Delen väg 395 Lovikka - Palokorva

Transkript

1 Beskrivning, Projekt Malmtransporter, Kaunisvaara-Svappavaara Delen Väg 99 Kaunisvaara Autio etapp 1 BD BESKRIVNING Projekt Malmtransporter, Kaunisvaara Svappavaara Delen väg 395 Lovikka - Palokorva Pajala kommun, Norrbottens län BD Datum , PÄRM 1(1) UTSTÄLLELSEHANDLING

2 Dokumenttitel: Beskrivning, Projekt Malmtransporter Kaunisvaara - Svappavaara, Delen väg 395 Lovikka - Palokorva Dokumentslag: Arbetsplan, Beskrivning Dokumentdatum: Objekt nr: BD Diarie nr: TRV 2012/64899 Kommun: Pajala kommun Län: Norrbottens län Utgivare: Trafikverket Region Nord, Box 809, Luleå, Kontaktperson: Gun-Marie Mårtensson, Konsult: Vectura Consulting AB, Uppdragsledare: Thomas Sällström Biträdande Uppdragsledare: Susanne Waara-Johansson Deluppdragsledare: Bodil Öhman

3 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund och motiv Förutsättningar Allmänt Trafikförhållanden Olycksstatistik Bebyggelse och markanvändning Miljö- och kulturförhållanden Kommunala planer Ekonomiska förutsättningar Tidigare och pågående utredningar och beslut Förstudie Vägutredning Arbetsplan Kommunala planer Syfte, mål och avgränsningar Arbetsplanens syfte Projektets syfte och mål Transportpolitikens övergripande mål Referensstandard Vägförslaget Arbetsplanens omfattning Trafik Typsektioner Plan- och profilstandard Korsningar och anslutningar Geologi och geoteknik Hydrologi och hydroteknik Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik Broar och andra byggnadsverk Skadeförebyggande åtgärder Barriäreffekter Buller Luftföroreningar Vibrationer... 20

4 Naturmiljö Ekologiska samband Kulturmiljö Landskap Friluftsliv Mark- och vattenföroreningar Skyddsåtgärder under byggnadstiden Övriga väganordningar Beläggning Belysning Driftvändplatser Parkerings- och uppställnings ytor Rastplatser Räcken Skyltar och signaler Vägmarkering Andra åtgärder och anordningar Enskilda anslutnings- och parallellvägar Jord- och luftledningar Kompensationsåtgärder Väghållningsansvar för allmänna vägar Förändring av väghållningsområde Förändring av allmän väg Konsekvenser av vägförslaget Trafiktekniska konsekvenser Trafikmängder Framkomlighet Trafiksäkerhet Trafikekonomi och komfort Trafikantupplevelser och trafikservice Miljökonsekvenser Hälsa och säkerhet Natur- och kulturmiljö Hushållning med naturresurser Allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Konsekvenser för pågående markanvändning Påverkan under byggnadstiden... 30

5 7 Markåtkomst Fastställelseprövning Fastställelsebeslutets omfattning Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Vägområde för allmän väg Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägområde inom detaljplan Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Område med inskränkt drift Område med tillfällig nyttjanderätt Område för enskild väg Kostnader Fortsatt arbete Bygghandling Dispenser och tillstånd Produktion Trafikföring under byggnadstiden Kontroll och uppföljning Sakägare Samrådsredogörelse Underlagsmaterial... 36

6

7 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Sammanfattning I området kring Pajala har gruvbolaget Northland Resources AB två järnmalmsfyndigheter på den svenska sidan. Dessa ligger vid Kaunisvaara ca 25 km norr om Pajala tätort. Trafikökningen förväntas bli stor när gruvverksamheten har full produktion Northland Resources AB och deras underentreprenör Cliffton Mining har fått dispens för malmtrafiken att köra fordon som väger 90 ton. I projektet Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKS) planeras upprustning av det befintliga vägnätet för att klara av den ökade belastningen. En förstudie för väg 395, delen Autio-Tornefors, upprättades under år Sträckan Lovikka-Palokorva ingår som en del i denna. Länsstyrelsen i Norrbotten beslutade att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med arbetsplanen är bland annat att ge väghållaren tillstånd att bygga om vägen och ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt. Redan idag har väg 395 bärighetsskador. Vägens ytstandard och bärighet kommer att försämras kraftigt om inte åtgärder vidtas. Arbetsplanen omfattar en delsträcka av väg 395, ca 6,9 km, som passerar genom Lovikka och Huhtanen. Den aktuella sträckan går till största delen genom moränmark som överlagras av olika tjocka lager med sand. På den sista kilometern samt vissa kortare sträckor har även inslag av silt ovan moränen. Ungefär tre kilometer av sträckan går genom bebyggelse och är belägen på moränhöjderna. Moränen utgörs i huvudsak av sandig siltmorän eller siltig sandmorän. Den befintliga vägen följs. Vägen breddas från 6,2 6,8 m till 7,5 8 m och blir fortsättningsvis belagd. Genom Lovikka anläggs en gång- och cykelbana på östra sidan av vägen. Sex busshållplatser med plattform föreslås i Lovikka. Nya parkeringsplatser anläggs som blir ca 100 meter långa och som mest 5 m breda. Arbetsplanens miljökonsekvensbeskrivning (MKB) godkändes den 26 februari 2013 av Länsstyrelsen i Norrbotten. För vattendragen har en förutsättningsanalys för hela Natura 2000-området Torne och Kalix älvar genomförts. Där bedöms att om skyddsåtgärder genomförs, i detta fall i Pussujoki, kommer inte betydande påverkan att uppkomma. Därför har projektet inte bedömts kräva Natura 2000-tillstånd. En kulturhistorisk lämning, en fyndplats för nordnorrbottniskt redskap, finns 20 m från vägen i Lovikka. Strax norr om Pussujoki samt mellan Lovikka och Huhtanen finns tjärdalar. Effekt/konsekvens? Renskötsel förekommer i hela området som ligger inom Sattajärvi koncessionssameby. Effekt/konsekvens? Projektet innebär en väsentlig ombyggnad. Arbetsplanen omfattar därför bullerskyddsåtgärder med målet att inte riktvärdena för väsentlig ombyggnad ska överskridas. Bullerskärmar (plank) är en åtgärd som övervägs i första hand, eftersom de dämpar ljudnivån både utomhus och inomhus. Konsekvenserna avseende buller bedöms som måttliga. Projektet kan få lokalt stora konsekvenser för landskapsbild på grund av den förändrade karaktären som gång- och cykelbanan samt bullerskärmarna medför i främst Lovikka. Sida 1 av 38

8 För kulturmiljön genom Lovikka får projektet måttliga konsekvenser på grund av bullerskärmarna. Vägen byggs om till största del i befintligt läge och förhållandet till omgivande landskap förändras inte. För trafikanterna kommer vägen upplevas större än idag, i och med att vägen och vägområdet blir bredare. En utterpassage planeras vid Pussujoki. Därmed minskar konsekvenserna för arten. Dispens kommer att sökas från artskyddsförordningen då projektet kommer att störa den fågellokal som finns i närheten av Lovikka. Tillkommande vägområdet för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar ca 6,6 ha varav ca 1,2 ha är inskränkt vägrätt. I arbetsplanen föreslås att ca 0,5 ha mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Dessa områden finns markerade på planritningarna. Områdena kan komma att användas som uppställningsytor och tillfälliga upplag. Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden. Områdena kommer att dokumenteras innan byggstart och återlämnas i ett sådant skick att de kan användas på ett likartat sätt som före ianspråktagandet. Den kalkylerade totalkostnaden för denna etapp i vägprojektet uppgår till ca 58,4 Mkr enligt 2012 år prisnivå se bifogad sammanställning. Sida 2 av 38

9 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Bakgrund och motiv I området kring Pajala finns fyndigheter som är intressanta ur ett gruvperspektiv. Vid Kaunisvaara, beläget 25 km norr om Pajala, har Northland Resources AB påbörjat uppbyggnaden av gruvverksamhet. Järnmalmskoncentratet kommer att transporteras på lastbil mellan Kaunisvaara och Svappavaara, där det omlastas för vidare transport längs järnväg till Narviks hamn. De befintliga vägarna som är aktuella för transporterna är väg 99, 395, E45 och E10. Ambitionen är att det 2013, ska finnas en fungerande transportlösning. Väg 395 mellan Lovikka och Palokorva är smal och har redan idag bärighets- och tjälskador. Den kommande ökningen av tunga transporter med anledning av malmtransporter medför att trafikmiljön är otrygg för oskyddade trafikanter. En vägplan upprättas för Genväg Kaunisvaara - Junosuando. Ett av syftena med Genvägen är att malmtransporter och arbetspendling till och från Kaunisvaara ska gå på den nya vägen. Det för med sig att denna trafik flyttas över från väg 395 när Genvägen tas i bruk. Det beräknas ske år Arbetsplanen är upprättad med utgångspunkt att Genvägen kommer att anläggas. 2.1 Förutsättningar Allmänt Väg 395 går från Autio (väg 99) till Vittangi (väg E45) och är en primär länsväg. Den är belagd och har bärighetsklass 1 (BK1) vilket innebär att all trafik som är tillåten på allmänna vägar får trafikera den. Vägen är av riksintresse för kommunikation. Denna arbetsplan behandlar väg 395 från söder om Lovikka till strax norr om Huhtanen. Sträckan är ca 6,9 km lång. Området ligger i Pajala kommun i Norrbottens län. Längs sträckan finns småorten Lovikka och bebyggelse i Huhtanen. Ingen tätort finns på sträckan. På sträckan för arbetsplanen är den befintliga vägbredden 6,2 6,8 meter och aktuell hastighet är 90 km/h, utom i Lovikka där den varierar mellan km/h, se Figur 1. Till väg 395 ansluter dels skogsbilvägar och dels enskilda vägar till bebyggelse. De namnsatta vägarna är Byavägen, som går i en slinga genom Lovikka och har två anslutningar mot väg 395. Sadiovägen som går genom bebyggelse och sedan blir skogsbilväg. Erikas väg som går till bebyggelse. Kirakkaniemivägen som går till fritidsbebyggelse. Skoterleder finns i området Trafikförhållanden Enligt Trafikverkets mätning år 2009 är trafikmängden på väg 395 inom arbetsplanen 480 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT), var av 70 fordon är tung trafik. Väg 395 är en transportled för farligt gods. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som är så beskaffade att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. Sida 3 av 38

10 Figur 1 Karta målpunkter och barn och vuxnas rörelsemönster i byarna. Upplevda farliga platser och påoch avstigningsplatser för skolskjuts och kollektivtrafik. Kartan visar även befintliga förhållanden i trafikmiljön. Sida 4 av 38

