Delen väg 395 Lovikka - Palokorva

Transkript

1 Beskrivning, Projekt Malmtransporter, Kaunisvaara-Svappavaara Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio etapp 1 BD BESKRIVNING Projekt Malmtransporter, Kaunisvaara Svappavaara Delen väg 395 Lovikka - Palokorva Pajala kommun, Norrbottens län BD Datum , PÄRM 1(1) UTSTÄLLELSEHANDLING

2 Dokumenttitel: Beskrivning, Projekt Malmtransporter Kaunisvaara - Svappavaara, Delen väg 395 Lovikka - Palokorva Dokumentslag: Arbetsplan, Beskrivning Dokumentdatum: Objekt nr: BD Diarie nr: TRV 2012/64899 Kommun: Pajala kommun Län: Norrbottens län Utgivare: Trafikverket Region Nord, Box 809, Luleå, Kontaktperson: Gun-Marie Mårtensson, Konsult: Vectura Consulting AB, Uppdragsledare: Thomas Sällström Biträdande Uppdragsledare: Susanne Waara-Johansson Deluppdragsledare: Bodil Öhman

3 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund och motiv Förutsättningar Allmänt Trafikförhållanden Olycksstatistik Bebyggelse och markanvändning Miljö- och kulturförhållanden Kommunala planer Ekonomiska förutsättningar Tidigare och pågående utredningar och beslut Förstudie Vägutredning Arbetsplan Kommunala planer Syfte, mål och avgränsningar Arbetsplanens syfte Projektets syfte och mål Transportpolitikens övergripande mål Referensstandard Vägförslaget Arbetsplanens omfattning Trafik Typsektioner Plan- och profilstandard Korsningar och anslutningar Geologi och geoteknik Hydrologi och hydroteknik Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik Broar och andra byggnadsverk Skadeförebyggande åtgärder Barriäreffekter Buller Luftföroreningar Vibrationer... 20

4 Naturmiljö Ekologiska samband Kulturmiljö Landskap Friluftsliv Mark- och vattenföroreningar Skyddsåtgärder under byggnadstiden Övriga väganordningar Beläggning Belysning Driftvändplatser Parkerings- och uppställnings ytor Rastplatser Räcken Skyltar och signaler Vägmarkering Andra åtgärder och anordningar Enskilda anslutnings- och parallellvägar Jord- och luftledningar Kompensationsåtgärder Väghållningsansvar för allmänna vägar Förändring av väghållningsområde Förändring av allmän väg Konsekvenser av vägförslaget Trafiktekniska konsekvenser Trafikmängder Framkomlighet Trafiksäkerhet Trafikekonomi och komfort Trafikantupplevelser och trafikservice Miljökonsekvenser Hälsa och säkerhet Natur- och kulturmiljö Hushållning med naturresurser Allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Konsekvenser för pågående markanvändning Påverkan under byggnadstiden... 30

5 7 Markåtkomst Fastställelseprövning Fastställelsebeslutets omfattning Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Vägområde för allmän väg Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägområde inom detaljplan Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Område med inskränkt drift Område med tillfällig nyttjanderätt Område för enskild väg Kostnader Fortsatt arbete Bygghandling Dispenser och tillstånd Produktion Trafikföring under byggnadstiden Kontroll och uppföljning Sakägare Samrådsredogörelse Underlagsmaterial... 36

6

7 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Sammanfattning I området kring Pajala har gruvbolaget Northland Resources AB två järnmalmsfyndigheter på den svenska sidan. Dessa ligger vid Kaunisvaara ca 25 km norr om Pajala tätort. Trafikökningen förväntas bli stor när gruvverksamheten har full produktion Northland Resources AB och deras underentreprenör Cliffton Mining har fått dispens för malmtrafiken att köra fordon som väger 90 ton. I projektet Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKS) planeras upprustning av det befintliga vägnätet för att klara av den ökade belastningen. En förstudie för väg 395, delen Autio-Tornefors, upprättades under år Sträckan Lovikka-Palokorva ingår som en del i denna. Länsstyrelsen i Norrbotten beslutade att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med arbetsplanen är bland annat att ge väghållaren tillstånd att bygga om vägen och ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt. Redan idag har väg 395 bärighetsskador. Vägens ytstandard och bärighet kommer att försämras kraftigt om inte åtgärder vidtas. Arbetsplanen omfattar en delsträcka av väg 395, ca 6,9 km, som passerar genom Lovikka och Huhtanen. Den aktuella sträckan går till största delen genom moränmark som överlagras av olika tjocka lager med sand. På den sista kilometern samt vissa kortare sträckor har även inslag av silt ovan moränen. Ungefär tre kilometer av sträckan går genom bebyggelse och är belägen på moränhöjderna. Moränen utgörs i huvudsak av sandig siltmorän eller siltig sandmorän. Den befintliga vägen följs. Vägen breddas från 6,2 6,8 m till 7,5 8 m och blir fortsättningsvis belagd. Genom Lovikka anläggs en gång- och cykelbana på östra sidan av vägen. Sex busshållplatser med plattform föreslås i Lovikka. Nya parkeringsplatser anläggs som blir ca 100 meter långa och som mest 5 m breda. Arbetsplanens miljökonsekvensbeskrivning (MKB) godkändes den 26 februari 2013 av Länsstyrelsen i Norrbotten. För vattendragen har en förutsättningsanalys för hela Natura 2000-området Torne och Kalix älvar genomförts. Där bedöms att om skyddsåtgärder genomförs, i detta fall i Pussujoki, kommer inte betydande påverkan att uppkomma. Därför har projektet inte bedömts kräva Natura 2000-tillstånd. En kulturhistorisk lämning, en fyndplats för nordnorrbottniskt redskap, finns 20 m från vägen i Lovikka. Strax norr om Pussujoki samt mellan Lovikka och Huhtanen finns tjärdalar. Effekt/konsekvens? Renskötsel förekommer i hela området som ligger inom Sattajärvi koncessionssameby. Effekt/konsekvens? Projektet innebär en väsentlig ombyggnad. Arbetsplanen omfattar därför bullerskyddsåtgärder med målet att inte riktvärdena för väsentlig ombyggnad ska överskridas. Bullerskärmar (plank) är en åtgärd som övervägs i första hand, eftersom de dämpar ljudnivån både utomhus och inomhus. Konsekvenserna avseende buller bedöms som måttliga. Projektet kan få lokalt stora konsekvenser för landskapsbild på grund av den förändrade karaktären som gång- och cykelbanan samt bullerskärmarna medför i främst Lovikka. Sida 1 av 38

