ANVISNINGAR FÖR PATIENT SOM SKA OPERERAS

Relevanta dokument
ANVISNINGAR FÖR PATIENT SOM SKA GENOMGÅ EN OPERATION

ANVISNINGAR FÖR PATIENT SOM SKA GENOMGÅ EN OPERATION

Instruktioner för patient som kommer för protesoperation av skulderleden

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter knogledernas ledprotesoperation

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter handledens ledprotesoperation

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter ledprotesoperation på fingrarnas mellersta led (PIP-leden)

ÅUCS. Råd för patient som kommer till höftprotesoperation. Höften i skick. Kliniken för ortopedi och traumatologi

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter handledens steloperation

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden

ANVISNINGAR FÖR PATIENT SOM SKA GENOMGÅ EN OPERATION

För patient som genomgår rehabilitering efter knäprotesoperation

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av skulderleden

PROTESOPERATION AV ARMBÅGSLEDEN

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter ledprotesoperation av tummens basled (CMC-leden)

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en höftprotesoperation

ÅUCS. Råd för patient som kommer till knäprotesoperation. Knäet i skick. Kliniken för ortopedi och traumatologi ÅBO UNIVERSITETSCENTRALSJUKHUS

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en vristprotesoperaton

VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

STELOPERATION AV FINGERLED

PROTESOPERATION AV HANDLEDEN

PROTESOPERATION PÅ TUMMENS BASLED (CMC-LED)

VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

PROTESOPERATION AV FINGERMELLANLED (PIP-led)

Artroskopisk rotatorkuffsutur

Operation av vristen eller fotbladet

Höftprotesoperation. Operation av höftprotes

VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av knäet

VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION

PROTESOPERATION AV FOTLEDEN

STELOPERATION AV FOTLEDEN

Nyckelben Skulderblad. Överarmsben

OPERATIONER PÅ FOTEN ALLMÄNNA ANVISNINGAR

VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

VÄLKOMMEN TILL HÖFTLEDSPROTESOPEARATION

STELOPERATION AV HANDLEDEN

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Central venkateter CVK

Stygn Stygnen eller metallklamrarna ska tas bort efter 14 dagar hos din distriktssköterska. Boka själv tid för detta.

information till dig om Acromioplastik

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips

ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rotatorcuffsutur. Anatomi /JF

Axelledsprotes. Allmänt. Artros i axelleden /PÖ

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Patientinstruktion för patient som återhämtar Sig från artrodesoperation av vristen

Kapselshift vid axelinstabilitet

ASD artroskopisk subacromiell dekompression

PICC-line, perifert inlagd central venkateter

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

Efter artroskopin.

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

Till dig som har höftledsartros

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning

Information till dig som ska få en knäledsprotes.

till dig som har en Överarmsfraktur

ASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Patient instruktion för patient som återhämtar Sig från korrigerande operation av fotdyna och/eller artrodesoperation i stortån

ANVISNINGAR FÖR PATIENT SOM SKA GENOMGÅ EN OPERATION

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Rehab/förebyggande

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

Hässleholms sjukhusorganisation

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Navelbråck. Information inför operation av navelbråck

XGEVA. (denosumab) PATIENTGUIDE

till dig som ska opereras för Gallsten

PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

Information till dig som skadat axeln

MATSTRUPSOPERATION Linjen för sjukdomar i brösthålan

Inklämningssmärta. Akromioplastik

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett. Att få ny axelled Patientinformation

Anvisning för den som använder Xarelto

Råd efter förlossningen

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Återbesök Inget återbesök planeras. Frågor dagen efter Ring till dagkirurgen på telefonnummer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom /JF

till dig som ska opereras för Bråck

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Transkript:

Axelprotesoperation ANVISNINGAR FÖR PATIENT SOM SKA OPERERAS

Utgivare: Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Redaktion: Tyks Tules-toimialue Utseende och layout: Letterhead / Tuulevi Paakkanen Foton: VSSHP:s arkiv Tryckeri: SpinPress 2016, Tallin, Estland Du ska genomgå en axelprotesoperation. Den här broschyren hjälper dig att förbereda dig inför operationen. Här hittar du information om förberedelserna och operationen samt om vården och rehabiliteringen efter operationen. Information till dig som ska genomgå en axelprotesoperation 1. Axelprotesoperation...3 2. Före operationen...5 2.1 Behandling av infektioner...5 2.2 Vård av tänderna...5 2.3 Sjukdomar och medicineringar 5 2.4 Mat och kost...6 2.5 Muskelstyrka...6 2.6 Rökning...6 2.7 Alkohol...6 2.8 Annat att beakta...6 3. Förberedande besök...7 4. Operationen...7 5. Efter operationen...9 5.1 9.1 Dagliga sysslor...9 5.2 Klädsel...9 5.3 Allmänna anvisningar...10 5.4 Träningsprogram efter operationen...10 6. Efter sjukhusvistelsen...12 6.1 Kontroll av operationsområdet...12 6.2 Att förebygga och behandla infektioner...12 6.3 Ledprotes och metalldetektorer...13 6.4 Arbete och fritid...13 6.5 Sexualliv och graviditet...13 7. Om protesen lossnar...14 1. Den vanligaste orsaken till en axelprotesoperation är artros, d.v.s. ledförslitning i axeln. En frisk axelled har ledbrosk som ger smidiga rörelser. Artros innebär att denna broskyta trasas sönder. Om brosket helt bryts ned börjar ledens benytor skava mot varandra. Artros gör att ledytan irriteras och att lederna svullnar upp. Detta leder till bennybildning och lederna blir styva. Ibland kan det till och med höras knarrningar då lederna rör sig. överarmsben skulderblad Axelprotesoperation överarmsbenets huvud En frisk axel Flera riskfaktorer påverkar utvecklingen av artros så som ärftliga faktorer, tidigare olyckor och operationer, en tung fysisk belastning och övervikt. Även inflammatoriska ledsjukdomar (reumatism) kan leda till att leden förstörs och artros uppstår. Rotatorkuffens senor som finns kring axelleden (rotatorkuffen består av senorna till fyra muskler som rör på axeln) är ett betydande stöd för axelleden. Ifall rotatorkuffen inte fungerar eller t.ex. har brustit blir axelleden instabil vilket i sin tur kan leda till artros och s.k. rotatorkuffartropati. Artros i axeln orsakar smärtor i axeln som kan stråla ner längs överarmen. Till artrosen hör till en början smärta som kommer fram särskilt när man arbetar med händerna i vågrät eller upprätt ställning. Allt eftersom artrosen framskrider börjar det också förekomma vilo- och nattsmärta och en kraftig rörelsebegränsning i axelleden utvecklas. 2 INFORMATION INFÖR AXELPROTESOPERATION 3

Den viktigaste behandlingen av artros är att minska på belastningen av lederna. Till en början behandlas smärtan med vila, kylförpackningar och antiinflammatoriska medel. Dessutom kan man pröva på injektionsbehandlingar i leden, dessa kan minska på symptomen. Med hjälp av fysioterapi kan man även minska på smärtan och upprätthålla axelns rörlighet. Till artros hör att symptomen varierar. Artrosen kan länge vara helt symptomfri för att sedan återkomma med stark smärta. Allt eftersom sjukdomen framskrider blir de symptomfria perioderna ofta kortare och färre. En axelprotesoperation är aktuell då axeln har både en rörelsebegränsning och en kraftig vilosmärta samt efter att man prövat på andra behandlingar och de inte gett tillräcklig nytta. En lyckad axelprotesoperation gör att smärtan försvinner men ger nödvändigtvis inte ett ökat rörelseomfång. Axelledens aktiva rörelseomfång är i hög grad beroende av utgångsläget. Om armen inte rör sig innan operationen är det mycket osannolikt att den har en bra rörlighet efter operationen. Rörelseomfånget och muskelstyrkan kan dock öka upp till två år efter operationen. Röntgenbilderna visar hur en normal och en försliten axelled ser ut. Till vänster syns en normal axelled och till höger en axelled med artros. 2. Före operationen 2.1 Behandling av infektioner Samtliga infektioner, t.ex. urinvägsinfektioner, bihåleinflammationer, inflammerat utslag och hudsår, kan utgöra ett hinder för operationen. Därför ska du se till att dessa behandlas före operationen. Vid behov kan det också vara bra att besöka en fotvårdare senast ett par veckor före operationen. 2.2 Vård av tänderna Kontroll och behandling av munnen och tänderna bör göras i god tid före operationen. Infektionshärdar kan tidvis orsaka spridning av bakterier i blodcirkulationen. Infektionshärdar kan förekomma på munnens slemhinna, i tandköttet, tänderna och käkbenet, även i käkben utan tänder. Dessa inflammationshärdar kan vara dolda och därför måste det tas en röntgenbild på tänderna (ortopantomogram). Även tandlösa käkar behöver röntgas så att dolda infektionshärdar i käkbenet eller i kvarblivna rötter upptäcks. Behandlingen av infektionshärdar ska planeras och genomföras i god tid före operationen. Man ska t.ex. reservera minst fyra veckor för läkningen av hålet efter en borttagen tand. Fäst särskild uppmärksamhet vid tandköttet och tandfästet. En infektion i tandköttet kan obemärkt ha spritt sig i omfattande grad i tänderna och vävnaderna kring dem. Rätt behandling av tandköttsinflammation kräver tid och egen aktivitet. Uppsök därför tandläkare i god tid före operationen. Det är skäl att påbörja undersökningar och behandling genast efter att operationsbeslutet har fattats. Tandläkarens utlåtande om munnens hälsotillstånd är i kraft i sex månader. 2.3 Sjukdomar och medicineringar Största risken i samband med operationer är koronarsjukdomar och störningar i hjärnans blodcirkulation. Blodtryckssjukdom och diabetes bör vara i god balans när du kommer till operationen. Gå vid behov på kontroll och kontroll av medicineringen på den egna hälsostationen cirka en till två månader före operationen. Ifall du har Marevan eller annat blodförtunnande medel i regelbundet bruk eller du har biologiska läkemedel i bruk, kom ihåg att berätta för vårdpersonalen om detta. 4 INFORMATION INFÖR AXELPROTESOPERATION 5

2.4 Mat och kost Att äta mångsidigt och dricka tillräckligt veckorna före operationen hjälper dig att återhämta dig bättre. Kroppens försvarsförmåga förstärks och risken för inflammationer minskar. Övervikt försvårar operationens tekniska genomförande, förlänger återhämtningstiden och ökar risken för att ledprotesen lossnar. Därtill ökar övervikt komplikationsrisken under operationen och kan också utgöra ett hinder för operation. Viktminskning lyckas med förändrade matvanor. Det är skäl att börja viktminskningen i god tid före operationen. Vid behov får du instruktioner om viktmiskning och diet från hälsovårdscentralen på din hemort 2.5 Muskelstyrkan Bra styrka i musklerna som rör på axelleden gynnar återhämtningen. I denna broschyr hittar du övningar som är bra för att upprätthålla ledernas rörlighet och muskelstyrkan, även före operationen. 2.6 Rökning Rökning krymper blodkärlen och gör benbildningen långsammare. Vi rekommenderar att du slutar röka eller åtminstone minskar på rökandet i god tid före operationen, senast en månad innan operationen. Vid behov kan du kontakta en rökavvänjningsgrupp eller använda nikotinplåster eller -tuggummi. 2.7 Alkohol Undvik riklig alkoholkonsumtion i god tid före operationen. Avvänjningssymtom försvårar återhämtningen och rehabiliteringen efter operationen. Riklig alkoholkonsumtion kan också utgöra ett hinder för operation. 3. Förberedande besök Ungefär två veckor före operationen kallas du in på ett förbererande besök. I samband med besöket eller redan innan det, tas nödvändiga laboratorieprov och röntgenbilder på hälsovårdscentralen. Du träffar även endoprotesskötaren samt vid behov den opererande läkaren, fysioterapeuten och anestesiläkaren. De ger dig mer information om operationen. 4. Operationen Operationen görs oftast under narkos. Dessutom används bedövning mot smärtan. Operationen tar oftast ca 1 2 timmar. Valet av ledprotes sker innan operationen och de faktorer som mest påverkar valet är konditionen på benen och rotatorkuffen. Utgångspunkten är alltid en helprotes där även skulderbladets ledyta beläggs med en plastkomponent som oftast fästs med cement. Ledprotesens skaft fäster oftast via benbildning men även en ledprotes med cementfäste kan användas. Ifall benen och rotatorkuffen är i skick används oftast en ledprotes utan skaft. Ledprotesen utan skaft fäster alltid via benbildning. 2.8 Annat att beakta Om du tror att du kan ha problem med att klara dig hemma efter operationen kan du fråga efter hemhjälp via hemtjänsten i din kommun. Sjukhusets socialarbetare hjälper också vid behov till med att ordna hjälp. 6 INFORMATION INFÖR AXELPROTESOPERATION 7

5. Efter operationen Efter operationen behandlas din smärta individuellt. Dessutom kan din halsfläta bedövas vilket hjälper dig med smärtan efter operationen. Du ges även en tablettmedicinering som fortsätter där hemma. Sjukhusvistelsen är 1 3 dygn. Övningarna för den opererade armen inleds redan på avdelningen. Rehabiliteringsfasen kräver att du övar aktivt. Rehabiliteringen kan ta upp till två år efter operationen. En ledprotes med skaft används då benkvaliteten är för dålig och då en skaftfri ledprotes inte på ett pålitligt sätt fäster vid axeln. Om det är frågan om en ledprotes som opereras in på grund av en fraktur på axelleden så används nästan alltid en ledprotes med skaft som fästs med bencement. Vid reoperationer och i de fall där rotatorkuffen är förstörd och inte går att reparera, måste man ofta använda specialledproteser. Rotatorkuffen håller ledprotesen i sin grop så om den saknas kan man inte operera in en vanlig ledprotes. 5.1 Dagliga sysslor Efter operationen bör du använda en slinga 2 4 veckor för att lindra smärtan. Du får ta bort slingan för dagliga sysslor, t.ex. för att tvätta dig eller klä på dig. 5.2 Klädsel Att ta på sig jacka och tröja själv i sittande ställning. Sök fram ärmhålet på den opererade armens sida. Hjälp den opererade armen in i ärmen med den friska armen. Dra ärmen upp på axeln med den friska handen. Låt den friska handen glida ner längs kragen och sätt jackan på den friska axeln. Sätt in den friska armen i ärmen. Att ta av sig jacka och tröja själv i sittande ställning. Öppna knapparna. Lyft ner tröjan från den friska axeln med den friska handen. Ta ut den friska armen ur ärmen. Lyft tröjan ner från den opererade axeln och låt armen slinka ur ärmen. 8 INFORMATION INFÖR AXELPROTESOPERATION Teckningarna: Physio Tools Ltd 9

5.3 Allmänna anvisningar Efter operationen är det förbjudet att vrida den opererade axelleden inåt under fyra veckor. Inåtvridningen sker oftast då armen förs bakom ryggen, t.ex. då man öppnar burkar, sätter in skjortan i byxlinningen samt på toaletten. får du inte under några månader stöda dig mot den opererade armen då du stiger upp från en säng eller en stol. får du vända dig på den opererade sidan efter sex veckor. är det förbjudet att utföra hushållssysslor (t.ex. städning) under cirka två månader och att bära tunga bördor. En tillåten vikt att bära är cirka 3 kg i 2 3 månader. Diskutera hjälpmedel för rörligheten med den opererande läkaren och fysioterapeuten. 5.4 Övningar efter operationen Du borde utföra övningarna flera gånger om dagen. Övningarna under de första veckorna är främst till för att öka på blodcirkulationen i den opererade armen och för att öka på axelledens passiva rörlighet. Gör övningarna först ofta med få upprepningar. Under övningarna får smärta kännas av. För att lindra smärtan bör du använda smärtmedicin, kylbehandlingar och slingan. Efter 3 4 veckor inleds de aktiva övningarna. Bassänggympa kan inledas tidigast sex veckor efter operationen. Du besöker fysioterapeuten på Åucs Kirurgiska sjukhus 1 3 gånger och sedan får du fortsatt fysioterapi på din hälsovårdscentral. Pumpa fingrarna Gör en knuten näve med fingrarna och sträck sen ut dem i rask takt. Armen i mitella. Vänd handflatan turvist uppåt och nedåt. Stående Böj och sträck armbågen. Sitt eller stå med bra hållning. Lyft upp axlarna, håll spänningen i 5 sekunder för axlarna långsamt neråt. Luta mot ett bord med en hand. Sväng armen avslappnat framåtbakåt, från sida till sida och runt i båda riktningarna. 10 INFORMATION INFÖR AXELPROTESOPERATION Teckningarna: Physio Tools Ltd 11

6. Efter sjukhusvistelsen 6.1 Kontroll av operationsområdet Följ anvisningarna om sårvård som du får i samband med utskrivningen. Agrafferna avlägsnas cirka två veckor efter operationen, endera på hälsovårdscentralen eller så kommer hemsjukvårdaren för att avlägsna dem:. På såret kan också finnas resorberbara stygn som smälter av sig själv och som inte behöver avlägsnas. Såret får inte blötas om det blöder. Såret får inte duschas med tryck, får inte tvålas in eller gnidas. Om såret blöder eller det kommer annat sekret, ska det täckas med rena sårförband. Ett smutsigt eller vått sårförband ska bytas. Kom ihåg god handhygien vid sårvård. Rör inte såret i onödan. När såret är torrt kan förbanden avlägsnas och du får duscha först efter att det gått fem dygn från operationen. Ett dygn efter att stygnen/agrafferna har avlägsnats får du bada bastu. Sex veckor efter operationen får du bada och simma. Om det uppstår plötslig, tilltagande smärta på operationsområdet, operationssåret blir rött, svullet eller blödande eller om du har långvarig feber hemma (över 38 ), kontakta den vårdande avdelningen. 6.2 Att förebygga och behandla inflammationer En ledprotes är ett främmande föremål i kroppen och därför känsligare för infektioner än övrig vävnad. Även senare kan det i ledprotesen uppstå infektion från annat håll i kroppen. Det är därför viktigt att förebygga och behandla infektioner efter operationen. Därför bör du sköta alla infektioner noggrant, t.ex. tandrotsinfektioner och infektioner i lungorna och urinvägarna. Normala virusrelaterade luftvägsinfektioner, t.ex. vanliga förkylningar, orsakar ingen infektionsrisk för ledprotesen. Framförallt de patienter som har en kronisk ledinflammation (t.ex. ledgångsreumatism, ledpsoriasis) och som på grund av den svåra sjukdomen måste ha långvarig kortison- eller cytostatikabehandling, kan ha en förhöjd inflammationsrisk vad gäller protesen. Du ska alltid berätta att du har ledprotes när du besöker läkare eller tandläkare. I samband med avlägsnande av tand eller andra ingrepp som orsakar blödning, kommer infektiösa bakterier in i blodcirkulationen. Denna övergående bakteriemi pågår i cirka 20 minuter. I samband med ingrepp som orsakar sår i munnens slemhinna kan bakterier från munnen fästa sig i protesen och man kan till och med vara tvungen att avlägsna protesen. Därför behövs det antibiotikaprofylax före sådana ingrepp. Antibiotikaprofylax rekommenderas även i samband med åtgärder i näsan, svalget, andningsvägarna, mag-tarmkanalen, urinvägarna och könsorganen. Vid vanliga icke-invasiva tandvårdsåtgärder (t.ex. tandlagning) behövs ingen antibiotikaprofylax. Under de sex första månaderna efter operationen ska man undvika sådana ingrepp som orsakar spridning av bakterier i blodet. Rekommendationen för vuxna om profylax via munnen: Amoxicillin 2 g som engångsdos en timme före ingreppet. Vid penicillinallergi Klindamycin 600 mg som engångsdos 6.3 Ledprotesen och metalldetektorer Metalldetektorer kan reagera på ledprotesen. Nuförtiden behövs inget separat intyg på flygplatserna. Ledprotes är inget hinder för resor. 6.4 Arbete och fritid Du återvänder till jobbet cirka två månader efter operationen. Du kan inte återvända till tungt arbete som omfattar användandet av maskiner som orsakar darrningar. Ta kontakt med arbetshälsoläkaren redan före operationen. Cirka 4 6 veckor efter operationen får du börja köra bil. Du måste ändå kunna hantera din bil. Undvik idrottsgrenar där leden utsätts för direkta stötar, grenar med stor fara för skador eller grenar med risk för axelledsdislokation (kontaktsporter, fotboll, vollyboll, handboll). Undvik även åtgärder som orsakar kraftigt drag, skjutningar, hamring, slag och darrningar eftersom dessa kan lossa på axelleden. Grundmotion är tillåtet. 6.5 Sexualliv och graviditet Sexualiteten är en del av livet, mänskligheten, jagbilden och kroppsbilden. Sjukdomar, besvär och behandlingar av dessa kan inverka på sexualhälsan. Ta modigt upp saken med läkaren eller skötaren om du vill diskutera ärenden som gäller ditt sexuella välbefinnande. Protesoperation utgör inget hinder för graviditet och förlossning. Det finns inga begränsningar för sexlivet, det enda som bör beaktas är begränsningar efter operationen och yttersta positioner. 12 INFORMATION INFÖR AXELPROTESOPERATION 13

7. Om protesen lossnar Det är möjligt att ledprotesen lossnar och då kan man tvingas utföra en ny operation. Risken för att den lossnar ökar sakta, normalt lossnar den efter 10 20 år. Därför är det viktigt att följa upp den opererade axeln hos läkaren enligt en överenskommen tidtabell. Om man i tid upptäcker att protesen håller på att lossna, är operationsresultatet ofta bra. På grund av risken för lossning strävar man efter att hos unga patienter fördröja den första operationen så länge som möjligt. Anteckningar MiNNEslista: Tänderna Hud Infektioner Sjukdomar Medicinering Muskelstyrka Mat och kost Rökning röntgenundersökning av tänderna (ortopantomogram) undersökning och behandling hos tandläkaren tandläkarens utlåtande huden frisk och hel, inga utslag hudvecken och tåmellanrummen hela inga sår på benen, vårdade naglar samtliga infektioner har behandlats före operationen (t.ex. urinvägs infektioner samt bihåle- och tandinflammationer) kontakta vid behov läkaren på din hälsovårdscentral underliggande sjukdomar i balans före operationen t.ex. diabetes, blodtryckssjukdom kontakta vid behov läkaren på din hälsovårdscentral kontroll av medicineringen på din hälsostation god allmänkondition samt god muskelstyrka (t.ex. promenader, cykling, simning) mångsidig kost vid behov viktminskning sluta röka/röka mindre Intervju med sjukskötaren... Datum för operationen... Den opererande läkaren... Kontrollbesök... Andra saker att beakta.......... Ta med dig den här broschyren till sjukhuset 14 INFORMATION INFÖR AXELPROTESOPERATION 15

TA KONTAKT VID BEHOV: Åucs Kirurgiska sjukhuset endoproteskirurgi vardagar kl. 12 15...tfn 02 313 6225 övriga tider...tfn 02 313 6134 Åucs Kirurgiska sjukhuset reumaortopedi må kl. 8 8.30, ti, on och fr kl 8 10...tfn 02 313 4316 övriga tider...tfn 02 313 6180 Åucs Kirurgiska sjukhuset artros ansvarsområde....tfn 02 313 6166 www.vsshp.fi 213375 PT 75r