Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Munkebo förskola 5 mar 2013
Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-03-05 15:39: Vilka fantastiska fina julgranar ni har tillverkat! Vad roligt att er maskkompost har tagit sig så bra att ni kan dela med er till andra förskolor och skolor. Tänk vilket bra samarbete ni skulle kunna ha, kanske ett grön Flagg-råd över gränserna... Det är inspirerande att läsa er rapport och se hur ni har integrerat hållbar utveckling i er verksamhet! Ni har jättefina bilder som avspeglar er verksamhet väl och ni har genomfört många spännande experiment och upptäckter. Ni har verkligen lyckats fånga barnens intresse och nyfikenhet att vilja att delta och utforska. Ni är en förskola som är på god väg mot en Hållbar utveckling. Det verkar som att ni har ett givande Grön Flagg -arbete både för barn och vuxna! 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? På Munkebo förskola arbetar personalen i olika utvecklingsgrupper som träffas ca 1 gång per månad. Barnen har inte ett uttalat miljöråd men femårsavdelningen (Mumin) och fyraårsavdelningen (Mymlan) samtalar om miljöarbetet i barngrupperna i samlingen och i de olika mindre arbetsgrupperna med styrda aktiviteter. Då kan barnen aktivt delta och påverka aktiviteter som vi arbetar med inom temat. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Utvecklingsgrupperna som träffas månadsvis består av personal från hela förskoleområdet som omfattas av fyra förskolor. Miljögruppen är en av flera utvecklingsgrupper och består av tio pedagoger. På träffarna planeras vilket tema förskoleområdet ska arbeta med, olika projekt diskuteras och sjösätts, som tex Julgransprojektet, arbetet med pedagogisk dokumentation och reflektion används som redskap för att visa på hur olika barngrupper arbetat med miljöarbetet. Det ger inspiration för oss vuxna. 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema Närmiljö Mål 1 Mål Vilka djur hittar vi i vår närmiljö? Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet 13 mars -12 Vi tog en promenad till skogen och barnen fick ge förslag på vilket/vilka djur vi skulle leta efter. Erik, snart tre år, föreslog "en stor fågel". På hemvägen fick vi till vår stora lycka se ett skatbo på nära håll i ett buskage, med en skata i. Skatan blev lite rädd av vår närvaro och flög iväg, men kom snart tillbaka och satte sig i ett träd. Mål 2 Mål Vi följer årstidsväxlingarna i ett ekosystem. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet Vi har skapat ett ekosystem - det är vår maskkompost. Allt efter årstid har maskarna fått "smaka" på olika saker. På hösten har vi lagt ner vissna växtdelar, på sommaren färska blad och växter, på våren och vintern har vi mest matat maskarna med fruktrester och kaffesump. Det är spännande att gräva i komposten för att se på maskarna. De finns i så många olika storlekar. Vi har tittat på den frukt som vi lagt ner i komposten och sett att det växer många olika sorters mögel på frukten under tiden som den bryts ner. En del mögel är hårigt annat är luddigt, möglet har olika färger också, grönt, grått, vitt osv. Vi har grävt upp mask på vår gård också men det var på våren och sommaren. Fast vi hittade en mask innan jul. Den var alldeles stel så vi la den i vår maskkompost inomhus och den började att krypa ner i jorden.nu bor den i komposten med de andra maskarna.vi har börjat att så olika frön på förskolan och när de har börjat växa ska vi plantera dem i jord från maskkomposten.
Mål 3 Mål Vi upptäcker olika element i vår närmiljö, tex trafiknät, skogsområden, allemansrätten mm Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet På femårsavdelningen Mumin har man bestämt sig för att vidga vyerna och arbeta med närområdet genom att ge sig ut på promenad i trafiken för att öva trafikvett, på promenad i skogen för att leta efter olika djurspår i snön och plocka upp skräp efter andra och besöka miljöhuset för att sortera skräpet så att det återvinns, åka buss till Märsta för att gå på teater, besöka närliggande förskolor och skolan som finns i närområdet. Där träffar barnen på flera gamla vänner från förskolan som nu går i förskoleklassen. Det är glada återseenden! Det är spännande att ge sig ut i området och nya upptäckter sker hela tiden. När vi kommer till busshållplatsen ropar Tessan (5) glatt, "En klätterställning!". Hon har aldrig tidigare åkt buss vad hon vet och efter en stunds samtal framgår det att Tessan inte har den minsta aning om att det faktiskt är här vi ska vänta på att bussen kommer och att "klätterställningen" kallas för busskur eller busshållplats. När Muminbarnen är på promenad i närområdet för att se var alla kompisar på Mumin bor föreslår Orkar (5) följande, "Vi kan gå hem till mig och äta tårta för pappa har lagt nyckeln i brevlådan." Efter en skogspromenad bygger Nicklas (5) och Isak (5) ett ekorrbo av två fåtöljer, där sitter de och mumsar på sina "kottar" som består av träklossar. Att nya intryck ger inspiration och fantasi och att nya upptäckter ger aha-upplevelser är tydligt. Att barn och vuxna dessutom känner sig trygga och väl bevandrade i närmiljön ger en känsla av sammanhang och tillit till den egna förmågan - jag är en som kan! Att känna till sin närmiljö ger också ett ansvar att vara rädd om den och att ta hand om den. Mål 4 Mål Hur gör man mat som vi kan äta? Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet På Mymlan har barnen och de vuxna tillsammans arbetat med sagan om Petter och hans fyra getter under en längre period. Den ena geten heter Röd och äter bara smör och bröd. Naturligtvis var vi tvungna att ta reda på om vi kunde göra eget smör. Vi köpte in grädde, hämtade en stor skål från köket och en visp. Sedan fick alla barnen vispa och vispa och vispa. Vi provsmakade lite då och då för att känna på smaken om det smakade smör. Jätte länge smakade det grädde men helt plötsligt blev grädden tjockare och svårare att vispa och började att smaka smör. Tillslut blev vi klara med smörtillverkningen och bredde smöret på varsin smörgås och smakade. Mums! För att provsmaka använde vi varsin glasspinne att doppa i grädden. När sedan smöret var klart och uppätet så var det flera barn som tittade på sin glasspinne och reflekterade, "God glass!". Så startade diskussionerna om vad det var vi hade gjort: Hur började vi tillverkningen? Hur hade det smakat första gången vi provsmakade? Vad bredde vi på smörgåsarna? Var det verkligen glass vi hade gjort? Till vår hjälp hade vi foton att titta på så att det gick lättare att minnas. Vi odlar också. Vi har tex satt potatis. Det blev de godaste potatisar vi har ätit. Vi har provsmakat på blommor också för det finns blommor som man kan äta. I skogen har vi plockat bär och gjort sylt och paj Kantareller är en sorts svamp som man kan äta, sådana svampar har vi plockat i skogen och lagt på tork på förskolan för att sedan använda.mat finns på många olika ställen har vi upptäckt. Mål 5 Mål Hur kan vi ta till vara på "skräpet"? Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet Vi har arbetat med att ta till vara på material på olika sätt. Vi har tex arbetat med sagan Petter och hans fyra getter under en hel termin. Då har vi visualiserat sagan på olika sätt bla har vi konstruerat sagans figurer med hjälp av skräp som vi hittat under Skräpplockarveckan. Skräpsagan har varit på utställning i kommunhuset tillsammans med material från områdets övriga förskolor och deras material efter Skräpplockarveckan. Innan jul konstruerade vi julgranar i olika material (ett projekt på områdets fyra förskolor som vi kallade Julgransprojektet) som pappersrullar, tyg, plastremsor från emballage,aluminium formar, vinkorkar, frigolit och annat spännande material som vi samlat på oss. Ett barn tog med sig plastremsor hemifrån och berättade följande när han kom: "Pappa trodde att det här bara var skräp, han vet ju inte att vi kan bygga med det."
Våra julgranar ställde vi ut på ett av kommunens bibliotek samt på en fritidsgård i kommunen. När vi hämtat tillbaka julgranarna till förskolan monterade barnen ner dem efter att vi haft julgransplundring med dans och sång. Somligt material bestämde de sig för att spara och bygga nytt med och annat la de i vår återvinningsstation på förskolan.det skapade diskussioner om var olika saker hörde hemma och gav barnen nya idéer om vad materialet kunde återanvändas till. En del av materialet tog barnen på eget initiativ till ett närliggande rum för och byggde upp en bilbana med långa pappersrör som tunnlar, tinnar och torn. Det är ett levande bygge som ständigt är i förändring. 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Insatser som gjorts för att få kontinuitet i miljöarbetet är tex att en pedagog har miljöansvar för hela förskoleområdet och avsatt tid, fem timmar per vecka, för att aktivt stötta och utmana barn och pedagoger att utveckla miljötänkandet på olika sätt. Att integrera miljön i den dagliga verksamheten genom samtal och aktiviteter. Vi pedagoger har ett ansvar att utmana, i ifrågasätta och att vara nyfikna medforskare till barnen och deras initiativ. Vi arbetar aktivt med att intressera hemmen i miljötänkandet genom utställningar på olika platser i kommunen och globala aktiviteter som vi uppmärksammar tex Earth Hour, Europa minskar avfallet och Fairtrade- fika (som vi bjöd in till den 18 oktober och bjöd på Fairtrade-märkta produkter och ekologiska produkter att fika). 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Vi deltar aktivt i olika event där vi känner att vi har utbyte av att delta, vi söker ständigt nya platser i kommunen att ha utställningar på med de miljöprojekt som vi bedriver tex Handelsträdgård, Julgransprojekt mm. Vi söker stipendier som kommunen delar i syfte att driva miljöarbetet framåt. På förskolan finns det maskkompost, odlingsprojekt, diverse byggprojekt som består av förpackningsmaterial (äggkartonger, hushållsrullar, kartonger osv.), återvinningsstationer där barnen kan lägga papper, plast, glas, kartong, metall och elprylar och batterier. Vi använder pedagogisk dokumentation för att synliggöra det som händer och sker i vardagen med miljöarbetet. 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Det är utmanande att dra i gång olika temaarbeten och spännande eftersom det inte finns några färdiga lösningar. En del miljöprojekt växer sig stora och sprider ringar på vattnet medan andra projekt självdör. Det handlar mycket om barnens intressen och deras drivkraft. Vi pedagoger är ramverket. På avdelning Mymlan finns en maskkompost i en plastlåda. Där finns så gott om mask att de gärna delar med sig. Efter att maskar delats ut till förskolor på området för att starta fler komposter så har maskarna även deltagit på ett Samrådsmöte med föräldrar. Det har lett till att fler förskolor i kommunen vill ha mask, så nu ska vi leverera kompostmaskar till Ymer förskola i Märsta. Det kommer säkert att leda till ett spännande samarbete förskolorna emellan där vi kan ta del av varandras tankar om miljö genom tex datakontakt och studiebesök med barnen. Bifoga bilder till varje aktivitet Aktivitet 1
Aktivitet 2
Aktivitet 3
Aktivitet 4
Aktivitet 5