är mindre vattendrag som vägen korsar och som ingår i Natura 2000-området. Natura 2000-områden har skydd enligt 7 kap 27 miljöbalken samt är riksintressen enligt 4 kap. 8. Vägen gränsar till ett stort riksintresseområde för naturvård, BD 37 Jupukka-Tervajoki- Ahvenvuoma. Hela sträckan gränsar till ett stort område av riksintresse för rennäringen, Käymäjärvi. Järnmalmsfyndigheterna i Tapuli och Sahavaara är av riksintresse för värdefulla ämnen och material. Landskap Sahavaara och Kaunisvaara ligger på sydsluttningarna av bergen som gett dem deras namn. Byarna har blandad gles småhusbebyggelse med inslag av äldre timrade byggnader. Där finns också småskalig odlingsmark. Huvuddelen av bebyggelsen finns väster om väg 99, men ett 50-tal fastigheter ligger vid eller nära vägen, som binder samman byarna. Söder om byarna går vägen genom ett storskaligt flackt myrlandskap med en del låga skogklädda berg. Myrarna har många skogstäckta delar och kring vägen finns oftast en skogsridå med tall och björk. Utblickar från vägen förekommer därför sparsamt. Natur- och kulturmiljö Naturmiljön kring väg 99 norr om Torneälven är till stor del myrmarker med mycket höga naturvärden (klass 1) enligt länsstyrelsens våtmarksinventering. Dessa sammanfaller delvis med riksintresset för naturvård och med myrskyddsplansområden. Den befintliga vägen påverkar angränsande naturmiljö. Avvattningen av vägen har medfört att marken intill vägområdet blivit torrare. En smal bård med skog finns oftast längs vägen även där den korsar våtmarker. I denna zon är troligen naturvärdena lägre än i de opåverkade våtmarkerna. Nio däggdjursarter påträffades vid en inventering 2008 inför miljöprövningen av gruvverksamheten: älg, hare, rödräv, ekorre, mård, vessla, mink, hermelin och utter (som är en Natura 2000-art). I en inventering av vägtrummor och broar som länsstyrelsen genomfört har Natura 2000-vattendraget Kaunisjoki betydelse för vandrande fisk. Det är sannolikt att det finns utter i vattendraget. En förutsättningsanalys avseende vilda djur har gjorts för hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara i projektet. Av analysen framgår att älgstammen i området ökar. Sträckan Sida 6 av 37

12 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD som behandlas i arbetsplanen är inget utpekat område där älgstammen är särskilt stor eller där viltstråk för älg finns. Sumpskogar finns enligt Skogsstyrelsens material på flera ställen i vägens närhet. Även naturvärden har inventerats. Inventeringen omfattar skrivbordsanalyser och fältinventeringar med fokus på känsliga miljöer och arter, och gäller både naturtyper, växter och djur. För denna arbetsplan är myrskyddsplanområdet en utpekad del. Området kring Kaunisjoki har befunnits ha mycket höga (klass 1) eller höga (klass 2) naturvärden. Värdena består i ån med strandzoner och sumpskogar. Strandzonen kring bäcken som rinner till Kaunisjärvi har också höga naturvärden. Vid Kaunisjoki är de värdefulla objekten betydligt större än vad som redovisats på kartor eftersom inventeringen fokuserats på miljöerna längs vägen. Arter av naturvårdsintresse och som omfattas av artskyddsförordningen har uppmärksammats under inventeringen av naturtyper. Av kärlväxterna har enstaka arter påträffats i inventeringsområdet. Det är några vanliga orkidé- och lummerarter och enstaka exemplar av den sällsynta arten lappnycklar. En fågelinventering har också utförts under sommaren Inga områden längs denna sträcka har pekats ut som värdefulla för fågellivet. Sahavaara och Kaunisvaara är två områden av bevarandeklass 2 i länets program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. En kulturhistorisk lämning, en tjärdal, finns 15 meter från vägen i Kaunisvaara. I övrigt saknas kända forn- eller kulturlämningar som kan beröras av ombyggnaden av vägen. Länsstyrelsen har i samråd om sträckan Autio Kaunisvaara bedömt att det inte krävs någon arkeologisk utredning på den del som arbetsplanen omfattar. Rekreation och friluftsliv I området förekommer friluftsliv i form av t.ex. skid- och skoteråkning, bär- och svampplockning, jakt och fiske. Där vägen korsar Kaunisjoki finns en rastplats med grillstuga, kanotuthyrning m.m. I övrigt finns inga anläggningar för friluftsliv intill vägen. En kommunal skoterled korsar vägen mellan byarna. Boendemiljö Vägen passerar bostadshus i Sahavaara och Kaunisvaara. Många av tomterna ligger i direkt anslutning till vägen. Trafiken kan orsaka störningar och otrygghet för boende längs vägen och för oskyddade trafikanter som rör sig längs väg 99. Sådana problem bedöms med den senast uppmätta trafikmängden 2009 vara av liten omfattning då trafiken är sparsam. En bullerberäkning visar att ljudnivåerna med stor marginal understiger de riktvärden som gäller i befintlig miljö. Rennäring Rennäringen är en arealkrävande verksamhet som med stöd ibland annat folkrätt och rennäringslagen ger samebyarna rätt att bedriva sin näring. Den befintliga vägsträckningen inom MaKS-projektet passerar genom områden där ett flertal samebyar bedriver sin verksamhet. För att fånga upp och beskriva rennäringens förutsättningar i området har en förutsättningsanalys för rennäringen genomförts i projektet. Resultatet av förutsättningsanalysen är dels de faktiska förutsättningar som samebyarna har för sin verksamhet idag och dels ett avstamp i fortsatt arbete för att gemensamt med samebyarna, under projektets genomförande, arbeta fram rutiner och arbetssätt för att minimera påverkan som kan hota samebyns verksamhet långsiktigt. Sida 7 av 37

13 Renskötsel förekommer i hela området. Vägen gränsar till ett stort kärnområde av riksintresse för Muonio sameby, Käymäjärvi. Området beskrivs i Sametingets underlagsmaterial som ett mycket intensivt kalvningsområde under våren. Sommarbetesmöjligheterna är mycket goda tack vare stora frodiga myrar och örtrika barrskogar. I samråd med samebyn har framkommit att deras renar oftast befinner sig utanför påverkansområdet, norr om Kaunisvaara, med kalvningsland kring Tapulivuoma nordöst om Kaunisvaara. Sommartid kan en del renar vistas väster om väg 99. Markerna öster om den aktuella sträckan av väg 99 används bara vissa år. Vattenförekomster Kaunisjoki och Kaunisjärvi är ytvattenförekomster med fastställda miljökvalitetsnormer. Den ekologiska statusen är hög för Kaunisjärvi och god för Kaunisjoki. Kemisk status (exklusive kvicksilver) är god för båda två. För ytterligare miljö- och kulturförhållanden se kapitel 6 Konsekvenser av vägförslaget och bilagd miljökonsekvensbeskrivning (MKB). En noggrannare inventering av enskilda brunnar ska ske under bygghandlingsskedet. Grävda brunnar finns oftast inte registrerade hos någon myndighet. Enligt SGUs brunnsarkiv finns det inga dricksvattenbrunnar längs vägen. I brunnsarkivet finns i första hand borrade brunnar i berg Kommunala planer Pajala kommun har en översiktsplan antagen 14 juni Ett tillägg till översiktplanen för LIS-områden antogs 18:e juni Arbetsplanen är förenlig med översiktsplanen. Arbetsplanen ligger utanför detaljplanelagt område Ekonomiska förutsättningar Projektet finansieras av Trafikverkets bärighetsanslag. 2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut Förstudie Trafikverket upprättade en förstudie för sträckan Kaunisvaara Autio år 2012 och samråd har hållits enligt miljöbalken. Trafikverket har redan i förstudien utökat samrådskretsen till berörd allmänhet, kommun, myndigheter och organisationer eftersom projektet medför betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Norrbotten beslutade att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan I förstudien togs ett flertal tänkbara åtgärder fram och analyserades enligt fyrstegsprincipen. Åtgärderna samlades ihop till två jämförbara alternativ, som utvärderas mot nollalternativet (endast normal drift och underhåll). Alternativ 1, upprustning befintlig sträckning med fullständiga bärighets- och breddningsåtgärder av befintlig väg och gång- och cykelåtgärder i byarna Kaunisvaara, Sahavaara och Autio. Alternativ 2, upprustning befintlig sträckning och nybyggnation av genväg. Trafikverket beslutade att driva projektet vidare i en arbetsplan enligt alternativ 2. Det innebär att befintlig väg ska breddas och förstärkas. Sida 8 av 37