8 För kulturmiljön genom Lovikka får projektet måttliga konsekvenser på grund av bullerskärmarna. Vägen byggs om till största del i befintligt läge och förhållandet till omgivande landskap förändras inte. För trafikanterna kommer vägen upplevas större än idag, i och med att vägen och vägområdet blir bredare. En utterpassage planeras vid Pussujoki. Därmed minskar konsekvenserna för arten. Dispens kommer att sökas från artskyddsförordningen då projektet kommer att störa den fågellokal som finns i närheten av Lovikka. Tillkommande vägområdet för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar ca 6,6 ha varav ca 1,2 ha är inskränkt vägrätt. I arbetsplanen föreslås att ca 0,5 ha mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Dessa områden finns markerade på planritningarna. Områdena kan komma att användas som uppställningsytor och tillfälliga upplag. Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden. Områdena kommer att dokumenteras innan byggstart och återlämnas i ett sådant skick att de kan användas på ett likartat sätt som före ianspråktagandet. Den kalkylerade totalkostnaden för denna etapp i vägprojektet uppgår till ca 58,4 Mkr enligt 2012 år prisnivå se bifogad sammanställning. Sida 2 av 38

9 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Bakgrund och motiv I området kring Pajala finns fyndigheter som är intressanta ur ett gruvperspektiv. Vid Kaunisvaara, beläget 25 km norr om Pajala, har Northland Resources AB påbörjat uppbyggnaden av gruvverksamhet. Järnmalmskoncentratet kommer att transporteras på lastbil mellan Kaunisvaara och Svappavaara, där det omlastas för vidare transport längs järnväg till Narviks hamn. De befintliga vägarna som är aktuella för transporterna är väg 99, 395, E45 och E10. Ambitionen är att det 2013, ska finnas en fungerande transportlösning. Väg 395 mellan Lovikka och Palokorva är smal och har redan idag bärighets- och tjälskador. Den kommande ökningen av tunga transporter med anledning av malmtransporter medför att trafikmiljön är otrygg för oskyddade trafikanter. En vägplan upprättas för Genväg Kaunisvaara - Junosuando. Ett av syftena med Genvägen är att malmtransporter och arbetspendling till och från Kaunisvaara ska gå på den nya vägen. Det för med sig att denna trafik flyttas över från väg 395 när Genvägen tas i bruk. Det beräknas ske år Arbetsplanen är upprättad med utgångspunkt att Genvägen kommer att anläggas. 2.1 Förutsättningar Allmänt Väg 395 går från Autio (väg 99) till Vittangi (väg E45) och är en primär länsväg. Den är belagd och har bärighetsklass 1 (BK1) vilket innebär att all trafik som är tillåten på allmänna vägar får trafikera den. Vägen är av riksintresse för kommunikation. Denna arbetsplan behandlar väg 395 från söder om Lovikka till strax norr om Huhtanen. Sträckan är ca 6,9 km lång. Området ligger i Pajala kommun i Norrbottens län. Längs sträckan finns småorten Lovikka och bebyggelse i Huhtanen. Ingen tätort finns på sträckan. På sträckan för arbetsplanen är den befintliga vägbredden 6,2 6,8 meter och aktuell hastighet är 90 km/h, utom i Lovikka där den varierar mellan km/h, se Figur 1. Till väg 395 ansluter dels skogsbilvägar och dels enskilda vägar till bebyggelse. De namnsatta vägarna är Byavägen, som går i en slinga genom Lovikka och har två anslutningar mot väg 395. Sadiovägen som går genom bebyggelse och sedan blir skogsbilväg. Erikas väg som går till bebyggelse. Kirakkaniemivägen som går till fritidsbebyggelse. Skoterleder finns i området Trafikförhållanden Enligt Trafikverkets mätning år 2009 är trafikmängden på väg 395 inom arbetsplanen 480 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT), var av 70 fordon är tung trafik. Väg 395 är en transportled för farligt gods. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som är så beskaffade att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. Sida 3 av 38

10 Figur 1 Karta målpunkter och barn och vuxnas rörelsemönster i byarna. Upplevda farliga platser och påoch avstigningsplatser för skolskjuts och kollektivtrafik. Kartan visar även befintliga förhållanden i trafikmiljön. Sida 4 av 38

11 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Trafikverket har gjort stickprovsmätningar under år 2012 för att kontrollera hur trafikmängderna ökar. Uppgifterna är preliminära och kan inte helt likställas med mätvärdet ÅDT. De visar att trafikmängderna har ökat på grund av gruvverksamheten. Preliminära trafikmängder för denna del av väg 395, är 760 fordon per årsmedeldygn (ÅDT), varav 16 % var tung trafik. Oskyddade trafikanter och kollektivtrafik Rörelser till fots, spark, cykel, moped, skoter m.m. sker inom och mellan byarna Lovikka och Huhtanen, med flest rörelser inom Lovikka, se Figur 1. Promenader och annan form av fysisk aktivitet längs väg 395 är en del av invånarnas rörelsemönster. En vanlig runda för rekreation är att gå eller cykla längs Byavägen samt väg 395. Man rör sig till och från övriga byvägar, Sadiovägen, Erikas väg samt Kirakkaniemivägen. Viktiga målpunkter är boendemiljöerna, samlingslokalen Gläntan, fotbollsplan samt busshållplatser. De oskyddade trafikanternas rörelsemönster längs vägen har kartlagts via barnkonsekvensanalysen i förstudieskedet samt genom att deltagare på sakägarmötet berättat och ritat in sina rörelsemönster på kartor. I Lovikka finns hållplatser för Länstrafikens busslinjer 46, 51, 53 och 525. Antal påstigande per år framgår av tabell, (statistiken gäller år 2011, källa Länstrafiken). Linje 46 går mellan Gällivare och Pajala via Anttis och 67 % av de resande är skolelever. Sträckan trafikeras med tre dubbelturer på vardagar och en dubbeltur på söndagar. Linje 51 går mellan Kiruna och Pajala via Vittangi. Sträckan trafikeras med en dubbeltur per dag mellan Pajala och Vittangi under vardagar. 11 % av de resande är skolelever. Linje 53 går mellan Kiruna och Pajala samt vidare mot Haparanda. Sträckan trafikeras med en dubbeltur per dag vardagar och söndagar. 23 % av de resande är skolelever. Linje 525 går mellan Anttis och Junosuando. Sträckan trafikeras med två dubbelturer på skoldagar. 97 % av resenärerna är skolelever. Hållplats Linje 46 Linje 51 Linje 53 Linje 525 Lovikka Tabellen visar antalet påstigande i Lovikka under ett år, samt vilka linjer de reser med. Busshållplatser med väderskydd finns i Lovikka, se Figur 1. Bussarna stannar på ett flertal platser längs sträckan, där det finns avstigande eller påstigande. Belysning saknas på vissa av- och påstigningsplatser. Den södra hållplatsen består av fickhållplatser som på vägens högra sida har väderskydd. Dessa används inte utan bussen stannar istället vid den södra anslutningen av Byavägen, antingen på anslutningen eller på väg 395 mitt emot anslutningen. Vid den norra anslutningen till Byavägen finns ett väderskydd inne på gården vid Lovikkavanten och på vänster sida är hållplats markerad med stolpe vid anslutningen som bl.a. leder till samlingslokalen Gläntan. Hållplatsen vid Erikas väg är idag fickhållplatser. På den högra sidan av vägen finns ett väderskydd. Barnperspektivet Barnen kör moped, cykel och promenerar längs väg 395 på hela sträckan där det finns bebyggelse. Äldre barn upplever inga problem att röra sig längs vägen idag. Yngre barn upplever väg 395 som smal och läskig vid promenader. En elev tror att ökad trafik kommer att påverka boendemiljön och buller. Sida 5 av 38

