ANSÖKNINGSANVISNINGAR 17.2.2016 ETT AV REGRINGSPROGRAMMETS SPETSPROJEKT: UTVECKLINGSBIDRAG FÖR PROGRAMMET SKOLAN I RÖRELSE FÖR LÄSÅRET 2016-2017 Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) utlyser för ansökan statsbidragen inom regeringsprogrammets (2015) spetsprojekt Nya inlärningsmiljöer och digitala material för grundskolorna och dess motionsinriktade satsning på programmet Skolan i rörelse, som utvidgas till att bli landsomfattande och innefatta en timme elevmotion per dag. För läsåret 2016-2017 handlar det om 7 miljoner euro i understöd. Kommuner och privata utbildningsanordnare kan ansöka om utvecklingsbidrag för verksamhet som omfattar grundskolorna. Ansökningarna skickas till regionalförvaltningsverken. 1. PRINCIPERNA FÖR UNDERSTÖDSVERKSAMHETEN 1.1. Syftet med understödsverksamheten Kommuner och privata utbildningsanordnare kan ansöka om bidrag för att i grundskolorna förverkliga målen och de viktigaste åtgärderna inom programmet Skolan i rörelse. Nya projekt och fortsättning på projekt, som inletts redan tidigare, kan ansöka om bidrag. Uteslutna i detta skede är försöksverksamhet i läroanstalter på det andra stadiet, vilka kommer med i ett senare skede. Syftet med programmet Skolan i rörelse är en aktiv och trivsam arbetsdag för eleverna. Varje grundskoleelev ska röra på sig åtminstone en timme per dag. Skolorna kan välja det som lämpar sig bland utbudet av motionsinriktad verksamhet. Det viktiga är att eleverna deltar, att inlärningen främjas och att eleverna rör på sig mera, vilket betyder att de sitter mindre. I Skolan i rörelse tänker man på sakerna på ett nytt sätt och ingriper i verksamhetskulturen på ett aktivitetsfrämjande sätt. Det handlar om att sprida god praxis och att kunna utnyttja den. (ks. hyvät käytännöt ja toiminnan periaatteet http://www.liikkuvakoulu.fi/tausta). En framgångsfaktor i Skolan i rörelse har varit att man lyckats förankra verksamheten i skolornas vardag och grundläggande verksamhet. I de framgångsrika projekten har det varit möjligt att i den egna kommunen ta fram en struktur som stöder verksamheten i Skolan i rörelse, som har engagerat nya skolor och aktivt utvecklat verksamheten så att den har fått ny grogrund. Viktigt är att de olika sektorerna inom kommunen finner sina egna synsätt i processen och att arbetet koordineras gemensamt. De centrala åtgärderna för Skolan i rörelse 1. Att öka lärarnas kunnande Innehåll: kunskap inom motion och välbefinnande, verksamhetsbaserade undervisningsmetoder
Former: utbildningsevenemang, seminarier, nätverkssammankomster, Skolan i rörelse internetsida 2. Att i möjligast vid utsträckning ta i bruk aktivitetsbaserade undervisningsmetoder De verksamhetsanknutna avsnittens verkställighet i den nya läroplanen Inlärningshelheter som hänför sig till bredspektrigt kunnande Verkställande av rekommendationerna gällande minskat sittande Uppföljning och utvärdering av verksamhetsinriktade undervisningsmetoder och deras användning 3. Att öka elevernas delaktighet I utvärderingen, verkställandet och utvecklingsarbetet Att utnyttja metoderna inom ungdomsarbetet 4. Att utnyttja och utveckla den utbyggda och naturenliga miljön Skolans utrymmen inomhus och utomhus De lokala resurserna och verksamhetsmiljöerna Skolans utrymmen inomhus (också gemensamma utrymmen, t.ex. korridorer och vestibuler), gymnastiksalar och närmiljö utnyttjas i undervisningen och på rasterna Att avveckla hinder som finns för att ta i bruk skolans utrymmen för motion Att man i gamla skolor gör en utvärdering som beaktar barnen ur motionsperspektiv Att man i samband med uppförandet av nya skolor beaktar elevernas möjlighet att idka motion (byggande i anslutning till en skogs- eller motionspark) 5. Att främja motion under rasterna och att satsa på motion på vägen till skolan. 6. Att förbättra förhållandena för den som vill promenera eller cykla till och från skolan Samarbete mellan kommunsektorerna som ansvarar för undervisningen, idrotten, vägarna och samhällsplaneringen Att utnyttja det arbete som t.ex. förespråkarna för ökat promenerande och cyklande har gjort, t.ex. det nationella samarbetsnätverket för trafikfostran/utbildningsstyrelsen, nätverket för kommuner som engagerar sig för ökat cykelåkande samt Cykelförbundet 7. Motionsinriktade aktiviteter under skolornas förmiddags- och eftermiddagsverksamhet Organisationerna ska få förbättrade verksamhetsmöjligheter i skolorna under förmiddagarna och eftermiddagarna Olika slags förverkligande, t.ex. samarbete mellan undervisnings- och idrottsväsendet samt olika organisationer 8. Bredspektrigt samarbete mellan olika intresseorganisationer Bredspektrigt samarbete mellan olika kommunsektorer, t.ex. ungdoms-, kultur-, idrottsoch undervisningsväsendet samt den tekniska sektorn och skolhälsovården Samarbete mellan organisationer, t.ex. idrottsföreningar och övriga lokala aktörer Koordinerat samarbete på kommunnivå De projekt som understöds ska omfattas av idrottslagens (390/2015) riktlinjer gällande de motionsinriktade åtgärdernas förverkligande. I det här arbetet ska utgångspunkten vara olika könens jämlikhet och likställdhet.
Godtagbara utgifter Instruktörsarvoden, utbildningskostnader, skäliga kostnader för anskaffande av hjälpmedel och inredning vilka främjar rörelse samt fysisk aktivitet, utgifter för evenemang vilka ansluter sig till motion och idrott (som en del av annan verksamhet), instruktörernas resekostnader, transportkostnader och hyreskostnader för sådana utrymmen som inte är i kommunens eller verksamhetsarrangören ägo. Det är möjligt att som en del av ett aktivitetsbaserat projekt förse inlärnings- och motionsutrymmen med för ändamålet anpassad utrustning. Utgifterna för att utrusta lokaliteter inomhus och utomhus skall vara mindre än 20 000 euro/skola (moms 0 %). Om det är skolgården som rustas upp så ska ansökan förses med en situationsplan, var på märks ut utrustning och anskaffningar. Vidare ska säkerhetsområden, anläggningsoch monteringssätt framgå. Ansökan förses med en företeckning över utrustning och anskaffningarna med kostnadsuppgifter. Det ska finnas ett klart samband mellan ett aktivitetsbaserat projekt och strävandena att utveckla omgivningen där man motionerar. Samma skola kan understödas endast en gång för att förbättra inlärningsomgivningen under den treåriga programperioden. Understöd kan inte användas för sådana utgifter som inte direkt främjar fysisk aktivitet under skoldagen, t.ex. utgifter för enskilda evenemang, kontors- eller mötesutgifter och inte heller för utgifter som är att betrakta som utgifter för organisationernas lagstadgade eller normala grundläggande verksamhet. Understöd får inte användas för lönekostnader för fast anställda. Understöd utbetalas inte för träningseller tävlingsverksamhet som riktar sig till att stöda deltagarna så att förkovrar sig inom sin egen idrottsgren. Understödsmottagaren får inte heller ge understödet vidare. Stödet är inte avsett att täcka en enskild åtgärd, t.ex. endast för minskat sittande bland eleverna eller en enstaka klätterställning. Projekten ska omfatta flera olika åtgärder för att öka fysisk aktivitet i skolans verksamhetskultur. Övrig finansiering En central princip för statsunderstödens del är att en och samma verksamhet inte stöds genom flera olika statsstödsystem. Understödet kan inte användas för skolornas klubbverksamhet, pga. att den understöds av Utbildningsstyrelsen. Understödet kan inte heller omfatta t.ex. sådana föreningsverksamhet och idrottsakademier, som undervisnings- och kulturministeriet stöder. Samma gäller hobbyverksamhet med inriktning på motion och idrott som regionalförvaltningsverkets ungdomsväsende stöder. Den ansökande parten är skyldig att i sin ansökan uppge eventuella övriga bidrag som man ansöker om eller redan har erhållit och som ansluter sig till verksamheten som den aktuella ansökan omfattar. Egen finansiering och verksamhetens etablerande Syftet med understöden är att stöda sådana verksamhetsmodeller som kan göras permanenta och bli en normal del av bidragsmottagarens servicesystem också på ett sådant sätt att utomstående ekonomiskt stöd inte behövs. Ansökan ska innehålla en skriftlig plan för hur verksamheterna kan göras permanenta och få att rota sig. Viktigt med avseende på projektets etablering är att på lång sikt förbinda sig till de planerade åtgärderna samt till deras finansiering.
Redan i utgångsläget ska projektet ha en omfattande egen finansiering. Under det första verksamhetsåret rekommenderas att egenfinansieringen täcker cirka hälften av de uppskattade totala utgifterna. Under det andra och tredje projektåret rekommenderas att egenfinansieringen ökar så att den efter projektperioden täcker alla de kostnader som projektverksamheten föranleder. Den egna finansieringsandelen kan inte i avgörande grad bestå av kalkylmässiga lönekostnader för den ansökande partens fast anställda personal eller av kalkylmässiga hyror för lokaliteter som den ansökande parten äger. Den ansökande parten ska förse sin budget med en avgränsad reservering för de kostnader som verksamheten väntas föranleda. Projektens längd Projekten kan variera i längd från ett till flera läsår. Understöd ansöks dock alltid för ett läsår åt gången. Regeln är att ett projekt är stödberättigat under högst tre läsår. De sökande ska förbereda sig på att ett stöd som har beviljats på årlig basis under några års tid minskar i storlek (jämför etableringen av ett projekt och dess förankring i egenfinansiering). I projektplanen bör man på ett överskådligt sätt specificera de årliga kostnaderna och deras finansiering. Den beviljande myndigheten kan vid behov i sitt beslut om understöd specificera och/eller avgränsa dess användning. 2. ANSÖKNINGSPROCESSEN OCH ANVÄNDNINGEN AV UNDERSTÖDET 2.1. ANSÖKNINGSTIDEN OCH INLÄMNANDE AV ANSÖKAN Ansökningarna inkl. bilagor (undervisnings- och kulturministeriets blankett nr 10) ska före den 7.4.2016 skickas till det regionalförvaltningsverk inom vars område ett projekt planeras. Ansökningarna ska finnas i två exemplar. Regionförvaltningsverkens adresser finns på ansökningsblanketten och i slutet av ansökningsblanketten. Ansökningsblanketten inkl. bilagor finns på undervisnings- och kulturministeriets internetsida: www.minedu.fi/liikunta/avustukset En person med namnteckningsrätt undertecknar ansökan. De ansökande parterna erbjuds möjlighet att få innehållsrelaterad rådgivning som stöd för sin projektplanering. Det är koordinatorerna inom de motions- och idrottsinriktade regionala barn- och ungdomsorganisationerna som vid behov kan kontaktas för det. (http://www.sport.fi/etusivu/aluejarjestot) och programmet Skolan i rörelse http://www.liikkuvakoulu.fi/ 2.2. ANSÖKANS INNEHÅLL OCH BEHANDLING Sökande skall bifoga åtminstone följande dokument till sin ansökan: 1. En verksamhetsplan för projektet i vilken framgår verksamhetsmiljön, syfte, innehåll, de planerade åtgärderna och de kostnader som åtgärderna föranleder inkl. beräkningsgrunder (en budget), samt uppföljningen och utvärderingen inkl. tidsplan. Uppgifter om styrgruppens sammansättning behövs också.
2. Ett utdrag ur kommunens budget i vilken framgår storleken av projektets egenfinansiering. 3. Planer och ritningar som ansluter sig till utvecklandet av skolans motionsomgivning med information om placeringen av utrustningen och redskapen, säkerhetsområdena samt anläggnings- och monteringssätt. 4. Skriftliga förbindelser från övriga eventuella samarbetsparter samt deras kontaktuppgifter samt arbetsfördelningen. 5. För sammanslutningarnas del resultat- och balansräkningar, revisorernas uttalande gällande föregående räkenskapsperiod samt utdrag ur föreningsregistret (privata utbildningsarrangörer). 6. En plan över hur projektet ska fås att bli permanent (ledningens underteckning). 7. Redogörelse för eventuella övriga understöd som har sökts och beviljats för samma ändamål. 8. Övriga redogörelser som den ansökande parten stöder sig på. I bedömningen beaktas projektets ändamålsenlighet i förhållande till vad som är spetsprojektets syfte, mål och centrala åtgärder. Vidare avvägs hur realistiska verksamhetsplanen och budgeten är, projektets art och omfattning samt planen för hur projektet ska etableras och bli en del av den s.k. normala verksamheten. Regionalförvaltningsverken fattar beslut om statsstöden under våren 2016. När understöd beviljas tillämpas lagen om statsunderstöd 27.7.2001/688. 2.3. ANVÄNDNINGEN AV BIDRAGSMEDEL OCH PROJEKTETS REDOVISING Understödet bör användas under höstterminen 2016 och vårterminen 2017. I beslutet om understöd meddelas noggrannare om stödets utbetalning och den tidpunkt då en redogörelse om användningen av stödet förutsätts och hur den tillställs statsbidragsmyndigheten. Myndigheten har rätt att granska att den part som erhåller understöd i sin förvaltning och ekonomi följer gällande bestämmelser och att användningen av stödet är ändamålsenlig. Understödet kan inte överskrida de godtagbara kostnader som projektet föranleder. I sin ekonomiförvaltning ska understödsmottagaren tilldela projektet ett eget kostnadsställe där det går att följa upp egenfinansieringens och statsbidragets betalningstrafik. Om det i projektet har uppkommit väsentliga förändringar när man jämför situationen vid starten med situationen vid beslutsbehandlingen, ska den ansökande parten ofördröjligen meddela om de här ändringarna till statsstödsmyndigheten innan statsunderstödet betalas ut. 3. PROJEKTENS UPPFÖLJNING, BEDÖMNING OCH STÖDÅTGÄRDER Förutsättningen för erhållande av statsstöd är att projektet deltar i uppföljningen och utvärderingen av projektet på det sätt som statsstödsmyndigheten förutsätter. Alla de skolor som erhåller stöd ska registrera sig som delar av programmet Skolan i rörelse på det sätt som förutsätts på programmets internet-sidor under adress http://www.liikkuvakoulu.fi/ och göra en utvärdering av nuläget.
LIKES Stiftelsen för forskning i idrott och hälsa har på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet i praktiken hand om den uppföljningsinformation som de lokala utvecklingsunderstöden förutsätter. De sammanställningar som uppföljningsinformationen grundar sig på kan utnyttjas av de deltagande parterna. Programmet Skolan i rörelse erbjuder de deltagande parterna stödåtgärder av olika slag, t.ex. nätverkssammankomster, mentorverksamhet, utbildning och stöd för informationsspridningen. De här möjligheterna presenteras på adress http://www.liikkuvakoulu.fi/. Man kan också ta kontakt med de anställda inom projektet. BILAGOR Bilaga 1. Bakgrundsinformation för utvecklingsverksamheten och dess planering. Bilaga 2. Kontaktinformation till regionalförvaltningsverken.
Bilaga 1. Bakgrundsinformation för utvecklingsverksamheten och för dess planering Webbadressen för programmet Skolan i rörelse http://www.liikkuvakoulu.fi/ Läroplansgrunderna 2016 http://www.oph.fi/ops2016 Förändring i rörelse! Nationell strategi för motion som främjar hälsan och välbefinnandet 2020 Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2013:10. http://www.stm.fi/julkaisut/nayta/-/_julkaisu/1864597 Rekommendationer för hälsomotion. http://www.ukkinstituutti.fi/liikuntapiirakka SITT MINDRE MÅ BÄTTRE! Nationella rekommendationer för mindre sittande Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2015. http://www.julkari.fi/handle/10024/126296 Glädjen ökar genom motion! Nytt program för motion och välmående inom småbarnsfostran. htttp://www.sport.fi Det nationella åtgärdsprogrammet för motion bland äldre http://www.minedu.fi/export/sites/default/opm/julkaisut/2011/liitteet/okm30.pdf?lang=fi Hälsa och välmående genom att motionera. Utvecklingsrekommendationer för tillämpad motion för åren 2016-2021. http://www.soveli.fi TEAviisari - verktyg för kommuner. Resultaten beskriver kommunens verksamhet för att främja hälsan och välbefinnandet bland invånarna. (innehåller helheten av idrott och motion; grundläggande utbildning) www.teaviisari.fi www.teaviisari.fi/sv Rekommendationer för främjande av motion i kommunerna. http://www.stm.fi/julkaisut/nayta/_julkaisu/1518237 Främjandet av motion i kommunerna 2010-2014. Uppföljningsrapport Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2015:18. http://www.minedu.fi/opm/julkaisut/2015/liikunnan_edistaminen_kunnissa.html Undersökning över motion hos barn och unga i Finland. Statens idrottsråds publikationer 2015:2 (på finska). http://www.liikuntaneuvosto.fi/julkaisut/valtion_liikuntaneuvoston_julkaisusarja/lasten_ja_nu orten_liikuntakayttaytyminen_suomessa.650.news Barns och ungas rättigheter i idrott och sport. http://www.likes.fi/filebank/895- Lasten_oikeudet.pdf Vad kostar det? Samband mellan socioekonomisk bakgrund och idrott hos barn och unga. Statens idrottsråds publikationer 2014:2. http://www.liikuntaneuvosto.fi/julkaisut/valtion_liikuntaneuvoston_julkaisusarja/vln_2014_2_ mika_maksaa.591.news Varför slutar unga med idrott? Statens idrottsråds publikationer 2013:3. http://www.liikuntaneuvosto.fi/julkaisut/valtion_liikuntaneuvoston_julkaisusarja/miksi_murro sikainen_luopuu_liikunnasta.540.news Utveckling av motionsidrott för unga 1999-2011 (på finska). http://www.liikuntaneuvosto.fi/julkaisut/valtion_liikuntaneuvoston_julkaisusarja/nuorten_har rasteliikunnan_kehittaminen_1999_2011.95.news Undersökning över motion hos barn och unga. Forskningsöversikt 2000-2012 Idrottsvetenskapliga sällskapet 2014. http://www.lts.fi/sites/default/files/page_attachment/ltslasten_ ja_nuorten_liikuntatutkimus_suomessa_www.pdf Jämställdheten mellan könen i idrott och motion 2011. Förändringar och nuläget i jämställdheten mellan könen i Finland. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2011:33. (på finska, sammandrag på svenska) http://www.minedu.fi/opm/julkaisut/2011/liikunta_ja_tasaarvo_ 2011.html Projektverksamhet inom motion och idrott ris, ros och rekommendationer. Slutrapport över projektet God praxis inom motion och idrott (på finska). Idrottsvetenskapliga Sällskapet 2013. http://www.lts.fi EU-rådets slutsatser av den 21 maj 2014 om jämställdhet mellan kvinnor och män inom idrotten http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/txt/html/?uri=celex:52014xg0614%2809%29&from=fi EU-rådets slutsatser om främjande av motoriska färdigheter, fysisk aktivitet och idrottsverksamhet för barn (2015) http://eur-lex.europa.eu/legalcontent/sv/txt/html/?uri=celex:52015xg1215%2807%29&qid=1457705719949&from=fi
Bilaga 2. Kontaktinformation till regionalförvaltningsverken REGIONALFÖRVALTNINGSVERKEN (idrottsväsendet), som ansökningarna skickas till (www.avi.fi): Regionalförvaltningsverket i Lappland Valtakatu 2 PB 8002, 96101 Rovaniemi tfn 0295 017 300 (växeln) kirjaamo.lappi@avi.fi Tilläggsinformation: Överinspektören för idrottsväsendet Kai-Matti Joona, tfn 0295 017 396, tfn 0400 538 115 Verksamhetsområdet för Birkalands, mellersta Finlands, södra Österbottens, Österbottens och mellersta Österbottens landskap: Regionalförvaltningsverket i västra och inre Finland Vasa huvuddistrikt Wolffskavägen 35 PB 200, 65101 Vasa tfn 0295 018 450 (växeln) kirjaamo.lansi@avi.fi Tilläggsinformation: Överinspektören för idrottsväsendet Satu Sjöholm, tfn 0295 018 822, tfn 040 701 4492 Verksamhetsområdet för norra Österbottens och Kajanalands landskap: Regionalförvaltningsverket i norra Finland Linnankatu 3 PB 293, 90101 Uleåborg tfn 0295 017 500 (växeln) kirjaamo.pohjois@avi.fi Tilläggsinformation: Överinspektören för idrottsväsendet Ulla Silventoinen, tfn 0295 017 663, tfn 050 3963 019 Verksamhetsområdet för södra Savolax, norra Savolax och norra Karelens landskap: Regionalförvaltningsverket i östra Finland S:t. Michels huvuddistrikt Maaherrankatu 16 PB 50, 50101 S:t. Michel tfn 0295 016 800 (växeln) kirjaamo.ita@avi.fi Tilläggsinformation: Överinspektören för idrottsväsendet Marie Rautio-Sipilä, tfn 0295 016 515, tfn 040 506 0115
Verksamhetsområdet för Egentliga Tavastlands, Päijänne-Tavastlands, Nylands, Kymmenedalens och södra Karelens landskap: Regionalförvaltningsverket i södra Finland Birger Jaarlin katu 15 PB 150, 13101 Tavastehus tfn 0295 016 000 (växeln) kirjaamo.etela@avi.fi Tilläggsinformation: Överinspektören för idrottsväsendet: Ilpo Piri, tfn 0295 016 559, tfn 040 573 9622 Verksamhetsområdet för Egentliga Finlands och Satakunta landskap: Regionalförvaltningsverket i sydvästra Finland Huvudverksamhetsstället i Åbo Självständighetsplan 2 PB 22, 20801 Åbo tfn 0295 018 000 (växel) kirjaamo.lounais@avi.fi Tilläggsinformation: Överinspektören för idrottsväsendet Keijo Kuusela, tfn 0295 018 304, tfn 0500 528 525