Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning
|
|
- Rune Karlsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Reviderat (8) Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Organisation och Målbeskrivning vid Länssjukvården Kronoberg Innehållet godkänt av Ledningsgruppen för Länssjukvården och Styrgruppen för Hjärt-Lung-Räddning Växjö/Ljungby Martin Myrskog, länssjukvårdsdirektör
2 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 2 (8) Medicinska riktlinjer för HLR All HLR utbildning skall ske enligt Svenska Cardiologföreningens standardiserade utbildningsprogram. Våra svenska behandlings- och utbildningsprogram inom hjärt-lungräddning följer internationella riktlinjer från American Heart Association (AHA) och European Resuscitation Council (ERC). Dessa är baserade på en genomgång av alla publicerade vetenskapliga studier inom området under åren 1992 till 1999 gjord av AHA. Före publcering år 2000 gjordes dessutom en evidensbaserad värdering av studieresultaten och i konsensus med ERC publcerades dess internationella guidelines år publiceradesvenska Cardiologföreningens arbetsgrupp för HLR sina medicinska riktlinjer sammanfattade i handlingsplanerna för HLR, D-HLR och A-HLR. Vid samma tillfälle publicerades också det reviderade utbildningsmaterialet, anpassat efter svenska förhållanden. Medicinsk-etiska riktlinjer för HLR Personer som vistas på sjukhuset och som får ett plötsligt oväntat hjärtstopp skall ges en optimal behandling enligt Svenska Cardiologföreningens medicinska riktlinjer för HLR och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. All sjukvårdande personal är skyldig att omedelbart starta hjärt-lungräddning Undantag: HLR skall ej startas om patientansvarig läkare före hjärtstoppet beslutat / ordinerat att patienten ej skall behandlas med HLR. EJ HLR skall vara dokumenterat med datum och signatur av ansvarig läkare i patientens journalhandlingar. I beslutet EJ HLR innefattas inte frågor som rör patientens övriga vård och omsorg. Avbrytande av HLR kan endast beslutas av ansvarig läkare. Kamratstöd Hur vi reagerar efter en hjärtstoppssituation påverkas naturligtvis av den aktuella händelsen. Vissa situationer är mer påfrestande än andra. Att sätta sig ner en stund tillsammans och gå igenom vad som hände är en stor hjälp för många. Det blir också bekräftat att man kan uppleva situationer och reagera på många olika sätt. Samtalet är ett viktigt hjälpmedel för att kunna lämna händelsen men ändå erhålla mänsklig och yrkesmässig återkoppling av det inträffade. I direkt anslutning till varje hjärtstoppsituation ska de inblandade samlas för att gå igenom händelsen.tjänstgörande arbetsledare på den enhet där hjärtstoppet inträffat tar initiativ till samtal i arbetsgruppen, alternativt samlar alla som var delaktiga om personal från andra enheter varit involverade.
3 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 3 (8) Definitioner HLR Basal HLR Luftvägsstopp E-HLR D-HLR A-HLR Barn-HLR Delegering Dokumentation Hjärt-Lung-Räddning Att kunna undersöka, larma och ta hand om en person som är medvetslös, har andningsstopp eller hjärtstopp. Att kunna skilja mellan delvis och totalt blockerad luftväg. Att kunna behandla en stående och liggande person med totalt luftvägsstopp. HLR med enkla hjälpmedel. Att kunna utföra HLR oavsett om man är ensam eller om man är två personer som hjälps åt. Att kunna larmrutinerna och att kunna använda andningsmask och övrig akututrustning. Defibrillerings HLR. Att kunna behandla en patient med hjärtstopp vad beträffar HLR och defibrillering, med hjälp av en halvautomatisk defibrillator. Ingen delegering behövs för att använda halvautomatisk defibrillator, endast godkänd utbildning. Se bilaga 1. Avancerad Hjärt-Lung-Räddning. Att kunna behandla en patent med hjärtstopp vad beträffar HLR, defibrillering med halvautomatisk och eller manuell defibrillator samt läkemedelsbehandling. Läkemedelsbehandling kräver delegering till utövaren. Livräddande första hjälpen för barn. Att kunna undersöka, larma och ta hand om spädbarn och större barn med luftvägshinder, medvetslöshet, andningsstopp och hjärtstopp. De sjuksköterskor som ingår i teamet har särskild utbildning enligt A-HLR programmet, även personal som genomgått en godkänd utbildning i D-HLR får en skriftlig delegering enligt SOSFS 1997: 14. Alla hjärtstopp ska dokumenteras enligt speciella hjärtstoppsprotokoll ifylls av patientansvarig sjuksköterska. Vid hjärtstoppslarm på andra avdelningar medtages protokollet och HIA-sjuksköterskan i samråd med patientansvarig sjuksköterska på respektive avdelning ansvarar för att hjärtstoppsprotokollet blir ifyllt. Vid hjärt-stopp på avdelningar där hjärtstoppsteamet ej larmas ex. IVA-CLV, Centraloperation,Akutkliniken, Operation- LL samt IVA-LL ibland är patientansvarig sjuksköterska ansvarig för att hjärtstoppsdokumentationen blir ifylld och skickad till HIA. Under 2005 kommer även ett Nationellt hjärtstoppsprotokoll att införas där länssjukvården Kronoberg kommer att delta.