12 Barnen i Lovikka går i skola både i Junosuando och i Pajala vilket innebär att skolskjutsar går både norrut och söderut längs väg 395. För barnen som reser till Junosuando skola stannar alltid skolskjutsen på den sida av vägen där de bor, den kör in på anslutningen till barnens gård då de hämtas och lämnas med särskilt upphandlad skolskjuts. Båda barnen som går i skola i Pajala måste korsa väg 395 för att kliva på bussen när de åker till skolan, eftersom det åker med den reguljära kollektivtrafiken. Detta gör att det yngre barnet inte kan gå ensam till och från bussen. På väg hem från skolan kliver barnet av på samma sida som hennes hus ligger på. Hastigheten vid den hållplatsen är idag 80 km/h. Konfliktpunkter I Lovikka samt i Huhtanen finns ett sextiotal direkta anslutningar från fastigheter med bostadshus. Dessutom fem enskilda vägar som ansluter till ett flertal fastigheter med bostadshus. Det finns ett tjugotal ägovägar som ansluter till skogs och åkermark. Vid anslutningarna kan det bli konflikter mellan svängande fordon och fordon som kör på väg Olycksstatistik Utdrag ur STRADA, informationssystem för olyckor och skador, visar att det under de senaste 10 åren inte har rapporterats någon olycka inom området för arbetsplanen Bebyggelse och markanvändning Lovikka är en småort som tillhör Pajala kommun och år 2011 (SCB-statistik) bodde 86 personer på orten, varav 16 var barn och 36 personer var äldre än 65 år. Det finns ingen separat befolkningsstatistik för Huhtanen. I Lovikka finns en byagård, Gläntan, med fotbollsplan och tennisplan i anslutning. Vid och på Torneälven förekommer friluftsliv i form av t.ex. skid- och skoteråkning, bär- och svampplockning, jakt och fiske. Större del av service och handel ligger i kommunens centralort Pajala. Här finns även förskolor, Smedsskolan (F-3), Centralskolan (4-9), gymnasiet Laestadiusskolan, idrottsplatser och vårdcentral. I tätorten Junosuando finns skola F 9 med badhus samt service i form av affärer och distriktssköterskemottagning. Det saknas kommunala vattenledningar inom området för arbetsplanen. De spillvattenledningar som Trafikverket fått kännedom om finns i Lovikka vid 55/400-55/500. De redovisas på ledningsritning 2 22 T I Lovikka finns belysning med byhattarmatur på väg 395 högra sida, mellan 54/550-58/000. Högspänningsledningar och teleledningar finns inom arbetsplansområdet, liksom optofiberkablar Miljö- och kulturförhållanden För en utförligare beskrivning av miljö- och kulturförhållanden samt kartor se bilagd miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Kartor med Skadeförebyggande åtgärder samt konsekvenser av vägförslaget redovisas i avsnitt 4 respektive avsnitt 6. Riksintressen och Natura 2000-områden Torneälven är av riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt MB 3 kap 6. Älven med käll- och biflöden är riksintresse och nationalälv enligt MB 4 kap 6 samt Natura 2000-område. Natura 2000-områden har skydd enligt MB 7 kap 27 samt är riksintressen enligt MB 4 kap. 8. Pussujoki är ett biflöde som vägen korsar och som ingår i Natura 2000-området. Sida 6 av 38

13 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Väg 395 är av riksintresse för kommunikationer, som en väg av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Området kring Lovikka och söderut utgör riksintresse för rennäringen. Landskap Landskapet är flackt och domineras av tallskog med inslag av björk. Torneälven är ett dominerande landskapselement på sträckan och har stora värden för upplevelsen av landskapet. I Lovikka finns småhus- och fritidshusbebyggelse och småskalig delvis brukad odlingsmark längs vägen. De öppna markerna är värdefulla för landskapsbilden genom att ge variation i ett annars skogsdominerat landskap. Det lokala kännetecknet lovikkavanten finns i en glasmonter vid hembygdsgården och syns från vägen. I Huhtanen ligger alla hus längs väg 395, en del ganska högt i landskapet. Vägen är anpassad till landskapets former. Bankar och skärningar förekommer i liten omfattning. Vägslänterna har oftast vegetation ända fram till körbanan. Naturmiljö Torneälvens vattensystem är av riksintresse för naturvård enligt miljöbalken 3 kap 6 och utgör en del av Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. Torneälven är en av de få stora oreglerade älvarna med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. Flera arter och naturtyper som ska skyddas enligt Natura 2000-direktiven finns representerade. Torneälven berörs inte direkt av arbetsplanen men biflödet Pussujoki passerar under väg 395 i södra delen av området. I en inventering av vägtrummor och broar i Pajala som länsstyrelsen genomfört framgår att trumman över Pussujoki inte utgör vandringshinder för fisk. Utter förekommer på många håll inom älvsystemet och utter kan röra sig över långa sträckor innebär att det är mycket troligt att utter kan förekomma i Pussujoki, vilket bekräftats av lokalbefolkningen. Trumman över Pussujoki är inte utteranpassad. Väg 395 har artrika vägkanter på delen genom Lovikka enligt Trafikverkets inventering. Förekommande arter är: låsbräken, prästkrage, ängsskallra, daggkåpa, smörboll, fjällvedel och säterfryle. Vad gäller djurlivet i området så förekommer här troligen den nordliga taigans alla vanliga arter. Bland allmänna skogsarter i området kan nämnas älg, björn, räv, mård, hare och ekorre. En förutsättningsanalys avseende vilda djur har gjorts för hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara i projektet. Av analysen framgår att älgstammen i området ökar. Vandringsälg rör sig vintertid längs hela den aktuella sträckan. Boende har uppgett att ett viltstråk går genom Lovikka och flera trafikolyckor med älg har rapporterats i Lovikka. En fågelinventering har genomförts för hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara, med fokus på rödlistade arter och arter som pekas ut i artskyddsförordningen. De vegetationsrika bakvattnen i Torneälven i Lovikka har utpekats som en relativt viktig rastlokal för vadare och änder som hyser höga värden för fågellivet både under häckningssäsongen och under våren Även naturvärden har inventerats. Inventeringen omfattar skrivbordsanalyser och fältinventeringar med fokus på känsliga miljöer och arter, och gäller både naturtyper, växter och djur. För denna arbetsplan finns inga utpekade områden från denna inventering. Sida 7 av 38

