1
Innehållsförteckning Sammanfattande ord sid 3 Inledning sid 4 Projekt Kalmar cykelstads styrgrupp sid 4 Projektets arbetsgrupp sid 4 Projektets ekonomi sid 5 Kommunens budget och mål sid 6 Utveckling av cykeltrafiken i Kalmar sid 9 Vad tycker cyklisterna? sid 11 Genomförda åtgärder och fortsatt arbete 2016 sid 13 Säkra gång- och cykelvägar sid 13 Bra drift- och underhåll av cykelvägar sid 17 Trygghet sid 21 Mobility management (inkl cykelvägvisning/-kartor) sid 21 Cykelparkering sid 27 Möjlighet till felrapportering sid 29 Turismcykling samt att ta med cykel i kollektivtrafiken sid 29 Fler och bättre cykelvägar sid 31 Samarbete med andra organisationer sid 34 Utveckla det interna arbetet sid 34 Referenser sid 35 Bild: Träningscyklingstrenden håller i sig. Här ett gäng på väg norrut. Det senast nytillkomna loppet Kalmar GP Open bidrar säkert till trenden liksom sedan tidigare Ironman och Kalmar MiniTri. 2
Bild: Artikel i Östra Småland den 9 april efter släppet av förra cykelbokslutet. Detta skedde i form av en pressträff Lindsdal då även den nya cykelvägvisningen där lyftes fram. Nu ser vi att trenden med ökad cykling fortfarande håller i sig. Sammanfattande ord Året som gått har inneburit att Kalmar har tagit flera viktiga steg mot att bli en bättre cykelkommun och cykelstad. Cirka 1,4 km ny cykelväg har byggts och en stor satsning har gjorts på att erbjuda cykelparkering vid busshållplatser. Ett tiotal hållplatser, med läge A och B, i norra Kalmar har försetts med cirka 300 stycken nya cykelparkeringsplatser under 2015. På Kvarnholmen har totalt 150 cykelparkeringsplatser anlagts. Monteringen av cykelvägvisningssystemet i Lindsdal genomfördes våren 2015. Projektering och beställning är gjord för motsvarande i Smedby inför 2016. En rad olika cykelevent och cykeltävlingar har genomförts på gator, torg och köpcentrum vilket tillsammans med omfattande mediebevakning troligen ytterligare ökat medvetenheten kring cyklingens fördelar och potential i Kalmar. Med ökad andel cykling kan vi uppnå en bättre folkhälsa, en mer attraktiv och mindre bullrig stad med bättre luft och minskad miljöpåverkan. De nio fasta mätpunkterna som registrerar antalet förbipasserande cyklister visar att cykeltrafiken fortsätter att öka. Vi ser hela 26 procent ökning av cykeltrafiken i staden från 2012 till 2015 när man jämför kvartal tre för dessa fyra år! Vi har flera viktiga utmaningar framför oss. Det handlar bland annat om att få kollektivtrafiken och gångtrafiken att utvecklas hand i hand med cyklingen, där byte mellan färdsätt underlättas. Därför ska vi nu bredda arbetet inom projektet Kalmar Cykelstad till att också greppa över dessa områden. Vi kommer att fortsätta satsningen på fler cykelparkeringar vid busshållplatser och jobba ytterligare med mobility management, d.v.s. att utifrån den infrastruktur och de möjligheter 3
vi har påverka invånarnas attityder och resvanor i en mer hållbar riktning. Vår EU-ansökan tillsammans med bl.a. Rostock beviljades tyvärr inte, men vi arbetar vidare för att hitta kompletterande extern finansiering. Ett fortsatt dilemma vi måste hantera är att vi har hyfsat god tillgång till nyinvesteringspengar, men saknar en hel del pengar i rambudgeten för löpande drift. Vi måste också utveckla strategidokumenten kring trafikens utveckling för att tydliggöra inriktningen samt göra arbetet ännu mer effektivt och mer konsekvent. Annette Andersson Kommundirektör Inledning Bokslutet är uppbyggt på samma sätt som cykelboksluten 2011-2014 för enklast möjliga jämförbarhet. Det finns många insatsområden som gått framåt under 2015, en del saker som vi måste jobba vidare med och även många idéer om hur detta bör gå till. Detta kan bli det sista bokslutet i denna tappning, eftersom det skissas på ett mer övergripande trafikbokslut. Projektet Kalmar cykelstads styrgrupp Fram till 2014 har styrgrupp för projektet Kalmar Cykelstad bestått av förvaltningscheferna för samhällsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen samt chefen för mark- och planeringsenheten på kommunledningskontoret. Under 2014 och framåt utgör istället den inrättade plan- och exploateringsberedningen styrgrupp till detta och många andra projekt. Annette Andersson, kommundirektör Björn Strimfors, stadsarkitekt och planchef Ulrick Hultman, verksamhetsutvecklare Anette Klinth, utredare och planberedningens sammankallande Benny Wennberg, förvaltningschef för serviceförvaltningen Rebecka Persson, förvaltningschef för samhällsbyggnadskontoret Pär Svanfeldt, exploateringschef Projektets arbetsgrupp Arbetsgruppen har under 2015 bestått av följande medarbetare: Projektledare Josefin Bergquist, trafikplanerare på samhällsbyggnadskontoret Projektledare och kommunikationsansvarig Thomas Eidrup, projektledare på serviceförvaltningen 4
Delprojektledare Mikael Kalin: infrastrukturstrateg på kommunledningskontorets projektoch exploateringsenheten Utöver arbetsgruppen är det många andra viktiga personer/kompetenser som är involverade i planering, projektering, projektledning, byggnation samt drift- och underhåll inom de tre nämnda förvaltningarna ovan. Detta är i högsta grad ett lagarbete på bredden och över förvaltningsgränserna liksom en rad olika samverkansformer och aktiviteter med parter utanför den kommunala organisationen. Projektets ekonomi Totalt har cirka 15 mkr investerats i gång- och cykelvägar, cykelparkeringar, cykelpumpar och cykelvägvisning under 2015. Gång- och cykelvägarna utgör nästan hela summan. För 2015 budgeterades 11,4 mkr för rena gång- och cykelvägsprojekt. Under året har 8,3 mkr av dessa investeringspengar förbrukats. Här ingår de 1,1 mkr som kommunfullmäktige anslog extra (reinvestering underhåll) för gång- och cykelvägar. Dessa medel har inneburit en höjd standard på gång- och cykelvägar. I vissa om- och nybyggnationer av vägar ingår även gång- och cykelvägar. Kostnaderna för gångoch cykelvägar har inte särredovisats i dessa projekt. Investeringarna för detta uppskattas till ca 6,7 mkr. Det är summan av 6,7 mkr samt 8,3 mkr (enligt ovan) som alltså totalt blir 15 mkr. Kvarvarande driftsmedel från KLIMP-projektet (0,7 mkr) har bland annat använts till marknadsföringsinsatser och driftskostnader för cykelräkningsutrustningen. Bemanningssituationen på planerings-, projekterings- och produktionssidan gör att tillgängliga medel för investeringar alltså inte har förbrukats i önskvärd omfattning. Detta är ett dilemma när behoven av åtgärder är stora. Ett annat problem för utvecklingen av cykelstaden Kalmar är att det inte finns någon långsiktig ekonomisk plan när det gäller driftsmedel/rambudget. Detta har också framförts i upprepade skrivelser från styrgruppen till budgetberedningen, som innehållit äskanden om utökad rambudget motsvarand ambitionen i cykelfrågorna. En utökad rambudget är en nödvändighet för att bland annat de nya investeringarna ska kunna drivas och underhållas på ett rimligt sätt. Denna begäran har ännu inte bifallits. Däremot har alltså getts tillfälliga förstärkningar av investeringsbudgeten vilket dock är positivt. Ur budget för 2016 med planering för 2017-2018 Omprioriteringar av det som planeras för under kommande treårsperiod sker ibland. Detta beroende på att man behöver passa på att lyfta in åtgärder i gång- och cykelvägnätet i samband med andra åtgärder som t.ex. vid utbyte av vatten- och avloppsledningar eller ombyggnad av intilliggande väg. Detta för att vara kostnadseffektiva. Detta går tyvärr inte alltid att planera för flera år i förväg utan det gäller att ta vara på samordningsmöjligheter när de uppkommer. En annan anledning till omprioritering kan vara att olycksstatistiken påskyndar insatser på en viss plats eller att bristande personella resurser gör att några åtgärder måste skjutas framåt. Investeringsbudget för cykelinfrastruktur under 2016-2018 landar på totalt 65,1 mkr. Exempel på planerade investeringar denna period är: Ännu fler cykelparkeringar vid busshållplatser Gång- och cykelväg längs båda sidor av Esplanaden 5
Gång- och cykelväg för genare koppling mellan Smedby - Rinkabyholm Ombyggnation av korsningar till genomgående cykelbana Skeppsbrogatan (alltså framför Baronen) ombyggnad/breddning av gång- och cykelbana Re-investering i befintliga gång- och cykelvägar för att höja kvaliteten Kommunens budget och mål Måluppfyllelse 2015 Mål: Cykeltrafiken ska årligen öka. Resandet med kollektivtrafik ska årligen öka Uppföljning: Antalet cyklister som passerar vid våra mätstationer ökade med cirka 6 procent jämfört med 2014 totalt sett över hela året, inkl Hansabron, och utan att ta hänsyn till vädervariationer mellan åren (se sid 9-11). Vid jämförelse av statistik från kvartal 3 (då man slipper vintervariationer) ser man att cykeltrafiken i Kalmar har ökat med hela 26 procent mellan år 2012-2015. Antalet påstigande kollektivtrafikresenärer ökade med cirka 8 procent jämfört med 2014 (stadstrafiken i Kalmar) Ett tidigare mål som kan vara intressant att följa upp även i år: Cykeltrafiken i Kalmar stad ska 2015 ha ökat med 15 procent jämfört med 2012 års siffror. Uppföljning: Cykeltrafiken 2015 har ökat med 26 procent jämfört med 2012 års siffror (om vi jämför kvartal 3 och då slipper vädervariationer mellan de olika vintrarna). Mål m.m. för 2016 i kommunens budget I Kalmar kommuns budget för 2016 står följande att läsa (det som berör cykelfrågan allra mest har här strukits under): Miljövänliga transporter I Kalmar ska vi utveckla transportsystem som är långsiktigt hållbara, snabba, miljövänliga och effektiva. Vår satsning på mötesstationer och pendeltåg är en viktig del i detta arbete. Vi ska hitta former för en samexistens mellan trafikslagen där vart och ett fyller sin uppgift på sin plats. Vi ska arbeta för att öka transporter med cykel och kollektivtrafik men i vårt glest befolkade omland kommer bilen även i framtiden att vara ett viktigt transportmedel. Vi ska jobba på bred front för att stimulera bilägare att välja förnyelsebara bränslen. Vi ska bekämpa utsläppen och inte bilarna. Kvarnholmen har i dag nästan 2 800 parkeringsplatser, när nu stadskärnan förtätas måste antalet parkeringsplatser behållas. Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun 2030. I regional samverkan ska vi skapa hållbara transporter och en samhällsplanering som ger god tillgänglighet och minskat transportbehov. Att kollektivtrafiken ökar är en förutsättning för att minska våra fossila koldioxidutsläpp. Alla samhällsbetalda person- och godsresor ska vara klimatneutrala till år 2020. Vi utvecklar den nyligen uppstartade samlastningscentralen och fortsätter att effektivisera våra varutransporter. Vi mäter och följer upp drivmedelsförbrukningen i samtliga våra fordon. 6
Biogas Biogasen får allt större betydelse som drivmedel för hållbara transporter. Vi satsar på fler el- och biogasbilar i kommunens fordonspark. Stadsbussarna drivs med biogas och en kommande upphandling av kollektivtrafik måste kräva biogasdrift. Det ger också grunden för en ökad produktion av biogas som i sin tur också ger stora möjligheter för miljön och de gröna näringarna. Cykelkommunen Kalmar (not: formuleringen oförändrad jämfört med budget 2015) Arbetet med att utveckla cykelstaden Kalmar ska fortsätta och uppdraget förlängs till och med 2018. Vi ska fortsatta att mäta cykeltrafiken, skapa fler och säkra cykelvägar inte minst till våra skolor, bygga bort felande länkar, skapa säkra cykelparkeringar, utveckla huvudcykelvägnätet, med mera. Projektet Kalmar cykelstad, som omfattar hela kommunen, ska fortsatt placera Kalmar högt i nationell rankning av cykelstäder. Cykelarbetet ska ses som en del i arbetet med olika trafikslag. Satsning på elbilar Kalmar kommuns hälftenägda bolag Kalmar Energi är aktiva i samverkan kring infrastrukturen kopplad till elbilar. Elbilspooler och en infrastruktur anpassad för laddning är konkreta områden och viktiga delar i samhällsansvaret. Att forma övergripande planer för stadsplanering och hitta enkla betalningsformer kommer naturligt när elbilar går från test till mer standardiserade lösningar. Vägar och cykelvägar Det finns ett stort behov av att rusta upp våra vägar och cykelvägar och under de senaste åren har en stor satsning skett på våra vägar och cykelvägar i Kalmar kommun. Denna satsning fortsätter och anslaget till bland annat landsbygdens vägar (enskilda vägar) höjs med 1,2 miljoner kronor årligen. Mål 2016 Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år 2030. Cykeltrafiken ska årligen öka. Resandet med kollektivtrafik ska årligen öka. År 2020 ska alla kommunala samhällsbetalda personresor och godstransporter vara klimatneutrala. Övergripande extern uppföljning SHIFT 2015 Konsultfirman Trivector genomförde för andra året i rad en kommunranking av svenska städers arbete med hållbara transporter, benämnt SHIFT 2015. Alla städer med över 30 000 invånare i centralorten deltog, d.v.s. alla som blev inbjudna att delta, totalt 36 städer. Rankningen gjordes under våren/sommaren 2015 och presenterades under Almedalsveckan i Visby i juli 2015. Kalmar hamnade på plats 24 av 36 i Sverige, en förbättring med 10 placeringar jämfört med 2014. Det är framförallt arbetet med ny parkeringspolicy och förbättringar i cykelvägnätet som ger effekt men det finns ytterligare förbättringspotential inom en rad områden. Under våren 2015 deltog kommunen i Cykelfrämjandets Kommunvelometer. Enkätundersökningen ger en kompletterande bild av hur kommunen ligger till i just cykelarbetet i förhållande till 36 andra kommuner med uttalade cykelambitioner. Kalmar placerade sig på plats 17. Eventuellt kommer vi delta igen i denna undersökning 2017. 7
Ur rapporten (som kan läsas på www.kalmar.se/cykel): Kalmar har framförallt höga poäng inom delområdena aktiviteter samt uppföljning och mätning. Kommunen ligger över årets medelvärde även inom information och marknadsföring, men en bit under medelvärdet inom infrastruktur och underhåll. I jämförelse med andra kommuner med en befolkning mellan 50 000 och 100 000 invånare är Kalmars totalpoäng 40,5 strax över snittet på 39. Cykelstaden i översiktsplanen Kalmar kommuns översiktsplan och kommunens mål om fossilbränslefri region 2030 uppgraderar cykelns roll i transportsystemet. Cykel- och gångtrafikanter är tillsammans med kollektivtrafikresenärer de prioriterade trafikantgrupperna. Goda möjligheter för cykling lyfts fram som en nyckelfaktor för ett mer hållbart resande. I tabellen nedan redovisas de åtgärder som beskrivs i översiktsplanen samt hur vi ligger till i arbetet. Genomfört Pågår Ej påbörjat Ställningstagande/åtgärd Status Kommentar Utveckla ett övergripande cykelvägnät mellan Regional cykelstrategi blev färdig och byarna och större målpunkter. antogs 2015 (Regionförbundet i Kalmar Prioritera cykelvägnät Skäggenäshalvön- Rockneby-Läckeby-Lindsdal. län). Åtgärdsvalsstudie för väg 592 Rockneby Revsudden pågår. Ny gcväg utmed Lindsdalsvägen är under utredning. Prioritera cykelvägnät Trekanten-Kalmar stad. Gång- och cykelväg utmed Smedbyvägen projekteras. Prioritera cykelvägnät Loverslund-Hagby- Vassmolösa-Ljungbyholm. Utveckla Förlösavägen som bygata med förbättringar för oskyddade trafikanter. Ny gång-/cykelväg mellan Mörevägen (Ljungbyholm) och Ångloksleden byggd 2015. Ingen åtgärd 2015. 8
Arbeta för att cykelhuvudvägnätet får en hög standard, där cyklister och fotgängare har högsta prioritet i korsningspunkter. Utveckla attraktiva stråk för gående och cyklister till och från Skärgårdsparken och längs kusten. Ge Mörevägen i Ljungbyholm ny gestaltning med bl.a. en gång- och cykelväg. Ta fram parkeringsnorm för cyklar och att trygga och attraktiva cykelparkeringar finns nära de större målpunkterna. Genomföra aktiviteter som uppmuntrar till cykling regelbundet Trafiksäkerhetshöjande korsningsåtgärder genomförda under 2015 på bl.a. Norrlidsvägen vid Pressbyrån. Satsningar i Berga Strandpark och Kalmarsundsparken inklusive Lillviken/Långviken. Genomfört. En ny parkeringsnorm är under framtagande. Den inkluderar cykel. Nya cykelparkeringar (med möjlighet att låsa fast ramen) har uppförts vid större busshållplatser. Sexton aktiviteter genomförda under 2015 (jämfört med nio 2014). Utveckling av cykeltrafiken i Kalmar Kalmar fortsätter att mäta cykeltrafiken runt om i staden med de 8 mätstationer som sattes upp 2012, samt med den publika cykelbarometer som kom på plats i juni 2013. Dessa mätstationer mäter cykeltrafiken dygnet runt, året runt. En sammanställning av mätdata för 2015 kan ses i diagrammet nedan. 200000 150000 100000 50000 0 Jämförelse av totala antalet cykelpassager, per månad i Kalmar 2012-2015 exkl hansabron 2012 2013 2014 2015 I diagrammet ovan redovisas siffrorna från 2012-2015. Jämförbara data finns för radarmätstationerna mellan maj till december. Vid en jämförelse mellan 2015 års siffror och 2012 års siffror för just maj-dec har det totala antalet cykelrörelser ökat med 27 procent (i dessa siffror ingår inte trafiken på Hansabron där vi började mäta först juli 2013). 9
250000 200000 150000 100000 50000 0 Jämförelse av totala antalet cykelpassager, per månad i Kalmar 2013-2015 totalt 2013 2014 2015 Diagram: Totalt antal passager per månad i Kalmar. Källa: Kalmar kommun. Cykeltrafiken 2015 har ökat med sex procent då vi jämför siffrorna med 2014 års cykeltrafik. (totalt inklusive Hansabron) Vad gäller trafiken på Hansabron så ser vi cykeltrafiken har ökat 2015 med tre procent jämfört med 2014 års siffror. 25000 Hansabron cykeltrafik sedan start juli 2013 20000 15000 10000 5000 2013 2014 2015 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Diagram:Hansabron De sista tre vintermånaderna under 2013, 2014 och 2015 var betydligt mildare jämfört med samma period 2012, vilket märks i cykelstatistiken. En mer rättvisande bild ges därför om man jämför kvartal 3 (juli-september) år från år enligt följande diagram. Detta eftersom väderförhållandena då är mer likvärdiga. Kvartal två tas inte med eftersom statistik saknas från det kvartalet för startåret 2012. Vid jämförelse av statistik från kvartal 3 ser man att cykeltrafiken i Kalmar har ökat med 26 procent mellan år 2012-2015, se diagram 3. Det tidigare målet var att öka med 15 procent från 2012 t.o.m. 2015, så det målet är alltså uppnått. 10
500000 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 Kvartalsjämförelse för cykeltrafik Kalmar 2012-2013-2014-2015 exkl Hansabron + 26 % 1 2 3 4 2012 2013 2014 2015 Diagram: Jämförelse kvartalsvis i Kalmar 2012-2015. Kvartal tre (juli-september) är det mest relevanta att jämföra år från år. Detta eftersom hur tuff vintern varit inte påverkar statistiken och då vi denna period har siffror ända från 2012 (kvartal 1 och 2 saknas för 2012). Hansabron ingår inte här då mätningarna där påbörjades först 2013. Källa: Kalmar kommun Vad tycker cyklisterna? Varje år gör Statistiska Centralbyrån (SCB) en medborgarundersökning där kommuners invånare får uttala sig om hur man upplever kvaliteten på den kommunala servicen. Betyget för Kalmar kommun för verksamhetsområdet gång- och cykelvägar minskade från 60 till 57 (på en 100- gradig skala) mellan 2012 och 2013, betyget låg kvar på 57 även 2014 men ökade igen till 60 år 2015. Medelbetyget är 54 för samtliga 138 kommuner i undersökningen år 2015 liksom 2014. Både kvinnor och män ger även 2014 ungefär samma betyg, men däremot varierar bedömningarna med åldern. Kategorierna 25-34 år samt 75-84 år ger högst betyg (66 respektive 64). Den kategori som ger lägst betyg är 45-54 år (56). Bild: Cykel på tåg är fullt möjligt på Öresundstågen Köpenhamn-Kalmar samt de nya pendeltågen Krösatåget. 11
Betygsindex Nöjd-Medborgar-Index år 2010-2015 (SCB) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram: Nöjd-Medborgar-Index (NMI)2010-2015. Kalmar kommun höjer 2015 nöjdhetsindex något på områdena belysning, underhåll och skötsel samt snöröjning. Trafiksäkerheten och tillgången tillgång- och cykelvägar ligger på samma nivå medan trygghet utomhus sjunker något (ej specifikt på gång- och cykelvägar). Nöjd-Medborgar-Index år 2015 - prioriteringsmatris (SCB) Diagram: Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Prioriteringsmatris för Kalmar kommun. Hösten 2015 Gång- och cykelvägar har förflyttats längre åt vänster i diagrammet jämfört med 2014 vilket skulle innebära en lägre prioritering bland olika åtgärdsområden mot tidigare för att ge största möjliga effekt på invånarnas nöjdhet. 12
Genomförda åtgärder och fortsatt arbete 2016 Säkra gång- och cykelvägar För att få en bättre bild av hur många olyckor som sker, var de sker, samt hur allvarliga de är, har samhällsbyggnadskontoret sammanställt den information som ligger i STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Strada är en databas där både Polisen och sjukvården rapporterar skador som skett i trafiken. I statistiken ingår vägtrafikolyckor med personskador. Transportstyrelsens definiton är en olycka som inträffat i trafik på väg, vari deltagit minst ett fordon i rörelse och som medfört personskada. Osäkerhet i statistiken Under 2015 registrerade landets akutsjukhus cirka 15 procent färre antal personer i STRADA än vad de gjorde under 2014. Inrapporteringen för året är ännu inte helt klar. Minskningen kan dels bero på ett faktiskt minskat antal olyckor, men vi vet även att det beror på ett bortfall i registreringen. De mest betydande orsakerna till bortfallet är den förändrade rutinen och den ansträngda situationen inom akutsjukvården. Den nya rutinen innebär att patientens samtycke till registrering säkras, patienten ska själv fylla i trafikskadejournalen som delas ut på akutmottagningen eller skickas hem i brevlådan. Rutinen syftar också till att höja kvalitén på den information som registreras och göra insamlingsmetoden mer enhetlig. Hög arbetsbelastning, stor personalbrist och på många håll hög personalomsättning har också påverkat akutmottagningarnas förutsättningar att lägga lika mycket tid som tidigare på sin Stradarapportering. Polisens rapportering under 2015 är bättre än under 2014, då de brottades med stora bortfall p.g.a. polisens numera nedlagda utredningsstödsystem PUST. Olyckor 2015 Rapporteringen för 2015 är i skrivande stund inte helt klar, så exakt hur stor minskningen för året blir vet vi ännu inte. Transportstyrelsen kommer att analysera detta vidare. STRADA har inte hunnit få in de sista siffrorna för året. Detta innebär att statistiken för 2015 är preliminär. Totalt skedde i Kalmar kommun 56 cykelolyckor 2015. Noll dödliga olyckor, två allvarliga olyckor, 18 måttliga och 36 lindriga olyckor. Svåra olyckor har i år alltså delats upp på allvarliga olyckor och måttliga olyckor. Det är sjukhuset som gör den bedömningen. Merparten av olyckorna skedde på kommunala vägar. Singelolyckor är vanligast och flest sker mitt på vägsträcka eller mitt på gång- och cykelbana (och alltså inte i korsningarna). Singelolyckorna beror bland annat på halka, gropar eller rullgrus. Sådana olyckor kan till betydande del förebyggas genom bra drift och ett bra underhåll. De näst vanligaste cykelolyckorna sker mellan cykel och personbil vid korsningar och beror på att trafikanterna inte uppmärksammat varandra. 13
Det finns ett stort mörketal av lindriga olyckor då inte alla uppsöker sjukhus för vård efter att de cyklat omkull etc. Vid en jämförelse av det totala antalet olyckor per år för 2007-2015 (se diagram) har 2015 och 2007 lägst antal rapporterade olyckor. Det lägre antalet olyckor under 2015 beror alltså på akutsjukhusens bortfall av registrerade olyckor och statistiken är mycket osäker på grund av detta. Det lägre antalet olyckor beror sannolikt även på att det varit en mild vinter. Under 2013 och 2014 är Polisens olycksstatistik missgivande på grund av ett stort bortfall av inrapportering. Siffrorna i diagrammet ska tolkas med försiktighet. Kartor: Kartorna är hämtade ur STRADA. 14
Cykelolyckor i Kalmar kommun 2007-2015 140 120 100 80 60 40 Lindriga olyckor Måttliga olyckor Allvarliga olyckor Dödsolyckor 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Dödsolyckor 0 0 0 1 1 0 0 0 0 Allvarliga olyckor 2 1 2 0 1 0 5 8 2 Måttliga olyckor 11 16 32 19 26 23 23 48 18 Lindriga olyckor 31 47 60 61 65 83 48 77 36 Osäker eller okänd svårighetsgrad 0 0 0 2 5 0 2 0 Ej personskadeolyckor 2 3 1 1 2 0 0 Totalt antal cykelolyckor 46 67 95 82 97 111 76 135 56 Värt att notera är att vi under nio års tid haft sammanlagt två dödsolyckor. Cykling är alltså inte något som kostar ett stort antal liv utan snarare räddar liv och ökar livskvalitet. Detta genom att fysisk aktivitet minskar risken för bl.a. tjocktarmscancer, hjärt- kärlsjukdom, diabetes II, benskörhet och högt blodtryck (Andersen et al 2000, Rutter 2006 källa Trafikverket). Resonemanget förutsätter att cykelinfrastrukturen håller en vettig nivå och det gör den i Kalmar även om det fortfarande finns mycket att åtgärda. Se jämförelsen med andra kommuners olycksstatistik (Cykelbokslut 2014 sid 13-15) där Kalmar placerar sig i den bästa kategorin. Trafikrådet Trafikrådet skapades 2011 och består av representanter från samhällsbyggnadskontoret, barnoch ungdomsförvaltningen, serviceförvaltningen (TME), kommunledningskontoret (brandkåren), kultur- och fritidsförvaltningen, Polisen i Kalmar samt NTF Sydost (lokala verksamheten lades ner under 2015). Trafikrådet har under 2015 tagit fram en handlingsplan, Trafikrådets handlingsplan 2015-2018 för ett trafiksäkert beteende. Huvudmålet är ett trafiksäker beteende och detta ska nås genom att Trafikrådet verkar för ökad kunskap, acceptans och förståelse kring trafiksäkerhet. Trafiksäkerhet handlar i grunden om kunskap och attityder. För att förändra attityder krävs ett långsiktigt och 15
kontinuerligt arbete. Utbildning, kommunikation, kampanjer och undersökningar är verktyg som Trafikrådet ska arbeta med. Under 2015 ansvarade Trafikrådet för cykellysekampanjen, som Kalmar Cykelstad arrangerade 2011, 2012 och 2013. Denna genomfördes tillsammans med Kalmar Cykelstad och gav ett positivt resultat liksom vid de andra tillfällen då kampanjen genomförts. I år ökade användningen av cykellyse med ca 14 % och landade strax efter genomförd kampanj på ett totalt användande av cykellyse på 62 %. Kampanjen sker i ett gott sammarbete med Polisen och bör fortsätta så. Vi är inte nöjda förrän alla syns. Syns du inte, finns du inte. Syns du, finns du! Trafikrådet i sammarbete med Kalmar Cykelstad var med och invigde trafiksäkerhetsåtgärder som byggdes på Koltrastvägen och Granvägen vid Kalmarsundsskolan. Trafikrådet stannade kvar efter invigningen och samtalade med föräldrar och elever under eftermiddagen. En broschyr som innehöll en karta med skolvägar, information om trafikregler och fördelar med att gå och cykla delas ut. Hastighetsöversyn Under 2011 gjordes så kallade hastighetsöversyner där man utifrån olika parametrar såg över vilka hastigheter vi bör ha i olika typer av bebyggelse. Nya hastighetsgränser som infördes var 40 km/h och 60 km/h. Det övergripande målet med hastighetsöversynerna är att rädda liv och hastigheten är avgörande för trafiksäkerheten. Under 2014 skyltades bostadsområden inom Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm om till 30 km/h. Även beslut om hastigheter i norra Kalmar tätort togs och omskyltningen påbörjades. Beslut om hastigheter i södra Kalmar tätort togs under 2015 och projekteringen av omskyltningen utfördes. Under 2015 har även ett förslag till hastighetsplan för Rockneby arbetats fram. Fortsatt arbete Trafikrådet saknar egna ekonomiska medel och kommande arbete består i att klargöra finansieringen. Vidare kommer Trafikrådet att bland annat ge information om gångfartsområden och genomföra den årliga cykellysekampanjen. I södra Kalmar tätort kommer omskyltningen av hastighetsgränserna att genomföras under 2016. Arbetet med nya hastighetsgränser i Rockneby fortsätter under 2016. Bra drift- och underhåll av cykelvägar Betyget i SCB:s medborgarundersökning för belysning samt underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar minskade en liten aning medan det för vinterväghållning och trafiksäkerhet ligger på samma nivå som 2013. Mer om SCB-resultaten i detalj finns att läsa på sid 11. Möjligheten att ekonomiskt särredovisa övriga drift- och underhållsåtgärder för just gång -och cykelvägar har tidigare undersökts, men har visat sig svårt att göra med rimlig arbetsinsats. 16
Vinterväghållning Prioriterade sträckor har setts över för att vi ska lägga vår tid på de mest använda GC-vägarna. Vintersäsongen 2012-2013 spreds saltlake på delar av huvudcykelvägnätet endast på dagskiftet av besparingsskäl. Till vintersäsongen 2013-2014 återinfördes (likt 2011-2012) jourberedskap för personal till saltlakespridaren. För säsongen 2014-2015 respektive 2015-2016 fortsätter denna beredskap. Det innebär att vid halt väglag kan salt spridas på gång- och cykelvägarna redan innan morgonpendlarna letar sig ut på cykelbanorna. Det ökar säkerheten och komforten för cyklister och gångare men gör även arbetet med halkbekämpningen effektivare då man sprider saltlaken på i princip tomma cykelbanor. Det kan annars vara stora problem att mötas om det är mycket snövallar längs sidorna och cyklisten måste ta sig av banan för att traktorn ska kunna passera. Saltning innebär också mindre grusning. Det grus som läggs ligger kvar länge och blir allt mindre kantigt med mindre risk för punktering. Man använder dock alltid trumlat grus från bergkross. Trumlingen slipar av de vassa kanterna men det blir ändå inte riktigt lika runt som det naturgrus som fick användas tidigare, innan rullstensåsarna skyddades från exploatering. Därför kommer problem med cykelpunkteringar att fortsätta skapa irritation hos en del invånare men allt eftersom fler och fler väljer punkteringsskyddade däck så minskar problematiken då dessa gör himmelsvid skillnad. Sopning Att cykelbanorna hålls fria från grenar, stenar, och inte minst glassplitter är oerhört viktigt för hög komfort och hög trafiksäkerhet. Inköpet av en ny mindre sopmaskin 2013, har effektiviserat arbetet med renhållning av gator, torgytor och cykelbanor i centrala Kalmar. Även cykelbanorna ca en kilometer ut från Kvarnholmen sopas nu med denna maskin. Det har i sin tur medfört att övriga sopmaskiner kunnat användas mer frekvent än tidigare utanför stadskärnan, även på cykelbanorna. Konsekvensen är att frekvensen på sopningsinsatserna ökat betydligt, exempelvis från 2-3 gånger i månaden till 2-3 gånger i veckan i de mest centrala delarna. Dessutom kan felanmälningar rörande glaskross på gång- och cykelvägar hanteras ännu mer skyndsamt än tidigare. Beläggningsarbeten Alla GC-vägar är inventerade och vi har fortsatt framåt en förstärkt budget för förbättringsåtgärder. För 2016 planeras omfattande beläggningsåtgärder på gång- och cykel vägar. Regelbunden omasfaltering av befintliga gång och cykelvägar är likaså det en nödvändighet för att hålla en hög komfortnivå och god trafiksäkerhet. Livslängden på en beläggning är cirka 20-35 år men med dagens budget på 300 tkr/år (inkl. gångbanor) innebär det en reell omloppstid på 130 år. För 2015 och påföljande år har dock reinvesteringspengar på 1,1 mkr budgeterats. Detta för att kunna åtgärda större skador i cykelvägarnas vägkropp p.g.a. uppträngande rötter, tjälskador etc. Det innebär att betydligt mer cykelbana kan repareras och nybeläggas, vilket innebär ett viktigt steg i riktning mot att på sikt komma tillrätta cykelbanornas standard. Vi kan summera 2015 till cirka 3,7 km åtgärdad gång- och cykelväg, vilket är 50 procent mer, jämfört med 2014, se tabell 1. 17
Allt fler avsnitt har ökade behov av reparation av vägkroppen i samband med asfalteringen. Detta gör att kvadratmeter priset stiger per bearbetad kvadratmeter. Då reinvesteringspengar tidigare saknats har detta belastat beläggningsbudgeten. Bild: Gång- och cykelbanan utefter Södra vägen ses här med ny, inbjudande beläggning i augusti. Bild: Cykelvägvisning monteras i Lindsdal februari 2015. Thomas Axelsson och Ola Nilsson från serviceförvaltningens skyltverkstad. 18
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Budget (kr) inkl. gångbanor 300 000 300 000 300 000 1 100 000 700 000 1,1 mkr i reinvesteringspengar. Kostnad (kr) 400 085 (inga gångbanor belagda) 383 179 (inga gångbanor belagda) 509 573 (inga gångbanor belagda) Belagd yta (m2) 8165 6179 5521 Totalt: 1 748 569 varav 1 534 505 för gångoch cykelbanor och 214 064 för gångbanor. Totalt: 15 382 varav 14 472 för gångoch cykelbana och 910 för gångbanor. Totalt: 749 921 Varav 678 446 för gångoch cykelbanor och71 4 75 för gångbanor. 1119000 Totalt: 6810 varav 6470 för gångoch cykelvägar och 340 för gångbanor. 10168 m2 Redovisas i bokslut 2016 Redovisas i bokslut 2016 Redovisas i bokslut 2016 Kostnad per enhet (kr/m2) 49 62 92 Totalt: 114 Gångoch cykelbanor: 106 Gångbanor: 235 105 110 Tabell: Budget, kostnader och asfaltbelagd yta mellan 2010-2015. Källa: Kalmar kommun Redovisas i bokslut 2016 19
Vägmarkeringar Den ordinarie budgeten på 200 tkr för alla typer av vägmarkeringar räcker sällan till annat än det som är allra mest prioriterat ur trafiksäkerhetssynpunkt, d.v.s. stopplinjer samt markeringar för övergångsställen etc. Genom Kalmar Cykelstads tillfälliga pengar kunde en stor uppryckning göras 2013 på sträckor där linjer och symboler på gång- och cykelvägar slitits ut. Dessutom nymålades vissa huvudcykelleder som uppfyller de kriterier för bredder som antogs av samhällsbyggnadsnämnden i juni 2013. Under 2014 gjordes betydande kompletteringar vilket också kommer att ske 2016 fast i något mindre omfattning. Eftersom inte minst snöplogning vintertid innebär slitage, på framför allt de prefabricerade symbolerna som värms på med gasol, behövs dessa underhållas. Den kostnaden bedöms bli 40-50 tkr/år. Belysning Under året har belysning längs gång- och cykelvägar tillkommit längs den nya gc-vägen på Slöjdaregatan. Under 2014 tog kommunens kontaktcenter emot 256 unika felanmälningar som getts etiketten cykel. 61 av dessa handlade om belysningen vilket ger en andel på 24 % procent av totalen jämfört med 27 procent år 2014 och 36 % år 2013. Av dessa utgör 24 % av cykelfelanmälningarna belysning på cykelvägar. I statistiken ser vi att belysning är det som felanmäls allra mest när det handlar om cykel, 90 av totalt 339 felanmälningar. Klotter Underhållsberget av gammalt klotter i bland annat gång- och cykeltunnlar är åtgärdat. Arbetet fortsätter, med en permanent resurs, för att kunna agera snabbt vid nytillkommet klotter. Vid minusgrader kan man dock normalt sett inte sanera porösa ytor som t.ex. betong på grund av risk för frostsprängning. Det finns fortfarande en del klotter kvar på Trafikverkets anläggningar. En fortsatt dialog måste föras med Trafikverket angående dessa saneringsbehov. Luftpumpar Projekteringen är klar för installation av tre nya, manuella luftpumpar av samma modell som finns vid stationen. Placeringen blir vid Hagbynäs (utefter Ångloksleden), vid nya polishuset (utefter Bergabanan) och vid Skogsrået (utefter Norra vägen). Dessa kommer att installeras under första halvåret 2016 liksom en likadan pump vid Funkabo fritidsgård. Kommunens bolag KIFAB i Kalmar AB välkomnar nu sina hyresgäster och förbipasserande cyklister att nyttja fyra splitternya luftpumpar. De finns placerade på följande ställen: Friskis & Svettis cykelparkering invid öppningen i muren ut mot Norra vägen Linnéuniversitetet mitt emot Äventyrsbadets entré Varvsholmen utanför Sykes på Fartygsgatan 4 Kalmar Nyckel (Brofästet Hotell & Konferens) vid stora cykelparkeringen 20
Fortsatt arbete Under 2016 kommer vi att undersöka möjlighet till ytterligare en saltlakespridare för vinterväghållning av GC-vägar. Då kan en större andel av huvudcykelvägnätet skötas med en högre standard. Tre nya, manuella cykelpumpar installeras våren 2016 utefter de tre viktiga, gena cykelstråken Ångloksleden (i höjd med Hagbynäs), Bergabanan (vid nya polishuset) samt Norra vägen (busshållplats Skogsrået). Därtill installeras preliminärt till hösten likadana pumpar vid Funkabo fritidsgård, Lindsdal centrum, Ljungbyholm centrum, Smedby centrum och Rinkabyholm centrum Trygghet Se om SCB:s medborgarundersökning på sidan 11-12 där en fråga handlar om upplevd trygghet utomhus. Trygghet utomhus handlar ofta om belysning. Se även avsnittet om säkra gång- och cykelvägar på sidan 13. Under året har belysning längs gång- och cykelvägar tillkommit längs den nya gc-vägen på Slöjdaregatan, Fortsatt arbete Syftet med belysningsprogrammet är att skapa en sammanhållen syn på hur Kalmar kommun ska arbeta med belysning, utifrån ledorden trygghet, säkerhet och estetik. Belysningsprogrammet ska bidra till att kvalitetssäkra framtidens belysningsanläggningar och fungera som ett planeringsunderlag med råd och riktlinjer för belysningen. Belysningsprogrammet ska under 2016 kompletteras för att omfatta hela kommunen och sedan antas av kommunfullmäktige. I och med anslaget med 1 miljon årligen för belysning på landsbygden kommer en cykelväg i Trekanten att fortsatt förses med belysning. I flera andra projekt kommer fler cykelvägar att förses med belysning. Den nya gc-vägen mellan Smedby och Rinkabyholm, längs Törnebyvägen, mellan Törneby och Smedby samt längs den nybyggda gc-vägen mellan Mörevägen och Ångloksleden. Mobility management Från april till december har mellan en och tre specifika mobility management-insatser genomförts varje månad enligt listan som följer. Det är totalt 15 på hela året. Event / kampanjer 8 april Släpp av cykelbokslut 2014 samt visning av nya cykelvägvisningen i Lindsdal. Pressinbjudan. Eventtältet uppsatt. Tipstävling hölls. Utdelning av kartor och give aways och sadelskydd påsatta på parkerade cyklar. Dialog med intresserad allmänhet. 8-9 maj Utdelning av 300 kg Fair Trade-bananer till cyklister i samverkan mellan Kalmar Cykelstad och Fair Trade City. Arbetet utfördes av ett 20-tal internationella ERASMUS-studenter. 21
28 maj Medverkan när Doc Lounge arrangerade slow roll med start och mål på Larmtorget. Därtill visade man filmen Bikes vs. Cars på Kalmar Teater. Eventtält uppsatt. Tipstävling hölls. Utdelning av kartor och give aways. Dialog med intresserad allmänhet. Därtill medverkan i intervju efter filmvisningen (Björn Strimfors och Thomas Eidrup) 30 maj Medverkan på Lindsdalsdagen. Eventtältet uppsatt. Tipstävling hölls. Utdelning av kartor och give aways. Dialog med intresserad allmänhet. 6-8 augusti Medverkan på Kalmar Stadsfest. Kalmar Cykelstad var del i kommunens tält under Leva-Bo-mässan. Utdelning av kartor och give aways. Dialog med intresserad allmänhet. 25 augusti Medverkan på aktivitetsmässa för LNU-studenter. Eventtältet uppsatt. Tipstävling hölls. Utdelning av kartor och give aways. Dialog med intresserad allmänhet. 4-5 sep Medverkan i Hållbarhetsveckan 2015. Eventtältet uppsatt. Tipstävling hölls. Utdelning av kartor och give aways. Uppvisning av tre typer av lastcyklar. Dialog med intresserad allmänhet. 15 sep Medverkan på välkomstmässa för LNU-studenter. Eventtältet uppsatt. Tipstävling hölls. Utdelning av kartor och give aways. Dialog med intresserad allmänhet. 1-31 okt Hälsopendlingskampanj riktad till kommunanställda i samverkan med miljöstrategerna, friskvårdssamordnaren, Aktivt liv och energirådgivaren. Hela 268 personer deltog. Okt Cykellysekampanj syns du inte, finns du inte. Samordnades av Lokala trafikrådet och med polisens aktiva medverkan. Nov Vi bjöd in cykelhandlare att erbjuda cykelservice till kommunanställda under arbetstid. Genomfördes på Stadshusgården och hos socialförvaltningen (alla förvaltningar/bolag var inbjudna). Totalt nappade 50-talet personer på denna möjlighet. 17 nov Invigningen av Koltrastvägen/Kalmarsundsskolan. Nov Dubbdäckstävling på Facebook som korade 10 vinnare. 8 dec Medverkan på Hållbarhetsdag hos LNU minimässa med utdelning av kartor och give aways samt dialog med intresserad allmänhet. Därtill medverkan i samband med filmvisning av Bikes vs Cars på kvällen (Ingemar Einarsson, Bertil Dahl och Thomas Eidrup anföranden och besvarande av frågor efter filmen) 14 dec Event Norrlidens nya cykelparkeringar. Bjöd på kaffe, pepparkakor och reflexer vid berörda busshållplatser samt vid Norrliden centrum. Bild: 8-9 maj 2015. Utdelning av 300 kg Fair Trade-bananer till cyklister i samverkan mellan Kalmar Cykelstad och Fair Trade City. Arbetet utfördes av ett 20-tal internationella ERASMUS-studenter. Foto: Marcus Andersson (vänster), Thomas Eidrup (höger) 22
Bild: Kalmar Cykelstad visar framfötterna under Hållbarhetsveckan i augusti 2015. Bild: Kalmar Cykelstads utställning under Linnéuniversitetets Hållbarhetsmässa i december 2015. Bild till höger: Annons i Metro Student våren 2015 Foto: Sofie Backman Sociala medier Kommunens Facebook- och Twitterkonto har använts mycket flitigt även under 2015 för att lyfta fram kommunens egna cykelevent, cykelvägsbyggnationer, tipsa om utrustning, inspirera till mer cykling etc. Bild till höger: I november genomfördes en tävling på kommunens Facebook-konto och på www.kalmar.se/cykel där tio lyckliga vinnare vann dubbdäck till sin cykel. 23
Annonsering Marknadsförning av cykling i Kalmar har även detta år skett på Kvarnholmens parkeringsbiljetters baksida med texten BIKE TO SHOP BIKE TO WORK samt kommunvapnet och I bike KLR - bilden. Därtill en helsidesannons på baksidan av Metro Student våren 2015 där vi visar den ena pumpen vid stationen enligt bilden. Till sist en skylt på eventtavlorna under hösten och vintern om cykellyseanvändning. Bild: Cykellysekampanjen tillsammans med Polisen genomfördes hösten 2015 för fjärde gången. Utställning Utställning om cykelsatsningarna i Lindsdal visades på Lindsdalsbiblioteket under hela sommaren. Studentsamverkan På efterfrågan av Linnéuniversitetet har Kalmar Cykelstad samverkat med en klass interaktionsdesignstudenter. De arbetade under några veckor i maj och det ledde till ett utkast till en cykelapp. Denna idé har vi nu med oss diskussionen framåt. Därtill har en klass designstudenter i grupper arbetat med att ta fram förslag till olika marknadsföringskoncept. Bl.a. tog man fram korta reklamfilmer. Dessa kommer under vintern/våren 2016 att läggas ut på kommunens Youtubekanal. Cykelvägvisning och cykelkartor Den röd-vita cykelvägvisningen är en ren stadsvägvisning som, när den är fullt utbyggd, kommer att omfatta det som i den antagna översiktsplanen definieras som Kalmar stad, d.v.s. Kalmar, Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm. Våren 2014 skyltades Lindsdal. Det omfattade 46 stolpar och 235 skyltar. Cykelvägvisningen kan också ses som marknadsföring - ett sätt att ständigt lyfta fram cyklingen som resalternativ genom att den är proper, syns överallt och dessutom gör det enklare att ta sig fram och därtill veta hur långt man har till sitt mål. 2014 års cykelkartas upplaga räckte även över 2015 som beräknat. Kartan finns även att ladda ner som en PDF-fil på hemsidan www.kalmar.se/cykel. Tre nya kartblad med olika cykelutflyktsslingor producerades 2014 i samarbete med Destination Kalmar, i första hand för användning vid försäljning av deras cykelpaket. (Därtill finns redan bl.a. skriften om Kalmarsundsleden för längre cykelturer.) Under 2015 uppdaterades en av dessa kartor och kartan med den kortaste rundturen har utgått. Kvar finns nu en karta med en rund slinga norrut och en karta med en rund slinga söderut. 24
Cykelservice för kommunanställda Vid två tillfällen under hösten var det möjligt för kommunanställda kring stadshusgården respektive på socialförvaltningen att på egen bekostnad låta serva sin cykel medan man jobbade. Detta genom samarbete med Sportson som än så länge är den enda cykelhandlaren i Kalmar/Färjestaden som erbjuder mobil cykelverkstad. Till våren och hösten 2016 är förhoppningen att fler förvaltningar/bolag nappar på denna möjlighet. På sikt hoppas vi att fler cykelhandlare erbjuder denna nya tjänst till såväl kommunen, företag och organisationer då vi tror att det ger cyklingen ökad status och att resor till och från jobbet sker med trafiksäkrare cyklar. Bild: Mobil cykelverkstad på plats på stadshusgården i november. De anställda betalar själv för service och ev. byte till dubbdäck och får arbetet utfört medan man är på jobbet. Cykling i tjänsten för de kommunanställda I dagsläget har ca 300 specialröda tjänstecyklar av märket Pilen köpts in till de kommunala förvaltningarna under den gångna 4-årsperioden. Cyklarna används väldigt flitigt inom t.ex. hemtjänsten och i olika cykelpooler t.ex. på stadshusgården. I kommunens Policy för möten och resor står att Gå eller cykla om möjligt och om avståndet är kortare än tre kilometer. Välj med fördel cykel/elcykel även vid längre sträckor och kombinera gärna med buss eller tåg. Diagram: Prioriteringsmatris ur kommunens Policy för möten och resor. Trappan anger i vilken ordning resval bör prioriteras utifrån dess miljöpåverkan. Sociala, tidsmässiga eller ekonomiska skäl kan dock påverka. 25
Bild: Miljöstrateg Karin Löfström på tjänsteresa med en av kommunens ca 300 kommunröda Pilencyklar. Foto: Hans Axelsson 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 maj sep 2014 2015 Bild: Grafen visar antalet bokningar av socialförvaltningens åtta bokningsbara tjänstecyklar. Användning av tjänstecyklarna har ökat kraftigt efter flytten till Fabriksgatan sommaren 2014. Ökningen har fortsatt även 2015 som synes. Fortsatt arbete Ambitionen är att fortsätta arbeta med påverkansinsatser i en liknande eller om möjligt utökad omfattning om personella resurser säkras. Arbetet ska vidgas till att också innefatta gång- och kollektivtrafik samt kopplingarna däremellan (s.k. multimodalitet). Cykelkartan ska ges ut i en uppdaterad och förbättrad version våren 2016. De rekommenderade sträckningarna i blandtrafik inne i Kalmar och mellan tätorterna utökas eventuellt ytterligare något. De två utflyktskartorna uppdateras i samverkan med Destination Kalmar och nytrycks våren 2016. Cykelvägvisningen fas 3 omfattande Smedby är planerad och projekterad fullt ut. Skyltarna är beställda och levererade. Montering sker under 2016. Projektering av cykelvägvisningen i Rinkabyholm sker likaså under 2016 för montering 2016/2017. 26
Cykelparkering En omfattande inventering av busshållplatserna genomfördess under 2014 i samverkan mellan kommunen och KLT. Ett tiotal hållplatser, med läge A och B, i norra Kalmar har försetts med cirka 300st nya cykelparkeringsplatser under 2015. Hållplatserna är valda med tanke på att de har ett stort antal på- och avstigande samt att det finns ett behov av cykelställ. På många platser har det helt saknats cykelställ. Det är fler som fått längre till bussen i och med att linjerna har rätats ut för större turtäthet och snabbare färd. Att skapa fler cykelparkeringsplatser gynnar kombinationen cykel och buss. Bild: Ny cykelparkering vid busshållplatsen Berga centrum. Bild:Två av de nya cykelparkeringarna i Norrliden med en funktionell och yteffektiv cykelställsmodell. En cykelparkering har byggts vid den nyinvigda pendeltågstationen i Trekanten. Den omfattar 62st cykelparkeringsplatser med samma typ av ställ som vid centralstationen och pendeltågstationen i Smedby. Ställ som medger säker cykelparkering med möjlighet att låsa fast ramen. På Kvarnholmen anlades cirka 150 stycken nya cykelparkeringsplatser under 2015, se kartbilden. 27
Karta: Kvarnholmens cykelparkeringar - förändringar i antal och på vilka platser. Fortsatt arbete Under 2016 anläggs ytterligare cirka 200 nya cykelparkeringsplatser vid ytterligare åtta hållplatser. Några av dem har A och B läge, d.v.s. cykelparkering på ömse sidor om en väg vid båda hållplatslägena. Hållplatserna ligger i Kalmar, Ljungbyholm, Lindsdal och Smedby. Cykelställen på Södra långgatan sätts upp under våren 2016 se kartan ovan. Centralstationens cykelparkering ska utökas med fler cykelparkeringsplatser och cirka 100 stycken gamla cykelparkeringsplatser ska få nya ställ av samma variant som vi använder vid busshållplat- 28
serna. De nya ställen gör att cyklar inte kan välta på varandra, är yteffektiva och gör det lättare att låsa fast cykelramen i stället. Möjlighet till felrapportering Under 2014 tog Kontaktcenter emot 256 unika felanmälningar som getts etiketten cykel. 2013 var siffran 339 stycken och 2013 255 stycken. Av dessa utgör 24 procent av cykelfelanmälningarna belysning på cykelvägar. Dessa felanmälningar kommer in med ett ganska jämt flöde, dock mest på vår/höst och vinter. Siktproblem p.g.a. vegetation utgör 20 procent av cykelfelanmälningarna. Dessa två områden är de vanligaste Kategori Antal Procentandel Belysning 61 24 % Siktproblem / vegetation 51 20 % Skyltfrågor 33 12,8 % Asfalt / beläggning 30 11,7 % Krossat glas 25 9,8 % Övrigt / städning 24 9,3 % Sandsopning 18 7 % Halka / snöröjning 12 4,7 % Klotter 2 0,7 % Totalt 256 100 % Tabell: Sammanställning av alla felanmälningar med etiketten cykel och deras procentandelar. Turismcykling, cykeltävlingar samt möjligheter att ta med cykel i kollektivtrafiken Utvecklingen av kommunen och hela Kalmarsundsregionen till en attraktiv och betydande cykelturismdestination är ett område med stor utvecklingspotential. Kanske finns klara synergier med den pågående satsningen på idrottsturism. Här spelar Destination Kalmar och Turistbyrån en viktig roll. Du kan ta med cykel med kollektivtrafiken till och från Kalmar. Cykelfärjan mellan Färjestaden och Kalmar är ett säkert kort under den tid på året som trafiken är aktiv. Det funkar också bra om du väljer att åka Öresundståget mellan Köpenhamn och Kalmar, Krösatåget mellan Karlskrona-Emmaboda-Kalmar eller med KLT:s gula regionbussar (ej Blekingetrafikens regionbuss mellan Kalmar och Karlskrona). Man får ta med en cykel per person och tågvärden eller busschauffören avgör om platsen räcker till. Nackdelen än så länge är att man inte kan boka cykelplats i förväg. Man löser en biljett motsvarande skolungdom för cykeln. En kompakt, hopfällbar cykel kan hopvikt bäras med som handbagage utan kostnad på alla tåg och bussar, även i stadstrafiken. 29
De nya Krösatågen De nya pendeltågen, under namnet Krösatåget, har från augusti 2014 börjat trafikera sträckan Emmaboda-Kalmar. I december 2014 invigdes pendeltågstoppet i Smedby och i december 2015 invigdes motsvarande i Trekanten under pompa och ståt. Cykelparkeringar anläggs januari 2016 (29 på norra sidan och 33 på södra). Cyklar får tas med på Krösatågen och de placeras i tågets ena ände i ett cykelställ som rymmer tre cyklar. I nödfall kan ytterligare ett par cyklar placeras i tågets andra ände men det handlar alltså inte om några stora volymer. Cykel kan även tas med på Öresundstågen till Köpenhamn/Helsingör och på KLT:s gula regionbussar. Däremot inte på Kustpilentåget till Linköping, Kust till kust-tåget till Göteborg eller på Kustbussen till Karlskrona. Cykelfärjan Färjelinjen med cykelfärjan Dessi mellan Kalmar och Färjestaden startade 2011. Nuvarande avtal löper över fem år från 2014. Antal resande och medtagna cyklar varierar över åren och över året. En toppnotering av passagerarantal nåddes 2013 (sammanföll med broreparationer och köbildningar) men under 2014 försämrades statistiken och 2015 ser vi nu ytterligare nedgång. Detta tros bero på högsommarens bistra väder. Andelen som tog med sig cyklar under 2015 utgjorde 35 % och under 2014 utgjorde de 34 %. Biljettsamarbete med KLT inleddes 2014. Trafiken drivs av Ressel Rederi AB och får finansiellt stöd av Mörbylånga och Kalmar kommuner samt från Trafikverket. Mån Diff mot 2014 Kommentar från rederiet April 6 Inte mycket att säga om Maj -700 Ej broreparation vilket vi hade 2014 Juni 896 Bättre tidtabell? Juli -4358 Dåligt väder Aug 545 Kan bero på Ironmantävlingen Sept -537 Vädret? Sporttävlingar Destination Kalmar har arbetat framgångsrikt med att stötta etableringen av sportevenemang. 2015 var det femte året som JHWC genomförde Kalmar Grand Prix och tävlingen bidrar till att sätta Kalmar på sportcykelkartan. Cykelloppet samlade proffscyklister på en tempoloppsbana runt Kvarnholmen och lockade en stor publik av cykelintresserade. Till 2015 utökades cykelsatsningen på Kalmar Grand Prix Elite med Kalmar Grand Prix Open som var öppen för alla och där man valde mellan en banlängd på antingen 140 eller 70 km. I augusti 2016 återkommer arrangören med ett utvecklat motionslopp, som kommer att ha tre sträckor: 30, 60 och 130 km. Det introduceras dessutom ett nytt linjelopp för eliten och ett barnlopp som får namnet Kalmar Grand Prix Kids. Det största sportevenemanget i Kalmar alla kategorier var Ironman som 2015 genomfördes för fjärde gången. Det är landets enda Ironmantävling på fulldistans.även Ironman har bidragit stort till Kalmar som sportcykelstad. Även Kalmar MiniTri har säkert en viktig del i detta. Arrangemanget återkommer i augusti 2016. 30
Fortsatt arbete De två varianterna av cykelutflyktskartor norrut respektive söderut uppdateras och nytrycks våren 2016. Det sker i samarbete mellan Kalmar Cykelstad och Destination Kalmar. Skyltningen till cykelfärjan ska under 2016 förlängas upp till Svinövägen och ut till Norra vägen. Fler och bättre cykelvägar Felande länkar är ett begrepp som myntats om cykelvägar som inte når hela vägen fram eller där de inte är sammankopplade på ett bra sätt. Totalt under 2015 har det byggts cirka 1,4 km felande länkar, bekostade både med egna projektmedel och med medel från kontot för felande länkar. Gata Nybyggt 2015 Tullslätten Koltrastvägen + del av Granvägen Fölehagsvägen Slöjdaregatan Banérgatan Mörevägen Ångloksleden (genom skogen) Totalt 100 m 340 m 75 m 280 m 110 m 500 m 1405 m Motsvarande nybyggnadssiffror för cykelbana tidigare år är: 2014: 1307 m 2013: 2630 m 2012: 2725 m Satsningar sker även utanför stadskärnan. En sådan är den viktiga kopplingen mellan Ångloksleden och Ljungbyholm. Detta genom att nyttjanderättsavtal har skrivits mellan en markägare och Kalmar kommun. Tidigare fick man cykla via Kölby gård men nu kan man istället ta sig ner genom skogen direkt ner till Mörevägen och vidare in till Ljungbyholm. Fortsatt arbete Arbetet med att komplettera cykelvägnätet fortlöper stadigt och fler nya gång- och cykelvägar kommer byggas under 2016, bland annat längs Esplanaden, Magistratsgatan, Svensknabbevägen samt en genare koppling mellan Smedby och Rinkabyholm. 31
Bild: Den nya cykelbanan som förbinder Ångloksleden med Ljungbyholm. Bild: Den nya cykelbanan förbi huvudbiblioteket på Tullslätten. En kort men tokig felande länk är åtgärdad, så nu slipper cyklister ta sig fram bland parkerande bilar. Nu hänger gång- och cykelbanan ihop hela vägen från Slottet ända upp till Folkets Hus i Lindsdal där man sedan kan cykla vidare på gång- och cykelbana åt två håll. På västra sidan av Norra vägen återstår ännu vissa åtgärder för att få till ett sammanhållet stråk men steg för steg tas i riktning mot en allt bättre cykelstad. 32
Bild: Det ombyggda, upphöjda, extra belysta och hastighetssäkrade övergångsstället vid Norrlidsvägen i höjd med Pressbyrån. I bakgrunden syns nybyggd cykelparkering invid busshållplatsen. Bild: Den ombyggda, säkrare trafikmiljön invid Kalmarsundskolan med bilparkering och gång- och cykelbanainvigdes den 17 november med hjälp av eleverna Tom och Saga samt en skönsjungande barnkör. Politikerna Mattias Adolfsson och Lars Holmberg stod för invigningstalet. Med ännu fler som går och cyklar kan trafiksituationen vid skolan bli ännu lugnare och tryggare. Denna satsning följs av fler av liknande karaktär framöver. 33
Samarbete med andra organisationer Kalmar Cykelstad har gått från att låna goda idéer från andra kommuner till att vi fortsätter att låna men samtidigt, sakta men säkert, efterfrågas alltmer att dela med oss av våra egna insatser och erfarenheter. Under 2015 har Kalmar Cykelstad fortsatt samarbetet med bl.a. Linnéuniversitetet, Polisen, eventarrangörer och de lokala cykelhandlarna. Genom representanterna i projektet Kalmar Cykelstad finns även ett nära samarbete med Trafikverket och Regionförbundet i olika projekt, till exempel i arbetet med en regional cykelstrategi vilket slutförts och beslutats under 2015. Potentialen för dessa lokala samarbeten är stor och bör vårdas. Fortsatt arbete Kontakten med Polisen, cykelentusiaster, cykelsportarrangörer, andra arrangörer och de lokala cykelhandlarna ger möjligheter till både samarbete och samfinansiering av event och är ett bra sätt för Kalmar Cykelstad att sprida information och goodwill vid olika evenemang. Nu när Kalmar Cykelstadprojektet ska breddas är det viktigt att knyta ännu tätare band till bl.a. Kalmar Läns Trafik AB (KLT), till Landstinget i Kalmar län m.fl. Utveckla det interna arbetet Planen för hållbara transporter är inte färdigställd, men arbetet med att sammanställa ett trafikbokslut påbörjades under 2015. Kalmar cykelstad har fått ett nytt projektdirektiv och utvecklas till en arbetsgrupp för hållbart resande, där kopplingen mellan olika färdsätt sätts tydligare i fokus. Arbetsgruppen ska på sikt arbeta mer med mobility management och efter trafikverkets fyrstegsprincip. Under 2015 har Kalmar kommun deltagit i processen med att jobba fram en ansökan för ett nytt EU-projekt. Projektet kan ses som en fortsättning på EU-projektet ABC Multimodal som avlutades i sommaren 2015. Den nya projektansökan Cities Multimodal - har ett bredare fokus på multimodalitet och mobility management och är alltså inte lika ensidigt cykelorienterat. Ansökan fick dock i slutet av 2015 avslag från EU. Projektet hade kunnat möjliggöra en projektanställning för att stärka vårt arbete med bl.a. mobility management. Nu tittar vi på om kommunen ska delta i en förnyad och förfinad projektansökan under ledning av Rostocks kommun. Om den skulle beviljas pengar sker projektstart först i slutet av 2017. Ett väldigt konkret sätt att jobba internt med cykling är de två turistvärdar som under sommarmånaderna susade runt på två nyinköpta, elassisterade lastcyklar och hjälpte turister till rätta. I lastutrymmet hade de med sig turistinformationsmaterial samt utrusning för att kunna ta rätt på skräp de stötte på vid turistintensiva platser. Detta fungerade bra. Även områden på större avstånd besöktes dagligen utan problem. Lastcyklarna var ett effektivt sätt att ta sig fram. Sommarpatrullen uppskattades av turisterna och förhoppningsvis blir det en fortsättning på projektet, men inget är klart i dagsläget. Ett annat sätt att använda cykel internt, och som testades för första gången denna sommar, är att låta en parkeringsvärd cykla i tjänsteutövandet. Cykeln är då särskilt uppskyltad för detta ändamål. 34
Bild: Kalmars turistvärdar respektive parkeringsvärd sommaren 2015. Foto: Rosita Johnrén Fortsatt arbete 2016 kommer att innebära en del förändringar för Kalmar cykelstad-projektet i och med att uppdraget breddats att även innefatta övriga hållbara transportsätt och hur man lätt växlar mellan dessa. Referenser Detta bokslut kan också läsas på www.kalmar.se/cykel Där finns även en referenslista. Om cykelbokslut 2015 Redaktör och layout: Underlag: Foton: Thomas Eidrup Josefin Bergquist, Mikael Kalin, Linda Almljung-Törngren, Patrik Olsson, Johannes Rapp, Carl-Fredrik Nelson, Thomas Eidrup, Helen Nordin, Tomas Lexinger, Jimmy Gummesson m.fl. Thomas Eidrup om inget annat anges vid bilden. Framsidesfoto: Sofie Backman Utgivning våren 2016 Kalmar kommun 35
Tack för att du cyklar! Förslag och felanmälan Förslag om ny cykelbana, belysning där det idag helt saknas, utbyggd cykelparkering etc. kan antingen lämnas som synpunkt eller medborgarförslag. Webbformulär: www.kalmar.se (sök på tyck till ) Kommunens kontaktcenter tar emot och vidarebefordrar felanmälningar rörande glaskross, hål i asfaltbeläggningen, trasig belys ning och liknande fel. Webbformulär: www.kalmar.se (sök på tyck till ) Epost: kommun@kalmar.se Telefon: 0480-45 00 00 36 Mer information finns på www.facebook.com/kommunkalmar www.kalmar.se/cykel