l l l Nr 4 oktober 2013 Livet på Gotland Så jobbar hjärnan (H)järnkoll vill bryta tystnaden om psykisk ohälsa

l l l Nr 4 oktober 2013 Livet på Gotland Så jobbar hjärnan (H)järnkoll vill bryta tystnaden om psykisk ohälsa

Hur du upplever din betydelse i relation till andra. BOOST I STATUS försätter hjärnan i belöningsläge, DROP I STATUS hjärnan upplever att den är jagad frisätter dopamin i hjärnan och ger dig lyckokickar. och lägger sig i hotläge. Exempel: Beröm, helst oväntat, för något du gjort bra Exempel: Goda råd och feedback från kolleger och på jobbet. Fortbildning, glada tillrop, uppmärksamhet chef kan upplevas som statusförlust. Ibland kan du kan vara lika belönande för hjärnan som högre lön. Du hota någon annans status utan att du tänker på det får en skjuts framåt och presterar bättre. och det blir konflikt. Hjärnan letar hela tiden efter igenkännbara mönster för att kunna förutsäga framtiden och säkra vår överlevnad. DU KÄNNER FÖRUTSÄGBARHET allt som skapar DU KÄNNER OSÄKERHET när du inte trygghet sätter igång belöningssystemet. Hjärnan vet vad som väntar eller förväntas. vill ha mer av det. Exempel: När chefen är lynnig eller otydlig Exempel: Det kan vara så enkelt som ett musikstycke med en återkommande refräng. Hjärnan av dig. Om jobbet känns osäkert och fram- vet du inte vad som väntar eller förväntas känner igen den och belönar förutsägbarheten. tiden oviss skapas osäkerhet och hjärnan Om chefen är lika tydlig och upprepar information tolkar det som ett hot. som en refräng upplever hjärnan en känsla av kontroll och förutsägbarhet. Upplevd orättvisa försätter hjärnan snabbt i hotläge. DU KÄNNER RÄTTVISA när chefen DU KÄNNER DIG ORÄTTVIST BEHANDLAD är tydlig och alla får samma information. hjärnan hamnar i hotläge och det kreativa Exempel: Chefen behandlar alla lika. Du och analytiska system släcks ner. vet att alla får samma lön för lika jobb. Exempel: Chefen har andra regler för Kalle än för dig eller du får höra att kollegan har fått ett betydligt högre lönelyft än du själv trots att ni har samma arbetsuppgifter. Hjärnan tycker om när du kan påverka din situation. DU KÄNNER ATT DU HAR KONTROLL DU KÄNNER MAKTLÖSHET du har sunda relationer på jobbet, utsätts du för mikrostyrning upplever du det stor frihet och status. Exempel: Om chefen ger dig två som att din självständighet alternativ du får välja mellan, är minskar, hjärnan tolkar det öppen för samtal och ställer frågor som hot. om hur du vill ha det känner du frihet Exempel: Är chefen okänslig och självständighet. och pekar med hela handen minskar arbetsglädjen rejält. Det är inte ovanligt att man lämnar ett välbetalt jobb för mer frihet. Hjärnan avgör blixtsnabbt vem som är vän eller fiende, om man är innanför eller utanför gruppen. DU KÄNNER TILLHÖRIGHET du mår DU KÄNNER DIG UTANFÖR när du bättre på kalas där du känner fler saknar sociala kontakter uppstår personer. Alkohol används inte sällan känslan av ensamhet och för hjärnan för att minska det sociala hotet. är det ett hot. Exempel: Små grupper på jobbet där Exempel: Du är på jobbmingel eller ni känner samhörighet och litar på fest utan att känna en enda kotte. Att varandra och kan skratta tillsammans, möta okända människor är ett hot. desto bättre samarbete. Information från en som du betraktar som vän behandlas av samma nätverk i hjärnan som om det vore dina egna tankar. INNEHÅLL 4 Fyra medlemmar om livet på Gotland...4-7 Nya regler för arbetssökande Större krav och tydligare ansvar...9 Nätsäkerhet...10 Så jobbar hjärnan...14 4-7 (H)järnkoll vill bryta tystnaden om psykisk ohälsa...16 Miniintervjuer...20 I varje nummer: Ledare... 3 ordet... 13 Arbetsrätt... 18 1. ST A TUS 2. FÖRUTSÄGBARHET 5.RÄTTVISA 3. SJÄLVSTÄNDIGHET 4. RELATIONER Hjärnan... 14 Fråga & Svar... 19 Student... 21 Krönika... 23 16 Korsord... 25 Aktuellt från föreningarna... 