Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen BAS-nämnden BKU-nämnden För kännedom: Överförmyndarnämnden Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Granskning av arbete med integration- och KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av kommunens organisation och utförande för att integrera nyanlända invandrare. Syftet är att bedöma om kommunens styrning och uppföljning för att säkerställa att uppdraget utförs och medlen används för att finansiera kommunens flyktingmottagande och integrationsarbete. Revisionen önskar att Kommunstyrelsen, BAS-nämnden och BKU-nämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 22 februari 2017. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Med vänliga hälsningar Bertil Wiklund Ordförande Postadress Revisionen 872 80 Kramfors E-post kramfors.kommun@kramfors.se Besöksadress Torggatan 2 Telefon 0612-800 00 Fax 0612-157 57 Hemsida www.kramfors.se Organisationsnr 212000-2429
Granskning av arbete med integrations- och Revisionsrapport Advisory KPMG AB 28 november 2016 Antal sidor: 12 Rapport integration och mångfald.docx
Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 4 5. Revisionskriterier 4 6. Ansvarig nämnder och styrelse 4 7. Metod 5 8. Projektorganisation 5 9. Mål och riktlinjer 5 10. Samverkan och samarbete 6 11. Uppföljning 7 12. Tillfälligt statsbidrag 9 Rapport integration och mångfald.docx
1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska kommunens organisation och utförande för att integrera nyanlända invandrare. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2016. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens styrning och uppföljning för att säkerställa att uppdraget utförs och medlen används för att finansiera kommunens flyktingmottagande och integrationsarbete. Vi noterar att det finns en samsyn om att mottagande av nyanlända innebär en möjlighet för Kramfors och utgör en strategisk del av att hantera kommunens utmaningar, såväl gällande arbetskraft som befolkningsutveckling. Vi anser det därför viktigt att tydliggöra kommunens ambition, syfte och strategi inom mottagande och integration. Vi noterar att samverkan och samarbete i stort upplevs fungera väl, såväl inom kommunen som med statliga myndigheter och civilsamhället. Kommunen har valt ett nätverksbaserat arbetssätt, vilket vi bedömer fungerar väl, men också att det finns risker förknippade med detta arbetssätt dels i form av personberoende, där engagemang och information kan riskera att bli individkopplat, dels i form av ansvarsförhållanden, som riskerar att bli otydliga Vi bedömer att en ökad grad av formaliserad uppföljning och analys av insatser ger förbättrad möjlighet till att sprida en samlad helhetsbild av resultat och erfarenheter. Det är också viktigt för att vidmakthålla och utveckla samverkansformerna mellan kommunala verksamheter och med externa aktörer. Vi bedömer att det finns en god och löpande uppföljning kring intäkter och kostnader kopplade till integration. fick i december 2015 ett tillfälligt statsbidrag på 53,8 miljoner kronor för mottagning av flyktingar under år 2015 och 2016. Kommunfullmäktige har beslutat om övergripande fördelning av medlen, och flertalet beslutade åtgärder är under genomförande. Vi bedömer att flera åtgärder riskerar att ge stadigvarande kostnadsökningar. Vi bedömer även att en tydlig form för styrning av åtgärderna skapar förbättrade förutsättningar för samordning och beredning samt uppföljning av åtgärder. Vår sammanfattande bedömning är att integrationsarbetet genomförs initiativrikt och genom en mängd olika åtgärder, men att övergripande styrning och uppföljning kan utvecklas för att effektivisera insatserna. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att säkerställa att dels styrdokument fastställs som tydliggör kommunens ambition, syfte och strategi inom mottagande och integration, dels säkerställa att det finns en plan för hur dessa ska implementeras och följas upp, se avsnitt 9. Rapport integration och mångfald.docx 1