4 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 4 (8) Organisation, CLV 1. Personal på varje arbetsplats startar omedelbart HLR, basal / enkla hjälpmedel / D-HLR. Larm via telefon 8200, sk Hjärtlarm. 2. Larmad personal, hjärtstoppsteam * Jourhavande Medicinläkare * Jourhavande Narkosläkare * Narkossjuksköterska * HIAsjuksköterska * HIAundersköterska sammanstrålar på larmad avdelning för gemensamt arbete. HIA-sjuksköterskan administrerar läkemedel och defibrillerar enligt A-HLRprogrammet med personliga delegeringar samt ansvarar för att utförda åtgärder dokumenteras. På de avdelningar där det finns en halvautomatisk defibrillator är patienten redan uppkopplad till den när HIA-sköterska anländer. Vi fortsätter att använda den deff som redan är ansluten. Vi tar över ansvaret när vi kommer fram men vi vill ändå betona att det givetvis är ett samarbete. Vid tveksamhet om det är ett finvågigt ventrikelflimmer eller Asystoli bör vi precis som tidigare defibrillera en omgång med 3 defibrilleringar. I detta läge skall i första hand den halvautomatiska defibrillatorn göras om till manuell styrning. Fungerar inte det kan vi koppla om till vår springdefibrillator och använda den. HIA-undersköterskan är behjälplig med EKG-uppkoppling samt utför hjärtkompressioner. Medicinläkaren ansvarar för läkemedelsordinationer, defibrillering och ev pacing. I förekommande fall defibrillerar även medicinläkaren. Narkosläkaren ansvarar för luftvägar och ventilation samt inläggning av central venkateter vid behov. Narkosläkare eller narkossköterska intuberar vid behov. I övrigt arbetar teamet enligt gällande riktlinjer för A-HLR under den mest erfarne läkarens ledning. Vid hjärtstopp på HIA, Akutkliniken, IVA eller Centraloperation larmas inte hela hjärtstoppsteamet rutinmässigt, utan utlarmning sker efter särskild bedömning i den aktuella situationen. Hjärtstoppslarm från Strandbjörkets Vårdcentral och Patienthotellet kan förekomma. Vid hjärtstopp på ovanstående platser och personer som inte är inskrivna larmas hjärtstoppsteamet och ambulans tfn.(00) 112 för eventuellt omhändertagande och transport efter återupplivning.
