Elevhälsoplan för Kristinedalskolan 2016-2017 Vi utbildar världsmedborgare En skola för alla Reviderad 160810
1. Inledning Kristinedalskolans vision är att alla elever ska ha rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar. På Kristinedalskolan vill vi att alla elever ska känna att skolan är meningsfull, begriplig och hanterbar. För att skolan ska vara en mötesplats för lärande och utveckling behöver vi arbeta på många olika sätt för att skapa så gynnsamma lärmiljöer som möjligt för eleverna. Ovanstående synsätt ska genomsyra all verksamhet i skolan. Det ska synas både i de samtal och möten vi har, mellan elever och vuxna och i det dagliga arbetet med eleverna. Elevhälsoorganisation Skollagens 2 kap. 25 säger att det på en skola ska finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För detta ska det finnas skolläkare, psykolog, skolsköterska och kurator på en skola. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I Stenungsunds kommun finns ett centralt elevhälsoteam, Centrala barn- och elevhälsan. En enhetschef ansvarar för den kommuncentrala elevhälsan och är chef för psykologer, skolsköterskor, kuratorer och några specialpedagoger. I den Centrala barn- och elevhälsan finns dessutom logoped och skolläkare att tillgå. Elevhälsoteam På skolan finns ett lokalt elevhälsoteam EHT. I elevhälsoteamet ingår rektor eller biträdande rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska och skolpsykolog. EHT ska fungera som stöd för pedagoger, arbetslag, elever och vårdnadshavare. De ska arbeta både på förebyggande och åtgärdande nivå. EHT ska kunna kartlägga, analysera, föreslå, genomföra och följa upp elevhälsoinsatser. EHT ska finnas med som stöd för rektors beslut om vilka insatser som ska göras. 2. Syfte Syftet med elevhälsoarbetet är att alla elever ska ges möjlighet att nå de nationella målen i skolan. Skollagen säger att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Denna plan syftar till att beskriva hur elevhälsan arbetar hälsofrämjande och förebyggande, hur vi upptäcker behov hos enskilda elever och hur vi kan åtgärda dessa behov, för att på bästa sätt hjälpa alla elever att nå skolans mål. 3. Så här arbetar vi Det förebyggande och hälsofrämjande perspektivet innebär en förskjutning från riskfaktorer till friskfaktorer, från vuxenperspektiv till elevperspektiv samt från information till dialog och kommunikation. Detta innebär också att elevhälsoarbetet inte ska betraktas som något avskilt och särskilt från det generella arbetet kring barns och ungdomars hälsa, lärande och utveckling.
Elevhälsan utgör med andra ord en integrerad del av skolans uppdrag och ska finnas med i skolans lärmiljö som helhet och i personalens arbete med samtliga elever. FRÄMJANDE (här arbetar vi med att stärka friskfaktorer) Handledning av skolans personal enskilt eller i grupp EHM elehälsomöten i arbetslagen FN-dagen TTV teamet för trygghet, trivsel och värdegrund Föreläsningar om barns utveckling av skolans psykologer Föreläsningar kring diagnoser av skolans psykologer Elevhälsoplanen är känd för all personal. Genomgång på höstterminens första arbetsdag Hälsosamtal FÖREBYGGANDE (här arbetar vi med att minska risken för ohälsa) Handledning och kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov Tydlighet i ärendegången kring åtgärdsprogram Elevhälsoteamet bevakar uppföljningar kring eleverna Elevhälsoteamet har genomgång av samtliga elever en gång per termin Konsultationstid med skolpsykolog för skolpersonal i mån av tid Grupper Screeningar pedagogiska och medicinska Provscheman ÅTGÄRDANDE (här arbetar vi enskilt med individ/grupp) Extra anpassningar Sker i klassrummet, eventuellt i samarbete mellan lärare och specialpedagog. Om de extra anpassningarna inte haft effekt efter ungefär 2 månader lyfts ärendet till EHT. Utredning Då en elev inte når eller riskerar att inte nå skolans mål ska rektor informeras. Rektor fattar då beslut om utredning. Utredningen ska ske skyndsamt och därefter fattas beslut om åtgärdsprogram ska upprättas eller ej. Detta beslut kan överklagas. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet ska fungera som ett stöd vid planering och genomförande av den pedagogiska verksamheten runt eleven samtidigt som det är en skriftlig beskrivning av elevens behov av särskilt stöd och de åtgärder som ska göras. Ett åtgärdsprogram kan överklagas. Skolans specialpedagog ansvarar för att ett åtgärdsprogram upprättas när ett beslut om ett sådant har fattats. Undervisande lärare, mentor/klasslärare, eleven och vårdnadshavaren är viktiga samarbetspartners i arbetet med åtgärdsprogrammet. Mentor/klasslärare ansvarar för att övrig berörd personal informeras om innehållet i åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet ska vara ett levande dokument. Specialpedagogen kallar regelbundet till utvärdering. Vid varje sådant möte ska ett nytt datum för utvärdering fastställas. När det
bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas åtgärdsprogrammet, efter samråd med eleven och dess vårdnadshavare. Det formella beslutet om att avsluta ett åtgärdsprogram behöver dokumenteras eftersom även detta går att överklaga. 4. Elevhälsans mål och fokusområden (läsåret 16/17) - Implementera och skapa ett aktivt arbete runt skolans planer: elevhälsoplanen, hot och våldplanen, ELOF-planen och planen mot diskriminering och kränkande behandling. - Arbeta med insatser som förebygger studieavhopp. - Arbeta med inkludering och samsyn tillsammans med grundsärskolan. - Stärka pedagogernas ledarroll. - Starta ett arbete för att nå fram till en hälsosammare profil - Starta smågrupper för att nå fram till elever som av olika skäl inte klarar av den ordinarie klassrumsundervisningen -Förbättra kontakten och samarbetet med skolans föräldrar genom olika insatser: -Skolans dokument översätts till flera språk. -Föräldrar med annan skolbakgrund ges information om hur skolan fungerar och vilka förväntningar vi har på dem och vilka förväntningar de kan ha på oss i skolan. -Alla föräldramöten/skolmöten sker med tolk. -Alla föräldrar bjuds in till informationsmöte om måluppfyllelse och grunder för betygsättning. -Skapa en lösning för att den dagliga kommunikationen med föräldrar med annan språklig bakgrund ska fungera. -Studiecirkel på låg- och mellanstadiet med Bo Heijlskovs tankar kring bemötande av elever med problemskapande beteende som grund. - Studiecirkel på högstadiet kring elever i behov av stöd och anpassningar. - Lathunden för bemötande och rutiner i klassrummet som finns på mellanstadiet ska under kommande läsår också blir känd för högstadiepersonalen. Uppdrag Bilaga 1
Mentors/klasslärares/klassföreståndares uppdrag Mentorskapet innebär att tillsammans med föräldrar, berörda lärare och elever vara ett stöd och skapa en skolsituation som möjliggör för eleven att nå målen. Mentors huvudsakliga uppgifter är: Stödja eleven i att hitta strategier i sitt lärande. Stärka elevens självförtroende och självkänsla. Hålla kontakten med elevens föräldrar och tillsammans med elev och föräldrar genomföra utvecklingssamtal och en gång per läsår upprätta en individuell utvecklingsplan (IUP) för de elever som inte får betyg. Bevaka elevens utveckling mot målen i alla ämnen. Ta kontakt med rektor vid oro för att eleven riskerar att inte uppnå målen i något ämne. Tillsammans med specialpedagog upprätta åtgärdsprogram (ÅP) enligt skolans rutiner för de elever som är i behov av ett sådant. Se till att information i åtgärdsprogram når alla berörda lärare. Se till att viktig information om skolans verksamhet eller om eleven når föräldrarna. Se till att viktig information om eleven når alla berörda lärare. Medverka vid viktiga samverkansmöten med andra aktörer. Se till att skolans normer och regler är kända och diskuterade med elever och föräldrar. Tillsammans med eleverna utforma hemklassrummet till en bra lärmiljö. Aktivt arbeta enligt vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Elevhälsoteamet (EHT) I EHT ingår rektor, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagog. Teamet träffas varje vecka. Var och en i teamet bidrar med sin kompetens för att få en helhet kring aktuellt ärende. Rektor fattar utifrån teamets arbete beslut om fortsatta åtgärder. Protokoll förs i PMO. Rektorns uppdrag Rektor har det yttersta ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om åtgärdsprogram och stödinsatser fattas av rektorn. Om rektor får kännedom om en elevs stödbehov skall rektor se till att behovet utreds. Skolsköterskans uppdrag Skolsköterskan utgör den medicinska specialistkompetensen på skolan. Skolsköterskan ska vara legitimerad av socialstyrelsen till sjuksköterska och ha vidareutbildning inom barns och ungdomars hälsa. Skolsköterskans huvudsakliga uppgifter är att: Ha öppen och planerad mottagningsverksamhet. Erbjuda och genomföra enskilda hälsosamtal och hälsobesök. Vaccinera enligt nationellt program. Göra medicinsk bedömning och vid behov hänvisa till annan vårdnivå. Ge akut hjälp när så behövs. Ha dokumentationsplikt. Ingå i skolans krisgrupp. Verkar för en hälsofrämjande livsstil på individ-, grupp- och organisationsnivå. Delta i skolans arbete mot droger. Delta i skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Delta i nätverksmöten för yrkesgruppen och dess viktigaste samarbetspartners såsom BUM,
BVC, förskola, socialtjänst, ungdomshälsan, habiliteringen eller annan som av professionen kan anses vara av vikt. Skolkuratorns uppdrag Skolkuratorns uppdrag är att främja elevens hälsa så att sociala och psykologiska faktorer ses i ett sammanhang. Att bidra med kompetens inom det sociala verksamhetsområdet. Skolkuratorns huvudsakliga uppgifter är att: Arbeta med elever enskilt eller i grupp. Uppmärksamma elever i svårigheter. Samverka med andra organisationer och kontaktnät som arbetar med barn och deras familjer. Handleda i psykosociala frågor. Ingå i skolans krisgrupp. Delta i skolans arbete mot droger. Delta i skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Delta i nätverksmöten för yrkesgruppen och dess viktigaste samarbetspartners såsom BUP, förskola, socialtjänst, ungdomshälsan eller annan som av professionen kan anses vara av vikt. Studie- och yrkesvägledarens uppdrag Studie- och yrkesvägledaren ska erbjuda eleverna vägledning utifrån individens behov. Vägledning ska på ett naturligt sätt också ingå i den övriga pedagogiska verksamheten. Studie- och yrkesvägledarens huvudsakliga uppgifter är: Ge vägledning enskilt eller i grupp. Öka medvetenheten hos eleverna om de konsekvenser olika val och studieresultat kan innebära för framtiden. Hjälpa eleverna identifiera och formulera mål för studier och arbete. Hjälpa eleverna att göra ett urval av relevanta åtgärder för att lättare nå målen. Samverka med andra yrkeskategorier inom elevhälsan. Medverka i skolledningens arbete med elevfrågor. Specialpedagogens uppdrag Specialpedagogens uppdrag är att utveckla det pedagogiska arbetet och bidra med specialpedagogisk kompetens till skolan och vårdnadshavare. Specialpedagogens huvudsakliga uppgifter är: Vägleda i specialpedagogiska frågor. Utföra pedagogiska utredningar och kartläggningar. Upprätta åtgärdsprogram i samarbete med pedagog, elev och vårdnadshavare. Handleda personalen i specialpedagogiska frågor. Vid behov delta i elevhälsokonferenser. Delta i nätverksträffar. Delta i överlämningar och uppföljning vid övergångar. Delta i skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Ha kontakt med andra skolformer och institutioner. Ha kontakt med andra stödfunktioner kring elever.
Skolpsykologens uppdrag Skolpsykologens huvudsakliga uppgifter är: Bidra med psykologisk kompetens i elevhälsans diskussioner kring organisation, grupp och individ. Hälsofrämjande och förebyggande arbete genom handledning/konsultation till enskilda pedagoger och/eller arbetslag. Kompetensutveckling till arbetslag. Psykologiska utredningar och utvecklingsbedömningar utifrån pedagogiska frågeställningar kring enskilda elever med hjälp av observationer, olika psykologiska testmaterial samt intervjuer med vårdnadshavare och pedagoger. Ha rådgivande och stödjande samtal med vårdnadshavare och elever vid särskilda omständigheter. Delta i samverkansmöten med andra aktörer och verksamheter kring enskilda elever.