14 Kulturmiljö Lovikka är en välbevarad jordbruksby med ett välhävdat odlingslandskap. Lovikka pekas ut i länets kulturmiljöprogram. I byn finns kulturhistoriskt värdefulla byggnader som aittor, tornedalsgårdar, timrade uthus och lador. Området är ett klass I objekt för bevarandeprogrammet för odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Klass I objekt har högsta natur och kulturvärden. En sedan tidigare känd kulturhistorisk lämning, en fyndplats för nordnorrbottniskt redskap, finns 20 m från vägen i södra delen av Lovikka. Strax norr om Pussujoki samt mellan Lovikka och Huhtanen finns två kulturhistoriska lämningar i form av tjärdalar, som upptäckts i samband med den särskilda arkeologiska utredningen. Tjärdalen strax norr om Pussujoki ligger ca 10 m från vägen utanför vägområdet för arbetsplanen. Tjärdalen mellan Lovikka och Huhtanen ligger kant i kant med vägen och är delvis bortschaktad i vägskärning. Rekreation och friluftsliv Torneälven är i sin helhet av riksintresse för friluftsliv (MB 3:6). I området förekommer friluftsliv i form av t.ex. skid- och skoteråkning, bär- och svampplockning, jakt och fiske. I anslutning till byagården i Lovikka, Gläntan, finns en fotbollsplan och tennisplan. Mellan Lovikka och Huhtanen finns en båtavställningsplats ner mot Torneälven. I övrigt finns inga anläggningar för friluftsliv intill vägen. Boendemiljö Vägen passerar bostadshus i Lovikka och Huhtanen. Många av husen ligger i direkt anslutning till vägen och de flesta tomter har egen utfart mot väg 395. Trafiken kan orsaka störningar och otrygghet för boende och för oskyddade trafikanter som rör sig längs vägen. Sådana problem bedöms i nuläget vara av liten omfattning då trafiken är sparsam. I både Lovikka och Huhtanen har en bärighetsutredning utförd av Road scanners visat att störande vibrationer i boendemiljöer kan befaras. Rennäring Rennäringen är en arealkrävande verksamhet som med stöd ibland annat folkrätt och rennäringslagen ger samebyarna rätt att bedriva sin näring. Den befintliga vägsträckningen inom MaKS-projektet passerar genom områden där ett flertal samebyar bedriver sin verksamhet. För att fånga upp och beskriva rennäringens förutsättningar i området har en förutsättningsanalys för rennäringen genomförts i projektet. Resultatet av förutsättningsanalysen är dels de faktiska förutsättningar som samebyarna har för sin verksamhet idag och dels ett avstamp i fortsatt arbete för att gemensamt med samebyarna, under projektets genomförande, arbeta fram rutiner och arbetssätt för att minimera påverkan som kan hota samebyns verksamhet långsiktigt. Renskötsel förekommer i hela området som ligger inom Sattajärvi koncessionssameby. Området nyttjas som vinterland (januari-mars). Vägen går genom ett område av riksintresse för Sattajärvi koncessionssameby. En flyttled går väster om väg 395, 1-2 km från vägen, flyttleden utgör en del av riksintresset. Inga korsningspunkter med väg 395 förekommer längs aktuell sträcka. På hela västra sidan av vägen finns ett nyckelområde för samebyn med goda vinterbetesmöjligheter och sammanhängande lavskogar. Samebyn har i samråd pekat ut extra problematiska sträckor men ingen av dessa sträckor ligger inom denna arbetsplan. Samebyn påverkas av skogsbruket, där skötselmetoderna innebär att renens huvudföda lavarna minskar. Samebyn upplever också problem med det rörliga friluftslivet som jakt och skoteråkning. Sida 8 av 38

15 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Vattenförekomster Från Lovikka sträcker sig en grundvattenförekomst (SE ) åt sydöst, längs med älven och under vägen. Grundvattenförekomsten ligger i sand och grus, har god kvantitativ status och är oklassad avseende kvalitet. Torneälven och biflödet Pussujoki (som vägen korsar) är ytvattenförekomster med fastställda miljökvalitetsnormer. Både ekologisk och kemisk status (exklusive kvicksilver) är god för båda. En noggrannare inventering av enskilda brunnar ska ske under bygghandlingsskedet. Grävda brunnar finns oftast inte registrerade hos någon myndighet. Enligt SGUs brunnsarkiv finns det inga dricksvattenbrunnar längs vägen. I brunnsarkivet redovisas i första hand borrade brunnar i berg. För ytterligare miljö- och kulturförhållanden se kapitel 6 Konsekvenser av vägförslaget och bilagd miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunala planer Pajala kommun har en översiktsplan antagen den 14 juni Ett tillägg till översiktsplanen för LIS-områden antogs den 18 juni Arbetsplanen är förenlig med översiktsplanen. Arbetsplanen ligger utanför detaljplanelagt område Ekonomiska förutsättningar Projektet finansieras av Trafikverkets bärighetsanslag. 2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut Förstudie Trafikverket upprättade en förstudie för sträckan väg 395 Autio-Tornefors år Sträckan Lovikka-Palokorva ingår som en del i denna. Samråd har hållits enligt miljöbalken. Trafikverket har redan i förstudien utökat samrådskretsen till berörd allmänhet, kommun, myndigheter och organisationer eftersom projektet medför betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Norrbotten beslutade att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan I förstudien togs ett flertal tänkbara åtgärder fram och analyserades enligt fyrstegsprincipen. Åtgärderna samlades ihop till två jämförbara alternativ, som utvärderas mot nollalternativet (endast normal drift och underhåll). Alternativ 1, upprustning befintlig sträckning med fullständiga bärighets- och breddningsåtgärder av befintlig väg och gång- och cykelåtgärder i byarna längs vägen, t.ex. Lovikka. Alternativ 2, upprustning befintlig sträckning, med enklare gång- och cykelåtgärder samt nybyggnation av genväg. Trafikverket beslutade att driva projektet vidare enligt alternativ 2, med beslut om att bygga en genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando, och ta fram arbetsplaner för åtgärder enligt förstudiens förslag Vägutredning Enligt vägplaneringsprocessen drivs inte projektet vidare i en vägutredning då det inte innehar flera alternativa sträckningar. Sida 9 av 38

