Nya stadskärnan Utveckling av centrala Sundbyberg i samband med att järnvägsspåren läggs ner i tunnel Torbjörn Einarsson Projektledare Sundbybergs stadshus infrastruktur AB
Mälarbanans utbyggnad
Ingångsvärden Mälarbanan byggs ut från två till fyra spår. Spåren läggs ner i en tunnel. Staden frigör mark och skapar nya kopplingar. Nytt resecentrum i Sveriges andra största knutpunkt. Kompletterande stadsbebyggelse. 3
Ingångsvärden Framtidsdialogen stadens själ Småstadskänslan Den relativt låga bebyggelsen som släpper ner ljuset Stadskärnan med alla caféer och restauranger Stadskärnan som gör Sundbyberg till en småstad och inte till en förort Sturegatan med sina unika butiker Parkerna och de öppna ytorna 4
Ingångsvärden Framtidsdialogen leva & bo Solpaneler på tak Värmeisolering av äldre hus Ta bort genomfartstrafiken Kolonilotter Fler träd och fler parker Bygg en vettig busstation på överdäckningen Fler cykelbanor Ett resecentrum Tidstypiska hus i stadskärnan 5
UTKAST: Illustration Sundbybergs nya stadskärna Pågående arbete 2016-01-13
Illustrationsplan (utkast 2015-10-14)
Illustrationsplan (utkast 2016-01-13) 8 2016-01-28
Skillnader mellan utkasten 9 2016-01-28
Tvärbana alt 1 (utkast 2016-01-13) 10 2016-01-28
Tvärbana alt 2 (utkast 2016-01-13) 11 2016-01-28
Utkast 2016-01-13 12 2016-01-28
14 2016-01-28
16 2016-01-28
17 2016-01-28
18 2016-01-28
19 2016-01-28
20 2016-01-28
21 2016-01-28
utkast 2016-01-13 24 2016-01-28
25 2016-01-28
26 2016-01-28
utkast 2016-01-13 27 2016-01-28
utkast 2016-01-13 28 2016-01-28
29 2016-01-28
30 2016-01-28
31 2016-01-28
Du e inte från trakten, va?
33 2016-01-28
34 2016-01-28
35 2016-01-28
36 2016-01-28
37 2016-01-28
38 2016-01-28
39 2016-01-28
40 2016-01-28
41 2016-01-28
43 2016-01-28
Mikroklimat i trädgårdstadens skala eller småstadsskala: förlänger sommarsäsongen med två månader
Exploateringsgrad 0,7 på tre sätt: Kvartersvarianten ger möjlighet att forma gaturum, torgrum och parkrum
Matris kvarter i olika täthet - med ledtal för e-tal, genererad trafik, mm
halvplansförskjutet, Nynäshamn, skiss i kvartershörn 4 vån, Halvplansförskjutna - effektiva Skarpnäck, Arken under Sundstorget, Helsingborg, garage och dagsljus, 1-5 vån
4 Gatustrategier BOULEVARDER Dessa gator har i mitten en grönremsa eller ett antal par keringsplatser omgärdade av träd. Körbanorna på ömse sidor av par keringsplatserna är enkelriktade i skilda körriktningar samt försedda med par keringsfi ckor. Gatutypen används där näringsidkande kan för väntas eller önskas. I ett inledningsskede kan gatumitten lämnas som grön yta. Boulevarder kan ha två eller fyra körfält. Gaturum blir 24-32 meter. SILNING I GATUNÄTET En repertoar av gatubredder är punkt 1 i en lång lista av vår föreslagna biltrafiksstrategi. Den viktiga avvägningen där det fi nns livgivande men inte barriärskapande trafikrörelser. Den duktige planeraren gissar att det behövs exempelvis ytterligare 7 åtgärder för att få önskat trafi kmönster. Den vise planeraren har sen femton till tjugo punkter i beredskap för den Street management som föränderlig trafi k alltid ger behov av. Punkt 26, avstängning, behövs bara sällan, och bör undvikas. Det är av vikt att silningen upprätthålls om stadsdelen ska generera det stadsliv och de kommersiella betingelser som stadsstrategin syftar till. ÅTGÄRDSTRAPPA Först några punkter vid planeringen: UPPSAMLINGSGATA Träd är planterade på ömse sidor av den 5-7 meter breda körbanan. Innanför träden ligger gång- och cykelbanor eller ibland enbar t en trottoar, gång och cykeltrafi ken är dock separerad. Trädraden avbryts i vissa fall av par keringsfi ckor. Vid enkelriktad samlingsgata används 4-4,5 meter körbanebredd beroende av om stoppförbud införs eller om parkerings- lastfi ckor byggs ut. 1. gatusektioner som svarar mot önskvärd användning 2. fördelning på fl era stråk, gatunät 3. krökta gaturum 4. förskjutningar medelst trevägskors 5. trädgrupperingar som framhäver sekvenser av gaturum i stället för längsgående alléer som framhäver de långa linjer 6. skyltning mot tung genomfartstrafi k; reglering 7. rondeller; cirkulationsplatser 8. avsmalningar av köryta vi övergångsställen i beredskap kan sedan fi nnas: 9. avsmalning av körytans del i gaturummet 10. avsmalning av köryta med refug 11. uppdelning av köryta med längsgående mittsträng 12. byte av ytmaterial vid torg oc h primära GC-passager 13. sidoförskjutningar av körbar yta inom gaturum, med LOKALGATA Lokalgatornas gaturum varierar mellan 8-12 meter beroende på behoven. Vissa gator har trottoar på båda sidor na andra endast på en sida,. Detsamma gäller träden. Körbanans bredd varierar mellan 4,3-5,5 meter beroende på trafi kmängden, kvarterets längd oc h bebyggelsens innehåll (i enstaka fall äv en meter). Vid 4,2 meter är det som mest ca 250 fordonsrörelser/dygn, korta gator med sikt mellan ändpunkterna, inga arbetsplatser oc h parkeringsförbud. träd eller konst i fonden 14. förhöjt gatuplan i samband med övergångsställen 15. förhöjt gatuplan för lägre prioriter ad gata 16. enkel- och dubbelsidiga avsmalningar i samband med hållplatser 17. signalreglering av strategiska korsningar 18. minirondeller 19. avsmalning inklusive signalreglering (skyttesignal) 20. begränsning av användning, t ex bussgata 21. gupp inte så trevligt eller behagligt 22. bom under rusningstrafi k 23. öppethållning bara under vissa tider som för lastning och lossning på förmiddagar 24. avstängning under viss tid för att ändr a körvanor 25. avstängning under t ex turistsäsong 26. avstängning GRÄND 6 METER En smal gata med 3,5 meter körbana och trottoar på ömse sidor. Ingår inte i det allmänna gatunätet. text GRÄND 4 METER En gränd där allt blandas, bilar, gående och cyklister. Med den smala bredden, ytbehandling oc h möblering med pollare och träd kan fordonens hastighet hållas låg. Den ingår inte i det allmänna gatunätet. ÖVERSILNING Översilning betyder att trafi ken kan sila över gatuväven i en stadsdel i en rytm oc h skala som utgår från de gåendes betingelser. En lagom grad av oordning gör att väven blir hanterlig för dem som bor eller har ärenden här, medan genomfartstrafi ken, med hjälp av Åtgårdstrappan, styrs till förbifarter eller andra delar det överordnade nätet.
Blanda stort och smått minus 3% plus 20% nya smärre kvarter
input: Variationens estetik - eller den jämna takfotens estetik
Ref: Bo17, Vallastaden, Linköping
Ref: Bo17, Vallastaden, Linköping
Ref: Bo17, Vallastaden, Linköping
Ref: Bo17, Vallastaden, Linköping
Ref: stadsradhus Okidoki
Ref: stadsradhus Borlänge
U = m * f * a
U = m * f * a.du kan påverka m 3% f 30 % a 300%
Ref: nybyggd gata 7 m Skaraborgsgatan Södermalm
Ref: nybyggd gata 12 m Järla sjö
Ref: Komplettering inom 30m-gata gav gator på 13 m och 9m Högbergsgatan, Södermalm
Ref: Komplettering inom 30m-gata gav gator på 13 m och 9m Högbergsgatan, Södermalm
Ref: Komplettering inom 30m-gata gav gator på 13 m och 9m Högbergsgatan, Södermalm
Ref: Komplettering inom 30m-gata gav gator på 13 m och 9m Högbergsgatan, Södermalm
Ref: Komplettering inom 30m-gata gav gator på 13 m och 9m Högbergsgatan, Södermalm
Ref: Komplettering inom 30m-gata gav gator på 13 m och 9m Högbergsgatan, Södermalm
Ref: Tjärhovsplan, Södermalm
Ref: Tjärhovsplan, Södermalm
flera sorters bebyggelse
Ref: komplettering, Hallonbergen
89 2016-01-28
90 2016-01-28
91 2016-01-28
92 2016-01-28
93 2016-01-28
94 2016-01-28
Ref: tegelarkitektur, Södermalm, ark Utopia
Ref: klassiska sadeltak, 4,5 vån
Taklandskap
Ref: höga hus, 11 vån
Ref: höga hus, 14 vån
Ref: höga hus, 21 vån
Ref: höga hus, 5 vån
Ref: Akers Brygge, Osla ark Kari Nissen Brodtkorb
Ref: Akers Brygge, Osla ark Kari Nissen Brodtkorb
Ref: Akers Brygge, Osla ark Kari Nissen Brodtkorb
Ref: Akers Brygge, Osla ark Kari Nissen Brodtkorb
Ref: Akers Brygge, Oslo ark Kari Nissen Brodtkorb
Ref: Akers Brygge, Oslo ark Kari Nissen Brodtkorb
Ref: Bo01, Malmö
Ref: Bo01, Malmö
Ref: Bo01, Malmö
Ref: Bo01, Malmö
Ref: Annedal
Ref: förgårdsmark 1990-tal
Ref: förgårdsmark 1890-tal
Exempel på resecentra, internationella och inhemska
Malmö Triangeln - station 117
Juul / Frost
Santa Fe, New Mexico park & köpcentrum
Logroño, Spanien - resecentrum 120
Mandaworks, resecentrum Med synkontakt, uppenere