Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Relevanta dokument
Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång?

Gula Villan Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken

Parkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad

Parkinsons sjukdom. Specialist i neurologi

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

Skakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS

Medicinska Prioriteringar

Lewy body sjukdom. Elisabet Londos. Överläkare, professor. Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus

Skakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Parkinsons sjukdom. Inledning. Bakgrund. Ändrad , s 988, 991 och 995.

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm

Dagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi.

Organisation av MS-vården

Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt

Neurologi. RDK Frösundavik Magnus Fogelberg

Att leva med. Parkinsons sjukdom

De basala gangliernas funktioner Innehåll. En uppdatering kring. utredning, riktlinjer och behandling av

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Abstracts - by author

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Vilka symtom ska jag vara uppmärksam på och hur ska jag kunna åtgärda dem? Parkinsons sjukdom. i primärvård.

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens. Elisabet Londos. Överläkare, professor


Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom

Tentamen Neuro/Rörelse T3, VT-15 (Max 52 p)

Information från Scandinavian Movement Disorder Society, ScandMODIS TERAPIMÖJLIGHETER FÖR PARKINSONS SJUKDOM I AVANCERAD FAS

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Icke-motoriska symtom

Parkinsons sjukdom. Patofysiologi

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Lewy body demens och möjlig behandling

Reseberättelse från 23 Nordiska mötet i Klinisk Neurofysiologi, Helsingör, Danmark, maj 2004

Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p)

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

MAJ. Världsparkinsodagen den 11 april

bild sidan 454 purves.

Förekomst av extrapyramidala symtom hos personer som bor på särskilt boende

Information från Scandinavian Movement. Terapimöjligheter för Parkinsons sjukdom i avancerad fas

Special. Anita Harding. Basala ganglierna Tremor Ataxi Dystoni Tics Rigiditet Parkinsonbehandling. Ep stroke mortalitet ESBRA 99.

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus

Sydöstra sjukvårdsregionen

INDIKATIONER OCH KONTRAINDIKATIONER FÖR AVANCERADE BEHANDLINGAR AV PARKINSONS SJUKDOM

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom


Reviderad version # 5

Parkinsons sjukdom diagnostik och behandling

Befintliga och nya mediciner för Parkinson s sjukdom

PANS/PANDAS. En historisk översikt. BUP kong. Gävle 3 Maj Mats Johnson, Gillbergcentrum, Göteborgs Universitet

Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.

Neurologiska sjukdomar

Multipel Skleros (MS)

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hjärna Parkinson PDF ladda ner

Behandling av parkinsonism

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Storhjärnan. Dominant sida?

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Huvudvärk. Fredrik Schön, Neurologmottagningen, Centrallasarettet, Växjö

Orvar Granlund med svårigheter att röra sig

Transplantation av hjärnceller vid Parkinson

Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI?

Parkinsons sjukdom. Föreläsningskompendium SJS116. Peter Hagell. Leg. sjuksköt., Dr. Med. Vet. Institutionen för omvårdnad

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper

Får Parkinsonpatienter resurserna de har rätt till? Seminarium om vård, behandling och patientmakt vid Parkinsons sjukdom i Malmö den 19 november 2013

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

NATIONELLA LÄRANDEMÅL I NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Fråga 1:1:1 Vad kan du göra?

Bilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason Skrivtid.

Depression. Lilly Schwieler

Alzheimer och Lewy body sjukdom

Organisation av MS-vården

Nästa steg vid PARKINSONS SJUKDOM fördjupningsmöte om handläggningen. av patienter i komplikationsfas. Stroke

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

Lewykroppssjukdomar nya forskningsrön och framtida behandling

Svenska demensdagarna maj 2018

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

PARKINSONS SJUKDOM OCH TRÖTTHET

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Transkript:

PARKINSONS SJUKDOM

Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Historik James Parkinson 1817 An essay on the shaking palsy

Orsak Dopaminbrist Flertalet fall okänd genes I ca 10 % har genetiska faktorer identifierats

Basala ganglierna Nervcellskärnor djupt inne i storhjärnan. Sortera information från hjärnbarken för att generera välkoordinerade rörelser. Reglering av centrala rörelseprogram.

Basala ganglier

parkinsonism Hypokinesi Muskulär rigiditet Tremor Varje lesion i dopaminsystemet i de basala ganglierna oavsett orsak och mekanism kan ge parkinsonism

Basala ganglierna Skada/sjukdom i basala ganglierna är inte förenad med pares eller sensoriska symptom Extrapyramidala sjukdomar/movement disorders

Parkinsons sjukdom Motoriska symptom: Hypokinesi Vilotremor Rigiditet Unilateral symptomdebut

Parkinsons sjukdom Icke-motoriska symptom: Depression Kognitiva besvär Sömnrubbningar Obstipation Ortostatisk hypotension

Differentialdiagnoser Parkinsonism: Parkinsons sjukdom Sekundär parkinsonism: Tex neuroleptikaorsakad, vaskulär Atypisk parkinsonism (tidigare Parkinson plus)

Atypisk parkinsonism Multipel systematrofi Progressiv supranukleär pares Kortikobasal degeneration Lewy-Body demens

Utredning/Diagnos Anamnes Status Helt neurologstatus

Motorikstatus - Hypokinesi: Allmän rörelseförmåga, mimik, tal Gång: medrörelser, hastighet, steglängd, hållning Alternerande rörelser (pronation/supination)

Motorikstatus - Tremoranalys - Muskeltonus - Balansfunktion

Diagnos Klinisk Hypokinesi, rigiditet och vilotremor Unilateral debut Progress Effekt av L-Dopa

Diagnos Red flags : Symmetrisk debut Snabb progress Tidig falltendens Tidiga demenssymptom Dålig effekt av L-Dopa

Förlopp/Prognos Varierar från individ till individ Tremor bättre prognos Överlevnad: Debut < 60 år; väs normal Debut > 60 år; något kortare än förväntat Icke-motoriska symptomen mer framträdande senare i förloppet

Behandling Symptomlindrande L-Dopa Dopaminagonister Annat (MAO-B-hämmare, COMT-hämmare, depotberedningar) Rehabilitering och fysisk aktivitet

Behandling Avancerad sjukdom DBS Duodopa Apomorfinpump

SLUT

Inledning 1 Betydande del av patientbesöken inom primär- och akutsjukvård. Nervsystemets sjukdomar bedöms få en allt större betydelse i sjukvården i framtiden. Den Nya neurologin från diagnostiska disciplin till terapeutisk. Under senare år har effektivare terapier utvecklats för flera neurologiska sjukdomar. Tidigt inledd behandling kan förbättra sjukdomsförloppet och prognosen för flera neurologiska sjukdomar. Viktigt att i tid identifiera misstänkta fall för vidare remiss till neurologspecialist.

Inledning 2 Den kliniska diagnostikens fundamentala betydelse, Skadans lokalisering i nervsystemet och dess sannolika orsak kan ofta härledas från symtom och kliniska undersökningsfynd. Trots utveckling av allt mer avancerade undersökningsmetoder är status och anmnes mycket viktigt för att rätt kunna rikta undersökningar, för att anävnda dessa tekniker rätt och omvänt för att tolka underökningsresultat. Hastigheten i symtomens utveckling kan ge fingervisning om sjukdomsprocessens orsak (Tabell 1 ). Vid den primära diagnostiska analysen kan också utbredningen av symtom liksom karaktären av dessa inge misstankar om det centrala eller perifera nervsystemet är engagerat

Inledning 3 Symtomens hastighetsutveckling Central eller perifer övre eller nedre motorneurontecken

När remittera? Migrän

Horton

När remittera: Migrän

Huvudvärk Hv är vanligt i 20-30 å rdrabbas >90 % av alla kvinnor och 75 % av alla män då och då av hv

Trigeminusneuralgi

Kronisk daglig huvudvärk Läkemedelsinducerad Botox?

Automatiska Rörelseprogram finns organiserade på olika nivåer i nervsystemet Finmotoriska färdigheter inlärda program på hög nivå För regleringen av centralarörelseprogram Extrapyramidal sjukdomar Movement disorder

. Globus pallidus, den inre, bleka kärnan. Striatum, som bland annat innehåller: Den yttre skalkärnan, putamen Svanskärnan, nucleus caudatus Accumbenskärnan, nucleus accumbens. [1] En funktionellt sett associerad struktur till basala ganglierna är nucleus subthalamicus, i ventrala thalamus. [2]

Orsak Ärftlighet ovanligt Neurodegenerativ sjukdom successiv ansamlig av alfa-synuklein och ubiquitin i domaminerga celler, leder till dysfunktion och celldöd Basala gangliefunktioner planeraanpassa och genomföra alla former av rörelser Drabbar först dopaminsystemt Senare drabbas också andra bansystem Acetylkolin seotonin och noradrenalin

Symptom Triad tremor hypokinesi och rigiditet Asocierade symptom vilka delvis kan ses osm konsekvenser av kardinalsymptomen Postural instabilitet räknas ibalnd som kardinalsymåtom men förekommer mycket sällan redan vid diangostillfället

Parkinsonism Hypokinesi Tremor Rigiditet

Basala ganglier De basala ganglierna är ansamlingar av nervcellskärnor belägna djupt inne i storhjärnan. Deras främsta funktion är att sortera bland information som kommer ner från hjärnbarken med syftet att generera välkoordinerade rörelser och tankar. Förlust av, eller dysfunktion hos, neuroner i de basala ganglierna orsakar några typiska rörelserubbningar, så som svårigheter att påbörja rörelser, s k akinesier, eller onormala ofrivilliga rörelser, s k dyskinesier. En av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna som kan drabba de basala ganglierna är Parkinsons sjukdom. Den typiska skada som drabbar de basala ganglierna vid parkinson utgörs av en förlust av dopaminneuroner i ett område som kallas substantia nigra. Detta medför dopaminbrist i ett annat större område som heter striatum, vilket spelar en mycket viktig roll i regleringen av motoriken.