11 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Trafikverket har gjort stickprovsmätningar under år 2012 för att kontrollera hur trafikmängderna ökar. Uppgifterna är preliminära och kan inte helt likställas med mätvärdet ÅDT. De visar att trafikmängderna har ökat på grund av gruvverksamheten. Preliminära trafikmängder för denna del av väg 395, är 760 fordon per årsmedeldygn (ÅDT), varav 16 % var tung trafik. Oskyddade trafikanter och kollektivtrafik Rörelser till fots, spark, cykel, moped, skoter m.m. sker inom och mellan byarna Lovikka och Huhtanen, med flest rörelser inom Lovikka, se Figur 1. Promenader och annan form av fysisk aktivitet längs väg 395 är en del av invånarnas rörelsemönster. En vanlig runda för rekreation är att gå eller cykla längs Byavägen samt väg 395. Man rör sig till och från övriga byvägar, Sadiovägen, Erikas väg samt Kirakkaniemivägen. Viktiga målpunkter är boendemiljöerna, samlingslokalen Gläntan, fotbollsplan samt busshållplatser. De oskyddade trafikanternas rörelsemönster längs vägen har kartlagts via barnkonsekvensanalysen i förstudieskedet samt genom att deltagare på sakägarmötet berättat och ritat in sina rörelsemönster på kartor. I Lovikka finns hållplatser för Länstrafikens busslinjer 46, 51, 53 och 525. Antal påstigande per år framgår av tabell, (statistiken gäller år 2011, källa Länstrafiken). Linje 46 går mellan Gällivare och Pajala via Anttis och 67 % av de resande är skolelever. Sträckan trafikeras med tre dubbelturer på vardagar och en dubbeltur på söndagar. Linje 51 går mellan Kiruna och Pajala via Vittangi. Sträckan trafikeras med en dubbeltur per dag mellan Pajala och Vittangi under vardagar. 11 % av de resande är skolelever. Linje 53 går mellan Kiruna och Pajala samt vidare mot Haparanda. Sträckan trafikeras med en dubbeltur per dag vardagar och söndagar. 23 % av de resande är skolelever. Linje 525 går mellan Anttis och Junosuando. Sträckan trafikeras med två dubbelturer på skoldagar. 97 % av resenärerna är skolelever. Hållplats Linje 46 Linje 51 Linje 53 Linje 525 Lovikka Tabellen visar antalet påstigande i Lovikka under ett år, samt vilka linjer de reser med. Busshållplatser med väderskydd finns i Lovikka, se Figur 1. Bussarna stannar på ett flertal platser längs sträckan, där det finns avstigande eller påstigande. Belysning saknas på vissa av- och påstigningsplatser. Den södra hållplatsen består av fickhållplatser som på vägens högra sida har väderskydd. Dessa används inte utan bussen stannar istället vid den södra anslutningen av Byavägen, antingen på anslutningen eller på väg 395 mitt emot anslutningen. Vid den norra anslutningen till Byavägen finns ett väderskydd inne på gården vid Lovikkavanten och på vänster sida är hållplats markerad med stolpe vid anslutningen som bl.a. leder till samlingslokalen Gläntan. Hållplatsen vid Erikas väg är idag fickhållplatser. På den högra sidan av vägen finns ett väderskydd. Barnperspektivet Barnen kör moped, cykel och promenerar längs väg 395 på hela sträckan där det finns bebyggelse. Äldre barn upplever inga problem att röra sig längs vägen idag. Yngre barn upplever väg 395 som smal och läskig vid promenader. En elev tror att ökad trafik kommer att påverka boendemiljön och buller. Sida 5 av 38

12 Barnen i Lovikka går i skola både i Junosuando och i Pajala vilket innebär att skolskjutsar går både norrut och söderut längs väg 395. För barnen som reser till Junosuando skola stannar alltid skolskjutsen på den sida av vägen där de bor, den kör in på anslutningen till barnens gård då de hämtas och lämnas med särskilt upphandlad skolskjuts. Båda barnen som går i skola i Pajala måste korsa väg 395 för att kliva på bussen när de åker till skolan, eftersom det åker med den reguljära kollektivtrafiken. Detta gör att det yngre barnet inte kan gå ensam till och från bussen. På väg hem från skolan kliver barnet av på samma sida som hennes hus ligger på. Hastigheten vid den hållplatsen är idag 80 km/h. Konfliktpunkter I Lovikka samt i Huhtanen finns ett sextiotal direkta anslutningar från fastigheter med bostadshus. Dessutom fem enskilda vägar som ansluter till ett flertal fastigheter med bostadshus. Det finns ett tjugotal ägovägar som ansluter till skogs och åkermark. Vid anslutningarna kan det bli konflikter mellan svängande fordon och fordon som kör på väg Olycksstatistik Utdrag ur STRADA, informationssystem för olyckor och skador, visar att det under de senaste 10 åren inte har rapporterats någon olycka inom området för arbetsplanen Bebyggelse och markanvändning Lovikka är en småort som tillhör Pajala kommun och år 2011 (SCB-statistik) bodde 86 personer på orten, varav 16 var barn och 36 personer var äldre än 65 år. Det finns ingen separat befolkningsstatistik för Huhtanen. I Lovikka finns en byagård, Gläntan, med fotbollsplan och tennisplan i anslutning. Vid och på Torneälven förekommer friluftsliv i form av t.ex. skid- och skoteråkning, bär- och svampplockning, jakt och fiske. Större del av service och handel ligger i kommunens centralort Pajala. Här finns även förskolor, Smedsskolan (F-3), Centralskolan (4-9), gymnasiet Laestadiusskolan, idrottsplatser och vårdcentral. I tätorten Junosuando finns skola F 9 med badhus samt service i form av affärer och distriktssköterskemottagning. Det saknas kommunala vattenledningar inom området för arbetsplanen. De spillvattenledningar som Trafikverket fått kännedom om finns i Lovikka vid 55/400-55/500. De redovisas på ledningsritning 2 22 T I Lovikka finns belysning med byhattarmatur på väg 395 högra sida, mellan 54/550-58/000. Högspänningsledningar och teleledningar finns inom arbetsplansområdet, liksom optofiberkablar Miljö- och kulturförhållanden För en utförligare beskrivning av miljö- och kulturförhållanden samt kartor se bilagd miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Kartor med Skadeförebyggande åtgärder samt konsekvenser av vägförslaget redovisas i avsnitt 4 respektive avsnitt 6. Riksintressen och Natura 2000-områden Torneälven är av riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt MB 3 kap 6. Älven med käll- och biflöden är riksintresse och nationalälv enligt MB 4 kap 6 samt Natura 2000-område. Natura 2000-områden har skydd enligt MB 7 kap 27 samt är riksintressen enligt MB 4 kap. 8. Pussujoki är ett biflöde som vägen korsar och som ingår i Natura 2000-området. Sida 6 av 38

13 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Väg 395 är av riksintresse för kommunikationer, som en väg av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Området kring Lovikka och söderut utgör riksintresse för rennäringen. Landskap Landskapet är flackt och domineras av tallskog med inslag av björk. Torneälven är ett dominerande landskapselement på sträckan och har stora värden för upplevelsen av landskapet. I Lovikka finns småhus- och fritidshusbebyggelse och småskalig delvis brukad odlingsmark längs vägen. De öppna markerna är värdefulla för landskapsbilden genom att ge variation i ett annars skogsdominerat landskap. Det lokala kännetecknet lovikkavanten finns i en glasmonter vid hembygdsgården och syns från vägen. I Huhtanen ligger alla hus längs väg 395, en del ganska högt i landskapet. Vägen är anpassad till landskapets former. Bankar och skärningar förekommer i liten omfattning. Vägslänterna har oftast vegetation ända fram till körbanan. Naturmiljö Torneälvens vattensystem är av riksintresse för naturvård enligt miljöbalken 3 kap 6 och utgör en del av Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. Torneälven är en av de få stora oreglerade älvarna med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. Flera arter och naturtyper som ska skyddas enligt Natura 2000-direktiven finns representerade. Torneälven berörs inte direkt av arbetsplanen men biflödet Pussujoki passerar under väg 395 i södra delen av området. I en inventering av vägtrummor och broar i Pajala som länsstyrelsen genomfört framgår att trumman över Pussujoki inte utgör vandringshinder för fisk. Utter förekommer på många håll inom älvsystemet och utter kan röra sig över långa sträckor innebär att det är mycket troligt att utter kan förekomma i Pussujoki, vilket bekräftats av lokalbefolkningen. Trumman över Pussujoki är inte utteranpassad. Väg 395 har artrika vägkanter på delen genom Lovikka enligt Trafikverkets inventering. Förekommande arter är: låsbräken, prästkrage, ängsskallra, daggkåpa, smörboll, fjällvedel och säterfryle. Vad gäller djurlivet i området så förekommer här troligen den nordliga taigans alla vanliga arter. Bland allmänna skogsarter i området kan nämnas älg, björn, räv, mård, hare och ekorre. En förutsättningsanalys avseende vilda djur har gjorts för hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara i projektet. Av analysen framgår att älgstammen i området ökar. Vandringsälg rör sig vintertid längs hela den aktuella sträckan. Boende har uppgett att ett viltstråk går genom Lovikka och flera trafikolyckor med älg har rapporterats i Lovikka. En fågelinventering har genomförts för hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara, med fokus på rödlistade arter och arter som pekas ut i artskyddsförordningen. De vegetationsrika bakvattnen i Torneälven i Lovikka har utpekats som en relativt viktig rastlokal för vadare och änder som hyser höga värden för fågellivet både under häckningssäsongen och under våren Även naturvärden har inventerats. Inventeringen omfattar skrivbordsanalyser och fältinventeringar med fokus på känsliga miljöer och arter, och gäller både naturtyper, växter och djur. För denna arbetsplan finns inga utpekade områden från denna inventering. Sida 7 av 38

14 Kulturmiljö Lovikka är en välbevarad jordbruksby med ett välhävdat odlingslandskap. Lovikka pekas ut i länets kulturmiljöprogram. I byn finns kulturhistoriskt värdefulla byggnader som aittor, tornedalsgårdar, timrade uthus och lador. Området är ett klass I objekt för bevarandeprogrammet för odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Klass I objekt har högsta natur och kulturvärden. En sedan tidigare känd kulturhistorisk lämning, en fyndplats för nordnorrbottniskt redskap, finns 20 m från vägen i södra delen av Lovikka. Strax norr om Pussujoki samt mellan Lovikka och Huhtanen finns två kulturhistoriska lämningar i form av tjärdalar, som upptäckts i samband med den särskilda arkeologiska utredningen. Tjärdalen strax norr om Pussujoki ligger ca 10 m från vägen utanför vägområdet för arbetsplanen. Tjärdalen mellan Lovikka och Huhtanen ligger kant i kant med vägen och är delvis bortschaktad i vägskärning. Rekreation och friluftsliv Torneälven är i sin helhet av riksintresse för friluftsliv (MB 3:6). I området förekommer friluftsliv i form av t.ex. skid- och skoteråkning, bär- och svampplockning, jakt och fiske. I anslutning till byagården i Lovikka, Gläntan, finns en fotbollsplan och tennisplan. Mellan Lovikka och Huhtanen finns en båtavställningsplats ner mot Torneälven. I övrigt finns inga anläggningar för friluftsliv intill vägen. Boendemiljö Vägen passerar bostadshus i Lovikka och Huhtanen. Många av husen ligger i direkt anslutning till vägen och de flesta tomter har egen utfart mot väg 395. Trafiken kan orsaka störningar och otrygghet för boende och för oskyddade trafikanter som rör sig längs vägen. Sådana problem bedöms i nuläget vara av liten omfattning då trafiken är sparsam. I både Lovikka och Huhtanen har en bärighetsutredning utförd av Road scanners visat att störande vibrationer i boendemiljöer kan befaras. Rennäring Rennäringen är en arealkrävande verksamhet som med stöd ibland annat folkrätt och rennäringslagen ger samebyarna rätt att bedriva sin näring. Den befintliga vägsträckningen inom MaKS-projektet passerar genom områden där ett flertal samebyar bedriver sin verksamhet. För att fånga upp och beskriva rennäringens förutsättningar i området har en förutsättningsanalys för rennäringen genomförts i projektet. Resultatet av förutsättningsanalysen är dels de faktiska förutsättningar som samebyarna har för sin verksamhet idag och dels ett avstamp i fortsatt arbete för att gemensamt med samebyarna, under projektets genomförande, arbeta fram rutiner och arbetssätt för att minimera påverkan som kan hota samebyns verksamhet långsiktigt. Renskötsel förekommer i hela området som ligger inom Sattajärvi koncessionssameby. Området nyttjas som vinterland (januari-mars). Vägen går genom ett område av riksintresse för Sattajärvi koncessionssameby. En flyttled går väster om väg 395, 1-2 km från vägen, flyttleden utgör en del av riksintresset. Inga korsningspunkter med väg 395 förekommer längs aktuell sträcka. På hela västra sidan av vägen finns ett nyckelområde för samebyn med goda vinterbetesmöjligheter och sammanhängande lavskogar. Samebyn har i samråd pekat ut extra problematiska sträckor men ingen av dessa sträckor ligger inom denna arbetsplan. Samebyn påverkas av skogsbruket, där skötselmetoderna innebär att renens huvudföda lavarna minskar. Samebyn upplever också problem med det rörliga friluftslivet som jakt och skoteråkning. Sida 8 av 38

15 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Vattenförekomster Från Lovikka sträcker sig en grundvattenförekomst (SE ) åt sydöst, längs med älven och under vägen. Grundvattenförekomsten ligger i sand och grus, har god kvantitativ status och är oklassad avseende kvalitet. Torneälven och biflödet Pussujoki (som vägen korsar) är ytvattenförekomster med fastställda miljökvalitetsnormer. Både ekologisk och kemisk status (exklusive kvicksilver) är god för båda. En noggrannare inventering av enskilda brunnar ska ske under bygghandlingsskedet. Grävda brunnar finns oftast inte registrerade hos någon myndighet. Enligt SGUs brunnsarkiv finns det inga dricksvattenbrunnar längs vägen. I brunnsarkivet redovisas i första hand borrade brunnar i berg. För ytterligare miljö- och kulturförhållanden se kapitel 6 Konsekvenser av vägförslaget och bilagd miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunala planer Pajala kommun har en översiktsplan antagen den 14 juni Ett tillägg till översiktsplanen för LIS-områden antogs den 18 juni Arbetsplanen är förenlig med översiktsplanen. Arbetsplanen ligger utanför detaljplanelagt område Ekonomiska förutsättningar Projektet finansieras av Trafikverkets bärighetsanslag. 2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut Förstudie Trafikverket upprättade en förstudie för sträckan väg 395 Autio-Tornefors år Sträckan Lovikka-Palokorva ingår som en del i denna. Samråd har hållits enligt miljöbalken. Trafikverket har redan i förstudien utökat samrådskretsen till berörd allmänhet, kommun, myndigheter och organisationer eftersom projektet medför betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Norrbotten beslutade att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan I förstudien togs ett flertal tänkbara åtgärder fram och analyserades enligt fyrstegsprincipen. Åtgärderna samlades ihop till två jämförbara alternativ, som utvärderas mot nollalternativet (endast normal drift och underhåll). Alternativ 1, upprustning befintlig sträckning med fullständiga bärighets- och breddningsåtgärder av befintlig väg och gång- och cykelåtgärder i byarna längs vägen, t.ex. Lovikka. Alternativ 2, upprustning befintlig sträckning, med enklare gång- och cykelåtgärder samt nybyggnation av genväg. Trafikverket beslutade att driva projektet vidare enligt alternativ 2, med beslut om att bygga en genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando, och ta fram arbetsplaner för åtgärder enligt förstudiens förslag Vägutredning Enligt vägplaneringsprocessen drivs inte projektet vidare i en vägutredning då det inte innehar flera alternativa sträckningar. Sida 9 av 38

16 2.2.3 Arbetsplan Arbetsplanen har upprättats efter samråd (se vidare kapitel 11). Efter samrådet upprättades MKB, som godkändes av länsstyrelsen den 26 februari Vid framtagandet av arbetsplanen har följande lösningar utretts: Vilket håll vägen kan breddas åt för att ge den bästa bärigheten åt vägen, samtidigt som intrång minimeras. Olika möjliga lösningar för att skapa säkra förhållanden för gående och cyklister i Lovikka har utretts. På sakägarmötet redovisades ett förslag med breddning av befintlig väg till 8 m för att rymma vägrenar med en bredd av 0,75 m. Allmänheten i Lovikka lyfte frågan om det var möjligt att istället anlägga en gång- och cykelbana avskild med kantsten, med en bredd av 1,5 m. Trafikverket har utrett frågan vidare och i arbetsplanen har arbetats in en sådan lösning, vilket presenteras under vägförslaget. Motivet är att skapa en säker väg för gående, framför allt under den period av ca fem år som det går malmtransporter på väg Kommunala planer Arbetsplanen är förenlig med Pajala kommuns översiktsplan. Inga befintliga detaljplaner påverkas av arbetsplanen. Det behöver inte heller upprättas några nya detaljplaner för att kunna genomföra arbetsplanen. Sida 10 av 38

17 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Syfte, mål och avgränsningar 3.1 Arbetsplanens syfte Syftet med arbetsplanen är att: Ge väghållaren tillstånd att bygga vägen Ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt Reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.2 Projektets syfte och mål I området kring Pajala har gruvbolaget Northland Resources AB två järnmalmsfyndigheter på den svenska sidan. Dessa ligger vid Kaunisvaara ca 25 km norr om Pajala tätort. Gruvorna är under uppstart och planeras att ha full produktion Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara (MaKS) I projektet Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKS) planeras upprustning av det befintliga vägnätet. Denna beskrivning hör till en arbetsplan som är en del av MaKS-projektet. Projektet omfattar väg 99 mellan Kaunisvaara och Autio, väg 395 från Autio till Vittangi, E45 från Vittangi till Svappavaara och vidare E10 fram till omlastningsstationen till järnväg i Pitkäjärvi väster om Svappavaara. Sträckan delas upp i ca 20 etapper, där arbetsplaner och bygghandlingar kommer att tas fram succesivt under Ombyggnad av etapperna på väg E45 har påbörjats I tätorterna Masugnsbyn och Vittangi samt eventuellt också i Junosuando planeras förbifarter i nya sträckningar för att minska malmtransporternas störningar för boende och samhällsfunktioner. En helt ny väg planeras från Kaunisvaara rakt västerut till Junosuando. Denna genväg förkortar transportsträckan betydligt och medför att väg 99 och väg 395 öster om Junosuando bara kommer att användas för malmtransporterna under några år Transportpolitikens övergripande mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Med utgångspunkt från det transportpolitiska målet har projektmålen grupperats under Funktion, Hänsyn och Ekonomi. Funktion Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Projektmål Samhällsutveckling En attraktiv boendemiljö och ett positivt företagsklimat har medfört ökade förutsättningar för att företag etableras och utvecklas och bidrar till den kommunala och regionala utvecklingen. Projektmål Genomförandetid Säkerställa malmtransporter 2013 och att identifierade åtgärder genomförs enligt överenskomna tidplaner. Sida 11 av 38

18 Projektmål Funktion Transportlösningarna fyller såväl näringslivets som övriga samhällets behov i närtid och möjliggör långsiktigt kostnadseffektiva och robusta gods- och persontransporter. Hänsyn - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Projektmål Klimat och resurseffektivitet Söka klimatneutrala och resurseffektiva transportlösningar genom en ständig optimering av infrastruktur och transportteknik. Projektmål God hälsa Transportlösningar bidrar till människors goda hälsa tack vare ett tryggt samhälle, god boende- och levnadsmiljö och möjligheter till medinflytande längs sträckan Kaunisvaara Malmbanan och Pajala med omnejd. Projektmål Natur- och kulturmiljö Natur- och kulturmiljö med höga värden i berörda områden ska så långt som möjligt bibehålla sina kvaliteter och ha förutsättningar för att utvecklas och synliggöras. Projektmål Trafiksäkerhet Både resenärer och boende har en säker trafikmiljö under såväl byggtid som drift av transportsystemet. Ekonomi Transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt lönsam och långsiktigt hållbar. Projektmål Kostnad Såväl investerings/åtgärdskostnad som drift- och underhållskostnad ska vara kostnadseffektiva och acceptabla på kort sikt. Projektmål Samhällsekonomi Åtgärderna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara. 3.3 Referensstandard Vägförslagets referenshastighet är 100 km/h för väg 395 och genom Lovikka 60 km/h. Sida 12 av 38

19 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Vägförslaget Figur 2 Arbetsplanens omfattning Sida 13 av 38

20 4.1 Arbetsplanens omfattning Arbetsplanen behandlar väg 395 söder om Lovikka till strax norr om Huhtanen, se Figur 2. Ombyggnaden startar i sektion 53/650 med breddning av befintlig väg från 6,5 m till som mest 8 m. På sträckan genom Lovikka anläggs en 1,5 m bred gång- och cykelbana avskild med kantsten. Sträckan avslutas i sektion 60/590. Se även ritning 2 22 T 01 01, översiktsplan. Beteckning Sträcka Längd Vägbanans bredd Väg 395 Lovikka- Palokorva Slitlager 6940 m 6,75-8 m Belagd Anmärkning 4.2 Trafik Trafikökningen förväntas bli stor när gruvverksamheten har full produktion år På det allmänna vägnätet med den högsta bärighetsklassen BK1 är det tillåtet att köra fordon som väger 60 ton. Northland Resources AB och deras underentreprenör Cliffton Mining har fått dispens för att köra fordon som väger 90 ton för malmtransporter. Detta kommer att bidra till effektivare, säkrare och miljövänligare transporter. Avstånden mellan dispensfordonen ska vara minst fyra minuter. Dispensen gäller ett år i taget. En prognos för den ökade trafiken till år 2015 är att det på väg 395 färdas ca 1195 fordon per dygn (ÅDT) varav ca 505 är lastbilar. Prognosen bygger på uppgifter från Northland Resources AB vad gäller antalet anställda i gruvverksamheten samt antalet malmtransporter per dygn. En osäkerhet i prognosen är var arbetarna kommer att bo. Det antagande som gjorts är att en stor del kommer att bo i tätorterna Pajala och Junosuando, men att det även kommer att arbetspendla personal från småorter längs vägen samt från Kiruna och andra angränsande orter. När Genväg Kaunisvaara-Junosuando tas i drift är prognosen att trafiken åter minskar på väg 395 och att det färdas ca 460 fordon per dygn varav ca 60 är lastbilar, d.v.s. att trafikmängden blir ungefär lika stor som idag. Trafikprognos för år 2030 är att det på väg 395 färdas 500 fordon per dygn (ÅDT) varav 100 är lastbilar. Detta under förutsättning att genvägen är i drift samt att gruvverksamheten pågår i Kaunisvaara. Trafikverket har ansökt om förändring av gällande hastighet i Lovikka. Det rör en 1525 m lång sträcka mellan 55/910 och 57/435 där hastigheten kan komma att ändras från 80 km/h till 60 km/h. Länsstyrelsen för Norrbottens län fattar beslut om eventuell hastighetsförändring. 4.3 Typsektioner Säkerhetszoner enligt VGU för ÅDT <2000 fordon samt 100 km/h utanför byarna. Se även ritning typsektion 2 22 T Sida 14 av 38

21 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Tabell 1 Typsektioner för väg 395 Beteckning Sträcka Referens hastighet Väg /650-54/320 58/100-60/640 Väg /320-54/750 57/420-58/100 Körbana Vägren Sidoområde m 0,25 m Innerslänt 1:3, Ytterslänt 1: ,5 m 0,75 m Innerslänt 1:3, Ytterslänt 1:2. Väg /750-55/ m V 0,25 m, H 0,5 m mot kantsten Väg /560-57/ ,5 m V 0,25 m, H 0,5 m mot kantsten Innerslänt 1:3, Ytterslänt 1:2. Innerslänt 1:3, Ytterslänt 1: Plan- och profilstandard Plan- och profilstandarden är vald utifrån referenshastighet 100 km/h utanför byarna och 60 km/h genom byarna. Väggeometrin, d.v.s. vägens linjeföring i sidled och höjdled följer i stort sett befintlig väg. Väglinjen är anpassad för att minimera intrång på den tomtmark som finns vid vägen. Anpassning är även gjord för att breddningen inte ska påverka Torneälven. I höjdled är väglinjens profil anpassad så att det ska vara möjligt att förstärka vägen så att den klarar dispensfordon med totalvikt 90 ton. Vid tomtmark är förändringen av profilhöjden anpassad för att minska påverkan på anslutningar. Tabell 2 Plan- och profilstandard Beteckning Väg km/h Väg km/h Minsta horisontalradie (m) Minsta konkava vertikalradie (m) Minsta konvexa vertikalradie (m) ,43 Största lutning längdled (%) ,37 Väg km/h ,14 Väggeometrin uppfyller kraven enligt Vägar och gators utformning med följande kommentar. 500 m horisontalradie är den minsta godtagbara horisontalradien i 100 km/h om en väg byggs om i befintlig sträckning. 4.5 Korsningar och anslutningar Byavägen i Lovikka är den största enskilda vägen som ansluts på sträckan. Tabell 3 Korsningar, anslutningar. Beteckning Sektion Typ Anmärkning Lovikka GA:1 Byavägen 55/720 A5 Anslutningen utformas för att underlätta in- och utfarter för långa transporter Sida 15 av 38

