Enkätundersökning om hälsopromotion i arbetslivet 2014

Kungsvägen 21 856 40 Sundsvall 060-64 49 00 2014-08-25 Enkätundersökning om hälsopromotion i arbetslivet 2014 Hur ser det ut? Vilka verktyg används? Vilka genomför arbetet? Vad behöver utvecklas i framtiden och vilka är motiven till detta? Sammanställt av: Kristina Blombäck Peter Berglund

Bakgrund till undersökningen Behoven av hälsofrämjande insatser på samhällsnivå är mycket stora. Enligt Folkhälsomyndigheten 2014 så ser ohälsostatistiken idag ut så här i den vuxna delen av befolkningen: 11 % % är dagligrökare 5 % har högriskkonsumtion av alkohol 60 % har låg eller mycket låg konditionsnivå 49 % har övervikt eller fetma (enl. BMI) 33 % upplever sömnstörningar och 15 % har allvarliga stressrelaterade symptom). Dessa ohälsosiffror har stått stilla eller ökat sedan millennieskiftet. Sveriges landsting beräknar att vartannat besök på vårdcentralerna idag beror på livsstilsrelaterade åkommor, dvs. något som den enskilde själv kan påverka genom livsstilsförändringar. Dessa kan vara ökad fysisk aktivitet, förändrade matvanor, tobaksavvänjning och stresshantering. Närmast drabbar en ohälsosam livsstil individen själv på sikt i form av olika livsstilssjukdomar, t ex. högt blodtryck, diabetes, metabolt syndrom, hjärt- och kärlsjukdomar. Ohälsan i den yrkesarbetande delen av befolkningen får genomslag i bl. a ökat antal sjukdagar och minskad produktivitet i arbetsliv och organisationer (Andersson, Johrén, Lundström m fl.). I en undersökning från 2011 framkommer att de 100 största företagen i Sverige har en kostnad för ohälsan på 42 miljarder/år, vilket motsvarar 19 % av deras lönekostnad. I den studien ingick rökning, dålig kondition och sjuktal. Den största posten, 30 miljarder, utgör kostnaderna för minskad produktivitet pga. medarbetarnas bristande kondition (Bilaga 1). Norrlidens Kunskapscentrum AB (NKCAB) är ett utbildningsföretag som driver en gymnasieskola i Sundsvall med 500 elever i 4 olika program. Sedan 2005 är företaget också utbildningsanordnare inom Yrkeshögskolan (tidigare KY), där man f n genomför den 2-åriga utbildningen Fiskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning (400 yh-poäng). NKCAB har under tio års yrkeshögskoleutbildning inom friskvård uppnått spetskompetens inom området förebyggande, proaktivt hälsoarbete och har: ett stort kontaktnät av lärare/föreläsare i olika hälsopromotiva områden ett stort kontaktnät med företag genom alla tidigare studenters 600 praktikperioder För att kunna söka utbildningsmedel inom Yrkeshögskolan krävs i första hand att utbildningsanordnare kan påvisa ett framtida behov av (ny) yrkeskompetens. Under 2010 gjorde vi en enkätundersökning om hälsofrämjande arbete vid 31 företag med totalt 45000 anställda. Nu har vi gjort en ny undersökning till personalansvariga vid fler företag än för fyra år sedan. Syfte Syftet med undersökningen har varit att kartlägga: Vad görs idag för att främja hälsa hos de anställda? Vilka hälsoinsatser behöver utvecklas i framtiden samt motiven till detta? Anställer man friskvårdspersonal eller upphandlar man kompetens av friskvårdsföretag? Hur bör framtidens friskvårdsutbildning vara upplagd för att matcha marknadens behov? Underlag från enkätsammanställningen kommer att användas i NKCAB:s kommande ansökan för start av ny utbildning inom Yrkeshögskolan. Ett viktigt syfte är att ge våra tidigare och nuvarande studenter, våra lärare/föreläsare samt alla våra praktikföretag en uppdatering av läget.