16 2.2.3 Arbetsplan Arbetsplanen har upprättats efter samråd (se vidare kapitel 11). Efter samrådet upprättades MKB, som godkändes av länsstyrelsen den 26 februari Vid framtagandet av arbetsplanen har följande lösningar utretts: Vilket håll vägen kan breddas åt för att ge den bästa bärigheten åt vägen, samtidigt som intrång minimeras. Olika möjliga lösningar för att skapa säkra förhållanden för gående och cyklister i Lovikka har utretts. På sakägarmötet redovisades ett förslag med breddning av befintlig väg till 8 m för att rymma vägrenar med en bredd av 0,75 m. Allmänheten i Lovikka lyfte frågan om det var möjligt att istället anlägga en gång- och cykelbana avskild med kantsten, med en bredd av 1,5 m. Trafikverket har utrett frågan vidare och i arbetsplanen har arbetats in en sådan lösning, vilket presenteras under vägförslaget. Motivet är att skapa en säker väg för gående, framför allt under den period av ca fem år som det går malmtransporter på väg Kommunala planer Arbetsplanen är förenlig med Pajala kommuns översiktsplan. Inga befintliga detaljplaner påverkas av arbetsplanen. Det behöver inte heller upprättas några nya detaljplaner för att kunna genomföra arbetsplanen. Sida 10 av 38

17 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Syfte, mål och avgränsningar 3.1 Arbetsplanens syfte Syftet med arbetsplanen är att: Ge väghållaren tillstånd att bygga vägen Ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt Reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.2 Projektets syfte och mål I området kring Pajala har gruvbolaget Northland Resources AB två järnmalmsfyndigheter på den svenska sidan. Dessa ligger vid Kaunisvaara ca 25 km norr om Pajala tätort. Gruvorna är under uppstart och planeras att ha full produktion Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara (MaKS) I projektet Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKS) planeras upprustning av det befintliga vägnätet. Denna beskrivning hör till en arbetsplan som är en del av MaKS-projektet. Projektet omfattar väg 99 mellan Kaunisvaara och Autio, väg 395 från Autio till Vittangi, E45 från Vittangi till Svappavaara och vidare E10 fram till omlastningsstationen till järnväg i Pitkäjärvi väster om Svappavaara. Sträckan delas upp i ca 20 etapper, där arbetsplaner och bygghandlingar kommer att tas fram succesivt under Ombyggnad av etapperna på väg E45 har påbörjats I tätorterna Masugnsbyn och Vittangi samt eventuellt också i Junosuando planeras förbifarter i nya sträckningar för att minska malmtransporternas störningar för boende och samhällsfunktioner. En helt ny väg planeras från Kaunisvaara rakt västerut till Junosuando. Denna genväg förkortar transportsträckan betydligt och medför att väg 99 och väg 395 öster om Junosuando bara kommer att användas för malmtransporterna under några år Transportpolitikens övergripande mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Med utgångspunkt från det transportpolitiska målet har projektmålen grupperats under Funktion, Hänsyn och Ekonomi. Funktion Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Projektmål Samhällsutveckling En attraktiv boendemiljö och ett positivt företagsklimat har medfört ökade förutsättningar för att företag etableras och utvecklas och bidrar till den kommunala och regionala utvecklingen. Projektmål Genomförandetid Säkerställa malmtransporter 2013 och att identifierade åtgärder genomförs enligt överenskomna tidplaner. Sida 11 av 38

18 Projektmål Funktion Transportlösningarna fyller såväl näringslivets som övriga samhällets behov i närtid och möjliggör långsiktigt kostnadseffektiva och robusta gods- och persontransporter. Hänsyn - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Projektmål Klimat och resurseffektivitet Söka klimatneutrala och resurseffektiva transportlösningar genom en ständig optimering av infrastruktur och transportteknik. Projektmål God hälsa Transportlösningar bidrar till människors goda hälsa tack vare ett tryggt samhälle, god boende- och levnadsmiljö och möjligheter till medinflytande längs sträckan Kaunisvaara Malmbanan och Pajala med omnejd. Projektmål Natur- och kulturmiljö Natur- och kulturmiljö med höga värden i berörda områden ska så långt som möjligt bibehålla sina kvaliteter och ha förutsättningar för att utvecklas och synliggöras. Projektmål Trafiksäkerhet Både resenärer och boende har en säker trafikmiljö under såväl byggtid som drift av transportsystemet. Ekonomi Transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt lönsam och långsiktigt hållbar. Projektmål Kostnad Såväl investerings/åtgärdskostnad som drift- och underhållskostnad ska vara kostnadseffektiva och acceptabla på kort sikt. Projektmål Samhällsekonomi Åtgärderna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara. 3.3 Referensstandard Vägförslagets referenshastighet är 100 km/h för väg 395 och genom Lovikka 60 km/h. Sida 12 av 38

19 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Vägförslaget Figur 2 Arbetsplanens omfattning Sida 13 av 38

20 4.1 Arbetsplanens omfattning Arbetsplanen behandlar väg 395 söder om Lovikka till strax norr om Huhtanen, se Figur 2. Ombyggnaden startar i sektion 53/650 med breddning av befintlig väg från 6,5 m till som mest 8 m. På sträckan genom Lovikka anläggs en 1,5 m bred gång- och cykelbana avskild med kantsten. Sträckan avslutas i sektion 60/590. Se även ritning 2 22 T 01 01, översiktsplan. Beteckning Sträcka Längd Vägbanans bredd Väg 395 Lovikka- Palokorva Slitlager 6940 m 6,75-8 m Belagd Anmärkning 4.2 Trafik Trafikökningen förväntas bli stor när gruvverksamheten har full produktion år På det allmänna vägnätet med den högsta bärighetsklassen BK1 är det tillåtet att köra fordon som väger 60 ton. Northland Resources AB och deras underentreprenör Cliffton Mining har fått dispens för att köra fordon som väger 90 ton för malmtransporter. Detta kommer att bidra till effektivare, säkrare och miljövänligare transporter. Avstånden mellan dispensfordonen ska vara minst fyra minuter. Dispensen gäller ett år i taget. En prognos för den ökade trafiken till år 2015 är att det på väg 395 färdas ca 1195 fordon per dygn (ÅDT) varav ca 505 är lastbilar. Prognosen bygger på uppgifter från Northland Resources AB vad gäller antalet anställda i gruvverksamheten samt antalet malmtransporter per dygn. En osäkerhet i prognosen är var arbetarna kommer att bo. Det antagande som gjorts är att en stor del kommer att bo i tätorterna Pajala och Junosuando, men att det även kommer att arbetspendla personal från småorter längs vägen samt från Kiruna och andra angränsande orter. När Genväg Kaunisvaara-Junosuando tas i drift är prognosen att trafiken åter minskar på väg 395 och att det färdas ca 460 fordon per dygn varav ca 60 är lastbilar, d.v.s. att trafikmängden blir ungefär lika stor som idag. Trafikprognos för år 2030 är att det på väg 395 färdas 500 fordon per dygn (ÅDT) varav 100 är lastbilar. Detta under förutsättning att genvägen är i drift samt att gruvverksamheten pågår i Kaunisvaara. Trafikverket har ansökt om förändring av gällande hastighet i Lovikka. Det rör en 1525 m lång sträcka mellan 55/910 och 57/435 där hastigheten kan komma att ändras från 80 km/h till 60 km/h. Länsstyrelsen för Norrbottens län fattar beslut om eventuell hastighetsförändring. 4.3 Typsektioner Säkerhetszoner enligt VGU för ÅDT <2000 fordon samt 100 km/h utanför byarna. Se även ritning typsektion 2 22 T Sida 14 av 38

21 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Tabell 1 Typsektioner för väg 395 Beteckning Sträcka Referens hastighet Väg /650-54/320 58/100-60/640 Väg /320-54/750 57/420-58/100 Körbana Vägren Sidoområde m 0,25 m Innerslänt 1:3, Ytterslänt 1: ,5 m 0,75 m Innerslänt 1:3, Ytterslänt 1:2. Väg /750-55/ m V 0,25 m, H 0,5 m mot kantsten Väg /560-57/ ,5 m V 0,25 m, H 0,5 m mot kantsten Innerslänt 1:3, Ytterslänt 1:2. Innerslänt 1:3, Ytterslänt 1: Plan- och profilstandard Plan- och profilstandarden är vald utifrån referenshastighet 100 km/h utanför byarna och 60 km/h genom byarna. Väggeometrin, d.v.s. vägens linjeföring i sidled och höjdled följer i stort sett befintlig väg. Väglinjen är anpassad för att minimera intrång på den tomtmark som finns vid vägen. Anpassning är även gjord för att breddningen inte ska påverka Torneälven. I höjdled är väglinjens profil anpassad så att det ska vara möjligt att förstärka vägen så att den klarar dispensfordon med totalvikt 90 ton. Vid tomtmark är förändringen av profilhöjden anpassad för att minska påverkan på anslutningar. Tabell 2 Plan- och profilstandard Beteckning Väg km/h Väg km/h Minsta horisontalradie (m) Minsta konkava vertikalradie (m) Minsta konvexa vertikalradie (m) ,43 Största lutning längdled (%) ,37 Väg km/h ,14 Väggeometrin uppfyller kraven enligt Vägar och gators utformning med följande kommentar. 500 m horisontalradie är den minsta godtagbara horisontalradien i 100 km/h om en väg byggs om i befintlig sträckning. 4.5 Korsningar och anslutningar Byavägen i Lovikka är den största enskilda vägen som ansluts på sträckan. Tabell 3 Korsningar, anslutningar. Beteckning Sektion Typ Anmärkning Lovikka GA:1 Byavägen 55/720 A5 Anslutningen utformas för att underlätta in- och utfarter för långa transporter Sida 15 av 38

22 Det finns ett antal ägovägar och privata anslutningar mot väg 395, dessa anpassas till höjden på färdig väg och utformas enligt Detalj enskilda anslutningar illustrerad på ritning 222T0402. Ändrade anslutningar pga. uppsättning av bullerplank kommer att ske på ett flertal fastigheter se planritningar. Spärrning av anslutningar är förslag som formellt inte ingår i arbetsplanen. Beslut om spärrning måste tas av väghållningsmyndigheten Trafikverket Region Nord i särskild ordning. Förändringar av enskilda anslutnings- och parallellvägar hanteras under avsnitt Geologi och geoteknik Den aktuella sträckan går till största delen genom moränmark som överlagras av olika tjocka lager med sand. Sista km samt vissa kortare sträckor under vägen har även inslag av silt ovan moränen. Längs sträckan som är ca 7 km lång går ca 3 km genom bebyggelse och är belägen på moränhöjderna. Moränen utgörs i huvudsak av sandig siltmorän eller siltig sandmorän. I svackorna mellan moränhöjderna återkommer myr- alternativt våtmarksområden med torv som ytligt jordlager. Torv har påträffats i fem olika områden och dess mäktighet i obelastat område varierar mellan 1,5 2,1 meter. På tre av dessa myrar uppgår vägbanken till mellan 2,5 3,5 meter. För mer detaljerad beskrivning, se tekniskt PM geoteknik. 4.7 Hydrologi och hydroteknik För att förlänga vägarnas livslängd och öka bärigheten är det viktigt att dräneringen av vägen fungerar. Ombyggnationen av vägen medför ökad belastning på existerande utloppsdiken och vägtrummor, dessa kommer därför att kontrolleras och åtgärdas vid behov. Det som kontrolleras är att diken och trummor fungerar d.v.s. har rätt lutning, att det inte är ansamlingar av material som hindrar vattnet samt att trumman är i nivå med diket. Diken görs generellt 1,3 meter djupa från vägkant och 0,3 meter under överbyggnad. Befintlig avvattning är dock bitvis mycket bristfällig varvid nya trummor anläggs samt befintliga trummor och utloppsdiken åtgärdas genom rensning och nya nivåer för ledningsgångar. Utloppsdiken leder ut mot Torne älv. På sträckor där det är kantsten, d.v.s. där gång- och cykelbana byggs, och där vägbanan lutar mot den, sker avvattningen via dagvattenbrunnar. De placeras på vägbanan med m mellanrum. Dagvattnet samlas upp i dagvattenledning och leds ut i utloppsdike vid vägens lågpunkter. Diket har på några sträckor utformats grundare för att minska intrång på tomtmark, särskilt på ställen där hus finns nära vägen. I de fallen är dikesdjupen i nivå med terrass eller lägre. Undergrunden utgörs i dessa fall till största delen av sand eller sandmorän och ytterligare åtgärder än de öppna dikena bedöms inte vara nödvändiga. Vid km 57/300 redovisas i arbetsplanen att vänster dike utförs i nivå med utskiftningsdjup för tjäle. Höger dike blir grundare eftersom det finns ett bostadshus ovan den aktuella bakslänten att ta hänsyn till. Det tillgängliga dikesdjupet är tillräckligt för att avvattna terrassen på höger sida. Längslutningen samt det vänstra diket förväntas ta hand om vattnet i det utskiftade materialet. Sida 16 av 38

23 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD På sträckan mellan km 60/150-60/280 ligger vägen på skrå med skärningsslänt till vänster och bankslänt mot Torne älv till höger. Sträckan är drabbad av stora tjällyft som dessutom har stora differenser i tvärled. Detta tros bero på siltigt innehåll i underbyggnaden samt en ojämn grundvattenprofil i vägens tvärled. Möjligheterna till avvattning av terrass med öppna diken åt vänster förhindras av byggnader bakom släntkrön. Istället sker avvattningen genom ett stensatt dike till ett djup av en meter under ny terrass samt med en dräneringsledning i botten. Det stensatta diket med dräneringsledning mynnar sedan ut i ett öppet dike. Spolbrunnar för dräneringen anläggs med 80 meters mellanrum. 4.8 Kollektivtrafik I Lovikka anläggs sex busshållplatser, tre för vardera riktningen, se Figur 2. Vid samråd med personer bosatta i byn samt med Länstrafiken har det kommit fram önskemål att den sydliga hållplatsen flyttas till den södra anslutningen av Byavägen. Redan idag väljer bussen att stanna vid korsningen och inte vid den sydliga hållplatsen. Önskemålet har arbetats in i arbetsplanen. Övriga hållplatser blir i ungefär samma läge som idag. Busshållplatserna utformas som fickhållplatser för att bussen ska kunna svänga av körbanan vid på- och avstigning, se typritning 2 22 T Lösningen ökar framkomligheten för övrig trafik och förbättrar trafiksäkerheten. De förbättrar också förhållandena för väntande bussresenärer och är särskilt viktigt då barn använder hållplatserna. Antalet påstigande i Lovikka är mellan 1-20 personer per dag. Det gör att busshållplatserna förses med plattform och bänk med armstöd. Att hållplatsen har plattform är särskilt viktigt för barn, funktionshindrade och äldre. Alla tre hållplatslägen kommer att användas av barn de närmsta åren för skolskjuts till Pajala. Det bor många äldre personer i Lovikka vilket också motiverar plattform. Väderskydd placeras på plattformen för att öka biltrafikanternas förståelse och acceptans för den skyltade hastigheten. Plattformen blir belyst. Busshållplatsernas placering framgår av planritningar 222T Tabell 4 Busshållplatser. Sektion Sida Plattform Belysning Väderskydd vänster Ja Ja Ja höger Ja Ja Ja höger Ja Ja Ja vänster Ja Ja Ja vänster Ja Ja Ja höger Ja Ja Ja 4.9 Gång- och cykeltrafik Genom Lovikka by på väg 395 östra sida, (på sträckan 54/750-57/420), anläggs en 2,7 km lång gång- och cykelbana med bredden 1,5 m. Den blir belagd och separeras från vägbanan med kantsten. Eftersom gång- och cykelbanan är enkelsidig finns behov av att passera väg 395 på många platser, vilket kan ske vid de enskilda anslutningarna, där Sida 17 av 38

24 kantstenen är nedsänkt. Vid ändarna av gång- och cykelbanan, samt vid busshållplatserna och samlingslokalen Gläntan är passagebehovet något större. Dessa platser får förstärkt belysning och nedsänkt kantsten. Gång- och cykelbanan är 1,5 m bred vilket gör det möjligt för en person att gå med gott utrymme. Två personer kan gå i bredd med begränsat utrymme. Vid möte krävs att den ena trafikanten står stilla och flyttar sig åt sidan. Det är acceptabelt med tanke på den låga strömmen gående och cyklister i Lovikka, givet antalet människor som bor i småorten. Valet av placering av gång- och cykelbanan beror på att flest människor i Lovikka bor på den östra sidan av vägen. I utkanterna av Lovikka där vägbredden blir 8 meter (på sträckan 54/320-54/750, 57/420-58/100), är gående och cyklister hänvisade till att färdas på vägrenarna som blir 0,75 meter breda Broar och andra byggnadsverk Inga broar eller byggnadsverk måste nyanläggas eller byggas om Skadeförebyggande åtgärder Barriäreffekter Biltrafikens inverkan på trygghet, trivsel och framkomlighet för oskyddade trafikanter och de därav följande effekterna på rörelse- och kontaktmönster, kallas för barriäreffekter. Under tiden malmtransporterna går på väg 395 har vägen en ökad barriäreffekt. Eftersom gång- och cykelbanan är enkelsidig finns behov av att passera väg 395 på många platser. Vid ändarna av gång- och cykelbanan samt vid busshållplatserna är passagebehovet något större. Om hastigheten genom byn sänks enligt Trafikverkets ansökan från nuvarande 80 km/h till 60 km/h, mildras barriäreffekten något. Passagerna för oskyddade trafikanter har ingen hastighetssänkande funktion Buller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Detta projekt utgör väsentlig ombyggnad. Arbetsplanen omfattar bullerskyddsåtgärder med målet att de av riksdagen antagna riktvärdena för en god boendemiljö inte ska överskridas. De skyddsåtgärder som är bäst lämpade vid respektive hus har föreslagits. Bullerskärmar (plank) är en åtgärd som övervägts som huvudalternativ, eftersom de dämpar ljudnivån både utomhus och inomhus. Där skärmar på grund av t.ex. topografi inte är lämpliga föreslås fasadåtgärder (t.ex. tilläggsrutor, fönsterbyten och åtgärder på ventiler) som dämpar ljudnivån inomhus. På vissa fastigheter föreslås att infarten flyttas för att skärmen ska kunna bli så Sida 18 av 38

25 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD lång som möjligt och inte ha hål för en infart. På vissa fastigheter är det aktuellt med både bullerplank och fasadåtgärder. De framtida ljudnivåerna har beräknats med bedömd trafikmängd, antagen tillåten hastighet, väg- och terrängmodell samt fastighetskartan som underlag. Beräkningsmodellen har anpassats (se faktaruta) för att ge en så rättvisande bild som möjligt med den särskilt stora andel av de tyngsta fordonen som är aktuell. För inomhusnivåerna har beräkningsprogrammets schablonvärden för fasaddämpning använts. Det faktiska värdet beror på husens konstruktion, och husens skick är inte känt. De föreslagna skärmarna är 2,5 meter höga och har placerats ut i den omfattning som ansetts vara möjlig med tanke på tillgänglighet till de hus som berörs. Skärmarna dämpar ljudnivån inne och ute men riktvärdena nås bara vid en del av husen. Skärmarna kompletteras därför vid behov med fasadåtgärder så att inomhusnivån inte ska överskridas. Det kan gälla andra våningen i en del hus. På många ställen gör tomtens planering eller topografin att skärmen inte får tillräcklig effekt och en högre skärm är inte lämplig av landskapsbildsskäl. Vid några hus som ligger långt från vägen skulle en skärm bli orimligt lång. Här föreslås endast fasadåtgärder. Bullernivåer före och efter genomfört projekt samt föreslagna skyddsåtgärder för varje fastighet redovisas i bilaga 1 till beskrivningen. Bullerutbredningskartor redovisas i bilagd miljökonsekvensbeskrivning. ANPASSNING AV BERÄKNINGSMODELL FÖR BULLER Malmtransporterna kommer att ske med 90 tons dispensfordon. Den nordiska beräkningsmodellen för beräkning av trafikbuller använder sig av en normalfördelning av tunga fordon (3,5 60 ton) där de tyngsta fordonen, som bullrar mest, utgör en liten del av den totala andelen tunga fordon. För att anpassa modellen till de aktuella förhållandena med mycket stor andel av de tyngsta fordonen har Trafikverket utgått från de mest bullrande fordonen i beräkningsmodellen. Indata i modellen har anpassats efter fordon som avger mer buller än medellastbilen. Beräkningsmodellen är inte heller anpassad till 90-tonsfordon då dessa inte hör till den fordonspark som vanligtvis trafikerar Sveriges vägar. Eftersom 90-tonsfordonen har fler axlar och däck än 60-tonsfordonen och fordonet är 50 % tyngre innebär det en förväntad ökning av ljudnivån med ca 2 dba för maximalbullernivån (Kjell Strömmer, bullerexpert Trafikverket). För ekvivalentnivån förväntas ökat buller från varje fordon och färre fordonspassager ta ut varandra. Detta innebär att de redovisade bullernivåerna utgår från det faktiska förhållandet med mycket tunga fordon och dispensfordon. Vid beräkningar av bullernivåer för specifika hus beaktas förutom dessa utgångsvärden även avstånd till huset från vägens mitt och terrängförhållanden mellan huset och vägen Luftföroreningar Luftföroreningshalter beror generellt på antalet fordon, typ av fordon och ventilationsförhållanden på platsen. Dåliga ventilationsförhållanden råder om vägen kantas av höga byggnader eller höga bergsskärningar som gör att samma luft stannar kvar längs vägen under lång tid utan att ventileras bort. Längs väg 395 råder mycket goda ventilationsförhållanden samtidigt som antalet fordon är relativt lågt. Detta innebär att inga halter över miljökvalitetsnormen riskeras. Sida 19 av 38

26 Vibrationer Vibrationsstörningar som ger upphov till problem på närliggande bebyggelse från vägtrafik är relativt sällsynt. Risken för störande vibrationer från 90 tons lastbilar bedöms som liten men inte obefintlig. Vid vibrationer på markytan i fasta material som berg och jord uppstår en kombination av ytnära tryck- och skjuvvågor. Dessa för med sig merparten av tillförd energi och är därför den vågform som skapar störst problem på närliggande bebyggelse. Påverkan på närliggande hus från en vibrationskälla beror främst på tillförd energi och avstånd men också på husets dimension i förhållande till vibrationens våglängd. Vilka gränsvärden som kan accepteras på närliggande bebyggelse innan de ger skadlig påverkan beror på grundförhållanden, typ av byggnadsverk, grundläggning, avstånd och vibrationskälla. Det är svårt att på förhand beräkna risken för problem med skadliga vibrationer. I en undersökning av vägsträckans nuvarande status utförd av Road scanner påvisas potentiella riskområden för vibrationer med hänvisning till vägens ojämnheter. Dessa ojämnheter kommer att byggas bort i samband med ny överbyggnad. Om det skulle uppstå problem med vibrationer ska det installeras mätutrustning och därefter utarbetas förslag på vibrationsreducerande åtgärder. Vibrationsstörningar från vägtrafik är relativt sällsynt, däremot är inte effekten från 90 tons lastbilar känd. Bedömningen görs dock att vibrationer från malmtransporterna samt vägtrafiken inte kommer belasta närliggande hus trots att de ligger väldigt nära vägen. Detta eftersom bebyggelsen är belägen på fast mark av morän eller sand som inte är vibrationsfarlig. Överbyggnaden kommer dessutom att förstärkas samt få en jämnare yta vilket bidrar till en dämpad energiöverföring till omgivande mark Naturmiljö Väg- och sidotrummor förlängs och uttjänta byts ut. Vid trumläggning i Pussujoki förlängs trumman på uppströms sida. Trumman kommer inte heller i fortsättningen att utgöra något vandringshinder för fisk. Vid vägdikenas anslutning till korsande naturliga vattendrag ska man om möjligt avsluta diket några meter före vattendraget, och låta dikesvattnet passera genom och över naturlig vegetation innan det hamnar i bäcken. På så sätt minskar grumling och föroreningar i bäcken. Trumman över Pussujoki kommer att kompletteras med en hylla där uttrar kan passera under vägen, och ledarmar som leder djuren mot passagen. I och med detta minskar barriäreffekten för utter jämfört med nollalternativet. Anpassningen minskar konsekvenserna för uttern. Om åtgärden får god effekt kan konsekvenserna för uttern bli positiva. Arbete i vatten bör undvikas maj-juni för att inte störa vårlekande fisk. Eftersom det i Pussujoki eventuellt förekommer öring som leker på hösten innebär det att arbete i vatten även bör undvikas från mitten av september till slutet av oktober. Anläggningsarbete i närheten av fågellokalen bör undvikas under våren efter islossningen. Avbaningsmassor från artika vägkanter bör så långt det är möjligt tas tillvara och sedan läggs tillbaka på samma plats. Nuvarande skyltning till artrika vägkanter återställs Ekologiska samband Väg- och sidotrummor förlängs och uttjänta trummor byts ut. Vid trumläggning tillses att det inte uppstår vandringshinder för fisk, oavsett om vattendraget är känt som Sida 20 av 38