14 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD Vägutredning Enligt vägplaneringsprocessen drivs inte projektet vidare i en vägutredning då det inte innehar flera alternativa sträckningar Arbetsplan Arbetsplanen har upprättats efter samråd (se vidare kapitel 11). Efter samrådet upprättades MKB, som godkändes av länsstyrelsen den Kommunala planer Plan- och miljöenheten arbetar med att ta fram en fördjupad översiktsplan över gruvområdet i Kaunisvaara. Denna plan påverkar inte arbetsplanen, då arbetsplanen omfattar breddning av befintlig väg. Kommunen har utpekat LIS-områden, områden för bebyggelse i strandnära läge, i Autio- Erkheikki. LIS-områdena är utpekade med avstånd till vägen. Översiktsplanen behöver inte ändras eller justeras som en följd av arbetsplanen. Inga befintliga detaljplaner påverkas av arbetsplanen. Det behöver inte heller upprättas några nya detaljplaner för att kunna genomföra arbetsplanen. Sida 9 av 37

15 3 Syfte, mål och avgränsningar 3.1 Arbetsplanens syfte Syftet med arbetsplanen är att: Ge väghållaren tillstånd att bygga vägen Ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt Reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.2 Projektets syfte och mål I området kring Pajala har gruvbolaget Northland Resources AB två järnmalmsfyndigheter på den svenska sidan. Dessa ligger vid Kaunisvaara ca 25 km norr om Pajala tätort. Gruvorna är under uppstart och planeras att ha full produktion Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara (MaKS) I projektet Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKS) planeras upprustning av det befintliga vägnätet. Denna beskrivning hör till en arbetsplan som är en del av MaKS-projektet. Projektet omfattar väg 99 mellan Kaunisvaara och Autio, väg 395 från Autio till Vittangi, E45 från Vittangi till Svappavaara och vidare E10 fram till omlastningsstationen till järnväg i Pitkäjärvi väster om Svappavaara. Sträckan delas upp i ca 20 etapper, där arbetsplaner och bygghandlingar kommer att tas fram succesivt under Ombyggnad av etapperna på väg E45 har påbörjats I tätorterna Masugnsbyn och Vittangi samt eventuellt också i Junosuando planeras förbifarter i nya sträckningar för att minska malmtransporternas störningar för boende och samhällsfunktioner. En helt ny väg planeras från Kaunisvaara rakt västerut till Junosuando. Denna genväg förkortar transportsträckan betydligt och medför att väg 99 och väg 395 öster om Junosuando bara kommer att användas för malmtransporterna under några år Transportpolitikens övergripande mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Med utgångspunkt från det transportpolitiska målet har projektmålen grupperats under Funktion, Hänsyn och Ekonomi. Funktion Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Projektmål Samhällsutveckling En attraktiv boendemiljö och ett positivt företagsklimat har medfört ökade förutsättningar för att företag etableras och utvecklas och bidrar till den kommunala och regionala utvecklingen. Projektmål Genomförandetid Säkerställa malmtransporter 2013 och att identifierade åtgärder genomförs enligt överenskomna tidplaner. Sida 10 av 37

16 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD Projektmål Funktion Transportlösningarna fyller såväl näringslivets som övriga samhällets behov i närtid och möjliggör långsiktigt kostnadseffektiva och robusta gods- och persontransporter. Hänsyn - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Projektmål Klimat och resurseffektivitet Söka klimatneutrala och resurseffektiva transportlösningar genom en ständig optimering av infrastruktur och transportteknik. Projektmål God hälsa Transportlösningar bidrar till människors goda hälsa tack vare ett tryggt samhälle, god boende- och levnadsmiljö och möjligheter till medinflytande längs sträckan Kaunisvaara Malmbanan och Pajala med omnejd. Projektmål Natur- och kulturmiljö Natur- och kulturmiljö med höga värden i berörda områden ska så långt som möjligt bibehålla sina kvaliteter och ha förutsättningar för att utvecklas och synliggöras. Projektmål Trafiksäkerhet Både resenärer och boende har en säker trafikmiljö under såväl byggtid som drift av transportsystemet. Ekonomi Transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt lönsam och långsiktigt hållbar. Projektmål Kostnad Såväl investerings/åtgärdskostnad som drift- och underhållskostnad ska vara kostnadseffektiva och acceptabla på kort sikt. Projektmål Samhällsekonomi Åtgärderna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara. 3.3 Referensstandard Vägförslagets referenshastighet är 100 km/h för väg 99 och genom byarna 60 km/h. Sida 11 av 37

17 4 Vägförslaget 4.1 Arbetsplanens omfattning Arbetsplanen behandlar väg 99 vid Kaunisvaara och Sahavaara. Ombyggnaden startar norr om Kaunisvaara i sektion 0/000 och avlsutas i sektion 8/393. Befintlig väg breddas från 6,5 meter till 7, 25 meter genom byarna och 8, 0 meter utanför. Breddningen sker till största enkelsidigt. En 3,5 km lång gång- och cykelväg anläggs på den östra sidan genom Kaunisvaara och Sahavaara. Längs sträckan kommer gång- och cykelvägen delvis att vara friliggande och delvis som trottoar med kantsten mot väg 99. Det kommer att anläggas 5 passager för att korsa väg 99 till/från gång- och cykelbanan. Se ritning 1 01 T , planritningar samt karta Arbetsplanen innebär att vägytan generellt kommer att höjas cm. Genom byarna behåller vägen samma höjd som idag. 4.2 Trafik Trafikökningen förväntas bli stor när gruvverksamheten har full produktion år På det allmänna vägnätet med den högsta bärighetsklassen BK1 är det tillåtet att köra fordon som väger 60 ton. Northland Resources AB och deras underentreprenör Cliffton Mining har fått dispens för att köra fordon som väger 90 ton för malmtransporter. Detta kommer att bidra till effektivare, säkrare och miljövänligare transporter. Avstånden mellan dispensfordonen ska vara minst fyra minuter. Dispensen gäller ett år i taget. En prognos för den ökade trafiken till år 2015 är att det på väg 99 vid Kaunisvaara färdas ca 2565 fordon per dygn (ÅDT) varav ca 470 är lastbilar. Prognosen bygger på uppgifter från Northland Resources AB och LKAB vad gäller antalet anställda i gruvverksamheten samt antalet malmtransporter per dygn. En osäkerhet i prognosen är var arbetarna kommer att bo. Det antagande som gjorts är att en stor del kommer att bo i tätorterna Pajala, Svappavaara, Junosuando samt Vittangi, men att det även kommer att arbetspendla personal från småorter längs vägen samt från Kiruna och andra angränsande orter. En vägplan upprättas för Genvägen, ny väg mellan Kaunisvaara och Junosuando, som förväntas avlasta väg 99 malmtransporter. Utredningsområdet sträcker sig från Kaunisvaara i öst till Junosuando i väst. Vägförkortningen blir ca 25 km. När Genvägen tas i drift är prognosen att trafiken åter minskar på väg 99 och att det färdas ca 2140 fordon per dygn varav ca 80 är lastbilar. Trafikprognos för år 2030 är att det på väg 99 färdas 2250 fordon per dygn (ÅDT)varav 100 är lastbilar. 4.3 Typsektioner Säkerhetszoner enligt mindre god standard 100km/h utanför byarna. Se även ritning typsektion 1 01 T Sida 12 av 37

18 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD Tabell 2 Typsektion för väg 99 Beteckning Sträcka Referens hastighet Väg 99 0/000-1/680 5/310-8/400 Körbana Stödremsa Sidoområde 100km/h 8 m 0,25 m Innerslänt 1:3, Ytterslänt 1:2. Väg 99 1/680-5/ km/h 7,25-8 m 0,25 m Innerslänt 1:3, Ytterslänt 1:2. Gc Väg 1/790-5/320 2,5 m 0,25 m Innerslänt 1:2-1:3, Ytterslänt 1: Plan- och profilstandard Plan- och profilstandarden enligt mindre god standard är vald utifrån referenshastighet 100km/h utanför byarna och 60km/h igenom byarna. Tabell 3 Plan- och profilstandard Beteckning Minsta horisontalradie (m) Minsta konkava vertikalradie (m) Minsta konvexa vertikalradie (m) Största lutning längdled (%) Väg ,2 4.5 Korsningar och anslutningar De finns inga större anslutande vägar efter sträckan. Det finns ett antal ägovägar och privata anslutningar med anslutning mot väg 99 mot Västra Kaunisvaara och mot väg 99 mot Sahavaara, dessa anpassas till höjden på färdig väg och utformas enligt Detalj enskilda anslutningar illustrerad på ritning 101T0403. Tabell 4 Korsningar, anslutningar. Beteckning Sektion Typ Anmärkning Kaunisvaara GA:2 Kaunisvaara GA:5 1/800 A5 Anslutningen breddas för att underlätta in- och utfarter för långa transporter 5/200 A5 Anslutningen breddas för att underlätta in- och utfarter för långa transporter Ändrade anslutningar pga. uppsättning av bullerplank kommer att ske på ett flertal fastigheter se planritningar. Spärrning av anslutningar är förslag som formellt inte ingår i arbetsplanen. Beslut om spärrning måste tas av väghållningsmyndigheten Trafikverket Region Nord i särskild ordning. Förändringar av enskilda anslutnings- och parallellvägar hanteras under avsnitt Geologi och geoteknik Terrängen består av många låglänta delar med organiska jordarter som torv. Torvdjupen varierar mellan 1 och 4 meter. Sida 13 av 37

19 Torvområden finns längs hela sträckann med större myrar i början av sträckan norr om Kaunisvaara och mellan Kaunisvaara och Sahavaara. Byarna Kaunisvaara och Sahavaara ligger på moränmark. Större myrområden finns också i slutet av sträckan. Höjdpartierr på sträckan består av moränmark som i huvudsak utgörs av en siltig sandmorän och sandig siltmorän. Vägen passerar en bro över Kaunisjoki. I anslutning till bron består markenn av finsand och en mindre mäktighet på lera. För mer detaljerad beskrivning se Tekniskt PM Geoteknik. Figur 2 Åtgärdskarta gång- cykel- och kollektivtrafik i och mellan byarna b Sahavaara och Kaunisvaara. Sida 14 av 37

20 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD Hydrologi och hydroteknik För att förlänga vägarnas livslängd och öka bärigheten är det viktigt att dräneringen av vägen fungerar. Ombyggnationen av vägen medför ökad belastning på existerande utloppsdiken och vägtrummor, dessa kommer därför att kontrolleras och åtgärdas vid behov. Det som kontrolleras är att diken och trummor fungerar d.v.s. har rätt lutning, att det inte är ansamlingar av material som hindrar vattnet samt att de är i nivå med diket. Genom byarna avvattnas vägen med dräneringsledningar på några korta avsnitt där dräneringen leds ut i öppet dike. Länsstyrelsen har identifierat och inventerat potentiella förorenade områden i länet. Intill väg 99 finns två objekt, f.d. bensinstationer, som gränsar till vägen och som skulle kunna beröras av ombyggnaden. Eftersom en av de gamla bensinstationerna sanerats och den andra efter identifiering inte ansetts behöva inventeras är risken för miljöpåverkan på grund av spridning av skadliga ämnen från förorenad mark liten. 4.8 Kollektivtrafik Den norra busshållplatsen vid bygdegården i Kaunisvaara (sektion 1/900 på den västra sidan) tas bort. Nya busshållplatser anläggs söder om södra infarten till Kaunisvaara och anpassas för personer med funktionsnedsättning samt utrustas med väderskydd. Befintlig busshållplats i norrgående riktning i Sahavaara (sektion 4/060 på den östra sidan) anpassas för personer med funktionsnedsättningar, För utformning se typritning 1 01 T Gång- och cykeltrafik En 3,5 km lång gång- och cykelväg anläggs på den östra sidan genom Kaunisvaara och Sahavaara. Längs sträckan kommer gång- och cykelvägen delvis att vara friliggande och delvis som trottoar med kantsten mot väg 99. Gång- och cykelvägen utformas med en bredd på 2,5 meter, och kommer att vara belyst. Det kommer att anläggas 5 passager för att korsa väg 99 till/från gång- och cykelbanan. Dessa får förstärkt belysning och nedsänkt kantsten. Tre av passagerna är utformade med mittrefug, detta för att tydliggöra infarten till byarna samt ha en hastighetsnedsättande effekt för fordonstrafiken. Dessa anläggs i norra och södra infarten till Kaunisvaara samt i södra infarten till Sahavaara. Se ritning 1 01 T , planritningar samt karta Broar och andra byggnadsverk Inga broar eller byggnadsverk måste nyanläggas eller byggas om i detta skede. Bron över Kaunisjoki kompletteras med en hylla för uttrar och andra mindre djur, se Skadeförebyggande åtgärder Barriäreffekter Biltrafikens inverkan på trygghet, trivsel och framkomlighet för oskyddade trafikanter och de därav följande effekterna på rörelse- och kontaktmönster, kallas för barriäreffekter. Tre stycken gång- och cykelpassager med mittrefug och förstärkt belysning kommer att byggas efter sträckan. Dessa passager har en hastighetssänkande funktion för Sida 15 av 37

21 fordonstrafikanter som uppmärksammas på att de kommer till en by. Överfarterna minskar barriäreffekten av vägen. I övrigt kommer det att finnas passager med nedsänkt kantsten och förstärkt belysning för att underlätta passager av vägen. Jämfört med nollalternativet, då inga åtgärder görs men trafiken ökar, minskar åtgärderna barriäreffekterna genom att förbättra möjligheten att röra sig längs med vägen mellan byarna på en separerad gång och cykelväg Buller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Detta projekt utgör väsentlig ombyggnad. Arbetsplanen omfattar bullerskyddsåtgärder med målet att de av riksdagen antagna riktvärdena för en god boendemiljö inte ska överskridas. De skyddsåtgärder som är bäst lämpade vid respektive hus har föreslagits. Bullerskärmar (plank eller vall) är en åtgärd som övervägts som huvudalternativ, eftersom de dämpar ljudnivån både utomhus och inomhus. Där skärmar på grund av t.ex. topografi inte är lämplig föreslås fasadåtgärder (t.ex. tilläggsrutor, fönsterbyten och åtgärder på ventiler) som dämpar ljudnivån inomhus. På vissa fastigheter föreslås att infarten flyttas för att skärmen ska kunna bli så lång som möjligt och inte ha hål för en infart. På vissa fastigheter är det aktuellt med både bullerskärm och fasadåtgärder. Skärmar och flyttade infarter redovisas på ritningar. De framtida ljudnivåerna har beräknats med bedömd trafikmängd, antagen tillåten hastighet, väg- och terrängmodell samt fastighetskartan som underlag. Bullerberäkningar har gjorts med utgångspunkt från den trafikmängd och hastighet som anges i 4.2 och 4.3. Beräkningsmodellen har anpassats (se faktaruta) för att ge en så rättvisande bild som möjligt med den särskilt stora andel av de tyngsta fordonen som är aktuell. För inomhusnivåerna har beräkningsprogrammets schablonvärden för fasaddämpning använts. Det faktiska värdet beror på husens konstruktion, och husens skick är inte känt De föreslagna skärmarna är 2,5 meter höga (över körbanan) och har placerats ut i den omfattning som ansetts vara möjlig med tanke på tillgänglighet till de hus som berörs. Skärmarna dämpar ljudnivån inne och ute men riktvärdena nås bara vid ett av husen. Vid resterande 20 hus som har skärmar är fortfarande ljudnivån över riktvärdet. På dessa kompletteras skärmarna med fasadåtgärder så att inomhusnivån inte ska överskridas. På två hus föreslås fasadåtgärder endast på övervåningen, där riktvärdena inte överskrids på bottenplanet. På många ställen gör tomtens planering eller topografin att skärmen inte får tillräcklig effekt utan att behöva ha en höjd som inte är lämplig av landskapsbildsskäl. Vid några hus som ligger långt från vägen skulle en skärm bli orimligt lång. Här föreslås endast fasadåtgärder. Vid ett antal hus kommer riktvärdet för utomhusmiljö att överskridas med några dba. Trafikverket bedömer att det inte är möjligt av utrymmesskäl att bygga så långa skärmar att riktvärdena utomhus nås. Det skulle också innebära orimliga ombyggnader av Sida 16 av 37

