In i språket med musik - en ak5onsforskningsstudie i åk 1 Tre studier este5ska u;rycksformer i svenskämnet Flerspråkighet (språk med rö;er i olika na5oner och kulturer samt de este5ska språken) Este5k Literacy Mul5modalitet Språkutveckling med sång och musik Få syn på språket Uppmuntra barnen och eleverna a; använda alla sina språk för a; utveckla dessa och fördjupa sina kunskaper i ämnet. (Skolverket, 2012) Vad är este5ska lärprocesser? Teore5sk kunskapstradi5on Este5k A; utveckla si; kunnande Egna upplevelser, känslor, reflek5on, analys Percep5on, kogni5on, emo5on Literacy Literacy sträcker sig bortom den tekniska färdigheten a; avkoda A; läsa, skriva och tala ses som integrerade sociala och kulturella ak5viteter To be literate is to be confident in the literacy prac5ces one par5cipates in. (Barton, 2007) 1
I skolan Mul5modalitet Lärande Kunna förstå olika literacyprak5ker Kunna u;rycka sig i olika literacyprak5ker Ämnesspecifikt språk Kunskap om olika symbolsystem Studie 1: svenskämnets utveckling och kursplaner Färdighetsämne Bildningsämne Erfarenhetspedagogiskt ämne Mul5modalt ämne Este&ska u*rycksformer i svenskämnets kursplaner från Lgr 69 &ll Lgr 11. Sy?e: A; undersöka este5ska u;rycksformers utrymme och funk5oner. Stor varia5on. Vad: Verbalspråk i fokus, este5ska språk 5llägg. Hur: Fri; skapande (Lgr 69), undervisning (Lgr 80), marginaliserade (Lpo 94-Lgr 11) Varför: Fri; kunna u;rycka sig (Lgr 69), demokra5aspekt (Lgr 80), ny;oaspekt (Lpo 94 Lgr 11) Sva: Följer kursplanerna, mindre av este5ska språk. Färdighetsämne med skri_språkliga kunskapskrav. Studie 2: Lärares uppfa;ningar om este5ska u;rycksformer i svenskämnet Form - svenska som e; ämne för språkliga färdigheter. Funk5on - språkligt lärande genom erfarenheter och flera modaliteter. Skolans organisa5on visade sig vara betydelsefull för hur lärare arbetade med este5ska u;rycksformer. Lärares anledningar a; använda este5ska u;rycksformer För elevers möjligheter: 1) a; kommunicera och u;rycka sig 2) a; lära sig i en mångkulturell skola 3) a; lära sig och förstå genom a; delta i en process 4) a; skapa gemenskap, inkludering 5) a; ha roliga ak5viteter 6) a; få e; avbro; i teore5ska lek5oner 7) för språklig utveckling Som lärares didak5ska verktyg 2
Poesi Studie 3: A; bygga broar mellan språk och musik Lära sig skriva poesi Kombinera ord, bild, musik Tema, ex Hållbar utveckling Cigarettfimp Dödlig äcklig Stinker, skadar, skräpar Du kan ta livet Fimpen Musik - språk Musikens grundelement =språkets grundelement Ljud, puls, rytm, tempo, dynamik, nyanser, melodi/prosodi, ton, betoning, klang. Kommunika5on Kulturell kontext Tid- rum Barns språkutveckling. Musik och Språk Barns musikaliska utveckling. Musik som en viktig del i skolans vardag. Lärande och skapande processer. Mångsidigt och lustfyllt lärande. Språk- musikmodellen SML Språklig och musikalisk literacy Läsa Upplevelse Sjunga Spela Gemenskap Suzukimetoden LTG läsning på talets grund Fantasi Skriva MUSIK SPRÅK Inlevelse Tala Lyssna Motorik, rörelse Kommunikation Samarbete Fantasi Kreativitet Skapande 3
Arbetssä;et - agenda Ru5ner och repe55on ca 20-30 min, fyra dagar/vecka 1. Startvisa 2. Datum 3. Månadens sång 4. Veckans sång 5. Veckans ramsa 6. Repe55onssång och repe55onsramsa 7. Alfabetsvisa 8. Musikspråk ak5vitet Veckans ramsa Innehåller rim och rörelser. Vi tränar röst, finoch grovmotorik och a; kunna kombinera röst och rörelser. Exempel: Ormen Olle är så lång, han är mycket bra i sång! Symboler Symboler nedtecknat ljud (musikaliskt eller språkligt) Barnens skapande av egna symboler Användning av symbolerna Ljudklockan Ljud och helord Från ljud 5ll ord (ljudmetod, synte5sk) Ljud bokstav ord mening hel text Från ord 5ll ljud (helordsmetod, analy5sk) Hel text mening ord bokstav ljud Ak5onsvisa SÅNG ORD Språkligt lärande: Innehållet Ordbilder Läsa med flyt Räkna ord Rim Bokstäver Språkrytm Skapande ak5viteter, drama5sera etc. MUSIK Musikaliskt lärande: Sjunga, spela Puls Melodirytm Frasering Notvärden Dynamik Betoning Skapande ak5viteter, ljudsä;a, röresler etc. 4
Ordspaning tro bo vänner känner Anderson, L. (1984). Majas alfabet, Eken Varje språk har en rytm A; behärska rytmen är en del av kompetensen i e; språk Svenska betoningsbaserad rytm Grupperingar sker rytmiskt både i musik och i språk Betoningar Förmågan a; lyssna medvetet och särskilja ljud och toner är betydelsefullt både för musikalisk och språklig färdighet Den audi5va förmågan behöver s5muleras Hip hop Västergötland Maja De va en gån en fem årig flicka som he;e Maja och hon skule burja i förskoleklass.. Huvudpunkter i SML Involvering Varia5on Auten5citet Repe55on Struktur Mo5va5on Pedagogisk differen5ering Mångkulturell och mul&modal pedagogik Värderingar Tillvarata kulturell mångfald Mul5modal pedagogik 5
Referenser Anderson, L. (1984). Majas alfabet. Stockholm: Rabén & Sjögren. Barton, D. (2007). Literacy: an introduc6on to the ecology of wri:en language. Malden MA: Blackwell. Dahlbäck, K. (2011). Musik och språk i samverkan. En ak6onsforskningsstudie i årskurs 1.Göteborg: Göteborgs universitet. Gren, K., & Nilsson, B. (1998). Musikska:en: Tips- och idebok. Mölndal: Musikförlaget Lusisken AB. Håkansson, K. & Andersson, A. (2005). Hip-hop boken. Stockholm: Gehrmans musikförl. Skolverket. (2012). Få syn på språket: E: kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Stockholm: Skolverket. Tack! katharina.dahlback@gu.se 6