22 Det finns ett antal ägovägar och privata anslutningar mot väg 395, dessa anpassas till höjden på färdig väg och utformas enligt Detalj enskilda anslutningar illustrerad på ritning 222T0402. Ändrade anslutningar pga. uppsättning av bullerplank kommer att ske på ett flertal fastigheter se planritningar. Spärrning av anslutningar är förslag som formellt inte ingår i arbetsplanen. Beslut om spärrning måste tas av väghållningsmyndigheten Trafikverket Region Nord i särskild ordning. Förändringar av enskilda anslutnings- och parallellvägar hanteras under avsnitt Geologi och geoteknik Den aktuella sträckan går till största delen genom moränmark som överlagras av olika tjocka lager med sand. Sista km samt vissa kortare sträckor under vägen har även inslag av silt ovan moränen. Längs sträckan som är ca 7 km lång går ca 3 km genom bebyggelse och är belägen på moränhöjderna. Moränen utgörs i huvudsak av sandig siltmorän eller siltig sandmorän. I svackorna mellan moränhöjderna återkommer myr- alternativt våtmarksområden med torv som ytligt jordlager. Torv har påträffats i fem olika områden och dess mäktighet i obelastat område varierar mellan 1,5 2,1 meter. På tre av dessa myrar uppgår vägbanken till mellan 2,5 3,5 meter. För mer detaljerad beskrivning, se tekniskt PM geoteknik. 4.7 Hydrologi och hydroteknik För att förlänga vägarnas livslängd och öka bärigheten är det viktigt att dräneringen av vägen fungerar. Ombyggnationen av vägen medför ökad belastning på existerande utloppsdiken och vägtrummor, dessa kommer därför att kontrolleras och åtgärdas vid behov. Det som kontrolleras är att diken och trummor fungerar d.v.s. har rätt lutning, att det inte är ansamlingar av material som hindrar vattnet samt att trumman är i nivå med diket. Diken görs generellt 1,3 meter djupa från vägkant och 0,3 meter under överbyggnad. Befintlig avvattning är dock bitvis mycket bristfällig varvid nya trummor anläggs samt befintliga trummor och utloppsdiken åtgärdas genom rensning och nya nivåer för ledningsgångar. Utloppsdiken leder ut mot Torne älv. På sträckor där det är kantsten, d.v.s. där gång- och cykelbana byggs, och där vägbanan lutar mot den, sker avvattningen via dagvattenbrunnar. De placeras på vägbanan med m mellanrum. Dagvattnet samlas upp i dagvattenledning och leds ut i utloppsdike vid vägens lågpunkter. Diket har på några sträckor utformats grundare för att minska intrång på tomtmark, särskilt på ställen där hus finns nära vägen. I de fallen är dikesdjupen i nivå med terrass eller lägre. Undergrunden utgörs i dessa fall till största delen av sand eller sandmorän och ytterligare åtgärder än de öppna dikena bedöms inte vara nödvändiga. Vid km 57/300 redovisas i arbetsplanen att vänster dike utförs i nivå med utskiftningsdjup för tjäle. Höger dike blir grundare eftersom det finns ett bostadshus ovan den aktuella bakslänten att ta hänsyn till. Det tillgängliga dikesdjupet är tillräckligt för att avvattna terrassen på höger sida. Längslutningen samt det vänstra diket förväntas ta hand om vattnet i det utskiftade materialet. Sida 16 av 38

23 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD På sträckan mellan km 60/150-60/280 ligger vägen på skrå med skärningsslänt till vänster och bankslänt mot Torne älv till höger. Sträckan är drabbad av stora tjällyft som dessutom har stora differenser i tvärled. Detta tros bero på siltigt innehåll i underbyggnaden samt en ojämn grundvattenprofil i vägens tvärled. Möjligheterna till avvattning av terrass med öppna diken åt vänster förhindras av byggnader bakom släntkrön. Istället sker avvattningen genom ett stensatt dike till ett djup av en meter under ny terrass samt med en dräneringsledning i botten. Det stensatta diket med dräneringsledning mynnar sedan ut i ett öppet dike. Spolbrunnar för dräneringen anläggs med 80 meters mellanrum. 4.8 Kollektivtrafik I Lovikka anläggs sex busshållplatser, tre för vardera riktningen, se Figur 2. Vid samråd med personer bosatta i byn samt med Länstrafiken har det kommit fram önskemål att den sydliga hållplatsen flyttas till den södra anslutningen av Byavägen. Redan idag väljer bussen att stanna vid korsningen och inte vid den sydliga hållplatsen. Önskemålet har arbetats in i arbetsplanen. Övriga hållplatser blir i ungefär samma läge som idag. Busshållplatserna utformas som fickhållplatser för att bussen ska kunna svänga av körbanan vid på- och avstigning, se typritning 2 22 T Lösningen ökar framkomligheten för övrig trafik och förbättrar trafiksäkerheten. De förbättrar också förhållandena för väntande bussresenärer och är särskilt viktigt då barn använder hållplatserna. Antalet påstigande i Lovikka är mellan 1-20 personer per dag. Det gör att busshållplatserna förses med plattform och bänk med armstöd. Att hållplatsen har plattform är särskilt viktigt för barn, funktionshindrade och äldre. Alla tre hållplatslägen kommer att användas av barn de närmsta åren för skolskjuts till Pajala. Det bor många äldre personer i Lovikka vilket också motiverar plattform. Väderskydd placeras på plattformen för att öka biltrafikanternas förståelse och acceptans för den skyltade hastigheten. Plattformen blir belyst. Busshållplatsernas placering framgår av planritningar 222T Tabell 4 Busshållplatser. Sektion Sida Plattform Belysning Väderskydd vänster Ja Ja Ja höger Ja Ja Ja höger Ja Ja Ja vänster Ja Ja Ja vänster Ja Ja Ja höger Ja Ja Ja 4.9 Gång- och cykeltrafik Genom Lovikka by på väg 395 östra sida, (på sträckan 54/750-57/420), anläggs en 2,7 km lång gång- och cykelbana med bredden 1,5 m. Den blir belagd och separeras från vägbanan med kantsten. Eftersom gång- och cykelbanan är enkelsidig finns behov av att passera väg 395 på många platser, vilket kan ske vid de enskilda anslutningarna, där Sida 17 av 38

24 kantstenen är nedsänkt. Vid ändarna av gång- och cykelbanan, samt vid busshållplatserna och samlingslokalen Gläntan är passagebehovet något större. Dessa platser får förstärkt belysning och nedsänkt kantsten. Gång- och cykelbanan är 1,5 m bred vilket gör det möjligt för en person att gå med gott utrymme. Två personer kan gå i bredd med begränsat utrymme. Vid möte krävs att den ena trafikanten står stilla och flyttar sig åt sidan. Det är acceptabelt med tanke på den låga strömmen gående och cyklister i Lovikka, givet antalet människor som bor i småorten. Valet av placering av gång- och cykelbanan beror på att flest människor i Lovikka bor på den östra sidan av vägen. I utkanterna av Lovikka där vägbredden blir 8 meter (på sträckan 54/320-54/750, 57/420-58/100), är gående och cyklister hänvisade till att färdas på vägrenarna som blir 0,75 meter breda Broar och andra byggnadsverk Inga broar eller byggnadsverk måste nyanläggas eller byggas om Skadeförebyggande åtgärder Barriäreffekter Biltrafikens inverkan på trygghet, trivsel och framkomlighet för oskyddade trafikanter och de därav följande effekterna på rörelse- och kontaktmönster, kallas för barriäreffekter. Under tiden malmtransporterna går på väg 395 har vägen en ökad barriäreffekt. Eftersom gång- och cykelbanan är enkelsidig finns behov av att passera väg 395 på många platser. Vid ändarna av gång- och cykelbanan samt vid busshållplatserna är passagebehovet något större. Om hastigheten genom byn sänks enligt Trafikverkets ansökan från nuvarande 80 km/h till 60 km/h, mildras barriäreffekten något. Passagerna för oskyddade trafikanter har ingen hastighetssänkande funktion Buller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Detta projekt utgör väsentlig ombyggnad. Arbetsplanen omfattar bullerskyddsåtgärder med målet att de av riksdagen antagna riktvärdena för en god boendemiljö inte ska överskridas. De skyddsåtgärder som är bäst lämpade vid respektive hus har föreslagits. Bullerskärmar (plank) är en åtgärd som övervägts som huvudalternativ, eftersom de dämpar ljudnivån både utomhus och inomhus. Där skärmar på grund av t.ex. topografi inte är lämpliga föreslås fasadåtgärder (t.ex. tilläggsrutor, fönsterbyten och åtgärder på ventiler) som dämpar ljudnivån inomhus. På vissa fastigheter föreslås att infarten flyttas för att skärmen ska kunna bli så Sida 18 av 38

25 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD lång som möjligt och inte ha hål för en infart. På vissa fastigheter är det aktuellt med både bullerplank och fasadåtgärder. De framtida ljudnivåerna har beräknats med bedömd trafikmängd, antagen tillåten hastighet, väg- och terrängmodell samt fastighetskartan som underlag. Beräkningsmodellen har anpassats (se faktaruta) för att ge en så rättvisande bild som möjligt med den särskilt stora andel av de tyngsta fordonen som är aktuell. För inomhusnivåerna har beräkningsprogrammets schablonvärden för fasaddämpning använts. Det faktiska värdet beror på husens konstruktion, och husens skick är inte känt. De föreslagna skärmarna är 2,5 meter höga och har placerats ut i den omfattning som ansetts vara möjlig med tanke på tillgänglighet till de hus som berörs. Skärmarna dämpar ljudnivån inne och ute men riktvärdena nås bara vid en del av husen. Skärmarna kompletteras därför vid behov med fasadåtgärder så att inomhusnivån inte ska överskridas. Det kan gälla andra våningen i en del hus. På många ställen gör tomtens planering eller topografin att skärmen inte får tillräcklig effekt och en högre skärm är inte lämplig av landskapsbildsskäl. Vid några hus som ligger långt från vägen skulle en skärm bli orimligt lång. Här föreslås endast fasadåtgärder. Bullernivåer före och efter genomfört projekt samt föreslagna skyddsåtgärder för varje fastighet redovisas i bilaga 1 till beskrivningen. Bullerutbredningskartor redovisas i bilagd miljökonsekvensbeskrivning. ANPASSNING AV BERÄKNINGSMODELL FÖR BULLER Malmtransporterna kommer att ske med 90 tons dispensfordon. Den nordiska beräkningsmodellen för beräkning av trafikbuller använder sig av en normalfördelning av tunga fordon (3,5 60 ton) där de tyngsta fordonen, som bullrar mest, utgör en liten del av den totala andelen tunga fordon. För att anpassa modellen till de aktuella förhållandena med mycket stor andel av de tyngsta fordonen har Trafikverket utgått från de mest bullrande fordonen i beräkningsmodellen. Indata i modellen har anpassats efter fordon som avger mer buller än medellastbilen. Beräkningsmodellen är inte heller anpassad till 90-tonsfordon då dessa inte hör till den fordonspark som vanligtvis trafikerar Sveriges vägar. Eftersom 90-tonsfordonen har fler axlar och däck än 60-tonsfordonen och fordonet är 50 % tyngre innebär det en förväntad ökning av ljudnivån med ca 2 dba för maximalbullernivån (Kjell Strömmer, bullerexpert Trafikverket). För ekvivalentnivån förväntas ökat buller från varje fordon och färre fordonspassager ta ut varandra. Detta innebär att de redovisade bullernivåerna utgår från det faktiska förhållandet med mycket tunga fordon och dispensfordon. Vid beräkningar av bullernivåer för specifika hus beaktas förutom dessa utgångsvärden även avstånd till huset från vägens mitt och terrängförhållanden mellan huset och vägen Luftföroreningar Luftföroreningshalter beror generellt på antalet fordon, typ av fordon och ventilationsförhållanden på platsen. Dåliga ventilationsförhållanden råder om vägen kantas av höga byggnader eller höga bergsskärningar som gör att samma luft stannar kvar längs vägen under lång tid utan att ventileras bort. Längs väg 395 råder mycket goda ventilationsförhållanden samtidigt som antalet fordon är relativt lågt. Detta innebär att inga halter över miljökvalitetsnormen riskeras. Sida 19 av 38

