Innehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal

Relevanta dokument
Tag mig. - Håll mig. - Smek mig sakta.

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Palliativ vård ett förhållningssätt

När mamma eller pappa dör

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Mediyoga i palliativ vård

Pallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Patientsäkerhetsberättelse

En värdig vård vid livets slut

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Volontären vid sängkanten

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det! Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

portfolio Maria Edenbrandt

Avdelning 38, Kardiologen

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

35/16 Yttrande över motion - Ingen ska behöva dö i ensamhet på sjukhus

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Österlenprojektet palliativ vård utan gränser. Christel Wihlborg Medicinskt ansvarig läkare Palliativ vård och ASIH Ystad

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Att få leva tills man dör

Volontärer på avdelning

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Du ska få cytostatika

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Samtal med den döende människan

Presentation av specialiserad palliativ vård VGR. Inventering RCC Uppdrag RCC. Verka för en jämlik palliativ vård för alla patienter

God palliativ vård state of the art

Välkommen till. Lindhagens korttidsvistelse. Villagatan 17, Avesta

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi

Åldrandets villkor; i dödens närhet

Privilegium San Fernando. Rehabiliteringscenter i Puerto de la Cruz, Teneriffa

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

BETYGSBOK ÄLDREBOENDEN Sammanställning och urval av Ris & Ros för respektive boende

Thulegårdens BPSD arbete

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

ARBETSKOPIA

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

Välkommen till Hesselgrenska

Konsten att hitta balans i tillvaron

Välkommen till Hesselgrenska

Gästbok. Information till dig som är boende på Patienthotellet

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal

Välkommen till Transplantationscentrum Information till patient och närstående

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Välkommen till Spelmannen

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

RIKTLINJER FÖR BASAL PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Avdelning 91, Kardiologen

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Skånevård Kryh Division Primärvård Palliativ vård och ASiH/SUS

8. Att åldras i Sverige

ÄLDRES VARDAG Planerad trygghet eller akut oro

Vi bygger för cancervården

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Prehospitalt omhändertagande

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Min vårdplan introduktion och manual

Transkript:

Igelosa Hospice

Innehall o Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal Målsättning Litteraturstudier Evidensbaserad arkitektur Hospicefilosofin Studiebesök Enkäter Workshop Intervju Summering av förarbetet Hospice igelösa Platsen Designprincip Byggnaden Situationsplan Plan Patientrum Sektioner Fasader Material Källor

Vad är ett hospice? Bakgrund Hospice är en vårdform och filosofi för svårt sjuka och döende. Ordet används även ofta som benämning för instutitionen där vårdformen tillämpas. I den här texten kommer jag använda hospice för byggnaden och hospicefilosofi för vårdformen och filosofin. Hospicefilosofin är en viktig del av den palliativa vården, som enligt Statens Offentliga utredningar (SOU 2001:6) innebär En aktiv helhetsvård i ett skede när patienten inte längre svarar på botande behandling och när kontroll och lindring av smärta och andra symptom är av största vikt liksom beaktande av problem av psykologisk, social och existentiell art. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj utan att vare sig förlänga eller påskynda dennes död. Palliativ vård innegriper en livssyn som bejakar livet, och betraktar döendet som en normal process. Den moderna hospicefilosofin grundades av den brittiska läkaren Cicely Saunders på 1950-talet. En filosofi som går ut på att se hela människan och inte bara sjukdomen. Därför står både fysiska symtom och psykologiska, sociala samt andliga/existentiella behov i centrum. Den sista tiden i livet ska både vara en så smärt- och ångestfri period som möjligt och en tid där det friska i patienten tas till vara. Idag dör cirka 40 % i Sverige på sjukhus trots att de flesta svenskar vill dö hemma. Att det är en så stor andel är problematiskt då många avdelningar på sjukhus inte arbetar enligt hospicefilosofin och har därför inte kunskapen och möjligheten att ge döende patienter en bra sista tid. Vården på sjukhusavdelningar är ofta mer inriktad på att fysiskt reparera och bota, och risken finns att man glömmer bort människan bakom. En sådan typ av vård kan göra det svårt för patienten och patientens anhöriga att få en bra sista tid. En stor del av all palliativ vård sker som hembesök. Ett sjukvårdsteam kommer hem till patienter som är döende och hjälper dem att dö på ett smärt- och ångestfritt sätt. Om, eller när, det blir för tufft för anhöriga och patient att bo kvar hemma kan patienten välja att tillbringa sina sista dagar på ett hospice. Där får patienten och anhöriga stöd och hjälp dygnet runt fram till döden. Idag finns cirka 15 hospice i Sverige.

Personal Anhörig Kuratorn arbetar deltid på hospicet med att prata med patienterna om det som känns svårt och läskigt med att vara på ett hospice. De träffar även anhöriga som ibland kan vara oroligare än patienten själv. Undersköterskor arbetar i skift under hela dygnet. De är i nära kontakt med patienterna och hjälper till med praktiska ting. Arbetet kan vara tungt när patienter måste ha hjälp att lyftas. Läkarna arbetar deltid på hospice. Deras uppgift är att se till att patienterna får medicin så att de bland annat är så smärtfria som möjligt. Behandlingen måste individualiseras eftersom patienterna har olika sjukdomar, ålder, mm. Stor familj som vanligtvis äter stora middagar ihop med sin mormor. Nu vill de göra på samma sätt. Sonen lagar mat hemma som han tar med och värmer i hospicets kök. Familjen lånar matrummet och äter tillsammans. Gott tycker mormor. Make som vill vara med sin hustru. Är själv krasslig och inte helt pigg. Tycker om att vakna upp vid sin fru och sover därför gärna bredvid henne. Ung familj. Barnen är små och förstår inte riktigt att mamma är döende. De blir snabbt rastlösa och vill leka som vanligt. Det är tuffare för maken som försöker vara stöd för sin hustru samtidigt som han oroar sig för framtiden som ensamstående förälder.

Jag valde att göra studiebesök på sju hospice runt om i Sverige. Hospicen skiljer sig markant från varandra, både i utformning, ålder, drivandeform och storlek. Det var mycket lärorikt för mig att få se denna breda variation och att komma i kontakt med personal, patienter och anhöriga vid dessa hospice. Studiebesok Ett av hospicen är ännu inte byggt. Jag har varit i kontakt med den fastighetsplanerare på Region Skåne och den arkitekt som håller i planeringen. De har gett mig en inblick i hur planeringen av ett hospice ser ut. Hospice Gabriel Lidköping Stiftelse, 1994 Änggårdens Hospice Göteborg Stiftelse, 1999 Bräcke Diakoni Göteborg Diakoni, 1982 Mellannorrlands Hospice Sundsvall Stiftelse, 2007 Kålltorps Hospice Göteborg Kommunalt, 2012 Lunds Hospice Lund Region Skåne, 2012 Ängleholms Hospice Ängelholm Region Skåne, Ritas nu

Hospice Gabriel, Lidköping Hospicet uppstartande: 1994 Antal platser: 9 Storlek: ca 560 m 2 Genomsnittlig vårdtid: 22 dagar Typ av regi: Stiftelse Peronalstyrkan: 25 anställda. 14 sjuksköterskor, 6 undersköterskor, 3 läkare, ekonom, och ekonomibiträde. Sjukhuspräst, arbetsterapeut, kurator och sjukgymnast vid behov. Volontärer: 35-40 varav dess sammanlagda arbete uppgår till 2 heltidstjänster På Hospice Gabriel finns det 9 platser. De flesta patienter kommer från Lidköping men man tar även emot andra patienter om de själva eller deras landsting betalar för vården. Medelåldern på patienterna är 71 år. Den yngsta patienten 2011 var 37 år och den äldsta 101 år. Yngre patienter har företräde då de inte kan få samma hjälp på äldreboende som de äldre kan. Dock finns det en nedre åldersgräns på 18 år. Medellängden på vårdtiden är 24 dagar. kommer till förmiddagskaffet klockan 10, pysslar lite, äter lunch, pysslar mer och går sen hem klockan 3 efter eftermiddagskaffet. Det arbetar 14 sjuksköterskor varav en är verksamhetschef. 6 undersköterskor, 3 läkare (varav en är egen och två på konsult) en ekonom och ett ekonomibiträde för kök och städning. Även en kurator, en arbetsterapeut, en sjukgymnast och en sjukhuspräst arbetar delvis på Hospicet. Hospice Gabriel har även en dagvård för svårt sjuka och döende. En gång i veckan kommer de patienterna till hospicet. De

entré d sinnenas rum vinterträdgård personalrum kontor vilrum kontor kök & matrum sköljrum wc rökrum spa-rum medicinrum sjuksköterske expedition förråd dagrum massagerum tvättrum vardagsrum

Hospice Igelosa

socialt stöd privat halv privat allmänt

känsla av trygghet närstation närstation livet i köket och i arbetsplatserna syns vid ankomsten

naturen nära utsikt från men uteplats i trädgård

att ha en vardag sittnisher utanför men rum att aktivt eller passivt följa vardagen på hospice

uteplats utanför köket uteplats till varje

samtalsrum utsikt i slutet av korridoren förrådsutrymme