22 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD infarter till tomterna. Längre eller högre skärmar skulle också vara negativa för landskapsbilden och därmed kulturmiljön i byarna. ANPASSNING AV BERÄKNINGSMODELL FÖR BULLER Malmtransporterna kommer att ske med 90 tons dispensfordon. Den nordiska beräkningsmodellen för beräkning av trafikbuller använder sig av en normalfördelning av tunga fordon (3,5 60 ton) där de tyngsta fordonen, som bullrar mest, utgör en liten del av den totala andelen tunga fordon. För att anpassa modellen till de aktuella förhållandena med mycket stor andel av de tyngsta fordonen har Trafikverket utgått från de mest bullrande fordonen i beräkningsmodellen. Indata i modellen har anpassats efter fordon som avger mer buller än medellastbilen. Beräkningsmodellen är inte heller anpassad till 90-tonsfordon då dessa inte hör till den fordonspark som vanligtvis trafikerar Sveriges vägar. Eftersom 90-tonsfordonen har fler axlar och däck än 60-tonsfordonen och fordonet är 50 % tyngre innebär det en förväntad ökning av ljudnivån med ca 2 dba för maximalbullernivån (Kjell Strömmer, bullerexpert Trafikverket). För ekvivalentnivån förväntas ökat buller från varje fordon och färre fordonspassager ta ut varandra. Detta innebär att de redovisade bullernivåerna utgår från det faktiska förhållandet med mycket tunga fordon och dispensfordon. Vid beräkningar av bullernivåer för specifika hus beaktas förutom dessa utgångsvärden även avstånd till huset från vägens mitt och terrängförhållanden mellan huset och vägen. Bullernivåer före och efter genomfört projekt samt föreslagna skyddsåtgärder för varje fastighet redovisas i bilaga 1 till beskrivningen Luftföroreningar Luftföroreningshalter beror generellt på antalet fordon, typ av fordon och ventilationsförhållanden på platsen. Dåliga ventilationsförhållanden råder om vägen kantas av höga byggnader eller höga bergsskärningar som gör att samma luft stannar kvar längs vägen under lång tid utan att ventileras bort. Längs väg 99 råder mycket goda ventilationsförhållanden samtidigt som antalet fordon är relativt lågt. Detta innebär att inga halter över miljökvalitetsnormen riskeras Vibrationer Vibrationsstörningar som ger upphov till problem på närliggande bebyggelse från vägtrafik är relativt sällsynt. Risken för störande vibrationer från 90 tons lastbilar bedöms som liten men inte obefintlig. Vid vibrationer på markytan i fasta material som berg och jord uppstår en kombination av ytnära tryck- och skjuvvågor. Dessa för med sig merparten av tillförd energi och är därför den vågform som skapar störst problem på närliggande bebyggelse. Påverkan på närliggande hus från en vibrationskälla beror främst på tillförd energi och avstånd men också på husets dimension i förhållande till vibrationens våglängd. Vilka gränsvärden som kan accepteras på närliggande bebyggelse innan de ger skadlig påverkan beror på grundförhållanden, typ av byggnadsverk, grundläggning, avstånd och vibrationskälla. Det är svårt att på förhand beräkna risken för problem med skadliga vibrationer. I det här projektet bedöms det inte som relevant med några särskilda vibrationsutredningar. Om det skulle uppstå problem med vibrationer ska det installeras mätutrustning och därefter utarbetas förslag på vibrationsreducerande åtgärder. Sida 17 av 37

23 Naturmiljö Vid vägdikenas anslutning till korsande naturliga vattendrag ska man om möjligt avsluta diket några meter före vattendraget, och låta dikesvattnet passera genom och över naturlig vegetation innan det hamnar i bäcken. På så sätt minskar grumling och föroreningar i bäcken. Trafikmängden är inte så stor att några särskilda anordningar för rening av vägdagvatten behövs Ekologiska samband Väg- och sidotrummor förlängs och uttjänta trummor byts ut. Vid trumläggning tillses att det inte uppstår vandringshinder för fisk, oavsett om vattendraget är känt som fiskförande eller inte. Syftet med åtgärderna är att förbättra förutsättningarna för vandrande fisk och andra vattenlevande vandrande arter. Bron över Kaunisjoki kommer att kompletteras med en hylla där uttrar kan passera under vägen, och ledarmar som leder djuren mot passagen Kulturmiljö Tjärdalen markeras tydligt i bygghandlingarna och på platsen för att minska risken för oavsiktlig påverkan under entreprenaden Landskap Generellt i projektet gäller att vid kurvrätningar, stora som små, ska den gamla vägkroppen schaktas bort och marken återlämnas till markägaren i ett sådant skick att den kan användas på likartat sätt som före upplåtelsen. Nya skärningsslänter får inte ha synligt grovt krossmaterial. Om sådant använts för erosionsskydd ska de täckas med jordmaterial från platsen för att möjliggöra återväxt med naturlig vegetation. Användning av tillvaratagna avbaningsmassor för generell täckning av ytterslänter rekommenderas. Vid passage av byar och enstaka hus är generellt en mer bearbetad gestaltning av vägen viktig, i och med att vägen är en del av människornas närmiljö. Där tomtmark gränsar direkt till vägen har vägens höjdläge anpassats för att infarter och trädgård ska påverkas så lite som möjligt. En del infarter flyttas för att få bättre funktion på bullerskydden. Slyröjning inom vägområdet, för att bibehålla befintliga utblickar från vägen, antas ingå i driften. Ett 20-tal bullerskärmar föreslås längs vägen. Bullerskärmarna ges en likartad utformning och har samma höjd (2,5 meter), för att ge ett sammanhållet intryck. Falurött är en lämplig kulör som passar ihop med bebyggelsen. Slyröjning inom vägområdet, för att bibehålla befintliga utblickar från vägen, antas ingå i driften. Sådana utblickar finns t.ex. vid Kaunisjoki. Se också projektets gestaltningsprogram Friluftsliv Under sommar och höst bedrivs jakt och fiske i området av kringboende. På vintern är skoteråkning en vanlig friluftsaktivitet. Den korsande skoterleden anpassas till den ombyggda vägen och kommer att kunna ligga kvar i samma läge med bibehållen funktion. Sida 18 av 37

24 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD Mark- och vattenföroreningar Vid markarbeten i anslutning till de potentiellt förorenade områdena ska man vara uppmärksam på om föroreningar påträffas. Om förorenade massor påträffas i byggskedet ska dessa hanteras efter tillsynsmyndighetens och Trafikverkets riktlinjer. En noggrannare inventering av enskilda brunnar ska ske under bygghandlingsskedet. Om enskilda brunnar påträffas ska hanteringen följa Trafikverkets publikation 2006:123 Dricksvattenbrunnar hantering av mindre vattentäkter utmed vägar Skyddsåtgärder under byggnadstiden För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (publikation 2009:119 och riktlinje TDOK 2012:93). I 2012:93 regleras entreprenörens miljöarbete, kemiska produkter och andra material samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Lokalisering och utformning av platser för tankning, förvaring och annan hantering av större mängder miljöskadliga produkter ska ske med hänsyn till de värden som finns i området. Trafikverket anvisar endast vägområdet och vissa ytor med tillfällig nyttjanderätt som arbetsområde. I det fall ytterligare mark behövs ansvarar entreprenören för val av plats och att erforderliga avtal och tillstånd anskaffas. Entreprenören ska underrätta Trafikverket om vilka överenskommelser som träffas. Före slutbesiktning ska entreprenören överlämna nöjdförklaringar från fastighetsägarna för dessa avtal. Vid arbeten i närheten av boendemiljöer bör arbetena anpassas så att inte störningar sker vid olämpliga tider. Om någon misstänkt fornlämning påträffas i byggskedet ska arbetet omedelbart avbrytas och beställaren kontaktas. Anmälan ska göras till länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Samråd med samebyn kommer att hållas innan byggstart för att förebygga eventuella störningar för renskötseln, om arbeten kommer att bedrivas när det finns renar i området. Särskilda objektspecifika miljökrav upprättas både för fältgeoteknik och för entreprenader. I dessa dokument anges de skydds- och hänsynsåtgärder som ska vidtas under byggtiden. De objektspecifika miljökraven ska finnas hos utförare under arbetet Övriga väganordningar Beläggning Befintlig beläggning återvinns genom att den fräses ner och blandas med befintlig överbyggnad för att få ett bättre obundet material. Ny beläggningskonstruktion utgörs av bundet bärlager, bindlager samt slitlager. För att klara lasterna från de tunga malmtransporterna utgörs den nya beläggningskonstruktionen av flera och tjockare lager än tidigare. Beläggningens sammansättning och lagertjocklekar är dimensionerade utifrån de ökade trafiklasterna Belysning Den nya gång- och cykelbanan kommer att förses med belysning. Vid de ställen där det finns ett ökat passagebehov förstärks belysningen. Sida 19 av 37

25 Driftvändplatser Ej aktuellt för denna arbetsplan Parkerings- och uppställnings ytor Placeringen av parkeringsfickorna längs sträckan är framtagna med hänsyn till att malmtransporterna ska kunna följa de lagstadgade kör- och vilotiderna. Utformningen av parkeringsfickorna är anpassade till de dispensfordon som kommer trafikera sträckan. Se typritning 101T Rastplatser Ej aktuell för denna arbetsplan Räcken Vid behov av vägräcken när det finns branta slänter och oeftergivliga föremål inom säkerhetszonen används generellt vanliga vägräcken med kapacitetsklass N2 typ Kolswa. När det föreligger hög risk vid avkörning, vid t.ex. broar, högspänningsledningar och raviner mm väljs högkapacitetsräcken typ H2. Förekomst av räcken redovisas med läge i profilritning(ar) 101T Skyltar och signaler Befintliga trafikskyltar flyttas och byts ut vid behov Vägmarkering Vägmarkering utförs med mitt- och kantlinjer längs hela sträckan. Mittlinjen utförs räfflad, förutom vid bebyggelse där man av bullerskäl inte bör räffla Andra åtgärder och anordningar Enskilda anslutnings- och parallellvägar I arbetsplanen föreslås spärrning av ett antal anslutande vägar på grund av bullerplankens placering. Spärrningen kräver ett särskilt beslut av väghållaren med stöd av 40 väglagen. Föreslagna förändringar av anslutningar illustreras på planritningar 101T och ger berörda fastigheter en säker möjlighet att ansluta till allmän väg. Formalia kring hantering av enskilda vägar redovisas i avsnitt Jord- och luftledningar Flyttningar eller kompletteringar av VA, el, opto eller teleledningar kan komma att behövas. Ledningar som ligger inom det befintliga vägområdet är ledningsägarens ansvar. Längs hela sträckan finns ledningar i vägområdet Kompensationsåtgärder Infrastrukturåtgärder innebär alltid ingrepp i landskapet i någon form. När hänsyn och skyddsåtgärder inte är tillräckliga för att undvika eller lindra skada kan det finnas skäl att överväga kompensationsåtgärder. Syftet är att miljökvaliteten inte ska minska ur ett helhetsperspektiv. Inga kompensationsåtgärder är föreslagna längs sträckan. Sida 20 av 37

26 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD Väghållningsansvar för allmänna vägar 5.1 Förändring av väghållningsområde Inom det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna vägnätet. Inga förändringar sker. 5.2 Förändring av allmän väg Ej aktuellt i denna arbetsplan. Sida 21 av 37

27 6 Konsekvenser av vägförslaget Nollalternativet innebär en bedömd framtida situation om inte projektet genomförs. I många vägprojekt finns liten skillnad mellan nollalternativet och nuläget eftersom samhället och trafikeringen kring vägen inte förändras så mycket. I detta projekt kommer gruvtransporterna att medföra en stor ökning av trafiken även om vägen inte åtgärdas. I nollalternativet beskrivs vägarna i deras nuvarande skick men med den trafikmängd som prognostiserats när malmbrytningen är i full drift, från år 2015 och framåt. 6.1 Trafiktekniska konsekvenser Trafikmängder Gruvverksamheten i Kaunisvaara, samt malmtransporterna mellan Kaunisvaara och Svappavaara är orsaken till att trafikmängderna ökar. Den planerade åtgärden att bredda och förstärka den befintliga vägen förväntas inte påverka trafikmängden. Inom gränsen för arbetsplan för denna del av väg 99 har trafikmängden uppmätts till 380 fordon per årsmedeldygn (ÅDT), varav 35 (ca 9 %) var tung trafik (mätår 2010). Gruvverksamheten och malmtransporterna förväntas öka trafikmängderna så att de år 2015 är ca 2565 fordon per dygn varav ca 470 fordon (ca 18 %) är tung trafik. Genvägen, en ny väg mellan Kaunisvaara och Junosuando planläggs och när den tas i bruk förväntas malmtransporterna samt viss arbetspendling från väster välja Genvägen. Till år 2030 förväntas trafikmängderna vara ca 2250 fordon per årsmedeldygn (ÅDT), varav 100 lastbilar Framkomlighet Genom expansionen inom gruvnäringen kommer trafiken att öka, framförallt den tunga trafiken. Det är en förutsättning som finns redan i nollalternativet, och som inte påverkas av de åtgärder som föreslås i arbetsplanen. Det gör att restiderna förlängs något jämfört med hur det såg ut innan gruvverksamheten etablerades. Lastbilarna håller en lägre hastighet än personbilar, vilket kan komma att störa trafikrytmen. Vintertid, under perioder med snörök, kommer lastbilstrafiken att påverka framkomligheten i högre utsträckning. Här följer de konsekvenser som arbetsplanen medför. Vägen följer samma sträckning som tidigare, vilket gör att väglängden inte förändras. Vägen breddas jämfört med befintlig väg, vilket underlättar omkörning. Restiden bedöms inte påverkas av ombyggnadsåtgärden Trafiksäkerhet Kollektivtrafik och oskyddade trafikanter Jämfört med nollalternativet förbättras trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna med gång- och cykelåtgärderna inom och mellan byarna. Möjligheten att gå och cykla till arbetsplatsområdet norr om Kaunisvaara förbättras genom en breddning av vägen från 6,5 m till 8m. Vid infarten till byarna samt vid södra infarten till Kaunisvaara (vid Aros Livs) anläggs passager med mittrefug och förstärkt belysning. Refugerna medger en hastighetsreducerande effekt samtidigt som belysningen synliggör gående och cyklister för fordonsförarna vilket bedöms förbättra trafiksäkerheten jämfört med nollalternativet. Sida 22 av 37

28 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD Övriga passager(två stycken) kommer att ha förstärkt belysning (samt nedsänkt kantsten) vilket medger bättre trafiksäkerhet än nollalternativet. De nya fickorna för busshållplatser anpassas för personer med funktionsnedsättning. Den nya hållplatsen i Kaunisvaara anläggs för södergående och norrgående riktning, i Sahavaara i norrgående riktning. Biltrafik Vägområdet har utökats med en säkerhetszon där oeftergivliga föremål tas bort inom vägområdet. Vid anslutningsvägar sker siktröjning. Vägutformningen uppfyller de krav som ställs vid upprustning av befintlig väg och hänsyn har tagits till gällande hastigheter. Kurvor har rätats för att minska olycksrisken och klara vägstandard Trafikekonomi och komfort Driftkostnaderna bedöms öka redan i nollalternativet. Den ökade tunga trafiken medför behov av högre standard för vinterväghållning, i form av snöröjning och halkbekämpning. Fordonskostnader bedöms bli oförändrade. Åtgärderna i arbetsplanen medför att drift- och underhållskostnaderna ökar på grund av att vägen breddas. Även gång- och cykelvägen medför ökade drift- och underhållskostnader. Trafikkomforten blir något bättre när befintlig väg byggs om Trafikantupplevelser och trafikservice Vägen byggs om i stort sett i befintligt läge och förhållandet till omgivande landskap förändras inte. För trafikanterna kommer vägen upplevas större än idag i och med att vägen och vägområdet blir bredare. Vägens karaktär påverkas temporärt genom att markvegetationen som idag går ända fram till asfalten tas bort. Den återkommer efter en tid. I byarna sker större förändringar i och med att gång- och cykelvägen byggs. Bullerskärmarna påverkar också trafikantupplevelsen. Vägen får en mer tätortsmässig prägel. 6.2 Miljökonsekvenser För en utförligare beskrivning av konsekvenserna se bilagd miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I miljökonsekvensbeskrivningen finns även kartor som visar miljö- och kulturförhållanden längs den aktuella sträckan. Arbetsplanens konsekvenser jämförs också i miljökonsekvensbeskrivningen med ett nollalternativ befintlig väg med den framtida trafiken. I nollalternativet ingår påverkan från buller. Arbetsplanen omfattar skyddsåtgärder för att mildra konsekvenserna av den ökade trafiken. En jämförelse med nuläget görs också i relevanta delar Hälsa och säkerhet Den ökade trafiken kommer att göra skillnad för boende längs vägen genom ökade bullernivåer. Den tunga trafiken kommer att gå dygnet runt vilket medför störningar även nattetid. Vägen dimensioneras för den kommande trafikmängden så att störande Sida 23 av 37