26 Vibrationer Vibrationsstörningar som ger upphov till problem på närliggande bebyggelse från vägtrafik är relativt sällsynt. Risken för störande vibrationer från 90 tons lastbilar bedöms som liten men inte obefintlig. Vid vibrationer på markytan i fasta material som berg och jord uppstår en kombination av ytnära tryck- och skjuvvågor. Dessa för med sig merparten av tillförd energi och är därför den vågform som skapar störst problem på närliggande bebyggelse. Påverkan på närliggande hus från en vibrationskälla beror främst på tillförd energi och avstånd men också på husets dimension i förhållande till vibrationens våglängd. Vilka gränsvärden som kan accepteras på närliggande bebyggelse innan de ger skadlig påverkan beror på grundförhållanden, typ av byggnadsverk, grundläggning, avstånd och vibrationskälla. Det är svårt att på förhand beräkna risken för problem med skadliga vibrationer. I en undersökning av vägsträckans nuvarande status utförd av Road scanner påvisas potentiella riskområden för vibrationer med hänvisning till vägens ojämnheter. Dessa ojämnheter kommer att byggas bort i samband med ny överbyggnad. Om det skulle uppstå problem med vibrationer ska det installeras mätutrustning och därefter utarbetas förslag på vibrationsreducerande åtgärder. Vibrationsstörningar från vägtrafik är relativt sällsynt, däremot är inte effekten från 90 tons lastbilar känd. Bedömningen görs dock att vibrationer från malmtransporterna samt vägtrafiken inte kommer belasta närliggande hus trots att de ligger väldigt nära vägen. Detta eftersom bebyggelsen är belägen på fast mark av morän eller sand som inte är vibrationsfarlig. Överbyggnaden kommer dessutom att förstärkas samt få en jämnare yta vilket bidrar till en dämpad energiöverföring till omgivande mark Naturmiljö Väg- och sidotrummor förlängs och uttjänta byts ut. Vid trumläggning i Pussujoki förlängs trumman på uppströms sida. Trumman kommer inte heller i fortsättningen att utgöra något vandringshinder för fisk. Vid vägdikenas anslutning till korsande naturliga vattendrag ska man om möjligt avsluta diket några meter före vattendraget, och låta dikesvattnet passera genom och över naturlig vegetation innan det hamnar i bäcken. På så sätt minskar grumling och föroreningar i bäcken. Trumman över Pussujoki kommer att kompletteras med en hylla där uttrar kan passera under vägen, och ledarmar som leder djuren mot passagen. I och med detta minskar barriäreffekten för utter jämfört med nollalternativet. Anpassningen minskar konsekvenserna för uttern. Om åtgärden får god effekt kan konsekvenserna för uttern bli positiva. Arbete i vatten bör undvikas maj-juni för att inte störa vårlekande fisk. Eftersom det i Pussujoki eventuellt förekommer öring som leker på hösten innebär det att arbete i vatten även bör undvikas från mitten av september till slutet av oktober. Anläggningsarbete i närheten av fågellokalen bör undvikas under våren efter islossningen. Avbaningsmassor från artika vägkanter bör så långt det är möjligt tas tillvara och sedan läggs tillbaka på samma plats. Nuvarande skyltning till artrika vägkanter återställs Ekologiska samband Väg- och sidotrummor förlängs och uttjänta trummor byts ut. Vid trumläggning tillses att det inte uppstår vandringshinder för fisk, oavsett om vattendraget är känt som Sida 20 av 38

27 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD fiskförande eller inte. Syftet med åtgärderna är att förbättra förutsättningarna för vandrande fisk och andra vattenlevande vandrande arter Kulturmiljö Tjärdalen mellan Lovikka och Huhtanen, som redan är skadad av den befintliga vägen, kommer att tas bort i samråd med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Övriga kulturlämningar kommer inte att påverkas av projektet Landskap Generellt i projektet gäller att vid kurvrätningar, stora som små, ska den gamla vägkroppen schaktas bort och marken återlämnas till markägaren i ett sådant skick att den kan användas på likartat sätt som före upplåtelsen. Nya skärningsslänter får inte ha synligt grovt krossmaterial. Om sådant använts för erosionsskydd ska de täckas med jordmaterial från platsen för att möjliggöra återväxt med naturlig vegetation. Användning av tillvaratagna avbaningsmassor för generell täckning av ytterslänter rekommenderas. Vid passage av byar och enstaka hus är generellt en mer bearbetad gestaltning av vägen viktig, i och med att vägen är en del av människornas närmiljö. Ett 40-tal bullerskärmar föreslås längs vägen. Majoriteten av husen längs vägen är röda eller vita/ljusgula med träfasad, och falurött är lämplig kulör på bullerplanken. Där flera skärmar finns inom ett angränsande område, och där det finns skärmar längs gång- och cykelbanan, har de getts en likartad placering i sidled och samma höjd (2,5 meter), för att ge ett sammanhållet intryck. Vägnära träd finns på många tomter längs vägen, oftast rader av björk, som är värdefulla för landskapsbilden. Lokala anpassningar av t.ex. dikesdjup har gjorts på några platser för att minska vägområdet och därigenom kunna spara befintliga träd. Där träd ändå tas bort på grund av breddningen av vägen och de planerade bullerskärmarna ska återplantering övervägas. Detta görs i samråd med fastighetsägare. Där tomtmark gränsar direkt till vägen har vägens höjdläge anpassats för att infarter och trädgård ska påverkas så lite som möjligt. En del infarter flyttas för att få bättre funktion på bullerskydden. Slyröjning inom vägområdet, för att bibehålla befintliga utblickar från vägen, antas ingå i driften. Sådana utblickar mot Torneälven finns inne i Lovikka samt på ett par ställen i Huhtanen. Ytterligare landskapsåtgärder, som detaljanpassning vid passage av tomtmark, hör till bygghandlingsskedet. Se också projektets gestaltningsprogram Friluftsliv Under sommar och höst bedrivs jakt och fiske i området av kringboende. På vintern är skoteråkning en vanlig friluftsaktivitet. Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella Mark- och vattenföroreningar Det finns inga kända förorenade områden inom arbetsplanen. Om förorenade massor påträffas i byggskedet ska dessa hanteras efter tillsynsmyndighetens och Trafikverkets riktlinjer. Sida 21 av 38

28 En noggrannare inventering av enskilda brunnar ska ske under bygghandlingsskedet. Om enskilda brunnar påträffas ska hanteringen följa Trafikverkets publikation 2006:123 Dricksvattenbrunnar hantering av mindre vattentäkter utmed vägar Skyddsåtgärder under byggnadstiden För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (TDOK 2012:1039 och riktlinje TDOK 2012:93). I 2012:93 regleras entreprenörens miljöarbete, kemiska produkter och andra material samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Lokalisering och utformning av platser för tankning, förvaring och annan hantering av större mängder miljöskadliga produkter ska ske med hänsyn till de värden som finns i området. Trafikverket anvisar endast vägområdet och vissa ytor med tillfällig nyttjanderätt som arbetsområde. I det fall ytterligare mark behövs ansvarar entreprenören för val av plats och att erforderliga avtal och tillstånd anskaffas. Entreprenören ska underrätta Trafikverket om vilka överenskommelser som träffas. Före slutbesiktning ska entreprenören överlämna nöjdförklaringar från fastighetsägarna för dessa avtal. Vid arbeten i närheten av boendemiljöer bör arbetena anpassas så att inte störningar sker vid olämpliga tider. Om någon misstänkt fornlämning påträffas i byggskedet ska arbetet omedelbart avbrytas och beställaren kontaktas. Anmälan ska göras till länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Samråd med samebyn kommer att hållas innan byggstart för att förebygga eventuella störningar för renskötseln, om arbeten kommer att bedrivas när det finns renar i området. Särskilda objektspecifika miljökrav upprättas både för fältgeoteknik och för entreprenader. I dessa dokument anges de skydds- och hänsynsåtgärder som ska vidtas under byggtiden. De objektspecifika miljökraven ska finnas hos utförare under arbetet Övriga väganordningar Beläggning Befintlig beläggning återvinns genom att den fräses ner och blandas med befintlig överbyggnad för att få ett bättre obundet material. Ny beläggningskonstruktion utgörs av bundet bärlager, bindlager samt slitlager. För att klara lasterna från de tunga malmtransporterna utgörs den nya beläggningskonstruktionen av flera och tjockare lager än tidigare. Beläggningens sammansättning och lagertjocklekar är dimensionerade utifrån de ökade trafiklasterna Belysning Den nya gång- och cykelbanan kommer att förses med belysning. Vid de ställen där det finns ett ökat passagebehov förstärks belysningen. Det gäller gång- och cykelbanans södra ände (sektion 54/740) samt vid busshållplatser på vägens vänstra sida (sektioner 55/680, 56/540 och 57/400). Busshållplatsernas plattformar förses med belysning Driftvändplatser Ej aktuellt för denna arbetsplan. Sida 22 av 38

29 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Parkerings- och uppställnings ytor Placeringen av parkeringsfickorna längs sträckan är framtagna med hänsyn till att malmtransporterna ska kunna följa de lagstadgade kör- och vilotiderna. Utformningen av parkeringsfickorna är anpassade till de dispensfordon som kommer trafikera sträckan. Se typritning Se typritning 222T Rastplatser Ej aktuell för denna arbetsplan Räcken Vid behov av vägräcken när det finns branta slänter och oeftergivliga föremål inom säkerhetszonen används generellt vanliga vägräcken med kapacitetsklass N2. När det föreligger hög risk vid avkörning, vid t.ex. broar, högspänningsledningar och raviner mm väljs högkapacitetsräcken typ H2. Förekomst av räcken redovisas med läge på profilritningar 222T Skyltar och signaler Befintliga trafikskyltar flyttas och byts ut vid behov. Hastighetsskyltar kompletteras med ytterligare 60 km/h skyltar, för att tydligt markera gällande hastighet i Lovikka Vägmarkering Vägmarkering utförs med mitt- och kantlinjer längs hela sträckan. Mittlinjen utförs räfflad, förutom vid bebyggelse där man av bullerskäl inte bör räffla Andra åtgärder och anordningar Enskilda anslutnings- och parallellvägar I arbetsplanen föreslås spärrning av ett antal anslutande vägar på grund av bullerplankens placering. Spärrningen kräver ett särskilt beslut av väghållaren med stöd av 40 väglagen. Föreslagna ersättningsvägar och förändringar av anslutningar illustreras på planritningar 222T och ger berörda fastigheter en säker möjlighet att ansluta till allmän väg. Formalia kring hantering av enskilda vägar redovisas i avsnitt Jord- och luftledningar Flyttningar eller kompletteringar av VA, el, opto eller teleledningar kan komma att behövas. Ledningar som ligger inom det befintliga vägområdet är ledningsägarens ansvar. Längs hela sträckan finns ledningar i vägområdet Kompensationsåtgärder Infrastrukturåtgärder innebär alltid ingrepp i landskapet i någon form. När hänsyn och skyddsåtgärder inte är tillräckliga för att undvika eller lindra skada kan det finnas skäl att överväga kompensationsåtgärder. Syftet är att miljökvaliteten inte ska minska ur ett helhetsperspektiv. Sida 23 av 38