26 Bryt tystnaden om psykisk ohälsa 10 Bli säkrare på nätet! SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65 elisabeth.mohlkert@srat.se Bitr. förbundsdirektör Anders Berndt, 08-442 44 70 anders.berndt@srat.se Kommunikatör/redaktör Marie Norell, 08-442 44 77 marie.norell@srat.se Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, 08-442 44 62 kajsa.korsgren@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd, 08-442 44 74 sophie.silverryd@srat.se Ombudsmän Johan Angeldorff, 08-442 44 68 johan.angeldorff@srat.se Martin Berndtsson, 08-442 44 67 martin.berndtsson@srat.se Mats Eriksson, 08-442 44 81 mats.eriksson@srat.se Ann Garö, 08-442 44 79 ann.garo@srat.se Linda Lekander, föräldraledig Maria Yngvesson, 08-442 44 61 maria.yngvesson@srat.se IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, 08-442 44 72 susanne.ronngren@srat.se Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Marie Samuels, 08-442 44 71 marie.samuels@srat.se 2 SRAT-informationen nr 4 2013

Ledare Många bollar i luften! Jag har varit med länge, men jag har aldrig tidigare upplevt en avtalsrörelse som den som nu pågår på den statliga sektorn. Den här gången är det osedvanligt många stora frågor som lyfts genom Arbetsgivarverkets yrkanden. Såväl trygghetsavtal och pensioner som samverkan på myndigheterna står på agendan och det gör den här avtalsrörelsen oerhört viktig för förbundets statligt anställda medlemmar. SRATs statsanställda medlemmar har arbetsmarknadens absolut bästa omställningsavtal. Naturligtvis kommer vi att arbeta hårt för att medlemmarna också i framtiden ska få ett gott stöd i samband med uppsägningar, oavsett om de beror på organisationsförändringar eller annat. Sedan en tid tillbaka har pensionerna för kommunoch landstingsanställda varit föremål för förhandlingar och nu ska alltså även de statsanställdas pensionsvillkor ses över. Frågan kommer att förhandlas vidare under avtalsperioden i syfte att på sikt träffa ett nytt pensionsavtal. Det är också angeläget att formerna för samverkan får en bra lösning, både så att medlemmarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara i organisationerna och för att det bäddar för möjligheter att påverka arbetssituationen. Alla dessa frågor kommer inte att kunna lösas genom årets förhandlingar. I stället kommer olika arbetsgrupper att fortsätta arbetet under delar av den kommande avtalsperioden. Det är heller inte givet att alla förändringar kommer att innebära försämringar, även om det är högst troligt att arbetsgivaren önskar minska kostnaderna inom vissa områden åtminstone på sikt. Trots att Saco-S har ett tillsvidareavtal om löner har Arbetsgivarverket lagt yrkanden som också berör vårt avtal. Arbetsgivaren vill starkt begränsa möjligheten att frångå principen om individuell lön. Inom Saco-S finns några grupper som idag, av olika skäl, tillämpar någon form av lönetrappa. Saco-S anser givetvis att individuell lönesättning är att föredra. Men vi kan också se att det finns behov av att låta de lokala parterna styra över vilken lönemodell som passar bäst för respektive verksamhet. Yrkandet är alltså en svår nöt att knäcka. Telefon Vx 08-442 44 60 Fax 08-442 44 80 E-post kansli@srat.se Webbplats www.srat.se Post Box 1419 111 84 Stockholm Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr Det är alltså stora frågor som vi förhandlar om den här hösten. Men vid sidan av dem pågår förstås annat arbete som vanligt. Vi arbetar till exempel kontinuerligt med kompetensfrågorna, eftersom vi ser det som en angelägen uppgift att stötta medlemmarna också i den professionella utvecklingen. Som ett led i det arbetet har förbundsstyrelsen nu bestämt att SRAT ska ingå i AkademikerKompetens, ett samarbete som nyligen inletts mellan flera Sacoförbund. Inom ramen för det bjuds alla medlemmar in till olika seminarier av hög kvalitet. Seminarierna är gratis och kommer att hållas på olika platser i landet (se sidan 22). De kommer att handla om allt från hur man får framgång i sociala medier till kroppsspråk och perspektiv på mångfald och mycket annat. Styrelsen har också beslutat att förbundet ska göra ett klimatbokslut för verksamheten och som en följd av det klimatkompensera, till exempel för pappersförbrukning och flygresor. Förhoppningen är att vi genom klimatbokslutet ska bli mer miljömedvetna i vardagen. Ett bra beslut för ett modernt förbund! Det är, som ni märker, många bollar i luften just nu. Mitt råd är att ni håller er informerade, både på hemsidan och i tidningen. Håll er informerade, både på hemsidan och i tidningen. Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör Öppettider Sep apr 8:00 16:30 Maj aug 8:00 15:45 Lunch 11:30 12:30 Växeltider fredagar Sep apr 8:00 16:00 Maj aug 8:00 15:30 SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen distribueras till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Stig Hammarstedt Tryckeri Linderoths tryckeri/awj, Nyköping Upplaga 13.500 ex Utgivning 2013 Nr 1 v.9 Nr 2 v.17 Nr 3 v.26 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) 16.500 kr Halvsida (180x130) 8.500 kr Kvartssida (87x130) 4.500 kr Annonsbokning marie.norell@srat.se PAPPER Omslag: 130 g Multiart Silk Inlaga: 90 g G-print Tidningen är momsbefriad. MILJÖMÄRKT 341 810 TRYCKSAK SRAT-informationen nr 4 2013 3

Rosornas och ruinernas stad Landskapet Gotland utgör en enda kommun, Region Gotland. Här finns inget landsting, utan Region Gotland ansvarar för både primärkommunala och landstingskommunala uppgifter, som vård, kollektivtrafik och regional utveckling. På Gotland bor drygt 57 000 personer, varav cirka 23 000 i Visby. På turistbyrån uppger man att 800 000 turister besöker ön varje år. Det är främst under sommarveckorna, men man har också märkt en ökning av turismen under icke högsäsong. Kommunen är den i särklass största arbetsgivaren. Men Gotland tillhör också Sveriges mest företagstäta län med drygt 7000 företag, varav en stor del är småföretag. Jordbrukslandskapet är en stor del av kulturarvet. Många lantbrukare får i dag ersättning via EU för att ängen och strandbeten hålls öppna. Sedan den första juli i år ingår högskolan på Gotland i Uppsala universitet Campus Gotland. Den medeltida hansestaden Visby är den bäst bevarade medeltida staden i Skandinavien och finns med på Unescos världsarvslista. 4 SRAT-informationen nr 4 2013

SRAT-informationen träffade SRAT-medlemmarna Alf Jacobsson, Cecilia Ekman Hägglund, Elin Ljungkvist och Micke Klintalm. Det är i det närmaste folktomt på Stora torget i Visby. Enstaka sällskap på väg att äta lunch och en och annan turist som släntrar runt. Bara några få bilar på parkeringsplatsen, på sin höjd halvfullt på många av restaurangerna och många kaféer som har stängt för säsongen. Det är inte mycket som påminner om fastlänningarnas numera bleknande sommarminnen av glassköer, fullsatta uteserveringar, skratt, stoj och stök. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Marie Norell & Stig Hammarstedt Fyra medlemmar om livet på Gotland: Lite mer familjärt också på jobbet Så är det, plötsligt är alla bara borta, konstaterar hälsoakademikern Cecilia Ekman Hägglund. Hon är uppvuxen på Gotland, och hon ville tillbaka hem när hon hade gått klart sin utbildning i Kalmar. Till lugnet och till naturen. Den här septemberdagen har hon lunchmöte med tre andra SRAT-medlemmar. Det är audionomen Elin Ljungkvist, optikern Micke Klintalm och Alf Jacobsson, som arbetar på Länsstyrelsen. De är här för att prata med Marie Norell, SRATs kommunikatör och redaktör för den här tidningen. Det blir ett samtal om utvecklingsmöjligheter, fackliga frågor och livet på Gotland. Alla fyra har någon anknytning till ön. Elin Ljungkvist är visserligen stockholmare från början, men hon vill prova på att arbeta på olika platser i Sverige och att se sig om i världen. Eftersom hennes mamma är sprungen från Gotland har hon varit här mycket under sin uppväxt, och hon har länge tänkt att hon skulle vilja pröva på att bo här. Så när tjänsten på Hörcentralen annonserades ut tog hon chansen. Begränsad arbetsmarknad Behovet av audionomer