Mål Mål har varit att: få svar från minst 40 företag av olika karaktär (offentlig verksamhet, privat näringsliv och myndigheter) etablera kontakt med personalchefer (eller deras delegerade) som har stort ansvar för och hanterar personalfrågor i organisationen få en lägesbild hur marknaden för förebyggande hälsoarbete ser ut Ett annat mål är naturligtvis att ge enkätdeltagande arbetsgivare en sammanställning. Metod och tillvägagångssätt Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkät med fem frågor samt underfrågor. Dessa redovisas i resultatet. Tillvägagångssätt NKCAB kontaktade varje företag innan enkäten, för att hitta rätt person (personalchef, HRkonsult, chef eller liknande) att skicka enkäten till. Vilka företag, antalet anställda och vilken person/funktion som besvarat enkäten framgår av bilaga 2. Enkäten skickades ut via brev med frankerat svarskuvert. Enkätinsamlingen pågick under 20/6-10/8 2014. Enkäterna skickades till 48 arbetsplatser: 14 kommuner och landsting i företrädelsevis Norrland 25 medelstora och stora privata företag, företrädelsevis i Mellannorrland 9 större myndigheter Enkätresultat 44 enkätsvar 44 arbetsplatser besvarade enkäten (13 kommuner, 23 privata företag och 8 myndigheter). Svarsfrekvens 92 %. Drygt 55000 anställda omfattas av enkätsvaren. Se Bilaga 2. Bortfall 4 st. (1 kommun, 2 företag, 1 myndighet). Fråga 1: Har ert företag någon utarbetad policy för friskvård och hälsa? Offentlig verks. (13) Företag (23) Myndigheter (8) Totalt (44 st.) Ja 85 % (11 st.) 65 % (15 st.) 75 % (6 st.) 73 % Nej 15 % (2 st.) 35 % (8 st.) 25 % (2 st.) 27 % En arbetsplats som svarat Nej anger att de har friskvårdsmål i sin arbetsmiljöpolicy. Fråga 2: Genomför ni idag någon form av hälsofrämjande aktiviteter för de anställda i företaget/organisationen? Offentlig verks. (13) Företag (23) Myndigheter (8) Totalt (44 st.) Ja 100 % 100 % 100 % 100 % Nej - - - -

Enkätresultat forts Vid Ja ovan, Vilka är dessa aktiviteter? Offentlig (13) Företag (23) Myndigh. (8) Totalt (4 st.) Stresshantering 77 % (10 st.) 35 % (8 st.) 37 % (3 st.) 48 % Avslappnings, pausakt. 31 % (4 st.) 13 % (3 st.) 50 % (4 st.) 25 % Massage 31 % (4 st.) 48 % (11 st.) 63 % (5 st.) 45 % Fysiska akt./träning 54 % (7 st.) 61 % (14 st.) 88 % (7 st.) 64 % Kostrådgivning 54 % (7 st.) 30 % (7 st.) 25 % (2 st.) 36 % Tobaksavvänjning 77 % (10 st.) 30 % (7st.) 37 % (3 st.) 45 % Hälsoprofilbedömning 83 % (10 st.) 65 % (15 st.) 75 % (6 st.) 70 % Enskild vägledning, - 54 % (7 st.) 35 % (8 st.) 25 % (2 st.) 39 % coaching Friskvårdsförmåner 100 % (alla) 96 % (22 st.) 88 % (7 st.) 95 % På frågan Andra hälsosamma aktiviteter eller kommentarer till ovanstående uppräkning ges följande kommentarer/beskrivningar: 3 kommuner: Friskvård på arbetstid finns för vissa yrkesgrupper/befattningar Verksamheterna kan söka centrala projektpengar för aktiviteter som främjar hälsa ute i organisationen Friskvårdspeng till alla Körsång. Subventionerad avgift till Vårruset. Friskvårdstävling. 4 myndigheter: Hälsofrämjande insatser sker utifrån verksamhetens behov. Vi kan antingen göra en insats med vår hjälp av vår friskvårdsansvarige i personalen eller med företagshälsovård, t ex HPB + ind. coaching. Under våren 2014 genomfördes ett projekt med massage, avslappning och fysisk aktivitet med hjälp av en friskvårdsstudent under 8 veckor. När vi genomför HPB för medarbetare vartannat år erbjuds enskild vägledning/coaching. Annars vägledning/coaching när individuella behov uppstår. Vi har friskvårdsinspiratörer som driver hälsofrågor/-arbete inom sin arbetsgrupp. Dessa finns dock inte i hela organisationen idag. 19 företag: Vi har egen träningslokal som kan utnyttjas av våra anställda (6 företag). Vår arbetsplats har en förening där den anställda kan delta i motionsutbudet (3 företag). Personal som har rött resultat i HPB erbjuds enskild vägledning. Enskild vägledning erbjuds i speciella fall. Vi genomför s.k. tidig rehab (dvs. hitta det onda innan det gör ont och blir en sjukskrivning) den enskilde erbjuds då att delta i ett personligt erbjudande på arbetstid. Vi har inte friskvårdsförmåner, men erbjuder enskild träning/alt vägledning på arbetstid efter behov. I detta arbete utgör HPB vartannat år i kombination med det årliga medarbetarsamtalet med närmaste chef de viktigaste beslutsunderlagen för enskilda erbjudanden. Vi har på 8 år ökat friskgruppen från 25 % till 78 % av hela personalstyrkan. Regelbundna hälsokontroller för de som arbetar natt, eftersom nattarbete utgör en risk för ohälsa. Träningsgrupp med kunder och personal blandat inför olika mål. Fotvård erbjuds. De aktiviteter vi utför görs beroende på behov, en del på arbetsgivarens initiativ. Friskvårdspeng, som var och en får använda utifrån egna behov/önskemål. Vi har gemensam träning för många på arbetsplatsen. Friskvårdsvecka en gång/år. Under en hel vecka erbjuds ett flertal friskvårdsaktiviteter bl. a prova-påpass i olika motionsformer, blodtrycksmätning, massage, föreläsningar, kostinfo mm. I detta arbete är våra friskvårdsinspiratörer med och planerar/genomför.

Enkätresultat forts Fråga 3: Vem ansvarar för de aktiviteter som ni markerat i föregående fråga? Aktivitet Stresshantering Avslappning, pausaktiviteter Massage Fysisk aktivitet/träning Kostrådgivning Tobaksavvänjning Hälsoinventering/HPB för att stärka livsstilen Enskild vägledning/- coaching Friskvårdsförmåner ( peng, checkar, gymträning, friskvårdstimme m m) Externt friskvårdsföretag 1 Offentlig 4 Företag 0 Myndighet 1 O 5 O 8 F 3 M 4 O 8 F 5 F 3 F 2 F 3 F En majoritet av förmånerna upphandlas från externa friskvårdsföretag Företagshälsovård 10 O 5 F 3 M Egen anställd personal 3 F 2 M 4 O 3 O 2 F 2 M 3 O 2 M 3 F 6 O 7 F 2 M 8 O 6 F 3 M 8 O 12 F 5 M 8 O 6 F 3 M 1 O 5 F 2 M 3 F 4 O 3 O 2 F Egen friskvårdsförening 2O 5 F 3 M I några fall är förmåner kopplat till den lokala arbetsplatsföreningen Andra (massagestol) 1 O (Viktväktarna) 13 O 22 F 7 M Tot: 95 % Förtydligande/tolkning till ovanstående: 100% av de tillfrågade anlitar extern kompetens i en eller flera aktiviteter. Den externa upphandlingen fördelas enligt: 67 % av företagshälsovård (som har anställda med friskvårdskompetens) 33 % externa företag/egna företagare med friskvårdskompetens 95 % (42 st.) av de tillfrågade företagens personal har olika former av friskvårdsförmåner som bekostas av arbetsgivaren. Till stor del innebär det intäkter för externa friskvårdsföretag och organisationer, t ex. den anställde har fri eller subventionerad träning vid träningsanläggning. kostrådgivning, hälsovägledning, stresshantering eller annat. Ca 10 % (4 st.) av de tillfrågade anger att de har anställd hälsoutvecklare/-vägledare som ansvarar för organisation och genomförande av den hälsofrämjande verksamheten i samarbete med ledning och företagshälsovård.

Enkätresultat forts Fråga 4: Finns det behov av att utveckla/förändra hälsofrämjande insatser för Offentlig verks. (13) Företag (23) Myndigheter (8) Totalt (44 st.) Ja 92 % (12 st.) 78 % (18 st.) 88 % (7 st.) 84 % (37 st.) Nej 8 % (1 st.) 22 % (5 st.) 12 % (1 st.) 16 % (7 st.) medarbetarna i ert företag/organisation? Av de som svarade ja ovan (37 st.) anger följande områden som viktiga (flera alternativ kunde väljas): Åtgärder Offentlig (12 st) Företag (18 st.)) Myndigheter (7 st.) Totalt (37 st.) Lära sig stresshantera 83 % (10 st.) 78 % (14 st.) 86 % (6 st.) 81 % Ökad fysisk aktivitet 92 % (11 st.) 78 % (14 st.) 71 % (5 st.) 81 % Förändrade kostvanor 75 % (9 st.) 67 % (12 st.) 29 % (2 st.) 62 % Avvänja sig från tobak och/eller andra droger 67 % (8 st.) 56 % (10 st.) 29 % (2 st.) 54 % Kommentarer på annat som behövs från de tillfrågade: Stärka sin funktionella kompetens En blandning av ovanstående, där vi vill förflytta de som befinner sig risk inom något område till frisk enligt HPB Efter behov som uppstår (t ex vid rehab alt tidig rehab) Utifrån vilka motiv sker hälsofrämjande insatser för medarbetarna? (OBS flera alternativ kan väljas)! Åtgärder Offentlig (13) Företag (23) Myndigh. (8) Totalt (44) Ökad trivsel och arbetsglädje 100 % (alla) 61 % (14 st.) 88 % (7 st.) 77 % Minskade kostnader för sjukskrivning och 100 % (alla) 61 % (14 st.) 88 % (7 st.) 77 % rehabilitering Ökad produktivitet och lönsamhet 70 % (9 st.) 70 % (16 st.) 75 % (6 st.) 70 % Minskade kostnader för personalomsättning 77 % (10 st.) 26 % (6 st.) 43 (3 st.) 43 % Bidra till att förbättra folkhälsan 46 % (6 st.) 13 % (3 st.) 43 (3 st.) 27 % Kommentarer på annat som behövs från de tillfrågade (3 st): Trivsel och arbetsglädje alla andra faktorer kommer på köpet (kommun) För att lyckas med vårt uppdrag (kommun) Aktivt arbete med alkohol och andra droger samt med hälsoprojekt för skiftarbetande personal.

Enkätresultat forts Fråga 5: Om ni skulle behöva något/några av följande insatser som nämns i fråga 4. Skulle ni i första hand välja att anställa eller anlita ett externt företag/konsult? Offentlig verks. (13) Företag (23) Myndigh. (7) Totalt (43 st.) Anställa (4 st.) (1 st.) (1 st.) Ca 7 % Anlita (11 st.) (23 st.) (6 st.) Ca 93 % Kommentarer: Vi har ett bra/fungerande friskvårdsarbete redan nu och i mån av framtida behov anlitar vi extern kompetens (5 företag) Vi kan tänka oss att både anlita och/eller anställa (2 kommuner och 1 företag) Anställning eller upphandling avgörs av behoven för tillfället (1 företag) De 4 företag som angivit att de har hälsoutvecklare/-vägledare har svarat att man också anlitar/vill anlita extern friskvårdskompetens. Diskussion och slutsats Den höga svarsfrekvensen (92 %) beror troligtvis på den förhandskontakt vi haft med representanter för urvalet av 48 arbetsplatser. Majoriteten av de som besvarat enkäten är verksamma i Mellannorrland. Målet, att hitta personalansvariga med ansvar för hälsoarbetet, nåddes i mycket hög utsträckning. Se förteckning över enkätdeltagare i bilaga 2. Denna undersökning omfattade tolv fler arbetsplatser och 10000 fler anställda än den vi beställde 2010. Enkätresultatet stämmer överens med vår tioåriga erfarenhet som utbildningsanordnare inom friskvård och kroppsvård. Vi tror att resultatet är representativt för arbetslivet i Mellannorrland. Möjligen skulle några företag inom handel, restaurang, transport och annan service förändrat sammanställningen, yrkessektorer som ofta uppvisar en hög personalomsättning och med en högre andel medarbetare med ohälsa. Studier i dessa branscher visar på ett stort behov av hälsosamma insatser! Alla tillfrågade genomför hälsofrämjande aktiviteter inom de områden vi efterfrågat, fast på olika sätt och i större eller mindre utsträckning. I undersökningen för 4 år sedan var det 94 %. Insatserna genomförs med hjälp av egen personal, externa friskvårdsföretag, företagshälsovård, friskvårdsföreningar och annat. 70 % (31 st.) använder hälsoprofilbedömning/screening. Metoden sorterar in personalen i frisk- eller riskgrupp. Arbetsplatser som hälso-screenar medarbetarna med regelbundna intervaller får koll på hälsoutvecklingen. Först då kan man rikta åtgärdserbjudanden med syfte att bibehålla eller förbättra medarbetarnas hälsostatus på sikt. Hur frekvent de använder screening och hur de åtgärdar resultaten framgår inte av enkäten. I enkätkommentarer framgår att några arbetsplatser arbetar medvetet och strategiskt med sina medarbetare. De screenar all sin personal regelbundet för att få en lägesbild över risk- resp. friskgrupp. Resultaten följs upp kontinuerligt med enskilda erbjudanden under 1-2 år. Några exempel som framkommer i enkäten är: Ett industriföretag som, i flera av sina olika enheter, förbättrar livsstilen hos sina anställda med hjälp av företagshälsovården, enskilda entreprenörer och medvetet ledarskap sedan flera år tillbaka.

Två myndigheter, som med hjälp av en anställd hälsoutvecklare/-vägledare, företagshälsovård och chefsutbildning förbättrar hälsa och livsstil bland medarbetarna. Ett tjänste- och produktionsföretag använder externt friskvårdsföretag, friskt ledarskap och hälsostrategi på flera olika sätt i företaget. De har resulterat i såväl ökad trivsel som ett förbättrat ekonomiskt rörelseresultat. Det är en av få arbetsplatser i vår undersökning som inte tillhandahåller friskvårdsförmåner eller har friskvårdstimme! Tidig rehab, utifrån den enskildes behov, är ett av många framgångsrecept i det långsiktiga arbetet. En kommun har påbörjat ett långsiktigt projekt inom socialtjänsten med en anställd projektledare sedan 2010. Målet är att halvera antalet anställda i riskgrupp, som varit över 70 % av deras medarbetare i omsorgs- och äldreomsorgsverksamhet. En ohälsokostnad på minst 20 miljoner kr/år ska minskas på sikt. 95 % (42 st.) har olika former av friskvårdsförmåner. Arbetsgivaren bidrar årligen med en summa pengar som medarbetaren på eget initiativ kan använda för att förbättra eller bibehålla sitt hälsoläge. En stor del av denna subvention utgör avtal med externa friskvårdsföretag, men det finns många olika lösningar. Avser man att minska antalet medarbetare i riskgruppen utgör friskvårdsförmåner ett företagsmässigt olönsamt sätt flytta medarbetare till en bättre livsstil. Förmånen utnyttjas oftast av de som redan har en hälsosam livsstil och är i s.k. friskgrupp. För medarbetare i friskgrupp utgör förmånerna dock ett motiv att bibehålla eller förbättra sin hälsa. Studier visar att arbetsplatser där fler än 20 % av personalen använder sig av friskvårdsförmåner som har med livsstilsförändring att göra är sällsynta, om inte andra hälsofrämjande åtgärder vidtagits inom organisationen. En del arbetsplatser anser att de är nöjda med sitt hälsofrämjararbete och ser inte något utvecklingsbehov. De flesta (84 %) anger dock att det förebyggande arbetet behöver utvecklas/förändras och att motiven då till stor del är av ekonomisk karaktär. Det senaste decenniets forskning inom hälsoekonomi om hur folkhälsoläget påverkar företagens lönsamhet kommer att påskynda utvecklingen av hälsopromotiva åtgärder i arbetslivet. Enkäten visar att det framtida arbetet med hälsofrämjande i arbetslivet kommer att ske med upphandling av metoder/verktyg och åtgärder i första hand, inte genom anställningar. Utifrån arbetsplatsernas nuvarande ambition att använda sig av friskvårdsförmåner till medarbetarna tror vi att antalet anställda i externa friskvårdsföretag inte kommer att minska (gym, träningsanläggningar mm.) Slutsats 44 företag med totalt 55200 anställa har besvarat enkäten. Resultaten ger många nya frågor som skulle behöva undersökas som stöd för de som arbetar med/organiserar hälsopromotiva åtgärder på såväl samhällsnivå som inom arbetsliv och organisationer. Några slutsatser av de undersökta arbetsplatserna är: Alla arbetsplatser genomför olika former av hälsofrämjande aktiviteter där de flesta har någon form av hälsofrämjande policy. Alla arbetar med tre eller flera former av verktyg/metoder för stimulera medarbetare till en hälsosammare livsstil.

Alla arbetsplatser anlitar extern friskvårdskompetens för att genomföra olika aktiviteter med sina medarbetare. Fördelningen mellan obligatorisk företagshälsovård och externa entreprenörer är 65:35. 10 % (4 st.) har egna anställda hälsoutvecklare/-vägledare som organiserar och genomför hälsofrämjande aktiviteter. 95 % (42 st.) har olika former av friskvårdsförmåner till sina medarbetare. Förmåner som medarbetarna kan använda till friskvårdstjänster från externa friskvårdsföretag/-are. Hur förmånerna ser ut och hur de utnyttjas av medarbetarna framgår inte av undersökningen. 84 % (37 st.) av företagen anser sig behöva utveckla/förändra det hälsofrämjande arbetet. Viktiga områden är stresshantering, fysisk aktivitet/kost och tobaksavvänjning. 16 % (7 st.) svarar att de inte behöver utveckla/förändra friskvårdsarbetet. 70 % (31 st.) screenar medarbetarna med hälsoprofilbedömning eller liknande. Vilken frekvens och i vilken grad åtgärder sätts in framgår inte. Mer än 70 % (31 st. eller fler) anger ökad lönsamhet/produktivitet och ökad trivsel/arbetsglädje som motiv för det förebyggande hälsoarbetet. Ca 93 % (41 st.) kommer att anlita/upphandla extern kompetens i det framtida hälsoarbetet. Fyra stora arbetsplatser kan tänka sig att både nyanställa och anlita/upphandla hälsotjänster i det framtida friskvårdsarbetet. Framtidens friskvårdsutbildning med inriktning mot arbetslivet bör, enligt undersökningen, ge följande kompetens. Den studerande bör efter fullgjord utbildning: kunna fungera som egen företagare, men också vara anställningsbar i friskvårdsföretag kunna motivera ett långsiktigt friskvårdsarbete med hälsoekonomiska kalkyler för att minska kostnader för sjukskrivning/rehabilitering, ökad produktivitet och ökad lönsamhet vara förtrogen med flera olika hälsoverktyg/-metoder t.ex. hälsoscreening, stresshantering, fysisk träning, kostrådgivning och massage. Källor Litteratur Gunnar Andersson, Anders Johrén, Hälsosammare livsstil, bättre ekonomi för individ, organisation och samhälle Förlag: HPI Health Profile Institute AB. Stockholm 2013 Anders Johrén, Ulf Andersson Personalekonomi idag. Liber förlag. Stockholm 2011 Internet HPI Nordic AB. Hälsoprofilsbedömning/hälsoscreening www.hpinordic.se 2014-08-01 Civilekonom Stefan Lundström, Uppsala www.ekodemos.se. 2014-08-01 Bilagor 1. Ohälsokostnader för de 100 största svenska företagen (ur Dagens Industri 2011) 2. Enkätdeltagarna i denna undersökning

Artikel ur Dagens Industri 2011-08-29 Bilaga 1

Bilaga 2 Enkätdeltagare Offentlig verksamhet Antal Enkätbesvarare Kommuner (12) Landsting (1) anställda Hudiksvalls kommun 3.500 Pia Andersson/omsorgschef Härjedalens kommun 970 Anna Gustafzon/personalstrateg Härnösands kommun 1.940 Per Häggström/HR chef Kramfors kommun 1.650 Mikael Gidlöf/HR chef Ljusdals kommun 1.650 Britt Marie Andersson Nilsson/personalchef Lycksele Lasarett 600 Laila Jonsson/för Personalklubben vid LL Nordanstigs kommun 700 Christin Hübenette/folkhälsoamordnare Sollefteå kommun 1.800 Malin Lidström/personalsekreterare Sundsvalls kommun 8.000 Ulf Lindberg/verksamhetsutvecklare Söderhamns kommun 3.400 Anders Fläckman/personalchef Ånge kommun 830 Lena Laaksonen/personalchef Ö viks kommun 5.500 Gunilla Edman/hälsoutvecklare Östersunds kommun 5.000 Mary Lam Eriksson/HR rehabsamordnare Totalt anställda offentlig verks. ca 35.500 Företag (23) Akzo Nobel 350 Lena Jönsson/HR partner Bravida AB Mellannorrland 100 Sven Åke Bohman/regionchef Bucher Emhart Glass AB 300 Elisabeth Nordberg/personalchef EON Vattenkraft AB Nedre Norrland 130 Ulf Nordstrand/personalchef Folksam Norrland 3.600 Marie Louise Lind/avdelningschef GDM Konsult AB Mellannorrland 100 Per Öhman/HR manager HL Display Sweden 150 Linn Bengtsson/HR business partner IF Skadeförsäkring AB, Sundsvall 350 Sarah Forssmark/HR Partner Kontorsfixarna Mellannorrland 150 Pernilla Wedin/regionchef Kubal AB, Sundsvall 400 Agneta Gustafsson/personalchef Ljusdalshem AB, Ljusdal 26 Rickard Brännström/vd Länsförsäkringar, Västernorrland 125 Ann Christin Malmbom/HR chef Mitthem AB, Sundsvall 130 Marie Selling/HR ansvarig Permascand, Ljungaverk 120 Anita Thorén/HR konsult RIK Assistans, Härnösand 240 Maria Olsson/personalchef SCA Forest Products AB Håkan Andersson/personaldirektör SCA Graphic Paper AB Östrand 4.000 Jonas Nilsson/HR chef SCA Graphic Paper AB Ortviken Catarina Thunström/HR partner Skanska Asfalt och Betong, Norrland 120 Kristina Pettersson/personalansvarig Sund Birstaverken 80 Anders Hellgren/vd Sundsvall Elnät AB 80 Tord Näsberg/HR chef Tieto Sweden AB Sundsvall 50 Peter Engberg/platschef Veterinärhuset Södra Berget 24 Marie Nordman/chef Totalt anställda vid företag ca 10.600 Myndigheter (7) Bolagsverket Sundsvall 530 Daniel Persson/HR chef Länsstyrelsen Dalarna 300 Lena Hedin/HR konsult Länsstyrelsen Västernorrland 230 Karina Vennerbring/personalutvecklare Polisen Västernorrland 600 Ulrika Bergström/HR konsult SIDA, Stockholm 630 Iris Williams, HR strateg Skatteverket, Sundsvall 110 Sara Hedin, friskvårdsansvarig SPV, Sundsvall 330 Jessica Engstrand/personalutvecklare Trafikverket 6.400 Sussane Sjöberg/HR partner Totalt antal anställda myndigheter ca 9.100 Totalt antal anställda 55.200 = ca 1,1 % av de yrkesarbetande i Sverige