30 Inga kompensationsåtgärder är föreslagna längs sträckan. 5 Väghållningsansvar för allmänna vägar 5.1 Förändring av väghållningsområde Inom det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna vägnätet. Inga förändringar sker. 5.2 Förändring av allmän väg Ej aktuellt i denna arbetsplan. 6 Konsekvenser av vägförslaget Nollalternativet innebär en bedömd framtida situation om inte projektet genomförs. I många vägprojekt finns liten skillnad mellan nollalternativet och nuläget eftersom samhället och trafikeringen kring vägen inte förändras så mycket. I detta projekt kommer gruvtransporterna att medföra en stor ökning av trafiken även om vägen inte åtgärdas. I nollalternativet beskrivs vägarna i deras nuvarande skick men med den trafikmängd som prognostiserats när malmbrytningen är i full drift, från år 2015 och framåt. 6.1 Trafiktekniska konsekvenser Trafikmängder Gruvverksamheten i Kaunisvaara, samt malmtransporterna mellan Kaunisvaara och Svappavaara är orsaken till att trafikmängderna ökar. Den planerade åtgärden att bredda och förstärka den befintliga vägen förväntas inte påverka trafikmängden. Inom gränsen för arbetsplan för denna del av väg 395, har trafikmängden uppmätts till 480 fordon per årsmedeldygn (ÅDT), varav 70 (ca 14 %) var tung trafik (mätår 2009). Gruvverksamheten och malmtransporterna förväntas öka trafikmängderna så att de år 2015 är ca 1195 fordon per dygn varav ca 505 fordon (ca 42 %) är tung trafik. Genvägen, en ny väg mellan Kaunisvaara och Junosuando planläggs och när den tas i bruk förväntas malmtransporterna samt viss arbetspendling från väster välja Genvägen. Det gör att trafikmängderna på väg 395 återgår till dagens nivåer. Till år 2030 förväntas trafikmängderna vara ca 500 fordon per årsmedeldygn (ÅDT), varav 100 lastbilar Framkomlighet Genom expansionen inom gruvnäringen kommer trafiken att öka, framförallt den tunga trafiken. Det är en förutsättning som finns redan i nollalternativet, och som inte påverkas av de åtgärder som föreslås i arbetsplanen. Det gör att restiderna förlängs något jämfört med hur det såg ut innan gruvverksamheten etablerades. Lastbilarna håller en lägre hastighet än personbilar, vilket kan komma att störa trafikrytmen. Vintertid, under perioder med snörök, kommer lastbilstrafiken att påverka framkomligheten i högre utsträckning. Sida 24 av 38

31 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Här följer de konsekvenser som arbetsplanen medför. Vägen följer samma sträckning som tidigare, vilket gör att väglängden inte förändras. Vägen breddas jämfört med befintlig väg, vilket underlättar omkörning. Genom Lovikka by har Trafikverket ansökt om en sänkning av hastigheten så att sträckan med 60 km/h förlängs 1,2 km och sträcker sig fram till Erikas väg. Det medför att restiden genom Lovikka ökar med 20 s. I övrigt medför inte åtgärderna i arbetsplanen någon förändring av restiden. Restiden bedöms inte påverkas av ombyggnadsåtgärden Trafiksäkerhet Kollektivtrafik och oskyddade trafikanter Gång- och cykelbanan i Lovikka separerar de oskyddade trafikanterna från den övriga trafiken med kantsten, vilket ökar trafiksäkerheten och minskar risk för trafikolyckor med allvarlig skadeföljd. Eftersom gång- och cykelbanan är smal finns en risk att konflikter uppstår mellan gående och cyklister, vilket kan skapa trafikfarliga situationer främst om det är cyklande barn som möts på den smala gång- och cykelbanan. Det kräver att de som går och cyklar har en ökad uppmärksamhet. Sammantaget ger åtgärden en ökad trafiksäkerhet och upplevd trygghet jämfört med nollalternativet. Om länsstyrelsen beslutar att sänka hastigheten på väg 395 medför det att hastigheten på väg 395 är 60 km/h på de ställen där det finns ökat behov av att passera vägen. Vid denna hastighet är risken hög att trafikolyckor mellan fordon och oskyddade trafikanter leder till allvarliga skadeföljder eller dödsfall. I annat fall är hastigheten 80 km/h på den norra delen av gång- och cykelbanan, från södra anslutningen av Byavägen till Erikas väg. Det innebär att risken för allvarlig skadeföljd är oförändrad vid passage av vägbanan jämfört med nollalternativet. Fordon på väg 395 har inte skyldighet att lämna företräde för gående och cyklister som vill passera vägen. De oskyddade trafikanterna måste vänta till dess att väg 395 är fri från fordon, innan de passerar vägen. Detta gör att barn som inte är trafikmogna inte bör passera vägen på egen hand. Vid alla anslutningar vid väg 395 kommer kantstenen att sänkas, vilket gör att tillgängligheten blir god om passage sker vid en enskild anslutning. Belysningen förstärks på platser där passagebehovet är större, vid början och slutet av gång- och cykelbanan samt vid busshållplatser, vilket gör att passager vid dessa ställen blir något säkrare än i nollalternativet. Vid platserna med ökat passagebehov föreslås att kantstenen blir nedsänkt, vilket gör att tillgängligheten blir god. De nya plattformarna för busshållplats anpassas för personer med funktionsnedsättning, får belysning och väderskydd vilket ger en trygg och säker hållplats. En översiktlig bedömning av risk och otrygghet vid nollalternativets busshållplatser och arbetsplanens åtgärder för hållplatser har genomförts enligt Trafikverkets modell för Bedömning av risk och otrygghet vid busshållplatser på landsbygd (Trafikverket 2010). I nollalternativet är det den faktiska påstigningsplatsen vid södra anslutningen till Byavägen, d.v.s. en körbanehållplats för resenärer mot Pajala, som utvärderas. Alla hållplatser förbättras med föreslagna åtgärder. Bedömningen visar att fickhållplatserna är godkända både i nollalternativet och efter arbetsplanens åtgärder. Arbetsplanens åtgärder med föreslagen hastighetssänkningen till 60km/h och bättre Sida 25 av 38

32 belysning vid hållplatserna gör att gånganslutningarnas risk och otrygghet förbättras till godkänt. Biltrafik Vägområdet har utökats med en säkerhetszon där oeftergivliga föremål tas bort inom vägområdet. Vid anslutningsvägar sker siktröjning. Vägutformningen uppfyller de krav som ställs vid upprustning av befintlig väg och hänsyn har tagits till gällande hastigheter Trafikekonomi och komfort Driftkostnaderna bedöms öka redan i nollalternativet. Den ökade tunga trafiken medför behov av högre standard för vinterväghållning, i form av snöröjning och halkbekämpning. Fordonskostnader bedöms bli oförändrade. Åtgärderna i arbetsplanen medför att drift- och underhållskostnaderna ökar på grund av att vägen breddas. Även gång- och cykelbanan medför ökade drift- och underhållskostnader. Trafikkomforten blir något bättre när befintlig väg byggs om Trafikantupplevelser och trafikservice Vägen byggs om till största del i befintligt läge och förhållandet till omgivande landskap förändras inte. För trafikanterna kommer vägen upplevas större än idag i och med att vägen och vägområdet blir bredare. Vägens karaktär påverkas temporärt genom att markvegetationen som idag går ända fram till asfalten tas bort. Den återkommer efter en tid. I byarna sker större förändringar i och med att gång- och cykelbanan byggs. Bullerskärmarna påverkar också trafikantupplevelsen. Vägen får en mer tätortsmässig prägel. Möjligheten till utblickar från vägen påverkas inte utanför byarna. 6.2 Miljökonsekvenser För en utförligare beskrivning av konsekvenserna se bilagd miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I miljökonsekvensbeskrivningen finns även kartor som visar miljö- och kulturförhållanden längs den aktuella sträckan. Arbetsplanens konsekvenser jämförs också i miljökonsekvensbeskrivningen med ett nollalternativ befintlig väg med den framtida trafiken. I nollalternativet ingår påverkan från buller. Arbetsplanen omfattar skyddsåtgärder för att mildra konsekvenserna av den ökade trafiken. En jämförelse med nuläget görs också i relevanta delar Hälsa och säkerhet Den ökade trafiken kommer att göra skillnad för boende längs vägen genom ökade bullernivåer. Den tunga trafiken kommer att gå dygnet runt vilket medför störningar även nattetid. Vägen dimensioneras för den kommande trafikmängden så att störande vibrationer inte ska uppstå. Det bedöms därför att konsekvenserna av vibrationer blir små. Luftföroreningshalterna orsakade av vägtrafik kommer att vara låga. Riktvärdena för buller utomhus kommer att överskridas med några dba vid ett flertal hus längs vägen, men i mindre omfattning än i nollalternativet. Eftersom riktvärden Sida 26 av 38

33 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD inomhus inte överskrids efter vidtagna skyddsåtgärder bedöms konsekvenserna avseende buller bli måttliga. Jämfört med dagens situation är dock buller strax under riktvärdena en stor negativ förändring i boendemiljön. Skyddsåtgärderna medför att arbetsplanens konsekvenser blir mindre negativa än nollalternativets konsekvenser. Bullernivåer före och efter genomfört projekt samt föreslagna skyddsåtgärder för varje fastighet redovisas i tabell i bilaga Natur- och kulturmiljö Landskap Ombyggnaden av vägen medför en liten påverkan på landskapsbilden ur åskådarperspektivet. Vägen byggs om i stort sett i befintligt läge och förhållandet till omgivande landskap förändras inte. För trafikanterna kommer vägen upplevas som större i och med att vägen och vägområdet blir bredare. Vägens karaktär påverkas genom att markvegetationen som idag går ända fram till asfalten tas bort. Påverkan på de estetiska värdena kommer att vara störst under och direkt efter byggtiden. Med tiden etableras vegetation kring vägen som så småningom smälter in på nytt i landskapet. Konsekvenserna kan bli måttliga i början men på längre sikt blir de små. I byarna sker större förändringar genom att bullerplank sätts upp. Ett 40-tal bullerskärmar föreslås längs vägen. Bullerplanken påverkar landskapsbilden i byarna eftersom de blir ett nytt inslag och förhindrar den fria sikt man haft hittills kring de hus som berörs. Dessa förändringar påverkar både åskådar- och trafikantperspektiv. Färre utblickar mot älven medges. Konsekvensen för landskapsbilden i byarna blir stor på grund av bullerskärmarna. Naturmiljö Den ökade trafiken kommer att innebära ökade barriäreffekter för vilt. Det är sannolikt att fler viltolyckor än idag kommer att ske. Lastbilstrafiken kommer att gå dygnet runt på väg 395, till skillnad från de flesta andra vägar som har låg trafikintensitet nattetid då djuren är mer aktiva. Konsekvenserna för älgpopulationen i stort bedöms bli små. Vintertid kan dock konsekvenserna för vandrande älg bli små till måttliga eftersom viltstråk korsar vägen. Åtgärderna med breddning och återställande av diken är begränsade och tar några meter ny mark i anspråk. Inga våtmarker kommer att beröras av breddningen. De artrika vägkanterna i Lovikka påverkas. Konsekvenserna kan minimeras om avbaningsmassor tas tillvara och sedan läggs tillbaka på samma plats. Projektet bedöms inte medföra påtaglig skada på riksintresset för naturmiljö eftersom intrånget blir så litet och miljön redan är störd av den befintliga vägen. Projektet bedöms inte heller påverka bevarandestatusen för Natura 2000-arter eller -naturtyper på grund av minimal påverkan på vattendragen. Uttern gynnas av åtgärderna jämfört med nollalternativet. Påverkan på strandskyddet är litet då de enda åtgärder som görs i och nära vatten är en trumförlängning vid Pussujoki. Bullersituationen för fågellokalen mitt i Lovikka är lika som för nollalternativet. Kulturmiljö Tjärdalen mellan Lovikka och Huhtanen, som redan är skadad av den befintliga vägen, kommer att tas bort i samråd med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Övriga kulturlämningar kommer inte att påverkas av projektet. Breddningen innebär ett nytt intrång längs vägen i byarna som medför att vägen upplevs som större. De planerade bullerskärmarna i byarna förändrar också vägmiljöns karaktär och delvis förhindra utblickar över kulturlandskapet. De flesta skärmarna är lokaliserade Sida 27 av 38

34 i skogsmark eller invid tomter med uppvuxen vegetation. Endast några av skärmarna försämrar utblickar över, och försvagar därmed sambanden i, kulturlandskapet. Större delen av Lovikka ligger också på udden i älven öster om väg 395, där vägprojektet inte påverkar miljön alls. Förändringen bedöms medföra måttliga konsekvenser för kulturmiljön. Friluftsliv I nollalternativet kommer den ökade trafiken att innebära ökade barriäreffekter för friluftslivet samt störningar i form av buller. Fler parkeringsplatser längs vägen ger ökad tillgänglighet till markerna runt omkring. Trafikbuller och barriäreffekt blir lika som i nollalternativet. Arbetsplanen medför i princip oförändrade konsekvenser för friluftslivet jämfört med nollalternativet. Breddningen av vägen ger också ökade möjligheter för oskyddade trafikanter att färdas längs den. Rennäring Den ökade trafiken kommer att innebära större risk för renpåkörningar eftersom det finns bra bete längs hela vägen. Om saltning av vägen sker lockas renen dit vilket ökar risken ytterligare. Ökad trafik kan också innebära att trafikbullret överröstar renskällorna så att hjordarna blir svårare att hitta. Flytt av renar över vägen försvåras och innebär tillsammans med ökad risk för renpåkörningar ett arbetsmiljöproblem för renskötarna. Korridoren mellan väg 395 och Tärendö sameby är smal. Med ökade trafikmängder krävs en större säkerhetszon vid vägen. Det kan in sin tur innebära att renarna trycks österut mot Tärendö sameby med sammanblandning av renar som resultat. Konsekvenserna för rennäringen av nollalternativet, den ökade trafiken, blir måttliga. Breddningen av vägområdet tar en liten del mark i anspråk som skulle kunna användas som renbete. Intrånget ger små konsekvenser. I övrigt blir det ingen skillnad mot nollalternativet. Trafikverket har bildat en särskild grupp internt som på olika sätt ska samarbeta och samråda med de berörda samebyarna under projektgenomförandet. En särskild samverkan kommer att ske med Gabna sameby. Med stöd av de åtgärdsförslag som redovisas i förutsättningsanalysen ska Trafikverket och samebyn samverka om vilka åtgärder som ska genomföras för att minska störningarna för renskötseln. Den grupp som bildats inom Trafikverket kommer för övriga berörda samebyar, däribland Sattajärvi koncessionssameby, att genomföra ett kontinuerligt samråd med särskilt utsedda kontaktpersoner inom respektive sameby. Gruppen ska vid behov kunna vidta åtgärder i enlighet med förutsättningsanalysen med syfte att minska störningarna för renskötseln Hushållning med naturresurser Alla massor som uppfyller kraven på material i olika delar av anläggningen återanvänds inom projektet. Tillkommande material för vägens överbyggnad och beläggning kommer att behöva tas från täkter. Schakt för utskiftningar i vägen och för slänter och diken har beräknats till m 3. Av detta återanvänds ca m 3 på slänter m.m m 3 blir överskott och behöver transporteras bort. Trafikverket kommer i samarbete med entreprenörerna att arbeta för att massorna kan användas som resurs i angränsande etapp eller något annat byggprojekt. Upplag kommer förmodligen ändå att behövas. Ca m 3 friktionsmaterial/grovkornig jord behöver tillföras utifrån. Sida 28 av 38

35 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Vägens överbyggnad kräver material av hög kvalitet och här används bergkross, m 3 behövs. Konsekvenserna blir små, om uppläggning av överskottsmassor sker på ett lämpligt sätt. Konsekvenserna för vattenresurser bedöms bli små. Enskilda brunnar kommer att utredas i ett senare skede. Eftersom grundvattenförekomsten inte utgör ett vattenskyddsområde kommer Trafikverket inte att vidta särskilda skyddsåtgärder. Den ökande trafiken medför ökad risk för olyckor som kan orsaka utsläpp av farligt gods eller drivmedel. Konsekvenserna för nollalternativet kan vara små eller måttliga beroende på typ av olycka och vilken typ av vattenförekomst som påverkas. De ombyggnadsåtgärder som föreslås i arbetsplanen bidrar till att trafiksäkerheten på sträckan förbättras och därmed minskar risken att miljön förorenas av läckage som uppstår vid trafikolyckor Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som är hörnstenar i strävan mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Det är enligt 1 (bevisbörderegeln) verksamhetsutövarens ansvar att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. I detta projekt har hänsynsreglerna beaktats genom att Trafikverkets planeringsprocess följts och olika alternativ har bedömts ur miljösynpunkt. För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (TDOK 2009:1039 och riktlinje TDOK 2012:93) och har möjlighet att ställa objektspecifika miljökrav för entreprenaden. Detta berör hänsynsreglerna i 2 (kunskapskravet), 3 (försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik), 5 (hushållnings- och kretsloppsprinciperna) och 4 (produktvalsprincipen). Trafikverket tillgodoser också kunskapskravet genom att ha välutbildad och kompetent personal i den egna organisationen och genom att ställa relevanta kompetenskrav vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader. Hänsynsreglerna i 3, 4 och 5 tillgodoses också genom att Trafikverket styr projektets materialanvändning och utförande, och åtar sig att genomföra de miljöskyddsåtgärder som krävs för att undvika skada på viktiga miljöintressen. Trafikverkets krav på kemiska produkter innebär att miljömässigt sämre alternativ kontinuerligt fasas ut när bättre alternativ finns på marknaden, vilket är i linje med 4 (produktvalsprincipen). Hänsynsregel i 6 (lokaliseringsprincipen) anger att platsen för en verksamhet ska väljas så att miljöpåverkan minimeras, vilket säkerställs genom Trafikverkets planeringsprocess. I detta fall åtgärdas en befintlig väg och lokaliseringsregeln har mindre betydelse. Trafikverket har som verksamhetsutövare att ta hänsyn till 7 (rimlighetsavvägning) och 8 (ansvar för skadad miljö) i sin verksamhet Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660). Detta vägprojekt medför inte att några gällande miljökvalitetsnormer åsidosätts. Sida 29 av 38

36 Inga vatten där förordningen för fisk- och musselvatten ska tillämpas berörs. Miljökvalitetsnormen för utomhusluft har beaktats. Miljökvalitetsnormen för utomhusluft berörs, men bedöms inte överskridas. Enligt nomogram i Vägverkets publikation 2001:128 ger årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) på sträckan inte upphov till att luftföroreningar överskrider miljökvalitetsnormerna och trafikmängden ligger långt under de värden där mer detaljerade beräkningar behöver övervägas. Normen för omgivningsbuller gäller vägar med betydligt högre trafikmängd. Pussujoki är en ytvattenförekomst med fastställda miljökvalitetsnormer. Den ekologiska och kemiska statusen (exklusive kvicksilver) är god. Projektet bedöms inte ha någon långsiktig påverkan på vattenkvaliteten då endast tillfälligt arbete i vattnet kommer att utföras. Grundvattenförekomst (SE ) har god kvantitativ status och är oklassad avseende kvalitet. Projektet bedöms inte påverka grundvattenförekomsten. 6.3 Konsekvenser för pågående markanvändning Åtgärderna som föreslås i arbetsplanen medför att vägområdet utökas och tar ny mark i anspråk. Intrånget sker längs befintlig väg på hela sträckan och projektet påverkar inte förutsättningarna för markanvändningen. För totalt intrång se kapitel 7.2. Den ökade trafiken påverkar markanvändningen på samma sätt som i nollalternativet, men eftersom vägen breddas finns mer utrymme på vägen för jord- och skogsbruksfordon. Konsekvenserna för jord- och skogsbruk av arbetsplanen bedöms därför bli små. Rennäringen påverkas av den ökade trafiken. Trafikökningen innebär större risk för olyckor med ren och försämrad arbetsmiljö för renskötarna, samt är ett hinder när djur ska flyttas mellan olika markområden. Trafikdödade renar innebär ett ekonomiskt avbräck. Arbetsplanens påverkan på rennäringen behandlas utförligare i miljökonsekvensbeskrivningen och i ett separat arbete med kontinuerliga samråd med samebyarna. 6.4 Påverkan under byggnadstiden Under byggtiden kommer arbeten med tunga maskiner att pågå i området. Anläggningsarbetena och trafik med entreprenadmaskiner och transportfordon orsakar störningar i form av intrång, buller, luftföroreningar, vibrationer och damning. De boende nära vägen och trafikanterna på vägen drabbas av störningarna, i övrigt kan det rörliga friluftslivet och rennäringen påverkas. Byggskedet i ett vägprojekt medför också arbetsmoment som innebär risk för att skador uppstår på miljön. Även om påverkan i många fall är begränsad i tiden kan den ofta vara tillräckligt stor för att särskilda försiktighetsåtgärder ska vara motiverade. Exempelvis hanteras ämnen som vid olycka eller spill kan påverka mark och vatten negativt. Bland dessa finns bland annat petroleumprodukter i form av drivmedel, hydrauloljor och smörjmedel. Tankning innebär hantering av större volymer av diesel, som kan ha stor negativ påverkan på miljön vid spill. Ombyggnaden av den befintliga väg 395 innebär att framkomligheten kommer att begränsas under byggnadstiden. Det saknas omledningsvägar. Väg 395 måste vara framkomlig för räddningstjänst, näringslivets transporter och för allmänhetens transporter under byggtiden. Detta kan ske genom att vägen byggs om i korta etapper samt att halva vägen upplåts för trafik. Sida 30 av 38

37 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Då arbetena är tidsbegränsade kommer det sannolikt inte att medföra några bestående effekter på miljön. Där vägen passerar tomtmark bedöms konsekvenserna för boende i de berörda husen bli måttliga, i övrigt små. För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (TDOK 2012:1039 och riktlinje TDOK 2012:93). I 2012:93 regleras entreprenörens miljöarbete, kemiska produkter och andra material samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Trafikverket anvisar endast vägområdet och vissa ytor med tillfällig nyttjanderätt som arbetsområde. I det fall ytterligare mark behövs ansvarar entreprenören för val av plats och att erforderliga avtal och tillstånd anskaffas. Entreprenören ska underrätta Trafikverket om vilka överenskommelser som träffas. Före slutbesiktning ska entreprenören överlämna nöjdförklaringar från fastighetsägarna för dessa avtal. Vid arbeten i närheten av boendemiljöer bör arbetena anpassas så att inte störningar sker vid olämpliga tider. De bullerskyddsåtgärder som beslutas ska om möjligt genomföras i tidigt skede så att de ger skydd även under byggtiden. Om någon misstänkt fornlämning påträffas i byggskedet ska arbetet omedelbart avbrytas och beställaren kontaktas. Anmälan ska göras till länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Objektspecifika miljökrav, utöver de generella, kommer att upprättas och bör innehålla bland annat ovanstående. Dessa ingår i underlaget vid upphandlingen av entreprenör. 7 Markåtkomst 7.1 Fastställelseprövning Denna arbetsplan kommer att ställas ut och genomgå fastställelseprövning. Under utställelsetiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas när utställelsetiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar arbetsplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny utställelse behöva göras. Arbetsplanen och utlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över arbetsplanen. Därefter begärs fastställelse av arbetsplanen. De som har lämnat synpunkter på arbetsplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter utställelsetiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa arbetsplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslut att fastställa arbetsplanen tas kommer beslutet att kungöras. Beslutet kan överklagas till regeringen. Arbetsplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur arbetsplaner ska ställas ut och fastställas regleras i väglagen och vägkungörelsen. Sida 31 av 38

