Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Transkript

1 Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1

2 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt- Lungfonden Tack! 2

3 3

4 Hos många (flertalet) människor innebär ett hjärtstopp (dvs att hjärtat stannar) ett naturligt slut på en massiv arbetsinsats 4

5 Hearts too good to die 5

6 Hur fungerar hjärtat? 6

7 Ett normalt hjärta är uppbyggt för att kunna leverera blod till olika organ gånger (75 år; 60 slag/min) 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 Varför stannar hjärtat? 12

13 Tänkbara orsaker Genomblödning Muskelfunktion Elektrisk funktion 13

14 14

15 15

16 16

17 Dilaterad kardiomyopati (DCM) Vanligaste kardiomyopatin % av all hjärtsvikt 17

18 Hypertrofisk kardiomyopati Hypertrofi av vänster kammare Hög frekvens hereditär typ (35-50 %) 18

19 Vad händer i hjärtat och hjärnan när hjärtat stannar? 19

20 20

21 21

22 22

23 Vad kan sjukvården göra när hjärtat stannar? 23

24 Tid är räddad hjärtmuskel Kampen mot klockan Den gyllene timmen 24

25 En rörlig hjärtinfarktenhet vid handläggandet av hjärtinfarkt Pantridge JF et al Lancet 1967 Målsättning: Att för första gången visa att det är möjligt att behandla hjärtstopp utanför sjukhus 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 Figure 2 33

34 34

35 35

36 Figure 3 36

37 37

38 38

39 39

40 Instickställe A. Brachialis A. Radialis A. Femoralis 40

41 Ballongvidgning och stent i stenos 41

42 42

43 PCI mot RCA Före Efter 43

44 Kylbehandling på Södersjukhuset Snabb infusion av kall saltlösning Måltemp: 32,5-33,5 gr. C Kyldräkt Sedering Kontrollerad ventilation Muskelrelaxantia 44

45 ICD (Implanterbar defibrillator) 45

46 Vad kan du som närstående göra när hjärtat stannar? 46

47 47

48 Kedjan som räddar liv Varningssignaler och tidigt larm (för att förhindra hjärtstopp) Tidig HLR (för att vinna tid) Tidig defibrillering (för att starta hjärtat) Vård efter hjärtstopp (för att bevara god livskvalité) 48

49 49

50 % Betydelsen av tidigt larm för överlevnad >8 Tid mellan hjärtstopp och larm (min) 50

51 Tidig HLR 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 56

57 Överlevnad % 20 Andel patienter vid liv efter en månad Ej B-HLR B-HLR > 2 min B-HLR 2 min 57

58 Tidig defibrillering 58

59 Andelen patienter som kan överleva i relation till tid till defibrillering Levande % Nuläge min 59

60 Andelen patienter som kan överleva i relation till tid till defibrillering Levande % Defibrillering räddningstjänst Nuläge min 60

61 Andelen patienter som kan överleva i relation till tid till defibrillering Levande % Utbildade lekmän first responders Defibrillering räddningstjänst Nuläge min 61

62 Andelen patienter som kan överleva i relation till tid till defibrillering Levande % Defibrillering i hemmet/sms??? Utbildade lekmän first responders Defibrillering räddningstjänst Nuläge min 62

63 Heartstart 4000SP Feedback Module Compression sensor 63

64 64

65 Hur ser det ut idag? 65

66 Problem Patienterna dröjer och ringer inte ambulans vid varningssymptom (bröstsmärtor, andnöd) Vid hjärtstopp dröjer vittnet med att larma 66

67 67

68 Fördröjningstid Patient Anhörig Sjukvården 68

69 Andel patienter som får livräddaringripande före ambulansens ankomst % Alla Bevittnade År

70 % Andel patienter som lever 1 månad efter hjärtstopp 10, , År

71 Cerebral funktion hos de som överlever Dryga 9 av 10 har en god/acceptabel cerebral funktion 71

72 Exempel på ett lyckat projekt 72

73 73

74 74

75 SAMS Saving More Lives in Sweden Samutlarmning, ambulans, räddningstjänst och polis Hjärt- Lungfonden 75

76 76

77 77

78 Om hjärtat stannar vad gör du då? Medvetslös, ingen andning Ring 112 Starta HLR; 30 bröstkompressioner; 2 luftinblåsningar I framtiden kommer många att använda hjärtstartare 500 liv räddas idag Det kan blir många fler Vi har alla ett ansvar 78

79 Tack 79

80 Cardiopulmonary resuscitation in Sweden yesterday, today and tomorrow Doktorand: Anneli Strömsöe Huvudhandledare: Johan Herlitz Bihandledare: Åsa Axelsson Katarina Göransson Leif Svensson

81 Ca 5000 per år behandlas för hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige 30% defibrillerbar rytm 70% HLR innan ambulans ankomst Ca 500 per år överlever

82 Utbildningsregistret för HLR 1983 Variabler: o variant av utbildning i HLR o yrkeskategori o arbetsplats

83 Nationellt register för hjärtstopp 1990 Variabler: o kön, ålder, plats, orsak till hjärtstopp o o-/bevittnat, HLR innan ambulans ankomst o först förekommande hjärtrytm o tider o behandling före/efter ambulans ankomst o överlevnad

84 Studie 1 Syfte Att beskriva utbildningen i HLR i ett 25-årigt perspektiv och de livräddarinsatser som gjorts på personer som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus

85 Studie 1 2 miljoner utbildade livräddare i HLR i Sverige ( )

86 Studie 1 Bevittnat/ej bevittnat HLR innan ambulans

87 Studie 1 Sammanfattning Utbildningen i HLR har resulterat i cirka två miljoner utbildade livräddare som i sin tur är associerat med en ökning av bystander-hlr

88

89

90 Studie 2 Syfte Att beskriva karakteristik och utfall vid hjärtstopp utanför sjukhus i relation till befolkningstätheten i Sverige

91 Studie 2 Hypotes Ett samband finns mellan befolkningstäthet och karakteristik/överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus Datainsamling:

92 Studie 2

93 Studie 2 Kardiell etiologi HLR före ambulans ankomst Tid från larm ambulans ankomst Överlevnad 1 månad % % Median [minut] % Befolkningstäthet < Befolkningstäthet Befolkningstäthet Befolkningstäthet > P-värde <.0001 NS

94 Studie 2 Sammanfattning Ingen signifikant skillnad mellan befolkningstäthet och överlevnad Signifikanta skillnader karakteristik - i glesbygd sågs ökad kardiell etiologi, ökad HLR innan ambulansens ankomst samt ökad tid från larm till ambulans ankomst

95 Studie 3 Syfte Att beskriva skillnader och likheter mellan rapporterad och ej rapporterad data i valda län i Sverige (Dalarna, Skåne och Västra Götaland)

96 Studie 3 Hypotes Rapporterad data skiljer sig från data som ej är rapporterad Datainsamling:

97 Studie 3 Av totalt n=3198 hjärtstopp utanför sjukhus var 25% (n=800) ej rapporterat till registret

98 Studie 3 Sammanfattning Av totalt n=3198 hjärtstopp utanför sjukhus (Dalarna, Västra Götaland och Skåne) var n=800 (25%) ej rapporterat till registret Ej rapporterade patienter var äldre, hade i lägre frekvens erhållit HLR innan ambulansens ankomst men hade en högre överlevnad

99 Studie 4 Syfte Att beskriva hjärtstopp som skett utanför sjukhus i Sverige över tid under ett 20-årigt perspektiv Datainsamling: samt 2011

100 Studie 4 Bevittnat/ej bevittnat

101 Studie 4 Tid

102 Studie 4 % HLR innan ambulans ankomst Year Bystander witnessed Non witnessed

103 Studie 4 % Överlevnad 1 månad , ,7 10,7 5 4,8 1,0 2, Year All VF/VT Non VF/VT

104 Studie 4 CPC-score % n = 813 (alla rytmer) ,

105 Studie 4 Sammanfattning Överlevnaden ökade från 4.8% (1992) till 10.7% (2011) framförallt bland patienter med defibrillerbar rytm samt bland dem som lades in på avdelning

106 Studie 5 Syfte Att beskriva hur många patienter som överlevt efter hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige samt uppskatta ytterligare antal liv som kunde räddats om tiden till räddningsinsats minskats Datainsamling:

107 Studie 5 Sammanfattning Om fördröjning från hjärtstopp till larm HLR defibrillering på samtliga patienter reducerades till <2 min (larm & HLR) samt <8 min (defibrillering), skulle ytterligare liv kunna räddas i Sverige (utöver de 500 liv som räddas idag)