Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,"

Transkript

1 Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,

2 Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm

3 Remitterande sjukhus: Karolinska sjukhuset Solna Karolinska sjukhuset Huddinge Norrtälje sjukhus Danderyds sjukhus Capio S:t Görans sjukhus Södersjukhuset Sodertalje sjukhus 2,1 miljoner invånare

4 Översikt - Hjärnskaderehabilitering Förvärvad hjärnskada Begrepp Vanliga diagnoser Plasticitet, funktionsförbättring och kompensation Prognos och Prediktionsmodeller Kartläggning av funktionsnedsättningar, ICF

5 Förvärvad hjärnskada Icke progressiva tillstånd med hjärnskada vid ett identifierbart tillfälle Orsaker omfattar: Trauma Stroke Subarachnoidal blödning Anoxisk hjärnskada Encephalit Benigna hjärntumörer m.m.

6 Stroke Snabbt påkommande fokal störning av hjärnans funktion med symtom som varar minst 24 timmar eller leder till döden. Typer cerebralinfarkt 85% intracerebral hematom 10% (subaraknoidalblödning) 5% 6

7 Stroke hos personer i yrkesverksam ålder Flera mindre vanliga etiologier Flera unga genomgår hemikranektomi efter stroke Olika förväntningar (personliga, från närstående, från samhället) gällande personer <65 år 7

8 Stroke hos vuxna år 8

9 Stroke hos vuxna år: Riskfaktorer 9

10 Stroke hos vuxna år: Etiologi 10

11 Flera, ffa unga, som genomgår hemikranektomi efter stroke Vahedi et al 11

12 Subarachnoidalblödning

13 Sinustrombos

14 Traumatisk hjärnskada Hjärnskada på grund av yttre våld Icke-penetrerande Penetrerande (ovanlig i Sverige) Svårighetsgraden akut lätt GCS medelsvår GCS 9-13 svår GCS 3-8 Skador Hematom subdural, subarachnoidal, epidural, kontusioner Diffus axonala skador DAI grad 1 axonala skador i vitsubstansen grad 2 som grad 1 + corpus callosum grad 3 som grad 2 + hjärnstammen (sekundära skador t.ex. infarkter) 14

15 Traumatisk hjärnskada 250 per invånare per år > personer per år i Sverige 80% hjärnskakning God prognos Drygt 10% medelsvåra skador Knappt10% svåra skador Män > kvinnor DAI-skador = diffus axonal injury

16 Anoxisk hjärnskada Vid upphävd eller begränsad syretillförsel till hjärnan +/- påverkan på tillförsel av blod (ischemisk hypoxi lokal eller generell cirkulationssvikt) Orsaker Övre luftvägshinder, kvävning, svår astmaattack, drunkning, hjärtstopp, förgiftning 16

17 Anoxisk hjärnskada Bilateral symmetrisk skada Grå substans mer känslig Äldre neuron mer känsliga Områden långt från huvudkärlen mer känsliga oligodendroglia och astrocyter mindre känsliga microglia och kärl minst känsliga

18 Områden känsliga för syrebrist Hippocampus Parietooccipitalcortex Inre kärnor Basala ganglierna Globus pallidus Thalamus Putamen Nucleus caudatus Purkinjeceller i cerebellum

19 Hjärtstopp hjärtstopp i Sverige varje år utanför sjukhus överlever 5000 hjärtstopp på sjukhus överlever

20 Prognostiska faktorer Hjärtrytm Tid till HLR initierades Tid till egen cirkulation Organdysfunktion

21 Cerebral performance category CPC - grovt mått på ffa kognitiv återhämtning efter hjärtstopp - ingår i hjärtstoppsregister CPC 1 CPC 2 CPC 3 CPC 4 CPC 5 Helt återställd Mindre funktionsnedsättning Behov av hjälp i vardagen Medvetande/vakenhetspåverkan Hjärndöd/död

22 22

23 23

24 Återhämtning efter förvärvad hjärnskada - mekanismer Spontan förbättring främjas genom stödjande vård, medicinsk uppföljning och behandling av komplikationer Neuroplastiska mekanismer utnyttjas av rehabilitering leder till förbättrad funktion Anpassning till funktionsnedsättningar Stöds av hjälpmedel, anpassning av miljö, inlärning av nya strategier

25 Tidsramar Första timmarna räddning av hjärnvävnad via reperfusion och/eller neuroprotection Dagar till veckor Reparation (repair) pågår Veckor till månader till år Förändringar i hjärnstruktur och funktion fortsätter vara möjliga 25

26 Exempel - adaptiva processer efter stroke

27 Prognos och prediktionsmodeller Globala Specifika aspekter Gång Hand/arm funktion Kommunikation 27

28 Utveckling av prediktionsmodeller 1. Utvecklingsstudier Studier med prospektivuppföljning av ett stort antal patienter Faktorer med prognostisk signifikans identifieras och viktas i uppbyggnaden av en prediktionsmodeller 2. Valideringsstudier Prediktionsmodellen testas på en annan grupp patienter 28

29 Prognos och prognostiska modeller Globala Specifika aspekter Gång Hand/arm funktion Kommunikation Prediktionsmodeller är inte tillräckligt pålitliga ännu för att kunna användas i klinisk praxis med enskilda patienter 29

30 Globala utfallsmått - exempel Skala Förkortning Skala-steg Patientgrupp (ursprunglige n) Glasgow outcome scale extended Modifierad Rankin Skala GOSE mrs 1 (död) till 8 (god återhämtning) 6 (död) till 0 (inga symptom) Traumatisk hjärnskada Stroke Användning Web Rehab Riks-Stroke Se även webbsida (USA ) för outcome measures efter traumatisk hjärnskada: 30

31 Globala utfallsmått - exempel Modifierad Rankin Skala Glasgow Outcome Scale Extended

32 Prognosis after Traumatic brain injury CRASH study

33 Prognos svår traumatisk hjärnskada God återhämtning hos många även efter svår hjärnskada Godbolt et al 2014

34 Bedömning av prognosen efter stroke

35 Inte alltid fortsatt förbättring. Uppföljning av personer som överlevde stroke Vid 3 månads uppföljning: 16% behövde hjälp med ADLs Vid 12 månads uppföljning 28% behövde hjälp med ADLs

36 Prognosen för specifika aspekter Gång Arm/hand funktion Afasi 36

37 Gång Gång: 2 modeller som behöver valideras Arm/hand 3 modeller som behöver valideras 37

38 Gång modell 1 Inklusionskriterier: Första stroke med hemipares Oförmåga att gå självständigt efter 72 timmar Ålder >18 år Ingen funktionsnedsättning innan stroke Prognostiska faktorer: 19 st faktorer av intresse noterats 72 timmar efter stroke 38

39 Gång modell 1 forts Analysen n=154 79% blev självständiga gångare vid uppföljning efter 6 månader Prognostiska faktorer av betydelse: - Sittande balans i >30 sek, samt synlig kontraktion vid alla av fotledsdorsiflexion, knäextension, höftflexion - Alla faktorer efter 72 timmar 98% självständiga gångare efter 6 mån - Inga faktorer efter 72 timmar 27% självständiga gångare efter 6 mån - Inga faktorer efter 9 dagar 10% självständiga gångare efter 6 mån 39

40 Gång modell 2 Patienter som inte kunde gå 6 dagar efter stroke Uppföljning med bedömning gångförmåga 6 månader efter stroke Inklusionskriterier: Första stroke med hemipares Oförmåga att gå självständigt efter median 6 dagar (gäller denna analys) Ålder >18 år Prognostiska faktorer: 5 st faktorer av intresse noterats vid rektrytering till studien

41 70% av patienter som drabbats av stroke, som inte kunde gå en vecka efter stroke, kunde gå efter ett halvt år NIHSS: range 0-42 severe stroke if NIHSS >25

42 70% av patienter som drabbats av stroke, som inte kunde gå en vecka efter stroke, kunde gå efter ett halvt år NIHSS: range 0-42 severe stroke if NIHSS >25

43 Arm/hand Recovery of dexterity after ischaemic stroke Nijland et al, Stroke, 2010 Tid efter stroke (dagar) Viljemässig fingerextension och abduktion av axel? Probabilitet återhämtning av viss finmotorik 6 månader efter stroke 2 Ja 0.98 Nej Ja 0.98 Nej 0.14

44 Afasi efter stroke frekvens och prognos 30% stroke patienter har afasi i akutskedet Median-värde från 22 artiklar Bristande evidensen gällande återhämtning Efter 1 år är afasi-frekvensen 2-12% lägre Prognostiska faktorer: Initial svårighetsgraden Lesion-storlek 45

45 Kartläggning av funktionsnedsättningar 46

46 47

47 Analys av funktionsnedsättningar Diagnos Anna, Peter och Lars har samma diagnos: Fokal hjärnskada: ICD-10 S06,3 Funktionsnedsättningar Anna: svårt att hitta ord, dålig rörelse höger hand Peter: impulsivt, nedsatt minne, inget problem med rörelseförmåga Lars: svårt med siffror, dåligt syn, nedsatt koordination

48 ICF: Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa

49 ICF standardurval (=core sets)

50 ICF - Brief Core Sets for Stroke 51

51 52

52 53

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska

Läs mer

Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.

Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie. Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie. Anna Holmqvist 1 och Marika Möller 1, 1 Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Stockholm,

Läs mer

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall

Läs mer

Rehabiliteringskliniken

Rehabiliteringskliniken 2019-05-23 Rehabiliteringskliniken Sena effekter/sena besvär Det finns ett antal kategorier i ICD-10-SE för sena effekter. Dessa koder kan användas för att ange ett tillstånd som inte längre är aktuellt

Läs mer

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen

Läs mer

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden Konferensprogram Konferensen Hjärnskadeforum 2013 Datum: 15 16 januari 2013 Lokal: ABF-huset Sveavägen 41, Stockholm 1 Syfte: Målgrupper: Program: Dag 1, Konferensens syfte är att belysa det aktuella kunskapsläget,

Läs mer

CNS - aspekter av synstörningar efter TBI: Märta Berthold-Lindstedt Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm

CNS - aspekter av synstörningar efter TBI: Märta Berthold-Lindstedt Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm CNS - aspekter av synstörningar efter TBI: Märta Berthold-Lindstedt Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm 20150521 Ca 60% av hjärnan arbetar på något sätt med synintryck Syn för glädje

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Traumatisk hjärnskada

Traumatisk hjärnskada Traumatisk hjärnskada Britt-Marie Stålnacke överläkare, adj.professor Neurocentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Inst. för samhällsmedicin och Rehabilitering Umeå universitet, Umeå Traumatisk hjärnskada

Läs mer

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada? Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett

Läs mer

Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015

Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015 1 Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015 Registerdata 2015 Patienter. I kvalitetsregistret noterades 118 vuxna patienter med bakteriell meningit vårdade med inkomstdatum under 2015

Läs mer

Svår traumatisk hjärnskada kliniskt förlopp och prognostiska faktorer

Svår traumatisk hjärnskada kliniskt förlopp och prognostiska faktorer Svår traumatisk hjärnskada kliniskt förlopp och prognostiska faktorer Maud Stenberg PhD, överläkare, Neurorehabiliteringen NUS, Neuro-, Huvud-, Hals-, Center, Norrlands Universitets sjukhus, Umeå Institutionen

Läs mer

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

90 % av barn under 14 år med TBI går hem genast efter besök på akuten Keenan & Bratton, 2006.

90 % av barn under 14 år med TBI går hem genast efter besök på akuten Keenan & Bratton, 2006. 90 % av barn under 14 år med TBI går hem genast efter besök på akuten Keenan & Bratton, 2006. http://commons.wikimedia.org/wiki/file:gia_on_the_road.jpg#/media/file:gia_on_the_road.jpg http://commons.wikimedia.org/wiki/file:punked.jpg?uselang=sv

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid Robin Hofmann, MD, PhD Karolinska Institutet Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, VO Kardiologi Stockholm Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!

Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd! Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!!??! Stora brister Undersökningar visar att personer som har fått en hjärnskada efter till exempel olyckor, fall eller sjukdom inte får

Läs mer

Hjärnans Plasticitet. Lars Nyberg. Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet. http://www.umeabrainimaging.

Hjärnans Plasticitet. Lars Nyberg. Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet. http://www.umeabrainimaging. Hjärnans Plasticitet Lars Nyberg Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet http://www.umeabrainimaging.com Plasticitet capacity of the nervous system to change Utvecklingsförändringar

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets tillhörande region: Barnets

Läs mer

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper ÖE Neurologi Magnus Wahlqvist Neurologiska kliniken SUS Rörelser The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper There are, we shall say, over thirty muscles in the hand; these

Läs mer

Norrlandstingens regionförbund

Norrlandstingens regionförbund Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion

Läs mer

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens? Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens? JA Niklas Marklund, Professor i Neurokirurgi Lunds Universitet Vad gör en neurokirurg på Alzheimersdagen?? Bra fråga! Beskriva hur en skallskada

Läs mer

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada

Läs mer

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2008

Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2008 Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2008 Webversion, obs förkortad utan bilder! Prehospitala och hospitala åtgärder vid CNS-skador A B C D E Se till att luftvägen är fri. Stabilisera halsryggen. Auskultera

Läs mer

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges

Läs mer

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och

Läs mer

Hjärnskador i Stockholms läns landsting en vårdkedjeutredning

Hjärnskador i Stockholms läns landsting en vårdkedjeutredning Hjärnskador i Stockholms läns landsting en vårdkedjeutredning Vårdutnyttjande och vårdkostnader för patienter med traumatiska hjärnskador Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-737 40 40 Datum: 2013-05-31

Läs mer

Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning?

Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning? Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning? Årlig recidivrisk 1-5%, högst för lobära hematom Europeiska riktlinjer ger ingen tydlig vägledning i avsaknad på randomiserade

Läs mer

vad gäller vid hjärninfarkt?

vad gäller vid hjärninfarkt? 18-09-05 Dagens ämne Trombolys eller trombektomi vad gäller vid hjärninfarkt? Ville Sjögren Strokeenheten i Sundsvall Länsverksamheten geriatrik, neurologi och rehabilitering Trombolys eller trombektomi?

Läs mer

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom

Läs mer

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio Ort datum: Eskilstuna 2009-02-12 Författare: Anita Sehlstedt Handledare: Louise Olsson Sammanfattning Introduktion

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on

Läs mer

Tryck-Volym Kurva. Disposition. Skalltrauma. Per Enblad. Uppsala. Traumatisk hjärnskada. Traumatisk hjärnskada

Tryck-Volym Kurva. Disposition. Skalltrauma. Per Enblad. Uppsala. Traumatisk hjärnskada. Traumatisk hjärnskada Skalltrauma Per Enblad Uppsala Disposition Inledning Sekundära insulter/avoidable factors Primär och sekundär hjärnskada Intrakraniell dynamik Initial handläggning ABCD Anamnes Status Medvetandegrad och

Läs mer

Bedömning av prognos vid traumatisk hjärnskada, implikationer för hela vårdkedjan från akut sjukvård till avslutad rehabilitering. Diarienummer

Bedömning av prognos vid traumatisk hjärnskada, implikationer för hela vårdkedjan från akut sjukvård till avslutad rehabilitering. Diarienummer Bedömning av prognos vid traumatisk hjärnskada, implikationer för hela vårdkedjan från akut sjukvård till avslutad rehabilitering. Diarienummer 130095 Catharina de Boussard överläkare, MD Rehabiliteringsmedicinska

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den dag månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen Virala CNS infektioner hos barn - prognos efter encefalit i barndomen Åsa Fowler, Barnläkare, PhD Sektionen för akut och allmänpediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge Inst för Kvinnor och Barns

Läs mer

Hjärnan, synen och synförändringar efter stroke

Hjärnan, synen och synförändringar efter stroke Hjärnan, synen och synförändringar efter stroke Märta Berthold Lindstedt, 20180914 Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm marta.berthold-lindstedt@sll.se Vem är jag? Bild

Läs mer

Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS"

Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS Ava Hinnas VT2015 1 av 5 Basgrupp 1: Neuro / Rörelse Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS Patofysiologi Oavsett etiologi beror de kliniska symptomen och hjärnskadan ytterst på syrebrist och minskad substrattillförsel

Läs mer

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel levande inlagd på sjukhus Överlevnad 1 månad efter

Läs mer

Diagnosfördelning per ort och totalt

Diagnosfördelning per ort och totalt Appendix till årsrapport 2014 WebRehab Öppenvård Tabell 2 Diagnosfördelning per ort och totalt Borås Danderyd Gotland Halmstad Jönköping Karlstad Sahlgrenska Sandviken Skåne Sunderby Söderma nland Uddevalla

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

Användbara Diagnos- och KVÅ- koder Rehabilitering

Användbara Diagnos- och KVÅ- koder Rehabilitering Användbara Diagnos- och KVÅ- koder Rehabilitering För Neurorehab inom Rehab Finspång, Rehab Väst, Rehab Öst samt Rörelse & Hälsa Kodningslathund för Neurorehab Denna översikt är ett urval och innefattar

Läs mer

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom. 1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning

Läs mer

HLR Vård efter hjärtstopp. Vad vet vi? Vad vill vi veta? Malin Rundgren Skånes Universitetssjukhus, Lund

HLR Vård efter hjärtstopp. Vad vet vi? Vad vill vi veta? Malin Rundgren Skånes Universitetssjukhus, Lund HLR2016 -Vård efter hjärtstopp. Vad vet vi? Vad vill vi veta? Malin Rundgren Skånes Universitetssjukhus, Lund Angio/PCI VA-ECMO Sedering Temperatur OMEDELBARA ÅTGÄRDER OMEDELBARA ÅTGÄRDER SYRESÄTTNING

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2012. Poul C Kongstad Neuro

Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2012. Poul C Kongstad Neuro Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2012 Incidens Incidens, morbiditet och mortalitet: 15 20.000 per million får skallskada/år -De flesta lindrigt 10-30% av moderat/svåra skallskador avlider Skallskador

Läs mer

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018 WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018 WEBBTABELL 1, 2018 Täckningsgrad för TIA, per sjukhus Sjukhus Täckningsgrad TIA, Akademiska 80 Aleris Bollnäs 97 Alingsås 98 Arvika 98 Avesta 91 Borås 96 Capio

Läs mer

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Elna-Marie Larsson, professor, överläkare Uppsala Universitet, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Röntgenveckan, Stockholm 2016-09-15 Rekommenderad terminologi

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017 WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017 WEBBTABELL 1, 2017 Antikoagulantia vid utskrivning hos patienter under 80 år med förmaksflimmer. Gemensam tabell för TIA- och strokepatienter. För stroke har

Läs mer

Stroke = slaganfall WHO

Stroke = slaganfall WHO Stroke Katharina Stibrant Sunnerhagen Professor, överläkare Rehabiliteringsmedicin, Inst. Neurovetenskap och Fysiologi ESPRM Senior fellow FESO Gäst professor Sunnaas Sykehus Norge Stroke = slaganfall

Läs mer

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017 WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017 WEBBTABELL 1, 2017 Antikoagulantia vid utskrivning hos patienter under 80 år med förmaksflimmer. Gemensam tabell för TIA- och strokepatienter. För stroke har

Läs mer

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018 WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018 WEBBTABELL 1, 2018 Andel med blodtryckssänkande behandling, statiner och trombocythämmande vid utskrivning. Gemensam tabell för TIA- och strokepatienter. För

Läs mer

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN Rehabiliteringsteamen för barn/ungdomar med förvärvad hjärnskada vid Astrid Lindgrens barnsjukhus Ingrid van t Hooft utvecklingsledare Nationell

Läs mer

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus

Läs mer

NEURORADIOLOGI medicinakuten

NEURORADIOLOGI medicinakuten NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet

Läs mer

Traumatisk Hjärnskada (TBI) Datainsamling och register Ett historiskt och framtidsperspektiv

Traumatisk Hjärnskada (TBI) Datainsamling och register Ett historiskt och framtidsperspektiv Traumatisk Hjärnskada (TBI) Datainsamling och register Ett historiskt och framtidsperspektiv Dr David Nelson MD PhD Karolinska University Hospital Stockholm Sweden Tsunamivåg av dataregistrering på gång!

Läs mer

Reperfusionsbehandling Vad anser NAG Stroke? Vad planerar VGR?

Reperfusionsbehandling Vad anser NAG Stroke? Vad planerar VGR? Reperfusionsbehandling Vad anser NAG Stroke? Vad planerar VGR? Lars Rosengren Sahlgrenska Universitetssjukhus Ordförande Regionala strokerådet VGR och Nationella programrådet för stroke Akut strokebehandling

Läs mer

Gränslandet Psykiatri - Neurologi

Gränslandet Psykiatri - Neurologi Gränslandet Psykiatri - Neurologi SPK 2012 idus martiae Peter Berglund, med. dr., överläkare Neuropsykiatriska Kliniken Sahlrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Disposition Introduktion och definitioner

Läs mer

Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2012 (preliminära siffror)

Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2012 (preliminära siffror) Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2012 (preliminära siffror) Enheten för sexualitet och hälsa KOMMENTARER Under första halvåret 2012 var antalet förlossningar 14 392, vilket är 178

Läs mer

Traumatisk hjärnskada

Traumatisk hjärnskada Traumatisk hjärnskada Maud Stenberg Överläkare, PhD Neurorehabiliteringen Neuro Huvud Hals Center Norrlands Universitetssjukhus Umeå, Inst. för Samhällsmedicin och Rehabilitering Umeå universitet 1 Bakgrund

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Evidens för en ny era av strokebehandling

Evidens för en ny era av strokebehandling Evidens för en ny era av strokebehandling En resa till framtiden Tiago Moreira med dr, spec läk neurologi KS Solna tiago.more@gmail.com 2007: - 53-63% rekanaliserings frekvens -3 mån mrs 0-2: 39%, -10%

Läs mer

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset! KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade

Läs mer

Tillämpning av nationellt vårdprogram för maligna astrocytära och oligodendrogliala tumörer i centrala nervsystemet

Tillämpning av nationellt vårdprogram för maligna astrocytära och oligodendrogliala tumörer i centrala nervsystemet Regional medicinsk riktlinje Tillämpning av nationellt vårdprogram för maligna astrocytära och Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS2017-00726) giltigt november 2019 Framtagen av regional vårdprocessgrupp

Läs mer

Att sätta rehabiliteringsmål under rehabilitering efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt

Att sätta rehabiliteringsmål under rehabilitering efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt Att sätta rehabiliteringsmål under rehabilitering efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt 2017-03-13 Varför sätta mål? 1 För att främja beteendeförändring förbättra rehabiliteringens effekt

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Pituitary Dysfunction and Relation to Cognitive and Global Outcome after Traumatic Brain Injury or Aneurysmal Subarachnoid Haemorrhage

Pituitary Dysfunction and Relation to Cognitive and Global Outcome after Traumatic Brain Injury or Aneurysmal Subarachnoid Haemorrhage Pituitary Dysfunction and Relation to Cognitive and Global Outcome after Traumatic Brain Injury or Aneurysmal Subarachnoid Haemorrhage Anna Tölli MD, PhD Överläkare KIDS/Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken

Läs mer

Syrgas efter hjärtstopp

Syrgas efter hjärtstopp Syrgas efter hjärtstopp Robin Hofmann, MD, PhD Karolinska Institutet Institutionen för klinisk forskning och utbildning Vo Kardiologi, Södersjukhuset Stockholm, Sweden Syrgasbehandling efter hjärtstopp

Läs mer

Trombektomi vid stroke

Trombektomi vid stroke Trombektomi vid stroke Umeå stroketeamkongress 12 oktober 2016 Erik Lundström Med dr, sektionsöverläkare R15 Karolinska universitetssjukhuset, Solna Tack till dr Tiago Moreira (neurlog) och bitr öl Åsa

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen

Läs mer

NeuroOptimisten. Nummer Årgång 8. NeuroOptima önskar en trevlig och givande höst! I detta nummer: Anna tränar med beslutsamhet och fantasi

NeuroOptimisten. Nummer Årgång 8. NeuroOptima önskar en trevlig och givande höst! I detta nummer: Anna tränar med beslutsamhet och fantasi NeuroOptimisten Nummer 3-2016 - Årgång 8 NeuroOptima önskar en trevlig och givande höst! I detta nummer: Anna tränar med beslutsamhet och fantasi Vad menas med intensiv träning och varför är den så viktig?

Läs mer

Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen

Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen Equalis workshop för Diagnostik av subarachnoidalblödning 2013-09-19 Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen Ina Skagervik ST-läkare Neurokirurgen SU/S Thomas 57 år APC-resistens, tidigare DVT och

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -

Läs mer

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 [Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt......2 ICD-10.......2 Stadieindelning.........2 Patofysiologi.....3 Symtom...... 3 Behandling.......4

Läs mer

14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN

14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN 14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN 2018-0328 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0328 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 SjukhusLOU-avtal

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3!

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3! Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet Stroke 2011 Stroke akut vård och behandling! Neuropsykologiska funktionsnedsättningar aktuell forskning, utredning och behandling Intensivträning, nutrition och smärta

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Årsberättelse 2016 för Kvalitetsregistret Bakteriell meningit

Årsberättelse 2016 för Kvalitetsregistret Bakteriell meningit Årsberättelse 2016 för Kvalitetsregistret Bakteriell meningit Patienter I kvalitetsregistret noterades 107 vuxna patienter med bakteriell meningit vårdade med inkomstdatum under 2016 (Figur 1). Fyra patienter

Läs mer

Världens 1a nationella strokeregister Det mest kompletta strokeregistret: stroke TIA barnstroke >90 %täckningsgrad Data i akutskedet, 3 månader och 1

Världens 1a nationella strokeregister Det mest kompletta strokeregistret: stroke TIA barnstroke >90 %täckningsgrad Data i akutskedet, 3 månader och 1 Världens 1a nationella strokeregister Det mest kompletta strokeregistret: stroke TIA barnstroke >90 %täckningsgrad Data i akutskedet, 3 månader och 1 år Många PROMS Ibland andra kompletterande enkäter:

Läs mer

SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer