Ökad patientsäkerhet med arbetsblad och HLR-sticka

Transkript

1

2 Marie-Louise Antonsson och Ewa Wigenstorp Sjuksköterskor på HIA/avd 112 och HLRinstruktörer i livräddarutbildning, barn-hlr, S-HLR och A-HLR.

3 Bakgrund: Varje år drabbas ca personer av hjärtstopp i Sverige. Ca 5000 av dessa sker på sjukhus. På CSK registrerades, under år 2007, 41 stycken hjärtstopp. Därutöver inkom 37 stycken personer till akutmottagningen med hjärtstopp.

4 Enligt målbeskrivningen för CSK s hjärtstoppsbehandling skall personer som drabbas kunna få omedelbar basal HLR. Alla skall kunna defibrilleras inom 3 minuter. På specialavdelningar skall patienten få A-HLR (Avancerad Hjärt- och Lungräddning) och vara defibrillerad inom 1 minut.

5 Varje minuts fördröjning minskar chanserna för överlevnad. TID ÄR HJÄRTMUSKEL!

6 Hösten 2006 kom de nya nationella riktlinjerna för behandling av hjärtstopp. Mycket ändrades, bl.a. antal kompressioner, mängden luft vid inblåsningar, antalet defibrilleringar, läkemedelsadministration.

7 Den nya handlingsplanen som skulle vara till vår hjälp fann vi oöverskådlig och svår att följa. Ex. vid läkemedelsadministration blandar man tidsangivelse i minuter och i antal defibrilleringar.

8 Ex. Adrenalin skall ges var 4:e minut. Vid asystoli/pea skall det ges omedelbart. Vid VF/VT skall första Adrenalindosen ges först efter 3 defibrilleringar. Cordarone ges vid VF/VT. Första dosen ges efter 4 defibrilleringar och tilläggsdosen efter ytterligare 3 defibrilleringar.

9 För att kunna följa den nya handlinsplanen från HLR-rådet kändes behovet stort av ett enkelt arbetsredskap. Vi gjorde därför ett eget arbetsblad.

10

11

12 Syfte: Att bidra till ökad patientsäkerhet för personer som drabbats av hjärtstopp, samt vara ett hjälpmedel som ska förbättra förutsättningarna för oss, som hjälpare, att göra rätt saker vid rätt tillfälle, då vi ger avancerad hjärt- och lungräddning.

13 Metod: Vi skissade med penna och papper. Olika arbetsblad växte fram, där Informateket hjälpte oss med den praktiska utformningen, efter alla våra önskemål. Vi provade de olika alternativen vid A-HLR utbildningen av HIA-sjuksköterskor och läkare vid medicinkliniken, ca 90 personer, våren 2007.

14 Resultat: Lättare att följa den nya handlingsplanen. Stor uppskattning. Publicerat i Vi på CSK nr 4/2007. Arbetsbladet ligger på CSK s intranät och används, frivilligt givetvis, av bl.a. specialavdelningarna och även akutteamet. Även andra vårdinrättningar har visat intresse.

15 Under utbildningen av medicinklinikens läkare våren 2007 framkom önskemål om en laminerad variant av arbetsbladet i fickformat vilket resulterade i HLR-stickan.

16 HLR-sticka VF/pulslös VT

17 HLR-sticka Asystoli/PEA

18 Betydelse för verksamheten: Arbetsbladet n har bidragit till trygghet inför en inte så ofta förekommande situation, där det dock krävs att varje medarbetare alltid är beredd. Det blir en ökad överlevnadschans, då det blivit lättare för läkare och sjuksköterskor att göra rätt och handla snabbt.

19 Tack för oss! Ewa och Marie-Louise