styrelse och berörda nämnder att se över och tydliggöra nätverkens roll, se avsnitt 10. styrelse och berörda nämnder att utveckla uppföljningen av resultat och erfarenheter till en samlad helhetsbild i syfte att stödja fortsatt utveckling av integrationsarbetet, se avsnitt 11. kommunstyrelsen att bereda ärende för fastställande av modell för fördelning av schablonbidrag, se avsnitt 11. styrelse och berörda nämnder att säkerställa att åtgärderna inte medför stadigvarande kostnadsökningar alternativt ta hänsyn till dessa i kommande budget, se avsnitt 12. styrelse och berörda nämnder att använda Kramfors projektmodell för åtgärder inom integrationsområdet, i enlighet med kommunens riktlinjer för styrning och ledning, se avsnitt 12. 2. Bakgrund Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska kommunens organisation och utförande för att integrera nyanlända invandrare. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2016. I är 8 procent av befolkningen född utomlands 1 och kommunen tar årligen emot flyktingar enligt avtal med staten (Migrationsverket och länsstyrelsen). Mottagandet är en möjlighet för Kramfors att få fler invånare i kommunen vilket är viktigt för att skatteintäkter m m inte ska minska ytterligare, men det förutsätter ett framgångsrikt integrationsarbete. Under år 2015 tog emot 134 ensamkommande barn, varav 89 är asylsökande, utifrån de fördelningsnycklar (kommuntal) som finns när det anländer fler barn till landet än det finns avtalade platser med kommunerna. Kommunens avtal med Migrationsverket omfattar från 2016-01-01 boendeplatser för 134 ensamkommande barn. Under 2016 har fem nya ensamkommande barn anvisats till Kramfors (till och med vecka 45). Kommunen tog under år 2015 emot 221 nyanlända personer som redan har fått uppehållstillstånd. Detta utifrån det avtal som kommunen tidigare tecknat med länsstyrelsen. Avtalet upphörde i samband med att Bosättningslagen (2016:38) trädde ikraft 1 mars 2016, vilket gör att statens krav på mottagande liknar mottagandet för ensamkommande barn, d.v.s. staten kommer att anvisa kommunen ett antal personer utifrån fördelningsnycklar (kommuntal) som bland annat utgår från hur många personer kommunen tagit emot tidigare. Detta förväntas öka i takt med att personer beviljas uppehållstillstånd, framför allt förväntas det enligt länsstyrelsen i Västernorrland en stor ökning år 2017. Följande ansvar åvilar kommunerna: Ansvarar för mottagande av nyanlända för bosättning enligt Bosättningslagen (2016:38), Ansvarar för att vid behov ge praktisk hjälp i samband vid bosättning, 1 SCB, 2014 Rapport integration och mångfald.docx 2
Ansvarar för undervisning i SFI, samhällsorientering och annan vuxenutbildning, Ansvarar för skola, förskoleverksamhet, barnomsorg mm. och Ansvarar för försörjning för dem som inte har rätt till etableringsplan. Länsstyrelserna har tillsammans tagit fram en stödplattform för migration och hälsa, MILSA. Genom ett nära samarbete mellan forskare och praktiker sker ett arbete med gemensam kunskapsoch metodutveckling för en hälsofrämjande och inkluderande etablering. Se bild nedan. Med ett effektivt integrationsarbete ökar den enskildes förutsättningar att få ett bra liv med god hälsa, egen försörjning och aktiv fritid. Att samordna och leda ett framgångsrikt integrationsarbete är många gånger en stor utmaning för kommunen. Det kräver ofta både nytt förhållningssätt, annorlunda arbetsformer och fördjupat samarbete med både privata företag, offentliga myndigheter och frivilligorganisationer. Arbetet måste vara välorganiserat, med tydliga mål för verksamheten, en löpande uppföljning och omprövning av åtgärder. fick i december 2015 tillfälligt statsbidrag på 53,8 mkr för mottagning av flyktingar under 2015 och 2016. s revisorer bedömer att det finns en risk att uppdraget inte styrs eller organiseras i den omfattning som är nödvändigt för att integrationsarbetet ska bli framgångsrikt. Det är väsentligt för berörda personer att få en hög livskvalitet i Kramfors med både god hälsa, arbete och aktiv fritid, det är också viktigt för att fler personer väljer att bosätta sig i Kramfors. 3. Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens styrning och uppföljning för att säkerställa att uppdraget utförs och medlen används för att finansiera kommunens flyktingmottagande och integrationsarbete. Vi har därför granskat om fullmäktige fastställt mål och riktlinjer avseende flyktingmottagande och integrationsarbete Rapport integration och mångfald.docx 3
om om om om om styrelser och nämnder preciserat och implementera fullmäktiges mål och riktlinjer genom t.ex. strategier och handlingsplaner det finns en väl fungerande samverkan mellan nämnderna avseende integrationsarbetet kommunen tar initiativ till samarbete med andra aktörer i samhället t.ex. privata företag, offentliga myndigheter och frivilligorganisationer och samordnar insatserna det finns en ekonomisk planering och styrning av åtgärderna år 2016 med hänsyn till det tillfälliga statsbidrag som utbetalats. fullmäktige, styrelser och nämnder löpande följer upp insatser och ekonomi i förhållande till de mål som fastställts och den ekonomiska ram som finns. 4. Avgränsning Området är omfattande och frågor spänner över alla kommunens verksamhetsområden. Fokus i vår granskning ligger på de nyanlända som har fått uppehållstillstånd och är kommunplacerade i Kramfors. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om verksamheten uppfyller Socialtjänstlagen, Bosättningslagen Föreskrifter Avtal med Länsstyrelsen och Migrationsverket Fullmäktigebeslut Interna regelverk och policys 6. Ansvarig nämnder och styrelse Granskningen avser kommunstyrelsen och samtliga nämnder. Rapporten är saklighetsgranskad av förvaltningschef BAS-förvaltningen Anna-Stina Fors Sjödin, integrationsstrateg Maria Casal, ekonomichef Stefan Billström. Följande har fått rapporten för saklighetsgranskning med inte återkommit med några synpunkter: BAS-nämndens ordförande Jonne Norlin, skolsamordnare för nyanlända Charlie Lessnert. Rapport integration och mångfald.docx 4
7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie och insamling av relevanta dokument och rutiner. Intervjuer med berörda tjänstemän och förtroendevalda. 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Mikael Lindberg, kommunal revisor, under ledning av Helene Ersson, kommunal revisor. 9. Mål och riktlinjer Kramfors har sedan många år tagit emot flyktingar, och på senare år även ensamkommande flyktingbarn. Ett ökat och framgångsrikt mottagande och integrationsarbete innebär för Kramfors del även en möjlighet att bidra till tillväxt, möta utmaningar och att vända den negativa befolkningsutvecklingen, vilket lyfts fram vid intervjuer och i informationsmaterial. För att lyckas med ett framgångsrikt mottagande är kommunens verksamheter en av de viktigaste faktorerna. Det förutsätter ett brett perspektiv och spänner hela vägen från politiskt ledarskap till enskild verksamhet och medarbetare. Därför är det också viktigt att det finns en tydlighet vad gäller kommunens mål och riktlinjer som grund för såväl det övergripande strategiska perspektivet och som utgör grund för styrning och helhetsperspektiv. Kommunfullmäktige har fastställt ett program med viljeinriktning för perioden 2016-2019 2. Viljeinriktningen med de tre prioriterade områdena Hållbarhet, Jämställdhet och Kultur och programmet för vård, skola och omsorg anger riktningen för mandatperioden. Det är en del i kommunens styrmodell, och programmet ska arbetas in i de verksamhetsplaner som kommunstyrelsen och nämnderna årligen beslutar om i samband med budget. Det är ett övergripande perspektiv och hanterar inte närmare integrationsarbetet eller ambitioner inom det området. Tidigare fanns en Plan för s integrationsarbete 2010-2014 3. Planen utgick från de dåvarande nationella målen och indelades i fyra strategiområden, och för varje strategiområde fanns ett antal aktiviteter identifierade. För att ta fram en ny plan drevs under år 2015 ett projekt med syfte att ta fram en samlad bild av de faktiska möjligheter och utmaningar som följer med asyl- och flyktingmottagande ur ett kommunalt/lokalt perspektiv. Bland annat kartlades nuläget med analyser och processbeskrivningar, och ett antal slutsatser och rekommendationer presenterades. Av intervjuer framgår att arbetet med att ta fram en ny plan stannade av under hösten 2015. Orsaken är den 2 Program med viljeinriktning för perioden 2016-2019, kommunfullmäktige 2016-04-25, 44. 3 Plan för s integrationsarbete 2010-2014, kommunstyrelsen 2010-06-08, 73. Rapport integration och mångfald.docx 5
situation som uppstod och resurser bedömdes då inte vara möjliga att avsätta för fortsatt strategiskt arbete. Arbetet har dock återupptagits under hösten 2016 genom att resurser tillförts arbetet. Enligt tidplan som presenterats vid intervjuer är att ett styrdokument inom integrationsområdet ska tas upp i kommunfullmäktige under första kvartalet 2017. Styrelser och nämnder har därför i sitt arbete utgått från de allmänna mål och uppdrag som finns från kommunfullmäktige. I såväl projektet som nämnts ovan som vid intervjuer har framkommit att det finns en bred samsyn kring vikten av ett bra mottagande, men också önskemål om en tydligare målbild inom området. BAS-nämnden har ett samordnande uppdrag inom området, som bl a innebär att samordna och tillhandahålla god kompetens i frågor som gäller asyl- och flyktingmottagande i stort 4. Vid intervjuer har framkommit att det finns ett strategiskt synsätt och ställningstagande inom kommunledningen att så långt det är möjligt nyttja och utveckla befintliga strukturer och arbetssätt. En grundtanke bakom detta är att det i sig har ett integrerande och inkluderande perspektiv, och tydliggör detta som en naturlig del och ansvar inom alla delar av kommunens verksamhet. Ett exempel är att fastställd riktlinje för lokalsamordning 5 gäller även för behovet att tillgodose bostäder för nyanlända, istället för att skapa egna vägar för detta. Kommentarer Vi noterar att det finns en samsyn om att mottagande av nyanlända innebär en möjlighet för Kramfors och utgör en strategisk del av att hantera kommunens utmaningar, såväl gällande arbetskraft som befolkningsutveckling. Vi anser det därför viktigt att tydliggöra kommunens ambition, syfte och strategi inom mottagande och integration. Det har bland annat en viktig funktion att öka förståelse och kunskaper för kommunens verksamheter men även för medborgare och samhället i övrigt. En gemensam strategi ger förutsättningar för att bedöma, planera och vidta åtgärder inom olika områden samt hantera och minimera risker utifrån ett helhetsperspektiv. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att säkerställa att dels styrdokument fastställs som tydliggör kommunens ambition, syfte och strategi inom mottagande och integration, dels säkerställa att det finns en plan för hur dessa ska implementeras och följas upp. 10. Samverkan och samarbete Det finns ett flertal olika nätverk där en stor del av samverkan och informationsutbyte mellan nämnderna och deras verksamheter sker. I flera av nätverken ingår dessutom företrädare för statliga myndigheter. Dessutom deltar Kramfors i ett antal nätverk som länsstyrelsen driver. Totalt är det cirka 15 nätverk som berör integrationsarbetet inom kommunen. Några av dessa är dock av mer allmän karaktär, där integrationsfrågor utgör ett delområde. 4 Reglementen för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i, kommunfullmäktige 2016-03-14, 30, avsnitt 4.1. 5 Riktlinjer för lokalsamordning, kommunstyrelsen 2011-04-12, 64. Rapport integration och mångfald.docx 6
I intervjuerna framkom att nätverken har spelat en viktig roll under senaste året för att sprida information om det aktuella läget. Vi bedömer att nätverken har bidragit till att samarbetet i huvudsak har upplevts fungera väl mellan olika verksamheter. Det har också gett möjlighet att på ett relativt snabbt och enkelt sätt lyfta fram problem och komma fram till lämpliga åtgärder. Det gäller också samarbetet med statliga myndigheter, t ex Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Ett av nätverken avser samverkan och informationsutbyte med civilsamhället, där bl a flyktingråd, församlingar och studieförbund deltar. Detta har varit en effektiv plattform kring bl a de asylboenden som Migrationsverket har, och ett stöd för att dela information, erfarenheter och tips kring dessa. För närvarande uppdateras tidigare gjord sammanställning av nätverken, dess syfte och representation i dessa. Det finns en skriftlig lokal överenskommelse kring samverkan för nyanlända inom etableringsreformen där utöver kommunen även Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och landstinget ingår. Med Arbetsförmedlingen finns också en särskild överenskommelse gällande samarbete om vissa nyanlända inom etableringen avseende SFI och arbetspraktik. Det arbete som gjorts i Kramfors kring lokala överenskommelser har varit förebild för det nationella metodstöd 6 som togs fram och lanserades 2013 och därefter reviderats kontinuerligt. Kommentarer Vi noterar att samverkan och samarbete i stort upplevs fungera väl, såväl inom kommunen som med statliga myndigheter och civilsamhället. Vi noterar också att nätverken spelar en central roll för bland annat informationsutbyte. Vi bedömer att det nätverksbaserade arbetet fungerar väl, men att det finns risker dels i form av personberoende, där engagemang och information kan riskera att bli individkopplat, dels i form av ansvarsförhållanden, som riskerar att bli otydliga. Vi bedömer att det finns möjligheter att tydliggöra nätverkens uppdrag och därigenom både effektivisera resursutnyttjande och säkra informationsspridning. Vi rekommenderar styrelse och berörda nämnder att se över och tydliggöra nätverkens roll. 11. Uppföljning Information och uppföljning kring främst ekonomi sker regelbundet i ordinarie rapportering av verksamhetsansvarig nämnd eller styrelse. Verksamhetsansvarig nämnd och styrelse har vid flera tillfällen under året fått särskild information av företrädare för verksamheten. 6 Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering, Arbetsförmedlingen. Rapport integration och mångfald.docx 7
Under hösten 2015 fanns stora och akuta behov av att utöka verksamheten, bland annat gällande ensamkommande flyktingbarn och skola samt olika stödjande insatser rörande främst Migrationsverkets asylboenden. Förutsättningarna har under hösten 2016 förändrats kraftigt. Dels har inflödet av nya personer som söker asyl avstannat, dels genomför Migrationsverket förändringar av asylboendeplatser. Dessutom sker förändringar i regelverken kring de statliga ersättningarna till kommunerna. Kramfors påverkas bland annat genom att antalet elever på olika skolor minskar, liksom antalet ensamkommande flyktingbarn. Prognoser för framtida volymer är ytterst osäkra, då situationen i världen snabbt kan förändras och påverkas av beslut i riksdag och regering. Ersättningen avseende ensamkommande flyktingbarn kommer från halvårsskiftet 2017 att förändras och kommer inte som tidigare att även täcka kostnader för utredning, gode män, tolkning och transporter. Åtgärder har påbörjats för att hantera dessa förändringar. Det finns en viss frustration över, som en intervjuad uttryckte det, gummisnoddsverkligheten. Samtidigt som det nu krävs en anpassning till en lägre volym- och kostnadsnivå, finns det behov av en beredskap för att hantera en eventuell framtida ökning även med kort varsel. Det framkom i intervjuer att ett kommungemensamt system för att möjliggöra särredovisning av intäkter och kostnader inom området finns. Detta sker på en detaljerad nivå, även avseende lönekostnader för delar av tjänster. Det följs också upp och ger en god bild av intäkter och kostnader kopplade till integration. Gällande ersättningar från Migrationsverket finns särskilt ansvariga personer inom respektive verksamhet för återsökningar. Det upplevs fungera väl och rutin finns. Det finns också en etablerad modell för fördelning av schablonbidrag till olika verksamheter, som enligt uppgifter bygger på överenskommelse på tjänstemannanivå. Kommentarer Vi noterar att information och uppföljning av verksamhet i hög grad förmedlas via nätverken, och kompletterar den ordinarie mer övergripande rapporteringen till nämnder och styrelse. Det kartläggnings- och uppföljningsarbete som genomfördes i integrationsprojektet under våren 2015 är också i stora delar fortfarande gällande. Vi bedömer att en ökad grad av formaliserad uppföljning och analys av insatser ger förbättrad möjlighet till att sprida en samlad helhetsbild av resultat och erfarenheter. Det är också viktigt för att vidmakthålla och utveckla samverkansformerna mellan kommunala verksamheter och med externa aktörer. Vi bedömer att det finns en god och löpande uppföljning kring intäkter och kostnader kopplade till integration. Vi rekommenderar styrelse och berörda nämnder att utveckla uppföljningen av resultat och erfarenheter till en samlad helhetsbild i syfte att stödja fortsatt utveckling av integrationsarbetet. Rapport integration och mångfald.docx 8
Vi rekommenderar kommunstyrelsen bereda ärende för fastställande av modell för fördelning av schablonbidrag. 12. Tillfälligt statsbidrag Riksdagen fattade den 10 december 2015 beslut om extra ändringsbudget för 2015, utifrån ett förslag från regeringen för att hantera den rådande flyktingsituationen. I propositionen 2015/16:47 framgår att fördelningen ska baseras på utfallet av statsbidrag till kommuner respektive landsting för mottagande av asylsökande och nyanlända. Det tillfälliga stödet utbetalas 2015, men avses även täcka kostnader som kan förväntas uppstå 2016. Beslutet innebar bl a ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting med 9,8 miljarder kr, under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen för att minska trycket på den kommunala ekonomin. Det tillfälliga statsbidraget till uppgick till 53 768 608 kronor. Några krav på återredovisning till staten för hur bidraget använts finns inte. Rådet för kommunal redovisning har lämnat ett yttrande över hur bidraget ska hanteras redovisningsmässigt (december 2015). Kramfors har utifrån det fördelat tre femtondelar av bidraget år 2015, och tolv femtondelar år 2016. Kommunfullmäktige har beslutat om övergripande användning av det extra statsbidraget, dels under 2015 7 samt för 2016 8. I det senare beslutet tydliggjordes även att de tillskott som gavs var att betrakta som engångsposter och inte ramhöjande för framtiden. BAS-nämnden fick då även i uppdrag att leda en kommungemensam grupp som samordnar och bereder projekt och aktiviteter. Med finansiering av detta har ett stort antal åtgärder beslutats inom BAS, BKU och KS, omfattande 20 Mkr. Åtgärderna avser bland annat ökat antal beredskapsanställda, sommarjobb, praktikplatser, utveckla mötesplatser, förebyggande föräldrastöd, förstärkning elevhälsa, föreningsbidrag, projekt i föreningslivet, förstärkt redovisningsförmåga och förstärkt kundtjänst. Utöver dessa åtgärder har investeringsramen för Krambo utökats med 5 Mkr. Därutöver står 20 Mkr till kommunfullmäktiges förfogande, och enligt intervjuer finns planer att finansiera byggnation av förskola med dessa medel. Kommentarer Vi noterar att kommunfullmäktige beslutat om övergripande fördelning av medlen, och att flertalet beslutade åtgärder är under genomförande. 7 Kommunfullmäktige 2016-02-29, 3. 8 Kommunfullmäktige 2016-03-14, 26. Rapport integration och mångfald.docx 9
Vi bedömer att flera åtgärder riskerar att ge stadigvarande kostnadsökningar. Detta rör åtgärder där förstärkning av personal genomförs, t ex föräldrastöd, elevhälsan, redovisningsförmåga och kundtjänst. Vi rekommenderar styrelse och berörda nämnder att säkerställa att åtgärderna inte medför stadigvarande kostnadsökningar alternativt ta hänsyn till dessa i kommande budget. Vi bedömer att en tydlig form för styrning av åtgärderna skapar förbättrade förutsättningar för samordning och beredning samt uppföljning av åtgärder. Vi rekommenderar styrelse och berörda nämnder att använda Kramfors projektmodell för åtgärder inom integrationsområdet, i enlighet med kommunens riktlinjer för styrning och ledning 9. Vi noterar att vissa åtgärder är eller planeras vara av investeringskaraktär, och ska hanteras enligt gällande redovisningsprinciper. Datum som ovan KPMG AB Mikael Lindberg Kommunal revisor Helene Ersson Kommunal revisor 9 Riktlinje för styrning och ledning (avsnitt 4.4), kommunfullmäktige 2016-03-14, 31. Rapport integration och mångfald.docx 10