5 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 5 (8) Organisation, LL 1. Personal på varje arbetsplats startar omedelbart HLR, basal / enkla hjälpmedel / D- HLR 2. Larm via snabbtelefon (specifik siffra för enheten man larmar från), sk Hjärtlarm.EX Larm från Avd De enheter som inte har specifik siffra larmar Larmad personal, hjärtstoppsteam Jourhavande Medicinläkare Narkossjuksköterska-läkare HIA-sjuksköterska sammanstrålar på larmad avdelning för gemensamt arbete. HIA-sjuksköterskan administrerar läkemedel och defibrillerar enligt A-HLRprogrammet med personliga delegeringar samt ansvarar för att utförda åtgärder dokumenteras. På de avdelningar där det finns en halvautomatisk defibrillator är patienten redan uppkopplad till den när HIA-sköterska anländer. Vi fortsätter att använda den deff som redan är ansluten. Vi tar över ansvaret när vi kommer fram men vi vill ändå betona att det givetvis är ett samarbete. Vid tveksamhet om det är ett finvågigt ventrikelflimmer eller Asystoli bör vi precis som tidigare defibrillera en omgång med 3 defibrilleringar. I detta läge skall i första hand den halvautomatiska defibrillatorn göras om till manuell styrning. Fungerar inte det kan vi koppla om till vår springdefibrillator och använda den. Personalen på larmande enhet är behjälplig med EKG-uppkoppling samt utför hjärtkompressioner. Medicinläkaren ansvarar för läkemedelsordinationer, defibrillering och ev pacing. I förekommande fall defibrillerar även medicinläkaren. Narkossköterska-läkare ansvarar för luftvägar och ventilation samt inläggning av central venkateter vid behov. Narkosläkare eller narkossköterska intuberar vid behov. I övrigt arbetar teamet enligt gällande riktlinjer för A-HLR under den mest erfarne läkarens ledning. Vid hjärtstopp på operation larmas inte hela hjärtstoppsteamet rutinmässigt, utan utlarmning sker efter särskild bedömning i den aktuella situationen.
6 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 6 (8) Omhändertagande 1. Alla personer med hjärtstopp skall kunna få adekvat basal HLR omedelbart, i förekommande fall med enkla hjälpmedel. HLR ska startas inom 1 minut efter hjärtstoppets debut. 2. Alla personer med hjärtstopp skall kunna defibrilleras inom 3 minuter. På hjärtintensiven CLV- LL, akutkliniken CLV och akutmottagningen LL skall patienten defibrilleras inom 1 minut och A-HLR inklusive intubation ska utföas inom 5 minuter. På IVA och OP-avdelning skall patienter defibrilleras inom 1 minut och A-HLR Inklusive intubation utförd inom 1 minut. Noggrann sedvanlig vårddokumentation samt dokumentation enligt tidigare beskrivning. ( Se avsnittet Definitioner.)
7 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 7 (8) Hjärtstopp på barn CLV På barnkliniken ansvarar barnläkaren för läkemedelsordinationer och defibrillering. Barnsjuksköterska administrerar läkemedlen och utför inblåsningar och hjärtkompressioner. Inblåsningar och hjärtkompressioner kan även utföras av barnsköterskor. Hjärtstoppsteamet är en resurs som kommer med defibrillator och intubationsutrustning. HIA-sjuksköterskan utför defibrillering efter given ordination av i första hand barnläkare i andra hand av mest erfarne läkare (om barnläkare ej finns på plats) enligt ett speciellt viktschema som finns på HIA-defibrillatorn, se nedan. Uppskattning av vikten görs av barnläkare/barnsjuksköterskor. Angivna vikter är medelvikter för angiven ålder, variationer förekommer. LL Hjärtstoppsteamet är en resurs som kommer med defibrillator och läkemedel. HIA-sjuksköterskan utför defibrillering efter ordination av barnläkare i första hand. I andra hand ordinerar distriktsläkare eller medicinjour. Ordination sker efter ett speciellt viktschema som finns på HIA-defibrillatorn, se nedan.uppskattning av vikten görs av ansvarig läkare. Förutom larm till hjärtstoppsteamet på sedvanligt sätt ska telefonkontakt tas med HIA för att få en manuell defribillator till enheten i de fall sådan saknas. Barnläkare alternativt distriktsläkare och narkosläkare larmas till platsen genom kontakt med respektive enhet/avdelning. Elkonvertering och defibrillering Nyfödd 3,5 kg 6 mån 8 kg 1 år 10 kg 6 år 22 kg 12 år 40 kg dos/kg DC-chock (1:a) 10 J 20 J 20 J 50 J 100 J 2 J DC-chock (2:a) 20 J 40 J 40 J 100 J 200 J 4 J Elkonvertering (1:a) 1 J 2,5 J 2,5 J 5 J 10 J 0,25 J Elkonvertering (2:a) 2 J 5 J 5 J 10 J 20 J 0,5 J Grundprinciperna för Barn-HLR utförs enligt vedertaget program. Kompressionskraft och luftvolym anpassas till kroppsstorlek. A-HLR till barn: Nedanstående enligt A-HLR plansch till barn ÅLDER Nyfödd 3 mån 1 år 5 år 9 år 12 år 14 år VIKT 3 kg 5 kg 10 kg 20 kg 30 kg 40 kg 50 kg Defibrillering 2 Joule/kg 6 J 10 J 20 J 40 J 60 J 80 J 100 J
8 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 8 (8) Målbeskrivning Utbildning 1.a) Samtlig personal skall få utbildning i basal HLR. och luftvägsstopp Vid nyanställnig skall utbildningen vara genomförd inom 12 månader. b) Repetitionsutbildning 1 gång per år. Ansvarig för att utbildning och repetition blir utfört av en HLR-instruktör är Avdelningschef. 2.a) Samtlig vårdspersonal skall få utbildning i basal HLR, E-HLR, Luftvägsstopp och livräddande första hjälp till barn. Vid nyanställning skall utbildningen vara genomförd inom 6 månader. b) Repetitionsutbildning var 6:e månad. Ansvarig för att utbildning och repetition blir utfört av en HLR-instruktör är Avdelningschef. 3.a) Samtlig sjukvårdspersonal med tillgång till halvautomatiska defibrillatorer skall få utbildning i basal HLR, E-HLR, Luftvägsstopp och livräddande första hjälp till barn samt D-HLR (med utbildningsbevis för D-HLR) Vid nyanställning skall utbildningen vara genomförd inom 6 månader. b) Repetitionsutbildning var 6:e månad. Ansvarig för att utbildning och repetition blir utfört av en HLR-instruktör är Klinikchef / Avdelningschef. 4.a Läkare och sjuksköterskor med tillgång till manuell defibrillator, skall få utbildning i basal HLR, E-HLR, luftvägsstopp, och livräddande första hjälp till barn samt A-HLR. Föra tt ge läkemedel vid hjärtstopp krävs delegering till berörda sjuksköterskor. Vid nyanställning skall utbildningen vara genomförd inom 6 månader. b) Repetitionsutbildning var 6:e månad. Ansvarig för att utbildning och repetition blir utfört av en A-HLR-instruktör är Klinikchef / Avdelningschef. Delegering ges i förekommande fall. 5. All A-HLR-utbildad personal skall ha personliga delegeringar för att kunna ge läkemedel enligt vedertaget A-HLR-program från Svenska HLR-rådet. Delegeringarna ges av medicinskt ledningsansvarig Överläkare och skall förnyas årligen. Ansvarig för att delegeringarna blir påskrivna och förnyade är Avdelningschefen /Avdelningsföreståndaren. Materialet utformat av: HLR-samordnare: Katarina Bång, Elisabeth Ericsson, CLV, Tomas Ragnarsson, LL och Lena Svensson, avdelningschef HIA LL. S. Östberg Chefläkare BILAGA 1
9 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 9 (8) Defibrillering med halvautomatiska defibrillatorer i Länssjukvården Enligt tidigare beslut utplaceras nu halvautomatiska defibrillatorer inom sjukhusen. Avsikten är att minska tiden till defibrillering för personer med hjärtstopp. För att använda halvautomatisk defibrillator behövs ej skriftlig personlig delegering. Personal som genomgått godkänd utbildning i D-HLR skall använda defibrillator vid misstänkt hjärtstopp. Verksamhetschef kan fatta beslut om andra riktlinjer och formella krav och skall tydliggöra vad som gäller i sin verksamhet. Styrbjörn Östberg Chefläkare CLV Olle Wihlborg Chefläkare LL
Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning
Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Organisation och Målbeskrivning Landstinget Kronoberg Godkänt av Medicinska kommittén 2013 10 08 Patientmål Personer som vistas på enheter inom Landstinget Kronoberg och
Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning
Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Organisation och Målbeskrivning Region Kronoberg Godkänt av Medicinska kommittén 20170511 Patientmål Personer som vistas på enheter inom Region Kronoberg och som får ett
Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans
Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans Bakgrund: När A-HLR repeteras blir det ofta fokus på läkemedel och själva algoritmen, viktigt är dock att även träna de moment som skall göras
HLR. HjärtLungRäddning. för alla människor som vistas i Skånevård Kryh, såväl barn som vuxna. Målbeskrivning Definition Utbildning Organisation
HLR HjärtLungRäddning för alla människor som vistas i Skånevård Kryh, såväl barn som vuxna. Målbeskrivning Definition Utbildning Organisation November 2014. Giltig till och med 2015 12 01. Förord Hjärtstopp
Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre
Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela
Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR
SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.
GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING
NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet
Hjärtstoppsprocessen 2014
HLR-centrum Clinicum 1(9) Hjärtstoppsprocessen 2014 Verksamhetsberättelse Carl-Göran Ericsson, Chefläkare Eva Oddby, verksamhetschef Anestesikliniken Viveka Frykman, överläkare Hjärtkliniken Per Wahlenius,
Ökad patientsäkerhet med arbetsblad och HLR-sticka
Marie-Louise Antonsson och Ewa Wigenstorp Sjuksköterskor på HIA/avd 112 och HLRinstruktörer i livräddarutbildning, barn-hlr, S-HLR och A-HLR. Bakgrund: Varje år drabbas ca 15000 personer av hjärtstopp
Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.
Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.
Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden)
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2016-11-24 Diarienummer Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden) Förslag Förslaget är att få ett förändrat uppdrag som innebär
A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki
Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-04-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659
19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659 Ärendet Tidigare Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa (ADH) i uppdrag att implementera I Väntan På Ambulans (IVPA)
Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen
Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Måndag 25 februari 8:00-16:30 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning och hur man räddar liv med hjälp av hjärtstartare?
Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge
Dina Melki S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge S-HLR S-HLR Bedömning av livstecken: - Kontroll av medvetande. - Kontroll av andning
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus
Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version
Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge
Dina Melki S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge S-HLR S-HLR Bedömning av livstecken: Bedöm medvetande och därefter andningen. Cirkulation:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-01-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Akuta medicinska larm vid SÄS Skene
2017-09-11 24039 1 (5) Sammanfattning Riktlinjen beskriver ansvar, larmrutiner och handläggning av patienter med både livshotande och mindre allvarliga tillstånd vid SÄS Skene. Dessutom handläggning vid
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Akuta situationer på BIVA - organisationsmodell
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17405 su/med 2019-06-27 4 RUTIN Akuta situationer på BIVA - organisationsmodell Innehållsansvarig: Helena Ericsson-Roos, Vårdenhetschef, Avdelning 323
Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar
Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.
Hjärtstopp och kedjan som räddar liv
Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:
Hjärtstopp inom sjukvården
Hjärtstopp inom sjukvården Behandling och utbildning Riktlinjer från Svenska rådet för hjärt-lungräddning 1 Upprättat av Svenska Cardiologföreningens arbetsgrupp för HLR mars 2004 Författare: Birgitta
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga
Hjärtstopp på sjukhus Behandling och utbildning
Hjärtstopp på sjukhus Behandling och utbildning Riktlinjer från Svenska rådet för hjärt-lungräddning Reviderat oktober 2012 1 Upprättat av Svenska Cardiologföreningens arbetsgrupp för HLR mars 2004 Författare:
Vuxen-HLR. Anette Nord. Redaktör
Utbildningsprogram Vuxen-HLR Anette Nord Redaktör Vad är nytt? Vad är nytt? - Kramp kan vara tecken på hjärtstopp Vad är nytt? - Kramp kan vara tecken på hjärtstopp - Ca 40% andas onormalt Vad är nytt?
Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)
Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.
Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen
Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Måndag 8 april 8:00-16:30 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning och hur man räddar liv med hjälp av hjärtstartare?
Kursbeskrivning Första Hjälpen
Kursbeskrivning Första Hjälpen Ur Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1999:7 5 På varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn
Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Sjukhusgemensamt Version: 12
NU-sjukvården Barium.ID: 24609 Rutin Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Sjukhusgemensamt Version: 12 Innehållsansvarig: Lars Brühne, Överläkare, Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik läkare (larbr6)
Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård
Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 317/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen
Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Larmteamet på NÄL som telefonväxeln larmar ut består av: Larmteamet på Uddevalla Sjukhus som telefonväxeln larmar ut består av:
NU-sjukvården Barium.ID: 24609 Rutin Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Sjukhusgemensamt Version: 25 Innehållsansvarig: Lars Brühne, Överläkare, Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik läkare (larbr6)
Öppenvårdsplats för patient med enbart omsorgsbehov, SÄS Borås
2017-09-22 29580 1 (7) Öppenvårdsplats för patient med enbart omsorgsbehov, SÄS Borås Sammanfattning När patienter bedöms på akutmottagningen beslutas om hemgång eller inskrivning i slutenvård. För patienter
SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16
SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 Igenkännande av hjärtstopp start på A-HLR algoritmen Vuxna patienter har hjärtstopp och ska behandlas enligt algoritmen när de
Riktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för delegering av läkemedelshantering Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård-
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård
6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet
1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd
MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande
Manual del 1 Registrering av patientuppgifter. Version 2 2009-05-20
Manual del 1 Registrering av patientuppgifter Version 2 2009-05-20 Innehåll: 1. BAKGRUND...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Målgrupp...2 2. INLOGGNING...3 2.1 Behörighetsanmälan...3 3. INMATNING AV UPPGIFTER...4
Delegering av läkemedelshantering enligt HSL
Riktlinje Diarienr VON 198/15 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Version 7 Dokumentansvarig Karin Paust MAS Gäller från 2015-10-29 Vård- och omsorgsförvaltningen Godkänd av Monica Holmgren chef
Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg?
Prehospital akutsjukvård HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg? UTBILDNING När sjukhusets utbildningssystem var i rullning kom turen till ambulanssjukvården vars verksamhet sköts
Hjärtstopp hos barn. Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation
Hjärtstopp hos barn Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation Fem inblåsningar, starta HLR med bröstkompressioner och inblåsningar Varför olika handlingsplaner vuxen/barn?
Läkemedelshantering ny riktlinje 2018
Läkemedelshantering ny riktlinje 2018 Ny föreskrift om ordination och hantering av läkemedel HSLF-FS 2017:37 Målet med de nya föreskrifterna är att de ska stödja hälso- och sjukvården i arbetet för en
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (7) Reviderad Sjuksköterskor 2014-05-16 REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER Sida
Fast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus
Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual del 1 Registrering av patientuppgifter Version 3.0 2015 01 06 Innehåll 1 BAKGRUND... 1 1.1 Inledning och syfte... 1 1.2 Urval... 1
Riktlinjer för Läkemedelshantering
Riktlinjer för Läkemedelshantering Antagen av: Utbildnings- och omsorgsnämnden, 2018-12-04 135 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Britta Gustavsson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska.
www.stockholm-hlr.nu
Ett projekt i syfte att sprida kunskap kring halvautomatiska defibrillatorer för ökad överlevnad. En rapport av Mikael Gustafsson 2007 www.stockholm-hlr.nu INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Sidan 3 1.
Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården
Riktlinje 2/ Delegering Rev. 2018-06-27 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården Allmänt
HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012. Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse
HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012 Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse 2011/2012 Innehåll 1. Förebyggande arbete Hygien en uppdatering 3 Frågor till patienten 3 Dokumentation
Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Utrustning akutvagn på vårdavdelning 18
1/5 Dokumentnamn: Akutvagn, akutläkemedel och defibrillator Utfärdande PE: Hjärt- och medicincentrum HMC Utfärdande enhet: Mag- tarmmedicinska kliniken Framtagen av: (Namn, titel, klinik) Emma Karlsson,
Sektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans)
Hälso- och sjukvård DIVISION MEDICINSK SERVICE DATUM DIARIENR Kerstin Hansson 2007-05-28 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Bakgrund
Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen
Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp
Akuta larm på Akademiska sjukhuset
2011-11-22 Senast ändrad 2016-12-12 Akuta larm på Akademiska sjukhuset - en översikt av larmsystemet för akuta larm 1. ÖVERSIKT LARMKATEGORIER OCH LARMTYPER... 2 SCHEMATISK ÖVERSIKT... 2 2. LARMKATEGORIER...
ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas.