är stort, och arbetsgivare runt om i landet slåss bildligt talat om dem som lämnar utbildningarna. Så är det inte på Gotland. Det blir inte så många öppningar här, säger Elin Ljungkvist. Jobben är få och de flesta stannar kvar på samma ställe tills de går i pension. Så det gäller att passa på när det blir en ledig tjänst. Å andra sidan är det inte heller någon som helst konkurrens om audionomjobben, det är få som flyttar hit för gott. Det blev tydligt nu, när hon tar tjänstledigt och ger sig ut på en jorden- runt-resa. Bara två sökte vikariatet, men ingen nappade. Så nu får de klara sig med en person mindre på Hörcentralen ett tag. Men för att ändå kunna hålla nere köerna har de hyrt in ett privat företag som är etablerat på ön sedan några år tillbaka. Elin Ljungkvist valde sitt yrke både för att hon ville ägna sig åt någon form av rehabilitering och för att hon tycker om att träffa människor. Här får hon bägge behoven tillfredsställda. Till Hörcentralen kommer många olika människor, mest äldre förstås men också yngre som av olika anledningar har fått problem med hörseln. Det kan till exempel ha varit för många rockkonserter och för lite hörselskydd, säger hon. Och när hårcellerna i hörselorganet är skadade går de inte att reparera. Men tekniken går fort framåt, det kommer nya och bättre hörapparater hela tiden. I det avseendet är det bra att bo på Gotland. Här får man ett bidrag på 3.000 kronor per öra, och det innebär att många patienter får sina apparater utan att de behöver betala något. Så ser det ju inte överallt, och det är ett problem, tycker hon. Det är klart att alla borde få samma bidrag och ha tillgång till samma utbud, oavsett var man bor i landet. Dubbla jobb Micke Klintalm, optikern, är också stockholmare från början, hitlockad av hustrun som är gotländska. Nu har han bott här i fyra år, på landet en bit utanför Visby. Leg audionom Elin Ljungkvist på sin arbetsplats på Hörcentralen Visby lasarett. t SRAT-informationen nr 4 2013 5

Hälsovetaren Cecilia Ekman Hägglund behandlar en patient på Ryggakuten i Visby. Skogen är en vanlig arbetsplats för Alf Jacobsson som är jordbrukskonsulent på Länsstyrelsen. Leg optiker Micke Klintalm delar sin arbetstid mellan Synsam och landstingets syncentral. Han hade inget jobb när de flyttade hit, berättar han. Försörjningen klarade han till en början med lite olika påhugg och genom att köra taxi. Det ordnade sig så småningom och nu har han två, eftersom han delar sin arbetstid mellan Synsam-butiken på Adelsgatan och Syncentralen, som ligger i anslutning till vårdcentralen strax utanför muren. Alf Jacobsson har en bakgrund inom jordbruket här på ön, som avbytare på olika gårdar. När han fick problem med luftrören av allt damm, och dessutom ett öga skadat av rengöringsmedel, sadlade han om. Han skulle bli ingenjör, tänkte han då. Men slumpen ville annorlunda, och i stället fick han jobbet som jordbrukskonsulent på länsstyrelsen. Här handlägger han ansökningar om EU-stöd till jordbruket och kontrollerar att EU-bidragen används på rätt sätt. Det finns en hel bukett av stöd, berättar han. För att bruka marken ekologiskt, till exempel, eller för att minska växtnäringsläckaget, för att hålla marken öppen eller för att hålla kulturelement som gärdsgårdar och murar framröjda och synliga i landskapet. Det är långt ifrån säkert att man träffar på Alf Jacobsson i arbetsrummet på Länsstyrelsen. Jobbet innebär att han åker runt en hel del på ön, och att han ofta är ute i skogarna, på ängena och vid dikeskanterna. Han jobbar utomhus på fritiden också, på den egna gården några mil söder om Visby. Några djur har de inte längre, men tillsammans med hustrun sköter han åkrarna, där de bland annat odlar spannmål. Det gotländska kynnet De har olika bakgrund, olika yrken och erfarenheter, de fyra runt lunchbordet. Men de återkommer till att det är något speciellt med det gotländska kynnet att folk är öppnare och pratar mer med varandra. Det blir mer familjärt på en så här liten plats, säger Elin Ljungkvist. Cecilia Ekman Hägglund håller med. Man tar mer hand om varandra på jobbet, säger hon. De fyra delar också uppfattningen att det är roligt när turisterna strömmar till och ganska skönt när de åker och allt återgår till det normala. För Cecilia Ekman Hägglunds del innebär det att hon får tillfälle att pröva de nya idéer som hon hade med sig när hon började sitt nya jobb som friskvårdskonsulent, träningskoordinator och massör tidigt i somras. Under sommarmånaderna har det varit fullt upp. Hon har haft många turister på massagebordet och det har varit en hel del fastländska stressnackar och onda ryggar att ta hand om. Nu startar hon arbetet med att bygga upp en verksamhet med förebyggande arbete, inriktad mot företagen. Hon tänker sig att också erfarenheterna som ledare för vattengymnastikgrupper och inom Friskis & Svettis kan komma till nytta. Cecilia Ekman Hägglund vet av egen erfarenhet hur mycket det betyder att träna och hålla sig i form. Det var för att hon sedan barnsben har skolios och är lite sned i ryggen som hon valde sitt yrke. Och det är tack vare egen kontinuerlig träning som hon nu inte bara kan leva ett bra liv utan också hjälpa andra. Men som hälsovetare har man ju inte världens enklaste arbetsmarknad, konstaterar hon. Man måste vara lite envis och se till att ha en bredd i det här yrket. Det var därför hon också valde att utbilda sig till massör, vid sidan av studierna i idrottsvetenskap. Det var också därför hon läste ekonomi om hon skulle behöva starta eget företag eller om hon skulle få ett jobb som också innebar att hon behövde hjälpa till med administrationen. Nya glasögon på semestern Också för optikerna är det högtryck under semestersäsongen. Det märks tydligt i butiken, säger Micke Klintalm, men det är inget specifikt för Gotland. Så var det när jag arbetade i Stockholm och Södertälje också. Det är många som passar på att skaffa nya glasögon när de har mer tid. Det är tolv år sedan han gick klart optikerutbildningen och fick sin legitimation. Dessförinnan hade han läst lite olika ämnen vid universitetet, historia till exempel, och han hade inte haft en tanke på att bli optiker tidigare. Det var först när han hittade en beskrivning av yrket i en broschyr som han kom på att det var något för honom. Nu beskriver han jobbet som intressant och varierande särskilt med tanke på att han arbetar inom två olika verksamheter. Och båda arbetsplatserna har sin charm, säger han. Det blir en bra blandning av synhälsovård, mode och lite verkstad. På syncentralen är det annorlunda. Hit kommer människor med riktigt stora synproblem. Det gör att vi blir en tydligare del av vårdkedjan. Här har vi också betydligt mer tid för varje patient. Det kan ibland kännas lite frustrerande att inte kunna hjälpa dem att se bra men samtidigt skönt att ändå kunna erbjuda den hjälp som finns. Det finns bara tre optikerbutiker i Visby, så de optiker som arbetar där känner väl till sina kollegor. Men att de är så få innebär ju också, precis som för audionomer, hälsovetare och andra specialister, att arbetsmarknaden är begränsad. Det är det, att man är lite avsides, som är lite speciellt när man bor och arbetar på den här ön, säger han. För övrigt är det väl som överallt annars, det är både och. Men visst, fördelarna överväger. n n n 6 SRAT-informationen nr 4 2013

Det känns bra att veta att det finns stöd att få Lön och inflytandefrågor. Framtidsplaner och utveckling av yrkesrollerna. Stöd inför lönesamtal, jobbcoachning och andra förmåner som ingår i medlemskapet. Det var många frågor som ventilerades när de fyra SRAT-medlemmarna mötte varandra och SRATs kommunikatör Marie Norell en dag i september. Lönen. Det är ofta den första tanken som dyker upp när man får frågan om vad som är den viktigaste fackliga frågan. Så var det också när Alf Jacobsson, Cecilia Ekman Hägglund, Elin Ljungkvist och Micke Klintalm träffade SRATs kommunikatör Marie Norell i Visby. De resonerar om hur svårt det kan vara att bedöma vad som är rätt lön. Och att det inte heller är så lätt att veta hur man ska argumentera i ett lönesamtal med chefen. Ingen av dem har använt Saco Lönesök, som finns på SRATs hemsida och som gör det möjligt att jämföra sin egen lön med andras inom den egna professionen. De har inte heller utnyttjat möjligheten att prata med ombudsmännen på kansliet innan det är dags för löneförhandling. Men nu, när de vet, känns det bra att det är lätt att få stöd från förbundet. Och det är troligt att både karriärcoacherna och lönerådgivarna kommer att få samtal från några av dem. Micke Klintalm har en lite annorlunda utgångspunkt när han pratar om det fackliga medlemskapet. Lönen är förstås alltid viktig, säger han. Men det är också frågor som rör inflytande på arbetsplatsen. Att man värnar om rättigheter och skyldigheter gentemot arbetsgivaren, och att det är möjligt att påverka och samverka med arbetsgivaren. Tillit räcker inte alltid Han har blivit allt mer medveten både om det och om vikten av fackligt stöd, berättar han. Först tänkte jag väl, som många andra, att saker och ting ordnar sig av sig självt, att det räcker med att man litar på varandra. Men jag har upptäckt att det där med tilliten kan svänga och att man kan behöva hjälp och uppbackning i vissa lägen. När han vid ett tillfälle inte fick ut ordentlig slutlön från en tidigare arbetsgivare sökte han också, och fick, hjälp av ombudsmännen på SRAT-kansliet. Det gick bra, säger han. Men sedan dess har jag blivit mer noggrann, tänker mig för och ser till att ha ett ordentligt avtal. Alf Jacobsson har varit fackligt aktiv länge. I dag är han jämställdhetsansvarig inom Saco-S-föreningen på Länsstyrelsen, och han argumenterar för att frågor som rör kvinnors och mäns lika rättigheter är viktiga både för medlemmarna och för arbetsgivaren. Det finns många vinster att göra om alla vet och känner att de har samma värde, oavsett kön, säger han. Det är så självklart, egentligen. För att det faktiskt står i lagen, men också för att det bidrar till arbetsglädje och minskar missnöjet och därmed påverkar effektivitet och produktivitet. Men än finns det ju en del kvar att göra på det området också... Cecilia Ekman Hägglund och Elin Ljungkvist pratar också en del om hur de vill påverka inom sina respektive yrken. Om de olika och orättvisa villkoren för bidrag till hörapparater, till exempel. Det är helt sjukt att det ska vara så olika, säger Elin Ljungkvist. Cecilia Ekman Hägglund argumenterar för hur bra det vore om arbetsgivare kunde tänka lite mer långsiktigt och ge sina anställda en timme i veckan för motion. Jag är övertygad om att det skulle vara lönsamt i längden. Och det är ju, som Marie Norell påpekar, en viktig grund för arbetet inom SRAT, att frågor som rör medlemmarnas olika professioner går hand i hand med villkorsfrågorna. Det är därför organisationen ser ut som den gör, med särskilda yrkesföreningar för varje yrkesgrupp. n n n SRATs kommunikatör Marie Norell (i mitten) besökte Gotland en dag i september för ett samtal med medlemmarna Alf, Micke, Elin och Cecilia. SRAT-informationen nr 4 2013 7

Dina försäkringar Salus- Ansvar blir Folksam Från och med årsskiftet får du en ny leverantör för de försäkringar du har genom ditt medlemskap i SRAT. SalusAnsvar köptes upp av Folksam under 2013 och som ett naturligt steg flyttas nu ditt försäkringsskydd över till Folksam. Några försäkringar flyttas redan vid årsskiftet och resten den 1 april 2014. Du kan känna dig trygg med att du får ett bra försäkringsskydd även i fortsättningen. Flytten görs i två omgångar. Den 1 januari flyttas dina personförsäkringar över till Folksam. Och från den 1 april följer övriga försäkringar efter, det vill säga sakförsäkringar som till exempel boendeförsäkringar och bilförsäkringar. Att försäkringarna flyttas vid två olika tillfällen beror på att försäkringsavtalen sträcker sig olika långt. Du kan redan nu läsa om försäkringarna på folksam.se/srat. Marie Norell, kommunikatör Dags för den årliga löneenkäten Du bidrar till den viktiga lönestatistiken I början av november skickar SRAT ut e-post till flertalet medlemmar med en länk till löneenkäten där de får svara på frågor om exempelvis befattning, tjänstgöringsgrad och lön. Vi vill ha uppgift om lönen i oktober 2013, och för de allra flesta innebär det årets lön. Enkäten innehåller också några allmänna frågor beroende på vilken yrkesgrupp du tillhör, säger Susanne Rönngren, IT-ansvarig på SRATs kansli. För att både den enskilde medlemmen och vi som förbund ska få störst nytta av statistiken är det viktigt att alla tar sig de 7-8 minuter det tar att besvara enkäten, understryker Susanne Rönngren. Uppgifterna från SRATs löneenkät matas in i Saco LöneSök marknadens bästa lönestatistik som innehåller uppgifter från över 300.000 akademiker. Där kan medlemmar och förtroendevalda hämta uppgifter inför lönesamtal, när de söker jobb och vid karriärplanering, säger Susanne Rönngren. Saco LöneSök finns på SRATs webbplats srat.se och kräver att du loggar in. Om det är första gången du loggar in gäller ditt medlemsnummer (se baksidan av tidningen) och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Om du har frågor om löneenkäten kontaktar du Susanne Rönngren, på e-post susanne.ronngren@srat.se eller telefon 08-442 44 72. Marie Norell, Informatör VEM SKA SVARA? Samtliga medlemmar i nedanstående föreningar omfattas av enkäten, oavsett om man arbetar privat (dock ej egenföretagare), statligt eller kommunalt. Audionomerna HälsoAkademikerna Saco-förbundens personalförening, SFP SRATs allmänna avdelning, SRAT-A Svensk Flygteknikerförening, SFF Svensk Optikerförening Sveriges Tandhygienistförening, STHF Pride 2013 För första gången var Saco med under Pride i Stockholm, 31 juli till 3 augusti. Pride-besökarna hade då möjlighet att träffa de flesta av Sacos förbund. SRAT fanns på plats med en ombudsman under fredagseftermiddagen. Det fina vädret och det stora utbudet från Prides scener gjorde att de fackliga frågorna kanske inte var i full fokus under denna eftermiddag. Men att delta är som sig bör, viktigare än att vinna. Det här var första året vi var med, nu kan vårt deltagande bara bli bättre. Har du några idéer och förslag? Hör gärna av dig till undertecknad (martin.berndtsson@srat.se) som även ingår i det tvärfackliga nätverket Fritt Fram som arbetar med HBT-frågor ur ett fackligt perspektiv. Martin Berndtsson, ombudsman Foto: Anna Kopparberg, Saco 8 SRAT-informationen nr 4 2013

Nya regler för arbetssökande Större krav och tydligare ansvar Under hösten har obligatoriska aktivitetsrapporter för arbetssökande införts. Det är egentligen inte nytt. Det nya är, förutom att det måste ske en gång i månaden på särskild blankett, att sanktionerna mildrats och fått flera steg. Men nyordningen innebär en omställning, inte bara för den arbetssökande utan även för Arbetsförmedling och a-kassor. Aktivitetsrapporten ska göra det lättare att följa upp vad den arbetssökande gör för att ta sig ur arbetslösheten genom att de olika aktiviteterna dokumenteras. Så motiverar regeringen den nya förordningen som klubbades i våras. SRAT-Informationen har talat med företrädare för Arbetsförmedlingen, Alfa-kassan och Akademikernas arbetslöshetskassa för att få deras syn på förändringen och vad den innebär för verksamheten. När detta skrivs har den första månadens rapporter ännu inte lämnats in. Renodlar uppdraget Arne Josefsson, Alfa-kassans kontor i Hemse, lyfter fram att ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och a-kassorna förändras i och med de nya reglerna. Tidigare när Arbetsförmedlingen skickade underrättelser till a-kassan om en arbetssökande på något sätt misskötte sig, låg ett betydligt större utredningsansvar på förmedlingen. Det gav större utrymme för egna värderingar hos den enskilde arbetsförmedlaren, vilket enligt utredningar medfört en rättsosäkerhet. Nu har hela utredningsansvaret flyttats över till a-kassan. Aktivitetsrapporterna behandlas mer eller mindre automatiskt på Arbetsförmedlingen, och det är a-kassorna som fullt ut prövar rätten till ersättning. Tanken kring nyordningen är god. Den renodlar uppdraget. Sanktionerna/påföljderna mot den som missköter sitt arbetssökande har i viss mån lindrats. Det tycker jag är bra. Aktivitetsrapporterna ska visa vad den arbetssökande gjort för att bryta arbetslösheten, bland annat vilka jobb man sökt och vilka aktiviteter man deltagit i under månaden. Alfa-kassan har inte gjort några nyanställningar för att klara en förväntat ökad arbetsmängd, men sommarvikarierna har fått förlängt till årsskiftet. Alla handläggare har gått igenom en generell kurs, och en grupp har fått en fördjupad utbildning. Det här är ju helt nytt och det är stor osäkerhet om volymen. Vi hoppas bilden klarnar och att startsträckan är tillräcklig innan det sätter sig, säger Arne Josefsson på Alfa-kassan. Väl rustade På AEA, Akademikernas erkända a-kassa, har förberedelserna pågått sedan i våras, då tio personer nyanställdes. En ny enhet har skapats, som enbart ska hantera avvikelserapporter från Arbetsförmedlingen. Att bedöma om kraven är uppfyllda är en delvis ny arbetsuppgift, eftersom det huvudsakligen låg på Arbetsförmedlingen tidigare. Vi kommer att få långt fler avvikelser att hantera än tidigare, men vi känner oss väl rustade, säger Suzanne Klaiber på AEA, som tycker att de nya reglerna är bra. Tidigare kunde den som bedömdes inte stå till arbetsmarknadens förfogande stängas av direkt. Nu utgår alltid en varning som ett första steg, och därmed får den arbetssökande en ny chans. Det är bra och vår ambition är att reagera direkt när vi får en avvikelserapport. Med de nya reglerna blir arbetsförmedlaren ännu viktigare för den arbetssökande. Det gäller att ha god kontakt för att få klart för sig vilka förväntningar och krav som ställs. Även kanske för att få stöd att fylla i aktivitetsrapporten. Vi påminner våra medlemmar om hur viktigt det är med en bra kontakt och kommunikation med sin arbetsförmedlare. Fokus på arbete Peter Bornemar, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen, är positiv till de nya reglerna, eftersom det ger möjlighet till tätare kontakter, vilket enligt forskning leder till ökad aktivitet hos de arbetssökande. Det innebär också en tydligare arbetsfördelning mellan arbetsförmedling och a-kassa. Nu kan vi fokusera på vårt uppdrag, att förmedla arbete. Men det är viktigt att ge bra information, så att de arbetssökande inte upplever aktivitetsrapporteringen som ökad kontroll. Med tätare kontakter blir det också lättare att identifiera vilka som behöver särskilt stöd. Det måste också finnas en beredskap att hjälpa dem som inte kan rapportera digitalt eller har svårt att skriva av andra skäl. Då ska vi kunna ta emot rapporten muntligt. Vi ska göra övergången så smidig som möjligt, för det kommer inte att sitta perfekt från början, säger Peter Bornemar som också tycker det är bra att de nya reglerna införs successivt. Nina Enström Foto: Britta Moberger, Lars Mattson Fakta Från den 1 september 2013 har arbetssökande med a-kassa skyldighet att dokumentera alla sina åtgärder för att få ett arbete. Senast den 14:e i månaden därpå ska rapporten skickas in till Arbetsförmedlingen. Enligt det nya sanktionssystemet får den som inte lämnat in rapporten, missat ett möte eller på annat sätt misskött sitt arbetssökande först en varning, andra gången blir det avstängning från rätt till ersättning en dag. Därefter trappas åtgärderna upp i flera steg. Mer info på www.aea.se och www.arbetsformedlingen.se. Fram till årsskiftet gäller de nya reglerna bara arbetssökande som får a-kassa. Senare ska även de som är med i arbetsmarknadspolitiska program lämna in månatliga aktivitetsrapporter, och i början av 2014 måste samtliga inskrivna arbetslösa göra det. Det innebär nästan en halv miljon rapporter i månaden. SRAT-informationen nr 4 2013 9