HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Relevanta dokument
Uppföljning efter hjärtstopp Nationella riktlinjer och rekommendationer GISELA LILJA, ARBETSTERAPEUT, LUND

Hur mår överlevarna?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

HLR Vård efter hjärtstopp. Vad vet vi? Vad vill vi veta? Malin Rundgren Skånes Universitetssjukhus, Lund

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Barn och unga i palliativ vård

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Prehospitalt omhändertagande

Nationellt kvalitetsregister

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund

Information om förvärvad hjärnskada

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Sjukskrivning regelverk tillämpning

Uppföljning av utvecklingsuppdrag

Hur kan man förebygga demens?

Traumatisk Hjärnskada (TBI) Datainsamling och register Ett historiskt och framtidsperspektiv

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

13 nov -12 Shane MacDonald

Kognitiv ergonomi i arbetet

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Barnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET

Kognition, fatigue och känslomässiga aspekter vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

Hypotermibehandling efter hjärtstopp

Livskvalitet efter subaraknoidalblödning - en treårsuppföljning

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Arbete och hälsa USHER syndrom

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.

Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma. Carl-Henrik Nordström

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Åter i arbete efter stress

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Stress & Utmattningssyndrom

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Uppföljning av patient och närstående efter hjärtstopp varierar stort.

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Fysisk aktivitet och hjärnan

Agenda. Samverkansgruppen,

Handläggning av hotande förtidsbörd och nyfödda barn vid gränsen för viabilitet

Vilken effekt på överlevnad har ECMO-behandling (Extra Corporeal Membrane Oxygenation) vid akut hjärtstopp eller kardiogen chock?

Chemobrain en kvalitativ studie om bröstcancerpatienters upplevelser av kognitiva biverkningar efter genomgången cytostatikabehandling

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Vårdresultat för patienter

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Transkript:

HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall också vara förenat med ett liv med möjlighet till en god livskvalitet

Faktorer som kan påverka återhämtning efter hjärtstopp Kardiovaskulär morbiditet restriktioner, biverkningar, återinsjuknande Psykologiska effekter ångest, depression, posttraumatisk stress, sömnsvårigheter Fysiska begräsningar nedsatt allmäntillstånd/kondition, rädsla, komplikationer Neurologisk funktionsnedsättning hjärnskaderelaterade svårigheter

Hjärnskada efter hjärtstopp Hjärnan extremt känslig för skada i samband med cirkulations stoppet Svåra hjärnskador vanligaste dödsorsaken för patienter inlagda på sjukhus efter en lyckad återupplivning Även för överlevarna är hjärnskada av stor betydelse för återhämtning

The Cerebral Performance Categories Scale (CPC) CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state CPC 5. Death Jennett, Lancet, 1975(1)480-4

The Cerebral Performance Categories Scale (CPC) CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for Independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, Dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state CPC 5. Death Jennett, Lancet, 1975(1)480-4

The Cerebral Performance Categories Scale (CPC) Good outcome >90% av överlevarna CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for Independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. Poor outcome <10% av överlevarna CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, Dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state Jennett, Lancet, 1975(1)480-4

The Cerebral Performance Categories Scale (CPC) >90% av överlevarna CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. Poor outcome CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, Dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state Jennett, Lancet, 1975(1)480-4

CPC 4. Coma or vegetative state CPC 4 Ingen medveten registrering av omgivningen. Totalt hjälpbehov. Mycket dåligt outcome. Förekommer nästan inte i Sverige Mycket dålig prognos leder oftast till död. 55% av de med CPC 4 vid utskrivning från sjukhus i TTM-studienvar avlidna vid 6 mån 3 års överlevnad för CPC 4 var 24%, jämfört med 96% för CPC 1 Kim, 2016. Resuscitation

CPC 3 CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. I Sverige <10% (Svenska hjärt-lungräddningsregistret 2016: 5-7%, ca 100 patienter/år) Varierar från lätt behov av hjälp med vissa ADL-aktiviteter till svår nedsättning med totalt hjälpbehov Stor sannolikhet till förbättring under de första 6 månaderna 49% av de med CPC 3 vid utskrivning från sjukhus i TTM-studien hade CPC 1-2 vid 6 månader Stor förbättring möjlig även inom skalan

The Cerebral Performance Categories Scale (CPC) Good outcome CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. <10% av överlevarna CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state Jennett, Lancet, 1975(1)480-4

CPC 1-2=Good outcome? I en grupp där 100% hade CPC 1-2 52% måttligt-svår nedsättning av minne och exekutiva funktioner Torgersen, 2010. Resucitation I TTM-studien där 91% hade CPC 1-2 1/3 patienterna upplevde sig ej mentalt återhämtade 62% anhöriga rapporterade försämrad kognitiv funktion hos patienten 50-75% identifierades ha kognitiva svårigheter med tester 27% emotionella besvär med ångest och/eller depression 69% rapporterade mental trötthet/fatigue Cronberg, 2015. JAMA Neurology Lilja, 2015. Circulation Lilja, 2015. Resuscitation Lilja. Opublicerad data

Har de svårigheterna några egentliga konsekvenser för patientens återhämtning?

Kognitiva svårigheter ökar risk för sjukskrivning 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hjärtstoppsöverlevare med kognitiva svårigheter i TTMstudien var oftare sjukskrivna vid 6 mån 15 25 37 Normal (n=40) Lätt nedsatt (n=40) Kognitiva svårigheter (n=54) Arbetsåtergång Sjukskrivning Lilja. opublicerad data

The Cerebral Performance Categories Scale (CPC) CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state CPC 5. Death Jennett, Lancet, 1975(1)480-4

The Cerebral Performance Categories Scale (CPC) CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state CPC 5. Death Majoriteten av de som överlever ett hjärtstopp hamnar i denna kategorin! Jennett, Lancet, 1975(1)480-4

Sammanfattning Kognitiva svårigheter är vanliga hos personer som överlevt ett hjärtstopp -både vid testning och i rapporter från patienter och anhöriga Kognitiva svårigheter ÄR betydelsefulla för patienternas återhämtning Psykologisk stress är mindre vanligt förekommande men också betydelsefullt Uppföljning är viktigt för att identifiera patienter som är i behov av vidare stöd För att främja återgång till ett aktivt liv och en god livskvalitet

gisela.lilja@med.lu.se