Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk miljö.
Forskningsprocessen Kap 3 Kunskapsprojektering syftar till att ta fram en plan för detta Kunskapsanalys Design av genomförande Kunskapsprojektering är en plan för genomförandet av denna process
Hur kommer man igång och hur bestämmer man sig för vad som är forskningsbart? Förslag från institutionen Tidigare studentarbeten Aktuell forskning Nya händelser i media Uppdrag från olika uppdragsgivare Call for papers Är det något jag funderar på
Kunskapsanalys Erfarenheter och Motiv Litteraturgenomgång Forskningsfrågor och kunskapsbehov Ramverk Kunskapskaraktärisering Kunskapsklienter
Erfarenheter Personliga erfarenheter Personlig förmåga
Motiv (Syfte) Att utveckla kunskapsbasen inom ett ämnesområdet Att utveckla eller prova en teori Praktisk problemlösning Utvärderande forskning Utveckla metoder och designprinciper Att öka förståelsen för i vilka sammanhang ITartefakter används och kan användas Undersöka hur IT-artefakter kan användas för planering och kontroll Att förbättra människors arbetssituation Utveckla undervisningsmaterial
Litteraturgenomgång Vad andra har gjort inom området. Man kan bygga vidare på andra eller på olika sätt anknyta till dem Man kan undvika att upprepa deras misstag.
Kunskapsbehov och forskningsfrågor Frågor ges här en mer precis form. Ibland kan det ske i form av hypoteser som man vill pröva. Andra typer av frågor kan vara betydligt mer öppna till sin karaktär Man kan också behöva klargöra motiven för kunskapsbehoven. Att avgränsa sig är viktigt att göra, dvs klargöra vad man avser att studera och vad man inte avser att studera.
Ramverk Kartläggning/definition av: Viktiga begrepp Perspektiv Teorier Val av definitioner, perspektiv och teorier Utveckling av definitioner, perspektiv och teorier
Möjliga resultat och kundskapsprodukter En ny eller förbättrad IT-artefakt En ny eller anpassad systemutvecklingsmetod eller designprinciper En ny teori eller en förändrad teori En ny forskningsmetodik eller teknik Ett nytt perspektiv eller modell En djup fallstudie som presenterar ett intressant sammanhang Kritisk fallstudie Litteraturöversikt av ett speciellt område
Kunskapskaraktärisering Kategoriell kunskap Beskrivande kunskap Förståelsekunskap Värdekunskap Kritisk kunskap Förklaringskunskap Vägledande kunskap
Kunskapsintressenter Vem ska använda kunskapen? Vem ska utveckla den? Vem ska studeras för att den ska kunna utvecklas
Design av genomförande Formulering av kunskapsstrategi Metodutformning Presentationsanalys Tids- aktivitets- och resursplan
Formulering av forskningsstrategi Strategiformulering innebär att man analyserar och fastställer det principiella tillvägagångssättet för kunskapsutvecklingen. Detta styrs av resultatet från kunskapsanalysen Man väljer en forskningsstrategi eller kombinationer av dessa Survey Design and creation Experiment Fallstudie Aktionsforskning Etnografi
Metodutformning Den forskningsstrategi man valt styr valet av metoder Man väljer bland etablerade kunskapsutvecklingsmetoder Man gör en detaljutformning av valda metoder för att de ska passa just den aktuella kunskapsutvecklingen. I vissa fall är det lämpligt att arbeta med flera kompletterande metoder; sk metodtriangulering När man väljer metod(er) är det ofta lämpligt att explicit analysera fördelar och nackdelar med olika metoder givet den undersökningsuppgift man har.
Metodutformning En viktig del i metodutformningen är att precisera hur insamling och analys av empiriska data ska ske. Här finns flera metoder som är möjliga att använda och valet är beroende av kunskapsanalysen och forskningsstrategin. En annan viktig del i metodutformningen är att precisera hur analys av insamlade data skall ske.
Metodutformning Exempel Survey Representativt urval ur en population Standardiserade enkäter (datainsamling) Förkodade kategorier (variabler) Matematisk och statistisk analys
Metodutformning Exempel Fallstudie (ett fall) Ett fall, men olika organisationer studeras inom fallet Strategiskt urval Longitudell Datainsamlingsmetoder Intervju Fältanteckningar Inspelning Dokumentstudier Artefaktstudier Dataanalysmetoder Grounded theory
Presentationsanalys Ett kunskapsutvecklingsarbete blir av ringa värde om man inte presenterar resultat alls eller pa ett olämpligt sätt. Därför behöver man under kunskapsprojekteringen fundera över och fastställa riktlinjer för hur presentationen ska ga till. Man kan välja mellan olika former (media) som t ex: Skriftligt rapporter böcker, dvd webbaserad distribution utställningar Muntligt kurser seminarier konferenser
Tids- aktivitets- och resursplan Man behöver ange de huvudsakliga aktiviteterna och när de ska utföras i tiden samt vilka resurser som erfordras för att utföra dessa aktiviteter Datainsamling Dataanalys Produktion av resultat och media
Hur utvärderas forskning? Det finns generella kriterier men dessa olika kriterier tolkas olika inom olika forskningsparadigm Objektivitet Reliabilitet Intern validitet Externt validitet Det som är gemensamt är att dessa kriterier och dess tolkning inom olika paradigm bygger på att kunskapsutvecklingen är systematiskt genomförd Kvaliteten på kunskapsutvecklingen ska bygga på en strukturerad och och genomskinlig argumentation, själva arbete kan dock vara ganska kaotiskt Kunskapsprojekteringen ska hjälpa er med att nå ett bra resultat
Forskningsresultaten och den/de metoder man valt att använda är beroende av olika paradigm
Hur utvärderas forskning baserad på ett positivistiskt paradigm? Objektivitet Menar att forskaren kan vara helt objektiv Reliabilitet Är metoderna för datainsamling och dataanalys pålitliga Är det möjligt att återupprepa resultatet om andra forskare genomför undersökningen? Intern Validitet Är resultaten sammanhängande Har forskaren bevisat det han/hon skulle bevisa Extern Validitet Är resultaten generella i den meningen att de alltid gäller
Hur utvärderas forskning baserad på ett Interpretativt paradigm? Objektivitet Menar att forskaren inte kan vara helt objektiv Reliabilitet Är metoderna för datainsamling och dataanalys tydligt beskrivna Repeterbarhet är inget krav Intern Validitet Är resultaten sammanhängande Forskaren är inte ute efter att bevisa hypoteser men forskaren måste visa att resultat och process hänger samman Extern Validitet Istället för universiella sanningar är man ute efter trovärdiga resultat som gäller för en viss given kontext (fall) eller domän
Deltagare lagar och etik Kap 5 Ta reda på vad som gäller med avseende på resultat och tillgänglighet Sekretessfrågor Imateriell rätt Ärlighet