29 vibrationer inte ska uppstå. Det bedöms därför att konsekvenserna av vibrationer blir små. Luftföroreningshalterna orsakade av vägtrafik kommer att vara låga. Efter genomfört projekt kommer riktvärdena inomhus inte att överskridas. Vid ett antal hus kommer riktvärdet för utomhusmiljö att överskridas med några dba. Trafikverket bedömer att det inte är möjligt av utrymmesskäl att bygga så långa skärmar att riktvärdena utomhus nås. Det skulle också innebära orimliga ombyggnader av infarter till tomterna. Längre eller högre skärmar skulle också vara negativa för landskapsbilden och därmed kulturmiljön i byarna. Bullernivåer före och efter genomfört projekt samt föreslagna skyddsåtgärder för varje fastighet redovisas i tabell i bilaga 1. Riktvärdena för buller utomhus kommer att överskridas med några dba vid en del hus längs vägen, men i mindre omfattning än i nollalternativet. Eftersom riktvärden inomhus inte överskrids efter vidtagna skyddsåtgärder bedöms konsekvenserna avseende buller bli måttliga. Jämfört med dagens situation är dock buller strax under riktvärdena en stor negativ förändring i boendemiljön. Skyddsåtgärderna medför att arbetsplanens konsekvenser blir mindre negativa än nollalternativets konsekvenser. Arbetsplanen omfattar en gång- och cykelbana och passager för att förbättra situationen för oskyddade trafikanter. Gång- och cykelvägen stimulerar till fysisk aktivitet genom att tex promenader i och mellan byarna blir möjliga på ett tryggt och säkert sätt även när trafiken ökar. Den knyter även samman boendemiljöer med tex friluftsområden som elljusspåret, fotbollsplan och badplatser i de båda byarna. Gång- och cykelbanan medför att arbetsplanens konsekvenser blir mindre negativa än nollalternativets konsekvenser Natur- och kulturmiljö Landskap Ombyggnaden av vägen medför en liten påverkan på landskapsbilden ur åskådarperspektivet. Vägen byggs om i stort sett i befintligt läge och förhållandet till omgivande landskap förändras inte. För trafikanterna kommer vägen upplevas som större i och med att vägen och vägområdet blir bredare. Vägens karaktär påverkas genom att markvegetationen som idag går ända fram till asfalten tas bort.påverkan på de estetiska värdena kommer att vara störst under och direkt efter byggtiden. Med tiden etableras vegetation kring vägen som så småningom smälter in på nytt i landskapet. Konsekvenserna kan bli måttliga i början men på längre sikt blir de små. I byarna sker större förändringar i och med att gång- och cykelvägen byggs. Bullerskärmarna påverkar landskapsbilden i byarna eftersom de blir ett nytt inslag och förhindrar den fria sikt man haft hittills kring de hus som berörs. Konsekvensen för landskapsbilden i byarna blir måttlig. Naturmiljö Den ökade trafiken kommer att innebära ökade barriäreffekter för vilt. Det är sannolikt att fler viltolyckor än idag kommer att ske. Lastbilstrafiken kommer att gå dygnet runt på väg 99, till skillnad från de flesta andra vägar som har låg trafikintensitet nattetid då djuren är mer aktiva. Konsekvenserna för älgen bedöms ändå bli små eftersom vägen inte går genom viltstråk. Anpassningen av bron över Kaunisjoki minskar konsekvenserna för uttern, om åtgärden får god effekt kan konsekvenserna för uttern bli små. Trafiken orsakar också en störningseffekt kring vägen. Eftersom den påverkade zonen utgör en smal remsa genom ett vidsträckt ostört landskap med liknande natur som kring vägen bedöms denna störning ha liten betydelse för traktens fågelpopulationer. Sida 24 av 37

30 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD Fågelinventeringen har inte heller påvisat områden med höga värden för fågellivet påverkas längs vägen. Konsekvenserna bedöms därför bli små. Åtgärderna med breddning och återställande av diken är begränsade och tar på de flesta håll 2-10 m ny mark i anspråk på var sida av vägen. Den torrare miljö som redan idag kantar vägen genom våtmarkerna och sumpskogarna kommer att flyttas i motsvarande grad. Utökningen av vägområdet innebär att viss areal av marker med höga eller mycket höga naturvärden kommer att tas i anspråk. På dessa platser uppkommer måttliga konsekvenser för naturmiljön. Denna lokala påverkan bedöms ändå ha liten betydelse för naturvärdena i stort eftersom endast en liten andel av de värdefulla naturområdena berörs. Utanför våtmarkerna påverkas inga kända naturvärden av åtgärderna. Vägen kan komma att saltas. Det påverkar naturen i mycket begränsad omfattning. En del växter i vägens närmaste omgivning kan påverkas negativt. Ytvatten i vägens närhet påverkas nästan inte alls, därför att vattnets genomströmning är så stor. Projektet medför små konsekvenser för vattenmiljöerna längs vägen. Projektet bedöms inte medföra påtaglig skada på riksintresset för naturmiljö eller på myrskyddsplanområdena eftersom intrånget blir så litet och miljön redan är störd av den befintliga vägen. Projektet bedöms inte heller påverka bevarandestatusen för Natura 2000-arter eller -naturtyper på grund av minimal påverkan på vattendragen och Natura 2000-områdena. Uttern gynnas av åtgärderna jämfört med nollalternativet. Kulturmiljö Den enda kända kulturlämningen kommer inte att påverkas av projektet. Längs vägen genom byarna, där landskapsbilden i odlingslandskapet har kulturvärden, bedöms förändringen medföra små till måttliga konsekvenser för den aspekten. Större delen av byarna påverkas inte av ombyggnaden och där medför vägprojektet inga konsekvenser för kulturmiljön. Friluftsliv I nollalternativet kommer den ökade trafiken att innebära ökade barriäreffekter för friluftslivet samt störningar av buller. Gång- och cykelvägen ger ökad tillgänglighet inom och mellan byarna, som kan vara positivt för friluftslivet och den fysiska aktiviteten. Breddningen av vägen ger också ökade möjligheter för oskyddade trafikanter att färdas längs den. Fler p-platser längs vägen ger ökad tillgänglighet till markerna runt omkring. Arbetsplanen medför positiva konsekvenser för friluftslivet jämfört med nollalternativet. Rennäring Den ökade trafiken, samt att transporterna sker dygnet runt, medför större risk för renpåkörningar i nollalternativet. Om saltning av vägen sker lockas renen dit vilket ökar risken ytterligare för påkörningar. Trafiken på vägen ger redan idag en barriäreffekt. Den kommer att öka i och med att trafiken ökar. Konsekvenserna för rennäringen blir små. Under de perioder då renar finns intill och öster om väg 99 kan konsekvenserna bli måttliga pga barriäreffekt och risk för påkörningar. De små konsekvenserna motiveras av att större delen av området bedöms vara av begränsat intresse för rennäringen. Trafikverket har bildat en särskild grupp internt som på olika sätt ska samarbeta och samråda med de berörda samebyarna under projektgenomförandet. En särskild samverkan kommer att ske med Gabna sameby. Med stöd av de åtgärdsförslag som Sida 25 av 37

31 redovisas i förutsättningsanalysen ska Trafikverket och samebyn samverka om vilka åtgärder som ska genomföras för att minska störningarna för renskötseln. Den grupp som bildats inom Trafikverket kommer för övriga berörda samebyar, däribland Muonio sameby, att genomföra ett kontinuerligt samråd med särskilt utsedda kontaktpersoner inom respektive sameby. Gruppen ska vid behov kunna vidta åtgärder i enlighet med förutsättningsanalysen med syfte att minska störningarna för renskötseln Hushållning med naturresurser Alla massor som uppfyller kraven på material i olika delar av anläggningen återanvänds inom projektet. Tillkommande material för vägens överbyggnad och beläggning kommer att behöva tas från täkter. Konsekvenserna för vattenresurser bedöms bli små eftersom det enda som berörs kan vara enskilda brunnar, dessa kommer att utredas i ett senare skede. NATURA 2000: VATTENDRAGEN För vattendragen har en förutsättningsanalys för hela Natura 2000-området Torne och Kalix älvar genomförts. Där bedöms att om skyddsåtgärder genomförs kommer inte betydande påverkan att bli aktuell. I denna arbetsplan görs inga arbeten i vatten. Bron över Kaunisjoki kompletteras med en utterpassage som förbättrar förhållandena för uttern. Det innebär att ingen prövning enligt bestämmelserna kring Natura 2000 bedöms nödvändig Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som är hörnstenar i strävan mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Det är enligt 1 (bevisbörderegeln) verksamhetsutövarens ansvar att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. I detta projekt har hänsynsreglerna beaktats genom att Trafikverkets planeringsprocess följts och olika alternativ har bedömts ur miljösynpunkt. För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (publikation 2009:119 och riktlinje TDOK 2012:93) och har möjlighet att ställa objektspecifika miljökrav för entreprenaden. Detta berör hänsynsreglerna i 2 (kunskapskravet), 3 (försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik), 5 (hushållnings- och kretsloppsprinciperna) och 4 (produktvalsprincipen). Trafikverket tillgodoser också kunskapskravet genom att ha välutbildad och kompetent personal i den egna organisationen och genom att ställa relevanta kompetenskrav vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader. Hänsynsreglerna i 3, 4 och 5 tillgodoses också genom att Trafikverket styr projektets materialanvändning och utförande, och åtar sig att genomföra de miljöskyddsåtgärder som krävs för att undvika skada på viktiga miljöintressen. Trafikverkets krav på kemiska produkter innebär att miljömässigt sämre alternativ kontinuerligt fasas ut när bättre alternativ finns på marknaden, vilket är i linje med 4 (produktvalsprincipen). Hänsynsregel i 6 (lokaliseringsprincipen) anger att platsen för en verksamhet ska väljas så att miljöpåverkan minimeras, vilket säkerställs genom Trafikverkets planeringsprocess. I detta fall åtgärdas en befintlig väg och lokaliseringsregeln har mindre betydelse. Sida 26 av 37

32 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD Trafikverket har som verksamhetsutövare att ta hänsyn till 7 (rimlighetsavvägning) och 8 (ansvar för skadad miljö) i sin verksamhet Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660). Detta vägprojekt medför inte att några gällande miljökvalitetsnormer åsidosätts. Miljökvalitetsnormen för utomhusluft har beaktats. Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) på sträckan ger inte upphov till att luftföroreningar överskrider miljökvalitetsnormerna enligt nomogram i Trafikverkets handbok för vägtrafikens luftföroreningar från , och ligger långt under det värde där mer detaljerade beräkningar behöver övervägas. Inga vatten där förordningen för fisk- och musselvatten ska tillämpas berörs. Normen för omgivningsbuller gäller vägar med betydligt högre trafikmängd. Kaunisjoki och Kaunisjärvi är ytvattenförekomster med fastställda miljökvalitetsnormer. Den ekologiska statusen är hög för Kaunisjärvi och god för Kaunisjoki. Kemisk status (exklusive kvicksilver) är god för båda två. Projektet bedöms inte ha någon påverkan på vattenkvaliteten eftersom inga fysiska åtgärder i vattnen kommer att göras. 6.3 Konsekvenser för pågående markanvändning Åtgärderna medför ett smalt intrång längs befintlig väg på hela sträckan. Intrånget har liten påverkan på markanvändningen. Den ökade trafiken påverkar som i nollalternativet, men eftersom vägen breddas finns mer utrymme på vägen för jord- och skogsbruksfordon. Konsekvenserna för jord- och skogsbruk av arbetsplanen bedöms därför bli små. Rennäringen påverkas av den ökade trafiken. Trafikökningen innebär större risk för olyckor med ren och försämrad arbetsmiljö för renskötarna, samt är ett hinder när djur ska flyttas mellan olika markområden. Trafikdödade renar innebär ett ekonomiskt avbräck. Arbetsplanens påverkan på rennäringen behandlas utförligare i miljökonsekvensbeskrivningen och i ett separat arbete med kontinuerliga samråd med samebyarna. Utökningen av vägområdet tar ny mark i anspråk. Intrånget blir längs befintlig väg på hela sträckan och projektet påverkar inte förutsättningarna för markanvändningen. För totalt intrång se kapitel Påverkan under byggnadstiden Under byggtiden kommer arbeten med tunga maskiner att pågå i området. Anläggningsarbetena och trafik med entreprenadmaskiner och transportfordon orsakar störningar i form av intrång, buller, luftföroreningar, vibrationer och damning. De boende nära vägen och trafikanterna på vägen drabbas av störningarna, i övrigt kan det rörliga friluftslivet och rennäringen påverkas. Byggskedet i ett vägprojekt medför också arbetsmoment som innebär risk för att skador uppstår på miljön. Även om påverkan i många fall är begränsad i tiden kan den ofta vara tillräckligt stor för att särskilda försiktighetsåtgärder ska vara motiverade. Exempelvis hanteras ämnen som vid olycka eller spill kan påverka mark och vatten negativt. Bland dessa finns bland annat petroleumprodukter i form av drivmedel, hydrauloljor och Sida 27 av 37

33 smörjmedel. Tankning innebär hantering av större volymer av diesel, som kan ha stor negativ påverkan på miljön vid spill. Barn är särskilt känsliga för störningar under byggtiden då invanda skol- och fritidsvägar kan brytas. Information till barn boende i byarna är särskilt viktigt innan och under byggtiden. För barnen är det viktigt att omvägar blir så korta som möjligt och att informationen om alternativa vägar blir god. Där vägen passerar tomtmark bedöms konsekvenserna för boende i de berörda husen bli måttliga, i övrigt små. För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (publikation 2009:119 och TDOK 2012:93). I 2012:93 regleras entreprenörens miljöarbete, kemiska produkter och andra material samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Trafikverket anvisar endast vägområdet och vissa ytor med tillfällig nyttjanderätt som arbetsområde. I det fall ytterligare mark behövs ansvarar entreprenören för val av plats och att erforderliga avtal och tillstånd anskaffas. Entreprenören ska underrätta Trafikverket om vilka överenskommelser som träffas. Före slutbesiktning ska entreprenören överlämna nöjdförklaringar från fastighetsägarna för dessa avtal. Vid arbeten i närheten av boendemiljöer bör arbetena anpassas så att inte störningar sker vid olämpliga tider. Samråd med samebyn kommer att hållas innan byggstart för att förebygga eventuella störningar för renskötseln, om arbeten kommer att bedrivas när det finns renar i området. Om någon misstänkt fornlämning påträffas i byggskedet ska arbetet omedelbart avbrytas och beställaren kontaktas. Anmälan ska göras till länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Objektspecifika miljökrav, utöver de generella, kommer att upprättas och bör innehålla bland annat ovanstående. Dessa ingår vid upphandlingen av entreprenör. Sida 28 av 37

34 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD Markåtkomst 7.1 Fastställelseprövning Denna arbetsplan kommer att ställas ut och genomgå fastställelseprövning. Under utställelsetiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas när utställelsetiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar arbetsplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny utställelse behöva göras. Arbetsplanen och utlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över arbetsplanen. Därefter begärs fastställelse av arbetsplanen. De som har lämnat synpunkter på arbetsplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter utställelsetiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa arbetsplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslut att fastställa arbetsplanen tas kommer beslutet att kungöras. Beslutet kan överklagas tillregeringen. Arbetsplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur arbetsplaner ska ställas ut och fastställas regleras i väglagen och vägkungörelsen Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas i arbetsplanens beskrivning och på plan- och profilritningarna samt de villkor som tas upp i beslutet. För arbetsplaner som inte fastställelseprövas gäller motsvarande med den skillnaden att det inte finns något beslut. Istället får dessa arbetsplaner rättsverkan genom de avtal om vägrätt som upprättas med berörda fastighetsägare och rättighetsinnehavare Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. 7.2 Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i arbetsplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för väganordningar. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om 2 meter i skog och 0,5 meter på jordbruksmark. Kantremsan behövs för att säkra fortsatt drift och Sida 29 av 37

35 underhåll samt att främja trafiksäkerheten.på planritningarna framgår befintligt och nytt vägområde. I vägområdet ingår även det utrymme som krävs för vägens säkerhetszon. Med säkerhetszon menas det område utanför stödremsan vid sidan om vägbana som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. I det fall säkerhetszonen är bredare än utrymmet för vägen med dess väganordningar samt kantremsa går arbetsplanens vägområdesgräns vid gränsen för säkerhetszonen och ingen extra kantremsa läggs till. Säkerhetszonen framgår av typsektionen 101T0401. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i sakägarförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Tillkommande vägområdet för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar ca 10,3 ha varav ca 0,8 ha är inskränkt Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs fastställd, arbetsplan. Vägrätten ger väghållare rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållare får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget räknas upp från den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar ca 9,5 ha Vägområde inom detaljplan Ej aktuellt för denna arbetsplan Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt I arbetsplanen redovisas områden med inskränkt vägrätt. Vägrätt innefattar normalt rätt för väghållaren att nyttja marken för vägändamål, trots att annan har äganderätt till fastigheten. Dessa rättigheter kan inskränkas. Väghållaren har, inom markerat område för inskränkt vägrätt, endast rätt att uppföra och rensa diken. I övrigt får markägaren använda marken så länge som denna användning inte medför negativ påverkan på vägens eller väganordningens (dikets) utformning eller funktion. Områden med inskränkt vägrätt berör ca 0,8 ha, bestående till största delen av skogsmark. Fastigheterna Erkheikki 1:4, Kaunisvaara 4:11, Erkheikki 2:2, Kaunisvaara 13:1, Kaunisvaara 1:11, Kaunisvaara 16:4, Kaunisvaara 1:12, Kaunisvaara 28:1, Kaunisvaara 2:6, Kaunisvaara S:12, Kaunisvaara 3:10, Kaunisvaara S:26 berörs av områden med inskränkt vägrätt Område med inskränkt drift Ej aktuellt för denna arbetsplan. Sida 30 av 37

36 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD Område med tillfällig nyttjanderätt I arbetsplanen föreslås att ca 2,9 ha mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Dessa områden finns markerade på planritningarna. Områdena kommer att användas som uppställningsytor och upplag. Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden. Områdena kommer att dokumenteras innan byggstart och återlämnas i ett sådant skick att de kan användas på ett likartat sätt som före i anspråkstagandet. 7.4 Område för enskild väg Enskilda vägar ingår inte i fastställelsebeslutet för arbetsplanen utan hanteras i en särskild lantmäteriförrättning där det slutliga läget bestäms. Väghållaren söker och står för kostnader för förrättning enligt anläggningslagen. I vissa fall kan fastighetsägaren även få ersättning från väghållaren om spärrning medför att det uppkommer avsevärd ökning av annan väghållningskostnad eller annat avsevärt men. Ersättningsfrågorna hanteras i enlighet med samt 66 väglagen. Sida 31 av 37

37 8 Kostnader Den kalkylerade totalkostnaden för denna etapp i vägprojektet uppgår till ca 85,6 Mkr enligt 2012 års prisnivå. Se kostnadssammanställning under flik 5. Sida 32 av 37

38 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD Fortsatt arbete 9.1 Bygghandling Arbetet med bygghandling kommer att slutföras under Dispenser och tillstånd Val för plats av täkter och uppläggning av massor samt anmälan/tillstånd i samband med detta sköts av entreprenören. 9.3 Produktion Bygghandlingen innehåller de tekniska handlingar som krävs för att mans ska kunna bygga vägen. Innan produktionen startar informeras alltid de berörda. Entreprenaden kan starta när arbetsplanen har fastställts och vunnit laga kraft. Ett vägbygge innehåller flera av eller alla följande arbetsmoment: Platsbesök och etablering Trädfällning, röjning Terrassering (jordschakt, urgrävning, fyllning) Ledningsomläggningar Fyllning överbyggnadsmaterial Markförstärkningsarbeten (till exempel erosionsskydd och tryckbank) Räcken, bullerplank/vall Beläggningsarbeten Skyltning, linjemålning Vid ett vägbygge måste ofta stora mängder jord och bortsprängt berg transporteras. Transporter inom ett arbetsområde eller till och från vägbygget kan ske på flera olika sätt, till exempel med truckar och lastbilar av olika storlek Trafikföring under byggnadstiden Under byggtiden kommer väg 99 att vara öppen för allmän trafik. Malmtransporter med dispens för 90 tonsfordon kommer att gå kontinuerligt mellan Kaunisvaara och omlastningsstationen i Pitkäjärvi utanför Svappavaara. Antalet lastbilar ökar succesivt under år 2013 samt 2014 för att år 2015 nå full produktion. Inskränkningar i hastighet, tillfälliga väganordningar, med till exempel signalreglering för stopp och trafik i ett körfält, kan bli aktuella under byggskedet. I byggskedet upprättas trafikanordningsplaner och arbetsmiljöplaner av entreprenören. Information till närboende och allmänhet ska ske i god tid innan arbetet påbörjas. 9.4 Kontroll och uppföljning Den miljöhänsyn och föreslagna skyddsåtgärder som tas upp i bilagd MKB överförs till projektets bygghandling. En checklista miljö tas fram för att säkerställa att åtgärder från MKB förs vidare till arbetsplan, bygghandling och byggskede. Tillsammans med Trafikverkets generella och objektspecifika miljökrav utgör de miljökraven som ställs i projektet. Uppföljning av dessa krav sker genom entreprenörens egenkontroll, på byggmöten samt vid slutbesiktning. Viltolyckor och renpåkörningar bör följas upp. Sida 33 av 37

39 En noggrannare inventering av enskilda vattentäkter ska ske under bygghandlingsskedet, så att planerade åtgärder ej påverkar vattentillgångar eller vattenkvalitet negativt. Provtagning i eventuella brunnar ska ske innan arbeten påbörjas och efter ombyggnad. Påverkan på vatten ska förebyggas. Om arbetena medför försämrad vattenkvalitet ska detta åtgärdas. Hanteringen kommer att följa Trafikverkets publikation 2006:123 Dricksvattenbrunnar hantering av mindre vattentäkter utmed vägar. Utterpassagen ska kontrolleras för att funktionen ska finnas kvar. Viltolyckor och renpåkörningar bör följas upp. Någon övrig effektorienterad uppföljning anses inte vara motiverad, då de förväntade miljökonsekvenserna är små. Sida 34 av 37

40 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 BD Sakägare Avgränsningen av sakägarkretsen har gjorts utifrån det syfte och den påverkan som arbetsplanen medför omgivningen. Förutom de som berörs av markintrång har medtagits de som påverkas av förändrat väghållningsansvar, ändrade utfartsförhållanden, bullerstörningar med mera. För påverkan i natur-, kultur- och vattenmiljöer har medtagits de organisationer, lokala organ, sammanslutningar och andra som har ett väsentligt intresse i saken. Sakägarförteckningen är indelad i tre delar: Del 1. Direkt berörda fastigheter, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar som berörs av nya markanspråk. Innehavare av rättigheter som servitut, ledningsrätt och nyttjanderätt och andra rättigheter som berörs av nya markanspråk. Del 2. Indirekt berörda fastigheter, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar och rättighetsinnehavare som berörs på annat sätt än genom nya markanspråk, till exempel berörs av åtgärder inom nuvarande vägområde, angränsar till planområdet, får en anslutning förändrad eller stängd, berörs av indragning av väg från allmänt underhåll, berörs av immissioner (buller, vibrationer med mera) eller använder parallell- eller ägovägar. Del 3. Övriga intressenter (kommun, länsstyrelse, myndigheter, lokala organ och sammanslutningar) vilkas verksamhetsområde berörs av vägprojektet samt samebyar och sametinget. Se bilagd sakägarförteckning. Sida 35 av 37

41 11 Samrådsredogörelse I samband med förstudien för delen väg 99 Kaunisvaara Autio, Etapp 1 kom det yttranden från berörd allmänhet, organisationer, Pajala kommun samt berörda myndigheter. Dessa finns sammanställda i en samrådsredogörelse, se bilaga 2. Samråden under arbetsplanen sammanfattas här nedan, se även bifogat protokoll från sakägarmötet med närvaroförteckning. Den 26 mars 2012 hölls ett sakägarmöte i Folkets hus i Kaunisvaara. Inför mötet skickades kallelser ut till berörda fastighetsägare, indirekt berörda fastighetsägare samt övriga intressenter. Annonsering skedde även i lokalpress. På mötet redovisades projektmål för miljökonsekvens beskrivning, samråd om vattenverksamhet samt vägförslaget. Av sakägarmötet framkom att i Suksijoki finns utter och laxartad fisk. Generellt gäller det att laxartad fisk förekommer i vattendragen längs väg 99. Det framkom även att älgstråk finns kring Jupukka och Suksivaara. Vidare framkom att en förlängning av GC-väg till Northland Resources AB:s industriområde är önskvärt, att särskilda anordningar för skotertrafik bör utformas samt att hänsyn tas till känsliga myrmarksområden. Skriftliga samråd har hållits med Northland Resources AB:s underentreprenör Cliffton som kommer att genomföra vägtransporterna av malm från gruvan i Kaunisvaara till omlastningscentralen i Svappavaara. Utformningen av parkeringsfickorna längs vägen har skett i samförstånd med underentreprenören. Kontinuerligt samråd ska hållas med berörd sameby i den omfattning som krävs för att förebygga störningar på renskötseln. Åtgärdsförslag utgår från det som framkommit i förutsättningsanalysen för rennäringen berörande hela sträckan Kaunisvaara- Svappavaara. Enligt förutsättningsanalysen kan åtgärder som upprättande av rutiner för informationsutbyte, trafikledning, övervakare (supervisor), siktröjning, stängsling mm bli aktuellt. Samråd har hållits med ledningsägare där önskemål inkom om att GC-vägs terrassering först görs klar innan nya markförlagda kablar till privata hus och belysningsanläggningen grävs ner. Detta för att förenkla markarbeten. Tre stycken nya abonnemang för planerad gång- och cykelväg för belysningen anordnas. Trafikverket kommer att initiera ett utvecklingsprojekt med ny teknik kopplat till rennäringen. Projektet ska utgå från genomförda och pågående liknande projekt inom området med fokus på kunskapsuppbyggnad för samebyarna. Koppling till akademisk institution och universitet är möjlig. Resultat från utvecklingsprojektet kan användas i MaKS projektet samt även i kommande projekt. Förutsättningar att koppla projektet till transportören samt till Trafikverkets intelligenta transport system (ITS) är möjlig. Länstrafiken har delgivits underlag för att kunna uttrycka önskemål om utformning och placering av bussfickor. Vilket har medfört placering av nya busshållplatser. Förslag till gång- och cykelväg har presenterats för barnen som bor i Kaunisvaara i samband med arbetet med Barnkonsekvensbeskrivning. Barnen ställde sig positiva till förslaget och lämnade även information att de både går och rider längs väg 99. Sida 36 av 37

42 Beskrivning, MaKS, Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio, Etappp 1 BD Underlagsmaterial En förstudie finns framtaget för sträckan. Materialet finns tillgängligt på Trafikverkets hemsida, Luleå, den 04 februari Projektledare Gun-Marie Mårtensson Trafikverket Region Nord Sida 37 av 37