38 7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas i arbetsplanens beskrivning och på plan- och profilritningarna samt de villkor som tas upp i beslutet. För arbetsplaner som inte fastställelseprövas gäller motsvarande med den skillnaden att det inte finns något beslut. Istället får dessa arbetsplaner rättsverkan genom de avtal om vägrätt som upprättas med berörda fastighetsägare och rättighetsinnehavare Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. 7.2 Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i arbetsplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för väganordningar. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om 2,0 meter i skog och 0,5 meter på jordbruksmark. Kantremsan behövs för att säkra fortsatt drift och underhåll samt att främja trafiksäkerheten. På planritningarna framgår befintligt och nytt vägområde. I vägområdet ingår även det utrymme som krävs för vägens säkerhetszon. Med säkerhetszon menas det område utanför stödremsan vid sidan om vägbana som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. I det fall säkerhetszonen är bredare än utrymmet för vägen med dess väganordningar samt kantremsa går arbetsplanens vägområdesgräns vid gränsen för säkerhetszonen och ingen extra kantremsa läggs till. Säkerhetszonen framgår av typsektionen 222T0401. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i sakägarförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Tillkommande vägområde för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar ca 6,6 ha varav ca 1,2 ha är inskränkt. Arealen är grafiskt beräknad Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs fastställd, arbetsplan. Vägrätten ger väghållare rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållare får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget räknas upp från den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen Sida 32 av 38

39 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar ca 5,4 ha. Intrånget fördelar sig på 4,0 ha skogsmark, 0,1 ha åkermark, mindre än 0,1 ha tomtmark och 1,2 ha impediment Vägområde inom detaljplan Ej aktuellt för denna arbetsplan Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt I arbetsplanen redovisas områden med inskränkt vägrätt. Vägrätt innefattar normalt rätt för väghållaren att nyttja marken för vägändamål, trots att annan har äganderätt till fastigheten. Vägrätten ger även i övrigt väghållaren rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över markens användning under den tid vägrätten består, men också att tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken. Dessa rättigheter kan inskränkas. Väghållaren har, inom markerat område för inskränkt vägrätt, endast rätt att uppföra och rensa diken samt att uppföra och underhålla bullerplank. I övrigt får markägaren använda marken så länge som denna användning inte medför negativ påverkan på vägens eller väganordningens utformning eller funktion. Den inskränkta vägrätten gäller för den yta som bullerplanken står på samt den del av fastighetens anslutning mot väg 395 som behöver beträdas för att få tillgång till ytan med bullerplank. Skälet till att inskränkt vägrätt används för detta ändamål är att bullerplanket står inne på tomtmark och utanför det område som behövs för drift och underhåll av väg 395. Genom att marken löses med inskränkt vägrätt ges fastighetsägaren möjlighet att använda sin egen tomt på det sätt som hon eller han önskar och väghållaren ges tillträde till bullerplanket. Den inskränkta vägrätten gäller ytan som bullerplanket står på samt 1 m runt planket. Områden med inskränkt vägrätt berör ca 1,2 ha, bestående av 0,5 ha skogsmark, mindre än 0,1 ha åkermark, 0,2 ha tomtmark samt 0,5 ha impediment. Följande fastigheter berörs av områden med inskränkt vägrätt: LOVIKKA 1:5, LOVIKKA 5:2, LOVIKKA 5:3, LOVIKKA 5:8, LOVIKKA 5:9, LOVIKKA 5:10, LOVIKKA 5:11, LOVIKKA 5:12, LOVIKKA 5:15, LOVIKKA 5:16, LOVIKKA 5:18, LOVIKKA 5:20, LOVIKKA 5:22, LOVIKKA 6:10, LOVIKKA 6:12, LOVIKKA 7:8, LOVIKKA 7:11, LOVIKKA 9:2, LOVIKKA 9:3, LOVIKKA 9:4, LOVIKKA 9:5, LOVIKKA 9:7, LOVIKKA 9:8, LOVIKKA 11:1, LOVIKKA 12:8, LOVIKKA 12:11, LOVIKKA 12:12, LOVIKKA 13:11, LOVIKKA 14:1, LOVIKKA 15:2, LOVIKKA 15:3, LOVIKKA 15:4, LOVIKKA 15:5, LOVIKKA S:8, TORNEFORS 2:1, TORNEFORS 2:2, TORNEFORS 2:3, TORNEFORS 2:4, TORNEFORS 2:8, TORNEFORS 5: Område med inskränkt drift Ej aktuellt för denna arbetsplan. 7.3 Område med tillfällig nyttjanderätt I arbetsplanen föreslås ca 0,5 ha mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt, fördelat på 0,1 ha skogsmark och 0,4 ha impediment. Dessa områden finns markerade på planritningarna2 22 T samt förtecknade i tabell nedan. Sida 33 av 38

40 Områdena kommer att användas som uppställningsyta och tillfälliga upplag. Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden. Områdena kommer att dokumenteras innan byggstart och återlämnas i ett sådant skick att de kan användas på ett likartat sätt som före ianspråktagandet. Tabell 5 Fastigheter som berörs av område med tillfällig nyttjanderätt. Fastighet Lovikka 3:18 Lovikka 5:3 Lovikka 6:7 Lovikka 15:4 7.4 Område för enskild väg Enskilda vägar ingår inte i fastställelsebeslutet för arbetsplanen utan hanteras i en särskild lantmäteriförrättning där det slutliga läget bestäms. Väghållaren söker och står för kostnader för förrättning enligt anläggningslagen. I vissa fall kan fastighetsägaren även få ersättning från väghållaren om spärrning medför att det uppkommer avsevärd ökning av annan väghållningskostnad eller annat avsevärt men. Ersättningsfrågorna hanteras i enlighet med samt 66 väglagen. 8 Kostnader Den kalkylerade totalkostnaden för denna etapp i vägprojektet uppgår till ca XX Mkr enligt 2012 års prisnivå. Se kostnadssammanställning under flik 5. 9 Fortsatt arbete 9.1 Bygghandling Arbetet med bygghandling kommer att slutföras under Dispenser och tillstånd Val av platser för täkter och uppläggning av massor samt anmälan/tillstånd i samband med detta sköts av entreprenören. Om förorenade massor påträffas ska de anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Tillstånd för markavvattning kommer inte att sökas då de åtgärder som utförs med vägdiken syftar till att återställa deras funktion till den ursprungliga. Anmälan om vattenverksamhet ska göras för trumförlängning i Pussujoki. Dispens från artskyddsförordningen kommer att sökas på grund av störningar i områden med höga värden för fågellivet. Dispens från biotopskyddet kommer att sökas för eventuella alléer i Lovikka som tas bort eller ersätts. Sida 34 av 38

41 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Produktion Bygghandlingen innehåller de tekniska handlingar som krävs för att mans ska kunna bygga vägen. Innan produktionen startar informeras alltid de berörda. Entreprenaden kan starta när arbetsplanen har fastställts och vunnit laga kraft. Ett vägbygge innehåller flera av eller alla följande arbetsmoment: Platsbesök och etablering Trädfällning, röjning Terrassering (jordschakt, urgrävning, fyllning) Ledningsomläggningar Fyllning överbyggnadsmaterial Markförstärkningsarbeten (till exempel erosionsskydd och tryckbank) Räcken, bullerplank/vall Beläggningsarbeten Skyltning, linjemålning Vid ett vägbygge måste ofta stora mängder jord och bortsprängt berg transporteras. Transporter inom ett arbetsområde eller till och från vägbygget kan ske på flera olika sätt, till exempel med truckar och lastbilar av olika storlek Trafikföring under byggnadstiden Under byggtiden kommer väg 395 att vara öppen för allmän trafik. Malmtransporter med dispens för 90 tonsfordon kommer att gå kontinuerligt mellan Kaunisvaara och omlastningsstationen i Pitkäjärvi utanför Svappavaara. Antalet lastbilar ökar succesivt under år 2013 samt 2014 för att år 2015 nå full produktion. Inskränkningar i hastighet, tillfälliga väganordningar, med till exempel signalreglering för stopp och trafik i ett körfält, kan bli aktuella under byggskedet. I byggskedet upprättas trafikanordningsplaner och arbetsmiljöplaner av entreprenören. Information till närboende och allmänhet ska ske i god tid innan arbetet påbörjas. 9.4 Kontroll och uppföljning Den miljöhänsyn och föreslagna skyddsåtgärder som tas upp i bilagd MKB överförs till projektets bygghandling. En checklista miljö tas fram för att säkerställa att åtgärder från MKB förs vidare till arbetsplan, bygghandling och byggskede. Tillsammans med Trafikverkets generella och objektspecifika miljökrav utgör de miljökraven som ställs i projektet. Uppföljning av dessa krav sker genom entreprenörens egenkontroll, på byggmöten samt vid slutbesiktning. Viltolyckor och renpåkörningar bör följas upp. En noggrannare inventering av enskilda vattentäkter ska ske under bygghandlingsskedet, så att planerade åtgärder inte påverkar vattentillgången eller vattenkvaliteten negativt. Provtagning i eventuella brunnar ska ske innan arbeten påbörjas och efter ombyggnad. Påverkan på vatten ska förebyggas. Om arbetena medför försämrad vattenkvalitet ska detta åtgärdas. Hanteringen kommer att följa Trafikverkets publikation 2006:123 Dricksvattenbrunnar hantering av mindre vattentäkter utmed vägar. Utterpassagen ska kontrolleras för att dess funktion ska finnas kvar. Viltolyckor och renpåkörningar bör följas upp. Någon övrig effektorienterad uppföljning anses inte vara motiverad, då de förväntade miljökonsekvenserna är små. Sida 35 av 38

42 10 Sakägare Avgränsningen av sakägarkretsen har gjorts utifrån det syfte och den påverkan som arbetsplanen medför omgivningen. Förutom de som berörs av markintrång har medtagits de som påverkas av förändrat väghållningsansvar, ändrade utfartsförhållanden, bullerstörningar med mera. För påverkan i natur-, kultur- och vattenmiljöer har medtagits de organisationer, lokala organ, sammanslutningar och andra som har ett väsentligt intresse i saken. Sakägarförteckningen är indelad i tre delar: Del 1. Direkt berörda fastigheter, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar som berörs av nya markanspråk. Innehavare av rättigheter som servitut, ledningsrätt och nyttjanderätt och andra rättigheter som berörs av nya markanspråk. Del 2. Indirekt berörda fastigheter, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar och rättighetsinnehavare som berörs på annat sätt än genom nya markanspråk, till exempel berörs av åtgärder inom nuvarande vägområde, angränsar till planområdet, får en anslutning förändrad eller spärrad, berörs av indragning av väg från allmänt underhåll, berörs av immissioner (buller, vibrationer med mera) eller använder parallell- eller ägovägar. Del 3. Övriga intressenter (kommun, länsstyrelse, myndigheter, lokala organ och sammanslutningar) vilkas verksamhetsområde berörs av vägprojektet samt samebyar och sametinget. Se bilagd sakägarförteckning. 11 Samrådsredogörelse Samråd som hållits under arbetsplanen framgår av bilagd Samrådsredogörelse flik 8. Där redovisas även protokoll från sakägarmöte. 12 Underlagsmaterial En förstudie finns framtagen för väg 395 delen Autio-Tornefors. Materialet finns tillgängligt på Trafikverkets hemsida, Sida 36 av 38

43 Beskrivning, MaKS, delen väg 395 Lovikka - Palokorva BD Luleå, den 28 februari Projektledare Gun-Marie Mårtensson Trafikverket Region Nord Sida 37 av 38

44 Sida 38 av 38

45

46 Trafikverket, Box 809, Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Telefon: , Texttelefon: