Friska arbetsplatser för kvinnor och män i alla åldrar. Presentation av en ny kunskapssammanställning 28 oktober 2016

Relevanta dokument
Är arbete bra för hälsan?

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Arbete, Hälsa och Ålder

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Ledarskap och hälsa eller Hemligheten bakom friska företag och organisationer. Eva Vingård Professor och överläkare i Arbetsoch miljömedicin, Uppsala

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012

hemligheten bakom friska företag Professor och överläkare i Arbets-

Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

Hälsa och framtid i svenskt arbetsliv

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Vad säger forskningen om ohälsosam arbetsbelastning?

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik!

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

EU-kampanjen Arbetsmiljöverkets tillsynsinsats Friska arbetsplatser för alla åldrar. Friska arbetsplatser för alla åldrar

Hur ser den goda arbetsplatsen ut?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm,

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Att (in)se innan det går för långt

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

PROMOTIVA ASPEKTER. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Stress det nya arbetsmiljö hotet

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Kvinnors och mäns arbetsvillkor: Vad vet vi egentligen?

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Samband mellan arbete och hälsa

Hälso- och friskvårdspolicy

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Angående arbetsmiljöfrågor.

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

Sven Lindblom 1

Psykosocial arbetsmiljö. maj 2018 Mats Eklöf

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Arbete. Oklara begrepp. Psykisk ohälsa. Arbete Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

te, psykisk ohälsa och sjukskrivning*

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Frågor om Attraktivt Arbete Dnr: ALI ; DUB 2004/665/99

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Körkort för ett hållbart (arbets)liv!! Mikael Rehnberg Bättre Arbetsmiljö AB

Hur kan chefen och organisationen säkerställa en förtroendefull och bra arbetsmiljö?

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Tillgänglig arbetsmiljö

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Wi-fi: CCC Guest High Speed Lösenord:

Arbetsmiljö i nya tider. 7,5 högskolepoäng 22 januari 24 april Kursbeskrivning

SET. Social Emotionell Träning.

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

Företagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv. Lenita Norberg & Robert Björngard

Arbetsmiljöbarometern, syfte

Vad är arbetsmiljö? Fysisk arbetsmiljö Psykisk och social arbetsmiljö

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum

Linköpings personalpolitiska program

Transkript:

Friska arbetsplatser för kvinnor och män i alla åldrar Presentation av en ny kunskapssammanställning 28 oktober 2016

Medverkande författare och redaktörer Gunnar Aronsson, professor, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet Kerstin Nilsson, doktor i medicinsk vetenskap och filosofie doktor, arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Boo Johansson, professor, psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet Maria Albin, legitimerad läkare, professor vid Karolinska Institutet och verksamhetschef för Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Margareta Torgén, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala Per Nylén, docent vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm Kerstin Persson Waye, professor, arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet Eva Vingård, legitimerad läkare, professor, arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet Carin Håkansta, doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska högskola

Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006

Varför är ditt företag så bra att arbeta i? Därför att jag har fattat grejen. Som vd har jag ett stort inflytande på att skapa en företagskultur som värderar människan. Det spelar ingen roll vem du är. I stället för att fråga vad en anställd kan göra för oss så frågar vi alltid hur vi kan hjälpa dem att bli så bra som möjligt. Vi är ett företag och måste bry oss om verksamheten och våra kunders bästa men att bygga en infrastruktur och en kultur som bryr sig om varje enskild anställd individ tror jag skapar en form av tillit som föder sig själv. Julia Hartz vd för Everbrite (världens största självservice plattform för att ordna events)

Varför arbetar vi? Arbetet försörjer oss Arbetet strukturerar tiden Arbetet skapar mening Arbetet ger status och identitet Arbetet uppmuntrar till aktivitet och kreativitet

Är arbete bra för hälsan?

Faktorer associerade med sjukdom/friskhet och dålig/bra hälsa Genetiska epigenetiska Biologiska Sociala Psykologiska Livsstil Miljö Arbetsförhållanden Status

Nya utmaningar Eliminationsprocessen, att enbart få bort riskfaktorer, är otillräcklig eller inadekvat i ett arbetsliv där nyckelfaktorerna för framåtskridande bl.a. är motivation, samarbete och kreativitet. Att undvika exponering för negativa förhållanden är bra men leder inte alltid till en positiv situation eftersom positiva tillstånd ofta är något kvalitativt annorlunda inte bara det omvända. (Aronsson et al., 2009)

Kunskapsöversikter AVs hela skriftserie av kunskapsöversikter SBU Arbetets betydelse för sömnbesvär Arbetets betydelse för depression och utmattningssyndrom Arbetets betydelse för ryggbesvär Arbetets betydelse för hjärt/kärlsjuklighet Arbetets betydelse för artros FORTE Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Per Lindberg, Uppsala universitet & Högskolan i Gävle Eva Vingård, Uppsala universitet Rapport till Arbetsmiljöverket 2012

Positiva, engagerade, rättvisa, tillgängliga ledare Utvecklad kommunikation Samarbete, teamarbete Positivt socialt klimat Medinflytande, delaktighet Autonomi, empowerment Rolltydlighet, tydliga förväntningar och mål

Erkännande, feedback Behandlad med respekt, bibehållen självkänsla Utveckling, fortbildning Lagom arbetstempo och arbetsbelastning Adm. el. pers. stöd i arbetet Bra fysisk arbetsmiljö Relationer till intressenter

Faktorer som främjar psykisk hälsa och välbefinnande Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans) Balans mellan arbetsinsats och belöning Tydliga mål Anställningstrygghet Balans mellan arbete och fritid.

Modeller för risk- och friskexponeringar i arbetet

Känsla av sammanhang KASAM Meningsfullt Begriplighet Hanterbarhet»Aaron Antonowsky

Krav + Anspänt arbete Kontroll + - - Karasek-Theorell-Johnson 1979-1990

Socialt stöd

Ansträngnings- belöningsmodellen Nedlagd energi i relation till Erhållen belöning i form av lön, uppskattning, att bli sedd Siegrist 1996

Vad behövs i en föränderlig värld? Lära nytt, agera, tänka ut kreativa och komplexa handlingsmönster förstärks av Gott emotionellt klimat, tillit, positive regards (antagande om att andra vill mig väl) dvs en god psykosociala arbetsmiljö

Resilience (motståndskraft, elasticitet) Strukturella resurser God organisation, visioner, mandat att agera Kognitiva resurser Kunskaper och kompetens Relationella resurser Bra nätverk Emotionella resurser Välvilja, stöd, förtroende, positive regards

Kroppens kapacitet/hållfasthet Kroppens förmåga till anpassning Klinisk horisont Tid

Arbete och hälsa ur ett livsloppsperspektiv

Kronologiskt åldrande Samvarierar med fysiologiska och medicinska parametrar Psykologiskt åldrande Utveckling av självbild och sociala relationer Socialt åldrande Ålder placerat i ett socialt sammanhang

Fysiska parametrar Lungfunktion Hjärt/kärlfunktion Syn Hörsel Muskelstyrka Fysisk kapacitet

Kan fysisk arbetsförmåga förbättras över tid? Ja genom: Minskning av repetitiva och fysiskt belastande arbetsuppgifter Ökad fysisk träning på fritiden och på arbetstid

Mentala parametrar Kognition Lärande Minne

Olika minnestyper Procedurminnet cykla, köra bil Perceptuella minnet föremål och företeelser i vår omgivning vad är en stol? Semantiska minnet analys, syntes, associationer, teoretiska begrepp Episodiska minnet händelser bakåt i tiden vad gjorde jag i söndags? vad åt jag till middag i går? Arbetsminnet minne av vad vi gör just nu

Minne och ålder upp till 70 + Det semantiska minnet förbättras med åren Det episodiska minnet försämras med åren. Arbetsminnet håller sig relativt intakt Minnet blir bättre av träning och aktivitet i alla åldrar

Mentala parametrar Kognition Lärande Minne Attityd Motivation Erfarenhet Expertis

Mentala skillnader Stora variationer och kompensationsmekanismer finns Mentala funktioner samvarierar med självrapporterad hälsa

Selektiv optimering med kompensation Selektion Styr det individuella beteendet mot individens mål och prioriteringar. Färre och mer betydelsefulla mål innebär effektivare användning av resurser Optimering Individens kontinuerliga förvärvande och förbättrande av medel för att nå de utvalda målen Kompensation Individen upprätthåller den önskade funktionsnivån när resurser och medel minskar med med alternativa medel

Sammanfattning Det finns skillnader mellan yngre och äldre arbetstagare Fördelar och nackdelar är ganska jämt fördelade mellan de två grupperna generellt sett I vissa yrken kan skillnaderna ha betydelse, detta gäller främst arbeten med hög fysisk belastning Individuella skillnader är generellt sett större än gruppskillnader

Arbetsförmågehuset efter Juhani Ilmarinen

Positiv fysisk belastning i arbetslivet

Belastningsdos vs. skaderisk Winkel 1989

Rörelsebrist en utmaning

Hur når man målen för en frisk arbetsmiljö? Positiva skyddsronder!

DEN GODA ARBETSMILJÖN HUR SER DEN UT? VAD GÖRA?

Inkludera ett aktivt förebyggande arbete mot kända arbetsmiljöfaktorer t.ex. buller, dålig belysning, kemikalier och hög fysisk belastning i det ständigt pågående skyddsarbetet. Ge alla tillgång till välfungerande ergonomiska och tekniska hjälpmedel samt it-stöd. Se till att arbetskrav samt fysisk och mental belastning står i proportion till organisatoriska och personella resurser. Var mycket omsorgsfull vid anställning av ledare där både organisatorisk, professionell och social kompetens värderas och ge sedan ledarna kontinuerligt stöd.

Motverka trötthet och utmattning genom att införa hälsofrämjande arbetstidsscheman. Se till att kommunikationen fungerar nedåt, uppåt och åt sidorna i organisationen och låt det vara högt i tak i diskussioner om sakfrågor. Inkludera och informera alla berörda om förändringsoch förbättringsåtgärder på arbetsplatsen Se till att organisationen är rättvis, det vill säga att samma regler gäller för alla och att dessa är väl kända och accepterade.

Motverka all form av mobbning och särbehandling. Medverka till att alla får adekvat kompetensutveckling hela arbetslivet Uppmuntra organisationen att ta till vara den goda erfarenhetskunskap som finns. Organisera rotation och byte av arbetsuppgifter för att motverka och minska ensidig fysisk och mental belastning och därmed öka motivationen. Skaffa och använd en bra och välutrustad företagshälsovård som stödjande och aktiv resurs i hälsoarbetet.

Arbetsmiljö Ekonomi Social gemenskap Stimulerande arbete Hälsa

Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006

Läs mer om alla kunskapssammanställningar på av.se