INVENTION FOR LIFE ETT HJÄRTA I KAOS Hjärtstillestånd eller hjärtstopp kallas det fysiska tillstånd som inträtt då hjärtat slutat slå, då det står "stilla". Ett så kallat sjuktillstånd. Ca 10.000 svenskar
SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007
Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS)
() 1(7) Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska () Mottagande av larm Anteckna larmets innehåll och följ rapportmall. Vidarebefordran av larm Larm vidarebefordras till jourhavande anestesiolog
Faktaägare: Robert Szepesvari, Överläkare kirurgkliniken Växjö Anders Lindgaard Andersen, Överläkare anestesikliniken Växjö
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Åtgärder Giltig fr.o.m: 2018-02-08 Faktaägare: Robert Szepesvari, specialistläkare kirurgkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum,
IVPA I Väntan På Ambulans. Anders Johansson, Vårdutvecklare i NU-sjukvården
Anders Johansson, Vårdutvecklare i NU-sjukvården Målsättning Organisation Utbildning Avtal Uppföljning Erfarenheter Forskningsprojekt Framtiden Målsättning med införandet av IVPA Korta tiden till första
Ansvarig Upprättad av Berörda verksamheter Fastställd datum Dokumentnamn Diarienummer Rutin för delegering Syfte Regelverk Beskrivning
Ansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Hälsa och Omsorg Handbok för hälso-
Olycksfall och krisstöd
Olofströms kommun 1 (5) Krishanteringsplan för Olofströms kommun I denna handlingsplan tar vi upp åtgärder som kan behövas vid olycksfall, akut sjukdom, brand m.m. Dessa åtgärder kan även appliceras vid
Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Akuta larm på Akademiska sjukhuset
2011-11-22 senast ändrad 2015-06-24 Akuta larm på Akademiska sjukhuset - en översikt av larmsystemet för akuta larm 1. ÖVERSIKT LARMKATEGORIER OCH LARMTYPER... 2 SCHEMATISK ÖVERSIKT... 2 2. LARMKATEGORIER...
2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Grundläggande brandskyddsutbildning
Grundläggande brandskyddsutbildning När branden väl har inträffat och branden har släckts är det lätt att vara efterklok. Hade det här gått att förebygga? Lär dig att känna igen de mönster och händelseförlopp
Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje
Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till
SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper
9 10 2.ORDINATION Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit
Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård
Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Enhet: 2001-10-15 2014-06-12 Vård och Omsorg - Medicinskt Ansvariga Innehållsförteckning Delegering inom kommunal
RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR
RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret
NÅGRA AV DE VIKTIGASTE FYNDEN FRÅN Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret Årsrapport 2016 Årsrapport 2015 års resultat Svenska Hjärt- lungräddningsregistret Författare, registerhållare och ansvarig utgivare
Ansvarsfördelning. läkare
1 (6) 2016-01-20 reviderad 2016-08-10 Rutinbeskrivning för kontakt med andra vårdgivare i boenden med särskild service och särskild omsorg, daglig verksamhet enligt LSS och socialpsykiatriboendena 197:an
Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33
[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Hjärt-lungräddning.....2 Behandling av hjärtstopp...3 Hjärtmassage 30:2......3 Kedjan som räddar livet...3 Defibrillering...
1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola
INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.
Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats.
2014-12-02 4 1(7) Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats. Definition direktinläggning Inläggning på akutgeriatrisk vårdplats av multisjuk äldre patient i
Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10)
Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Innehåll Rutin för samverkan mellan ASIH och hemtjänsten i Solna... 3 Bakgrund:... 3 Inskrivning... 3 Samordnad Individuell Plan
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund
Akuta larm på Akademiska sjukhuset
Godkänt den: 2018-09-23 Ansvarig: Göran Günther Gäller för: Akademiska sjukhuset Innehåll Översikt larmkategorier och larmtyper...2 Schematisk översikt...2 Larmkategorier...3 Traumalarm...3 Akutlarm...4
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. KONTAKT MED LÄKARE OCH ANNAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- PERSONAL
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. KONTAKT MED LÄKARE OCH ANNAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- PERSONAL
Utbildningsplan Samverkande sjukvård
Utbildningsplan Samverkande sjukvård Syfte med utbildningsplanen är att strukturerar våra utbildningar inom Samverkande sjukvård där vi kan följa upp planen och utbildningsinsatser som görs inom ramen
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Akuta situationer - organisationsmodell
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16779 su/med 2018-12-21 10 Innehållsansvarig: Gunilla Solton, Koordinator, Pediatriskt Kliniskt TräningsCentrum (gungu16) Godkänd av: Kate Abrahamsson,
MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA
MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA Halvautomatisk extern defibrillator Cupola Hjärtstartare HeartOn A10 Generalagent: Cupola AB www.cupola.se 0510-14150 Vid reklamation, kompletterande inköp samt
Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig verksamhet).
Riktlinje 3/ Delegering LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS (gruppboende,
Rädda hjärnan larm NUS
Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre