Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort oktober 2004

Ledningsstaben MISSIV Camilla Paananen 2004-09-30 LiÖ 2004-769 Urban Svahn Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort oktober 2004 Bakgrund Ärende Enligt hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljningsplan ska utfallet för styrkortets nyckelindikatorer och handlingsplaner redovisas vid två tillfällen under året. Från och med denna uppföljning ingår också helårsbedömning och aktuellt delårsbokslut i denna uppföljning för att nämnden ska få en samlad resultatredovisning. Uppföljningsrapporten ger en överblick, ur olika perspektiv, av situationen inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsområde; Indikationer på resultat och utveckling i förhållande till beslutade strategier. Det ekonomiska delårsbokslutet och helårsbedömningen t o m augusti återfinns under Ekonomiperspektivet. Uppföljningen har också funktionen att utgöra hälso- och sjukvårdsnämndens rapport till landstingsstyrelsen. Flera av de nyckelindikatorer som följs har inte den kvaliteten att måluppfyllelse och trender kan konstateras med säkerhet. De ger dock en information om nivån för hur exempelvis östgöten upplever tillgänglighet, förtroende, bemötande i förhållande till sjukvården. Tydlig måluppfyllelse kan i dagsläget konstateras vad gäller: Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska resultat (totalbudget resp internbudget) Antalet sjukskrivna kvinnor. Andel avslutade avtal. Kostnader läkemedel jämfört rike resp. jämfört statsbidrag. Målvärdena är inte uppnådda vad gäller: Andelen sjukskrivna kvinnor och män. Tillgänglighet till besök och behandling. Kostnadsutveckling tandvårdreformen jamfört statsbidraget. Inom de sistnämnda målområdena har redovisats vilka insatser som görs för att uppnå målen. Rapporten avslutas med en sammanfattning av utfall för respektive nyckelindikator och en redovisning av vilken trend som kan konstateras i förhållande till uppsatta mål.

2 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad uppföljningsrapport inkl delårsbokslut och helårsbedömning samt översända den till landstingsstyrelsen. a t t fortsätta arbeta efter de åtgärder som beslutades i delårsrapport 2004-04 för att delvis förhindra okontrollerbara kostnadsökningar inom exempelvis sjukresor och utomlänsvård a t t godkänna föreslagna åtgärder för att undersöka kostnadsökningar inom asylsjukvård Åke Rosandher Landstingsdirektör Mikael Borin Ekonomidirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till: Camilla Paananen Urban Svahn

2004-09-30 Dnr: LiÖ 2004-769 Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort - oktober 2004 Rapportering av nyckelindikatorer och handlingsplaner samt delårsbokslut och helårsbedömning augusti 2004

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. MEDBORGARPERSPEKTIVET... 4 3. FÖRNYELSEPERSPEKTIVET... 14 4. PROCESSPERSPEKTIVET... 17 5. EKONOMIPERSPEKTIVET... 22 6. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 30 BILAGA 1 DELÅRSRAPPORT-RESULTATRÄKNING, FINANSIERINGSANALYS, BALANSRÄKNING BILAGA 2 HELÅRSBEDÖMNING- LÄKEMEDELSKOSTNADER I ÖPPENVÅRD

3 1. INLEDNING Redovisning av utfallet för styrkortets nyckelindikatorer och handlingsplaner sker vid två tillfällen under året; i maj och oktober. Därutöver kommer utfall för nyckelindikatorer att redovisas i viss utsträckning i landstingets årsredovisning 2004. Nyckelindikatorerna är av olika karaktär där syftet är att ge en värderingsbar information med en eller flera funktioner enligt nedan: Indikerar måluppfyllelse Pådrivande för att nå mål/understödja framgångsfaktor Signal- förvarningsfunktion Analysmått (ej värderingsbart) De redovisade målvärdena för nyckelindikatorerna kan i några fall skilja sig från det som redovisas i HSN:s styrkort. Det berör data från Vårdbarometern och beror i dessa fall på att det skett revidering av viss data. Vissa diagram redovisar på tidsaxeln observationstidpunkter i termer av Q3 2003 eller liknande. Q3 2003 står för kvartal 3 år 2003. Ofta sker redovisning i rullande ettårsperioder för att skapa tidsintervall som ger statistiskt funktionella urvalsstorlekar. På HSN:s hemsida (http://lisa.lio.se/politiker/halso-ochsjukvardsnamnden/styrkort/) på Internet går att finna följande material med anknytning till HSN:s planering och uppföljning: HSN:s styrkort 2004-2006 Definitioner av nyckelindikatorer Beskrivning av HSN-projektet (tjänstemannastöd för HSN:s planering och uppföljning) Uppföljningsrapporter

4 2. MEDBORGARPERSPEKTIVET Strategi 1 Östgötarna känner delaktighet, har kunskap och kan påverka sin hälsa och sina liv. Framgångsfaktorer Östgötarna ska ha kunskap om viktiga faktorer som främjar hälsa respektive orsakar sjukdom (MN1) 1 (MH1) Östgötarna ska vara väl informerade om hälso- och sjukvårdens möjligheter och begränsningar (MN2)(MN3)(MN4)(MH2) Goda mötesplatser för politiker och medborgare (MH2) Nyckelindikatorer MN1 Vårdcentraler som har en fungerande arbetsmodell för individuella sjukdomsförebyggande insatser för år 2003 redovisades i den föregående nyckeltalsrapporten i maj. En uppföljning av resultatet 2004 kommer att göras under hösten/vintern 2004. MN2 Östgötar som senaste gången de ringde sjukvården sökte sig till sjukvårdsupplysningen. Östgötar som hade sjukvårdsupplysningen som senaste sjukvårdskontakt 30% Andel av tillfrågade 25% 20% 15% 10% 5% Län Rike 0% Q4 2002 -Q3 2003 Q1 2003 -Q4 2003 Q2 2003-Q1 2004 Q3 2003-Q2 2004 Källa: Vårdbarometern ( Antal tillfrågade: Genomsnitt 389 pers/ettårsperiod Felmarginal: Län +/- 3%-enheter, Rike +/-0%-enhet (95% säkerhet) Stickprovet utgörs av 1 000 östgötar per år varav alltså i genomsnitt 39 % (389 pers) har haft telefonkontakt med sjukvården inom en 12 månaders period 1 Anger vilken koppling framgångsfaktorn har till nyckelindikator och/eller handlingsplan. Varje nyckelindikator och handlingsplan har en unik beteckning. MN = Medborgarperspektivets Nyckeltal, MH = Medborgarperspektivets Handlingsplan.

5 Målet är att andelen östgötar som haft sjukvårdsupplysningen som första kontakt ska öka (jmf Q4 2003-Q3 2004). En ökning kan konstateras men den ligger inom den statistiska felmarginalen. På riksnivå använder sig en betydligt större andel av denna kontaktväg. Länets sjukvårdsupplysning harr fått gott betyg vid en utvärdering 2 varför kontakterna kan förväntas öka ytterligare. För 10 % av användarna var akut sjukvårdsbesök alternativet till kontakten. MN3 Östgötar som sökt information om hälso- och sjukvård på Internet Östgötar som senaste året sökt information om hälso- och sjukvård på Internet 20% Andel av tillfrågade 15% 10% 5% 0% Län Rike Q4 2002 -Q3 2003 Q1 2003 -Q4 2003 Q2 2003-Q1 2004 Q3 2003-Q2 2004 Källa: Vårdbarometern (Antal tillfrågade: 1 000 pers/ettårsperiod Felmarginal: Län +/- 2%- enheter, Rike +/-0%-enhet (95% säkerhet). Målet är att östgötarna i större omfattning ska söka kunskap om hälso- och sjukvård på Internet. Det finns också en positiv tendens men den är inte så kraftig att måluppfyllelse är statistisk säkerställd (jmf Q4 2003-Q3 2004). MN4 Östgötar som inte vet vart man ska vända sig vid klagomål på vård/bemötande Östgötar som inte vet vart man ska vända sig vid klagomål på vård/bemötande. 60% Andel av tillfrågade 50% 40% 30% 20% 10% Län Rike 0% Q4 2002 -Q3 2003 Q1 2003 -Q4 2003 Q2 2003-Q1 2004 Q3 2003-Q2 2004 Källa: Vårdbarometern (Antal tillfrågade: 250-750 pers/ettårsperiod Felmarginal: Län +/- 2-4%-enheter, Rike +/-1%-enhet (95% säkerhet)) saknas Q1-Q3 2003 2 Vårdråd per telefon- undersökning i fyra landsting på Landstingsförbundets uppdrag

6 Handlingsplaner Drygt hälften av östgötarna vet inte vart man ska vända sig vid klagomål. Målet är att minska denna okunskap. Någon tendens går knappast att urskilja och så inte heller någon statistiskt säkerställd måluppfyllelse. Projekt Nr Genomfört Ansvarig Lägesnotis Genomföra och utvärdera studiecirklar baserade på Det goda livet. MH1 2006-12- 31 Läns SLAKO Studiematerialet "Det goda livet" är tryckt i 15 000 ex. Det finns dessutom på lättläst svenska i 5 000 ex. En informationsfolder, två utställningar, affischer och OH material om Det goda livet finns också framtaget. Ett studiematerial för barn och ungdomar i åk 5-6 som baseras på Det goda livet-materialet arbetas fram under hösten 2004. Ämnesorienterade utbildningar för studiecirkelledare i Det goda livet har genomförts för totalt 270 personer. Intresset har varit mycket stort. Ca 100 studiecirklar har Fortsatt utveckling av medborgardialogen MH2 2006-12- 31 Lednings staben startats. Planering pågår. Idéskiss framtagen av FHVC som ska diskuteras politiskt. Strategi 2 Östgötarna känner sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen. Framgångsfaktorer Östgöten ska uppfatta att hälso- och sjukvården finns tillgänglig när den behövs (MN6)(MN7)(MH3)(MH4) Östgötarna ska uppleva en hög patientupplevd vårdkvalitet under vårdprocessen (MN8)(MN9)(MH3)(MH4) Människor som drabbats av sjukdom eller skada ska tidigt upptäckas, behandlas och vid behov långsiktigt stödjas av hälso- och sjukvården. (MH3)(MH4) Människor ska få förutsättningar att fungera med högsta möjliga självständighet i vardagsliv och arbetsliv. (MH4) Palliativ vård tillgänglig överallt och anpassad till den döendes unika behov. (MH4) Patienterna ska ges rätt insats på rätt vårdnivå (MN9)(MH3)(MH4) Uppdragsbeskrivningar som underlag för avtal.(mh3)(mh4)(mh5)

7 Nyckelindikatorer MN5 Östgötarnas upplevelse av sitt eget hälsotillstånd Östgötar som upplever sitt hälsotillstånd som ganska eller mycket bra. Andel av tillfrågade 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Län Rike Q4 2002 -Q3 2003 Q1 2003 -Q4 2003 Q2 2003-Q1 2004 Q3 2003-Q2 2004 Källa: Vårdbarometern.( Antal tillfrågade: 1 000 pers/ettårsperiod Felmarginal: Län +/- 3%, Rike +/-0%) (95% säkerhet). et ligger på en relativt konstant nivå kring 80 %. Målet är en ökad andel östgötar som mår bra/mycket bra men denna grova temperaturmätare kan inte bekräfta en statistiskt säkerställd måluppfyllelse ej heller några skillnader jämfört med hur svensken i allmänhet mår. MN6 Östgötarnas upplevelse av tillgänglighet till sjukvård Östgötar som fått vänta på vårdcentralsbesök som anser att väntetiden till besök var rimlig vid senaste besök. Andel av tillfrågade 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Län Rike Q4 2002 -Q3 2003 Q1 2003 -Q4 2003 Q2 2003-Q1 2004 Q3 2003-Q2 2004 Källa: Vårdbarometern. (Antal tillfrågade: Genomsnitt 141 pers/ettårsperiod Felmarginal: Län +/- 6-7%-enheter, Rike +/-1%-enheter (95% säkerhet)) Underlaget alltför litet för att dra slutsatser om trender och måluppfyllelse. Det går emellertid att få en uppfattning om nivån. Med statistisk felmarginal bedömde 74%- 86 % av de som besökt vårdcentral att väntetiden till besök var rimlig (Q4 2003-Q3 2004).

8 MN7 Östgötarnas upplevelse av möjlighet att komma fram per telefon Östgötar som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram till sjukvården per telefon. 60% Andel av tillfrågade 50% 40% 30% 20% 10% Län Rike 0% Q4 2002 -Q3 2003 Q1 2003 -Q4 2003 Q2 2003-Q1 2004 Q3 2003-Q2 2004 Källa: Vårdbarometern (Antal tillfrågade: Genomsnitt 419 pers/ettårsperiod Felmarginal: Län +/- 4%-enheter, Rike +/-1%-enhet) (95% säkerhet)) Målet är att en större andel östgötar ska uppleva att det är lätt/mycket lätt att komma fram till sjukvården per telefon. En positiv tendens kan skönjas men medger inte en statistiskt säkerställd måluppfyllelse. Tendensen verkar dock rimligt relevant eftersom särskilt genomförda telefonmätningar tyder på en förbättring. MN8 Östgötarnas upplevelse av förtroende för sjukvården Östgötar som upplever sig ha stort eller mycket stort förtroende för vårdcentralsläkare. Andel av de som haft uppfattning 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Q4 2002 -Q3 2003 Q1 2003 -Q4 2003 Q2 2003-Q1 2004 Q3 2003-Q2 2004 Län Rike Vet ej: 7-8%

9 Östgötar som upplever sig ha stort eller mycket stort förtroende för distriktsköterska. Andel av de som haft uppfattning 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Q4 2002 -Q3 2003 Q1 2003 -Q4 2003 Q2 2003-Q1 2004 Q3 2003-Q2 2004 Län Rike Vet ej: 21-23% Östgötar som upplever sig ha stort eller mycket stort förtroende för sjukhusens akutmottagningar. Andel av de som haft uppfattning 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Q4 2002 -Q3 2003 Q1 2003 -Q4 2003 Q2 2003-Q1 2004 Q3 2003-Q2 2004 Län Rike Vet ej: 17-20% Östgötar som upplever sig ha stort eller mycket stort förtroende för andra sjukhusmottagningar. Andel av de som haft uppfattning 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Q4 2002 -Q3 2003 Q1 2003 -Q4 2003 Q2 2003-Q1 2004 Q3 2003-Q2 2004 Län Rike Vet ej: 32-34%

10 Östgötar som upplever sig ha stort eller mycket stort förtroende för privata specialistläkare. Andel av de som haft uppfattning 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Q4 2002 -Q3 2003 Q1 2003 -Q4 2003 Q2 2003-Q1 2004 Q3 2003-Q2 2004 Län Rike Vet ej: 44-46% Källa: Vårdbarometern (Antal tillfrågade: 1 000 pers/ettårsperiod Felmarginal: Län +/- 3%- enheter, Rike +/-0%-enhet (95% säkerhet)) Målet är att östgötarnas förtroende för vårdprofessionen ska öka (jmf Q4 2003-Q3 2004). Jämförelser mellan vårdkategorier ska göras med försiktighet eftersom andelen som inte har någon uppfattning (Vet ej) varierar kraftigt. Östgötarnas stora/mycket stora förtroende varierar mellan 58 % - 78 % för de olika vårdkategorierna. De flesta har en uppfattning om allmänläkare vid vårdcentral och 58 % av dessa har ett stort/mycket stort förtroende. Privata specialistläkare har högst förtroende (78 %) men nära hälften av de tillfrågade har ingen uppfattning om denna kategori. Bakgrundsmaterialet visar att äldre har betydligt större förtroende än yngre. Måluppfyllelse med statistisk säkerhet går inte att notera för någon vårdkategori. Däremot går att med större säkerhet konstatera att östgötarna har större eller lika stort förtroende för sina vårdgivare jämfört med svensken i allmänhet. MN9 Östgötarnas senaste besök hos sjukvården Östgötens senaste besök hos sjukvården senaste året Q3 2003-Q2 2004 Ej besökt 28% Akutmottagning 8% Annat 4% Privatläkare 4% Vårdcentral 44% Klinik sjukhus 11% Jourcentral 1% Källa: Vårdbarometern (Antal tillfrågade: 1 000 pers. Felmarginal: Län +/- 1-3%-enheter, Rike +/-0%-enhet) (95% säkerhet)) Kommentar 72 % av befolkningen har besökt sjukvården under den redovisade ettårsperioden. Denna andel är i stort sett oförändrad senaste året likaså fördelningen mellan vårdkategorierna. Var tionde östgöte har besökt akutmottagning/jourcentral men vårdcentralen är den klart dominerande vårdkontakten (44%).

11 Handlingsplaner Projekt Nr Genomfört Ansvarig Lägesnotis Utveckla uppdragsbeskrivningar MH3 2004-04-15 Ledningsstaben De angivna uppdragsbeskrivningarna, inkl Rörelseorganens sjukdomar 1. Den nära hälso- och sjukvården exkl. Mag- tarmsjukdomar behandlades av HSN i juni. Detta i 2. Psykisk ohälsa. form av en samlad uppdragsbeskrivning 3. Mag-tarmsjukdomar som utöver sjukdoms- 4. Urologiska sjukdomar. grupper inkluderar en generell 5. Hörselvård och dövhet beskrivning och en beskrivning av de 6. Tandvård behovsgrupper som definierats i arbetet kring den nära hälso- och sjukvården. Mag- tarmsjukdomar har ännu inte presenterats då det varit problem att finna medicinskt sakkunnig som kan arbeta med detta Utveckla faktaunderlag - Äldre människor ofta med nedsatt autonomi och med komplexa sjukvårdbehov - Vård i livets slutskede Uppdatera uppdragsbeskrivningarna Strategi 3 Framgångsfaktorer MH4 MH5 2004-04-15 Ledningsst aben 2006-12-31 Ledningsstaben uppdrag. Ingår i de behovsgrupper som omnämns ovan (MH3) Uppdateras kontinuerligt. En uppdaterad behovsanalys presenteras vid seminarium i september, oktober och december. Landstinget medverkar till att utveckla ett tryggare välfärdsamhälle och att skillnaderna i hälsa utjämnas. Strategiska preventiva insatser i enlighet med det folkhälsopolitiska programmet (MH6) En fördjupad och hållbar samverkan med berörda välfärdsaktörer. (MN11)(MN12)(MH5) En utvecklad analys av befolkningens hälsa och vårdbehov (MN13)(MN14)(MH7) Nyckelindikatorer MN11 Sjukskrivningar för kvinnor 2001-12-31 2002-12-31 2003-12-31 2004-03-31 Sjukskrivna kvinnor LÄN (antal) 8 864 8 696 8 108 7 720 Sjukskrivna kvinnor RIKET (antal) 173 108 168 612 159 919 155 092 Sjukskrivna kvinnor LÄN (index) 1,00 0,98 0,91 0,87 Sjukskrivna kvinnor RIKET (index) 1,00 0,97 0,92 0,90 Källa: RFV:s databas Store

12 I principöverenskommelsen mellan landstinget och försäkringskassan finns en målsättning att antalet sjukskrivna kvinnor inte ska öka. Kvinnorna utgör 64 % av de sjukskrivna. et visar att antalet kvinnor som varit sjukskrivna längre än 28 dagar har minskat med 13 % (Riket 10 %) i länet sedan årsskiftet 2001/2002. Hittills under 2004 är minskningen 5 % (riket 3 %). Målsättningen är i dagsläget uppfylld. (se även MN12) MN12 Sjukskrivningar för män och kvinnor i förhållande till riket 2001-12-31 2002-12-31 2003-12-31 2004-03-31 Andel sjukskrivna LÄN 5,7% 5,6% 5,2% 5,0% Andel sjukskrivna RIKET 5,2% 5,1% 4,8% 4,6% Källa: RFV:s databas Store I principöverenskommelsen mellan landstinget och försäkringskassan finns en målsättning att andelen sjukskrivna personer i länet inte ska överstiga riket. Andelen personer (20-64 år) som varit sjukskrivna längre än 28 dagar har minskat med 0,7 procentenheter i länet sedan årsskiftet 2001/2002 och med 0,2 procentenheter under 2004. Andelen är dock fortfarande högre än i landet totalt även om skillnaden har minskat något. Målsättningen är inte uppfylld. I faktiska tal har antalet sjukskrivna personer i länet minskat med 1 633 personer, från 13 648 till 12 015, mellan 1 januari 2002-31 mars 2004. Minskningen i länet är 12 % men varierar mellan 9 % i östra länsdelen och 21 % i västra länsdelen. En avslutad sjukskrivning betyder i många fall en återgång i arbete men för mer än hälften (på riksnivå) innebär det endast en övergång till en mer permanent ersättningsform (sjuk- eller aktivitetsersättning). Den särskilt positiva utvecklingen i västra länsdelen antas ha koppling till de särskilda insatser som gjorts där och med ett bättre rehabiliteringsutfall än landet som helhet. Samordningsförbund skapas (se handlingsplan MH5) från årsskiftet som en ytterligare satsning att minska antalet långtidssjukskrivna. Arbetet med skapande av resursteam pågår och sådana team finns idag vid 24 vårdcentraler. Sjukförsäkringskommittén(Landstinget/Försäkringskassan) fortsätter sitt arbete med försäkringsmedicinsk utbildning. MN13 Länsdelsprofiler Kommentar En redovisning sker i december som kommer att belysa möjligheter att säkerställa att hänsyn tas till geografiska variationer (tillgänglighet, vårdutbud) i uppdrag. MN14 Sjukdoms-/behovsgruppsanalys Kommentar Detta arbete sker inom ramen för uppdrags- och prioriteringsprocessen. Redovisning av uppdragsbeskrivningarna psykisk ohälsa, rörelseorganens sjukdomar, urologiska sjukdomar samt hörselnedsättning och dövhet sker i juni vilket även utgör den "Sjukdomsgruppsanalys" som aviserats vid detta tillfälle. Seminarium genomförs i september, oktober och december med uppdatering av behovsanalyser vilket samtidigt utgör den "sjukdomsgruppsanalys" som anges i styrkortet.

13 Handlingsplaner Projekt Nr Slutförs Ansvarig Lägesnotis Utveckla intentionerna för skapande av samordningsförbund MH5 2004 Ledningsstaben Förslag till skapande av samordningsförbund med Motala/Vadstena och Norrköping har i augusti tillstyrkts av såväl HSN som landstingsstyrelse och behandlas i fullmäktige i oktober. Utveckla extern internetbaserad portal med hälsofrämjande information. Utveckla intranätbaserad portal med data rörande demografi, socioekonomi, hälsa/ohälsa, vårdkonsumtion m.m. Planerad driftstart 1 januari 2005. MH6 2004 Ledningsstaben Portalen Folkhälsa har skapats genom omdisposition och förnyelse av tidigare internetbaserat material. Länkar finns till Infomedica m.fl. för hälsofrämjande information. MH7 2004 Ledningsstaben /FHVC Sekretesslagar/regler omöjliggör samkörning av register mellan olika myndigheter. Diskussion pågår med landstingets PUL-ansvarige om hur denna situation ska hanteras. Ev. lagändring från 2006.

14 3. FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Strategi 1 Hälso- och sjukvården ska känna till och möta dagens livsmönster och behov Framgångsfaktorer Omvärldsbevakning och förändring baserad på nya uttryck för ohälsa och förändrade förväntningar i samhället (FN1) 3 Aktuella medicinska program (FH1) Nyckelindikatorer FN1 Indikatorer som kan ge signaler om förhållanden som kan påverka hälsooch sjukvårdsbehovet Tobaksbruk Dagligrökare, 16-74 år, %, åldersstandardiserat (5-årsmedelvärden) 35 30 Andel rökare (%) 25 20 15 10 5 0 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 1990 1989 1988 1987 1986 1985 1984 Riket Östergötlands län Källa: Folkhälsan i siffror - Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen Dagligrökande från register är ofta flera år gamla. Rökvanor kommer troligen att redovisas årligen från den nationella folkhälsoenkäten. Det borde vara en bra indikator för uppföljning. 3 Anger vilken koppling framgångsfaktorn har till nyckelindikator och/eller handlingsplan. Varje nyckelindikator och handlingsplan har en unik beteckning. FN = Förnyelseperspektivets Nyckeltal, FH = Förnyelseperspektivets Handlingsplan.

15 Alkoholkonsumtion Andel personer med riskfylld veckokonsumtion av alkohol. Skadlig nivå Ökad risk 18-29 Kvinnor 30-44 45-64 65-90 18-29 Män 30-44 45-64 65-90 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Källa: Östgötens psykiska hälsa 2002-FHVC Andel (%) Alkoholdata från register är ofta flera år gamla och baserade på dödlighet i alkoholrelaterade sjukdomar. Det finns för närvarande inga tidsserier utan medelvärden för perioden 1995-1999 och 1997-2001. Genom vårddatalagret borde det gå att följa upp alkoholrelaterade diagnoser årligen. Alkoholkonsumtion kommer troligen att redovisas årligen från den nationella folkhälsoenkäten. Det borde vara en bra indikator för uppföljning. Övervikt bland vuxna /barn Övervikt och fetma i Östergötland, 1991, 1993, 1995, 1997 och 1999 Mörk färg: Fetma (BMI=30) Ljus färg: Övervikt (BMI>25) 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 1991 1993 1995 1997 1999 Källa: Befolkningsenkäter i Östergötland Det finns för närvarande inga nationella tidsserier. Övervikt och fetma kommer troligen att redovisas årligen från den nationella folkhälsoenkäten. Det borde vara en bra indikator för uppföljning tillsammans med uppföljning av våra egna viktdata

16 från befolkningsenkäter. För barn måste uppföljning göras separat om tidsserien ska följas. Kommentar Utvecklingen av indikatorer kommer att fortsätta inför nästa års uppföljning. Här bevakas bl a Folkhälsoinstitutets pågående arbete att identifiera nationella hälsoindikatorer som kommer att möjliggöra jämförelser med riket och andra län. Syftet med indikatorerna är att få kunskap om förändringar i form av nya livsmönster, ändrade vårdbehov, nya arbetsformer, teknisk utveckling, medicinsk forskning, medborgarnas förväntningar och demografiska förändringar. Strategierna ska skapa förutsättningar för förnyelse snarare än att peka ut vilken förnyelse som ska ske. Handlingsplaner Projekt Nr Genomfört Ansvarig Lägesnotis Systematisk och kontinuerlig uppdatering av de medicinska programmen. FH1 2006-12-31 FHVC Demoexeempel tas fram under hösten för en sjukdomsgrupp. Strategi 2 Gränsöverskridande utvecklingsarbete ska stimuleras Framgångsfaktorer Lära av andra (FH2)(FH3) Handlingsplaner Deltagande i Nätverket Uppdrag Hälsa s aktivitetsområden. (f.d. Beställarnätverket för tjänstemän) Projekt Nr Slutförs Ansvarig Lägesnotis Säkerställa att alltid beakta behovet av jämförelser med andra vid uppföljning/analys FH2 2006 Ledningsstaben Behovet av jämförelser med andra beaktas bl.a. vid resultatdialoger och avtalsuppföljning men ytterligare utvecklingsmöjligheter finns. FH3 2006 Ledningsstaben Länet är representerat i nätverken Uppföljning. Ersättningsmodeller, samt Dialog och samverkan.

17 4. PROCESSPERSPEKTIVET Strategi 1 Hälso- och sjukvårdens processer ska vara effektiva Framgångsfaktorer Hög kvalitet i vårdprocess och vårdresultat (PN1) 4 (PN3)(PH1)(PH3) Inriktning på hälsofrämjande och förebyggande insatser (MN1)(PH3) Medvetna prioriteringar (PH3) Evidensbaserade rutiner vid införande av ny metodik. (PH2) (PH2) Samverkan utifrån behov (PH1)(PH3) Utvecklad och mer betydelsefull avtalsstyrning (PN4)(PN5)(PH1)(PH3) Nyckelindikatorer PN1 Vårdproduktionsförändringar- redovisning per avtal Förändring vårdtillfällen jan-juli 2004 jmf jan- juli 2003 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% -10,0% -20,0% Barn- o kvinnocentrum Kir- o onkologicentrum Rekonstruktionscentrum Ortopedicentrum SAMMANTAGET 4 Anger vilken koppling framgångsfaktorn har till nyckelindikator och/eller handlingsplan. Varje nyckelindikator och handlingsplan har en unik beteckning. PN = Processperspektivets Nyckeltal, PH = Processperspektivets Handlingsplan.

18 Förändring läkarbesök jan-juli 2004 jmf jan- juli 2003 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% -10,0% -20,0% Barn- o kvinnocentrum Kir- o onkologicentrum Rekonstruktionscentrum Ortopedicentrum SAMMANTAGET 50,0% Förändring sjukvårdande behandlingar jan-juli 2004 jmf jan- juli 2003 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% -10,0% -20,0% Barn- o kvinnocentrum Kir- o onkologicentrum Rekonstruktionscentrum Ortopedicentrum SAMMANTAGET Källa: Vårddatalagret Vårdproduktionen till östgötar har minskat januari-juli jämfört motsvarande period förra året såväl vad gäller vårdtillfällen (-6 %), läkarbesök (-4 %) som sjukvårdande behandlingar (-9 %). Det är endast några centrum som avviker från detta mönster. Det finns ingen lättfångad förklaring till detta och det är därför svårt att värdera. Delar i förklaringen kan vara att den genomgripande strukturförändringen kan ha påverkat produktivitet och/eller att verksamheten inte har nått upp till uppsatta rationaliseringsmål.

19 PN2 Östgötar som besökt läkare/sjuksköterska inom sjukvården Se MN9 PN3 Mätning av tillgänglighet - - >90% läkarbesök VC inom 7 dagar - >90% besök vid sjukhus efter remiss inom 3 mån - >90% behandling vid sjukhus inom 3 mån Väntetid till läkarbesök på vårdcentral Källa: Landstingsförbundets endagarsundersökningar. Väntetid till läkarbesök på sjukhus (exkl. Sergelkliniken i Linköping) Källa: Landstingets väntetidsuppföljning

20 Väntetid till behandling på sjukhus (exkl. Sergelkliniken i Linköping) Källa: Landstingets väntetidsuppföljning Tillgänglighetsmålen är inte uppfyllda i dagsläget men är uppenbart inom räckhåll vad avser besök vårdcentral och sjukhus. Det finns betydande skillnader i tillgänglighet mellan olika specialiteter. Detta framgår av väntetidsrapporterna som återfinns på Internet: www.lio.se under Patientinformation. Tillgängligheten till vårdcentralerna i Östergötland är god jämfört med riket som helhet mätt med de metoder som används av Landstingsförbundet i väntetidsmätningarna. Samtidigt har väntelistor uppmärksammats inom primärvården i Östergötland, vilket uppmanar till försiktighet i tolkningen av resultaten. Tillgängligheten till såväl besök som behandling på sjukhus visar en positiv tendens totalt sett. För såväl besöks- som behandlingsväntetiderna gäller att resultatet för våren 2004 är de bästa som hittills uppmätts. Arbete pågår enligt det s.k. niopunktsprogrammet för att på olika sätt minska väntetiderna (strängare indikationer, gemensamma väntelistor m.m). Från 2005 har även vårdavtal slutits med ett antal vårdgivare med prestationsersättning kopplad till minskade väntetider. PN4 Andel avtal 2005 beslutade senast 2004-10-15 Avtalsprocessen påbörjades planenligt i juni och samtliga aktuella avtal behandlas av HSN i oktober. Målet är uppnått. PN5 Avtalsparternas upplevelse av avtalsprocessen Kommentar Ett verktyg håller på att utvecklas för uppföljning av avtalsprocessen (se PH1). Nyckelindikator tas fram i anslutning till detta.

21 Handlingsplaner Projekt Nr Slutfört Ansvarig Lägesnotis Utveckla verktyg för uppföljning av avtalsprocessen (partupplevelser, m.m. ) PH1 2004-12-31 Ledningsstaben Utvecklingsarbete påbörjat. Enklare variant kommer att användas för uppföljning av årets Framtagande av evidensbaserade principer för införande av ny metodik och nya teknologier Utveckla avtals- och ersättningsformer inför avtal 2005. avtalsprocess. PH2 2004-03-01 Ledningsstaben Rådet för införande av nya teknologier har startat sitt arbete. PH3 2004-09-30 Ledningsstaben Principbeslut i HSN 2004-09-22. Strategi 2 Patienten ska ges möjlighet att påverka sin vård Framgångsfaktorer Välinformerade patienter.(pn6) Hänsyn till integritet och önskemål (PN6) Nyckelindikatorer PN6 Patienters bedömning efter besök VC Andel patienter som efter besök vid vårdcentral är nöjda med Andel av de tillfrågade 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Helhetsbedömning Visad respekt Tid att lyssna Inform ation Q4 2002 -Q3 2003 Q2 2003-Q1 2004 Q1 2003 -Q4 2003 Q3 2003-Q2 2004 Källa: Vårdbarometern. (Antal tillfrågade i genomsnitt 427 pers/ettårsperiod. Felmarginal: Län +/- 4%-enheter (95% säkerhet)) Drygt 80 % av östgötarna har ett positivt helhetsintryck av besöket vid vårdcentralen och en svag positiv trend kan skönjas. Bemötande med visad respekt upplevs av ca 90 % medan det finns mer att önska vad gäller mottagen information även om trenden på denna punkt förefaller mest positiv. Bakgrundsmaterialet visar att äldre är mer nöjda än yngre. Förändringarna under redovisad period ligger inom statistisk felmarginal och måluppfyllelse går av samma anledning inte att fastställa..

22 5. EKONOMIPERSPEKTIVET Strategi 1 Ekonomin ska ge handlingsfrihet Framgångsfaktorer Hälso- och sjukvårdsnämnden avtal med vårdgivare är anpassade efter ekonomiskt utrymme (PH3) 5 Införande av nya metoder ska genomföras på ett kontrollerat sätt (PH2) Effektiv läkemedelsanvändning (EN1)(EN2) Nyckelindikatorer EN1 Kostnadsutveckling läkemedel jämfört statsbidraget Tkr Ackumulerad utveckling 2004 månadsvis för förmånskostnad läkemedel och statsbidrag i tkr (inkl. moms) samt procentuell differens mellan statsbidrag och kostnad 1 000 000 25,0 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 14,3 19,6 15,8 15,4 16,0 14,7 15,8 15,7 20,0 15,0 10,0 5,0 Ackumulerad procentuell differens 100 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Lena Alsén Melin/Uppföljningsgruppen Källa:Apoteket AB Källa: Apoteket AB, Landstingsförbundet Förmånskostnad läkemedel Statsbidrag Diff statsbidrag-förmånkostn (%) 0,0 Målsättning är att kostnadsutvecklingen inte ska överstiga statsbidraget. Målet är i dagsläget uppfyllt Losec och Zocord som tidigare kostade 70 miljoner kr per år tappade sina patent i april 2003 varvid priserna sjönk med 70 resp. 90 %. Detta är den enskilt viktigaste orsaken till de minskade kostnaderna och liknande dramatiska patentutgångar upprepas sannolikt inte. Effekten av patentutgångarna klingar successivt av och detta tillsammans med fler arbetsdagar under de sista kvartalen i år jämfört med föregående år kommer att leda till kostnadsökningar under hösten. Vidare är det viktigt att komma 5 Anger vilken koppling framgångsfaktorn har till nyckelindikator och/eller handlingsplan. Varje nyckelindikator och handlingsplan har en unik beteckning. PN = Processperspektivets Nyckeltal, PH = Processperspektivets Handlingsplan osv.

23 ihåg att under första halvåret har vi jämfört kostnadsutvecklingen 2004 med en period 2003 då priserna var mycket höga och patenten kvar. Under hösten jämför vi två liknande perioder med lika låga priser, vilket ger lägre kostnadsminskning eller till och med en kostnadsökning jämfört föregående år. EN2 Kostnadsutveckling läkemedel jämfört med riket Kostnadsutveckling för förmånskostnad läkemedel 2004 ackumulerad månadsvis i procentuell förändring från motsvarande period föregående år (inkl. moms) 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 10,0-2,0 9,0 Ackumulerad procentuell förändring -4,0-6,0-8,0-10,0-12,0 7,9 7,7 8,0 7,6 6,9 6,9 6,9 6,3 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 Differens i procentenheter -14,0 1,0-16,0 Lena Alsén Melin/Uppföljningsgruppen Källa: Apoteket AB Källa: Apoteket AB LiÖ Riket Diff LiÖ-riket (procentenheter) 0,0 Målet är att kostnadsutvecklingen för läkemedel ska vara lägre än kostnadsutvecklingen i andra landsting. Måluppfyllelse kan konstateras av ovanstående diagram. Skillnaden mot riket förklaras av 1) snabbare skifte till icke patentskyddade läkemedel 2) viss överföring av läkemedelsbehandling från öppen till sluten vård. Sannolikt kommer övriga landsting att närma sig Östergötland inom något år. Volymen läkemedel har ökat något (+1,1 % tom augusti). Se även föregående kommentar (EN1).

Strategi 2 24 Ekonomin ska inte belasta kommande generationer Framgångsfaktorer Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ha en ekonomi i balans (EN3) Tydlig och kontinuerlig ekonomiredovisning (EN3)(EN4)(EN5) Nyckelindikatorer EN3 Hälso- och sjukvårdsnämndens avtal- ekonomiskt utfall. Redovisas även i förhållande till produktion HSN:s helårsbedömning 2004-08 (milj kr) Jan - aug 2004 HSN:s helårsbedömning 2004-04 (milj kr) HSN:s resultat (milj kr) Regionsjukvård -2,0 0,0 0,6 DRGpoäng (index) 6 uppgift saknas Läkarbesök (index) 7 uppgift saknas Närsjukvård 0,0 0,0 2,5 0,85 0,97 Länsövergripande sjukvård 0,0 0,0 0,0 0,81 0,92 Utomlänsvård -8,0-17,6 2,6 uppgift saknas Läkemedel 24,0 22,2 18,4 - - uppgift saknas Privata vårdgivare 0,0 0,0 9,5-0,95 Tandvård 0,0 0,0 4,8 - - Övrigt -14,0-4,6 11,5-0,28 Totalt 0,0 0,0 49,9 - - Källa: Ekonomisystemet A+, Vårddatalagret Kommentar till delårsbokslut och måluppfyllelse I detta delårsbokslut 08/2004 redovisas ett positivt resultat på 50 mkr. Anledningen till det stora överskottet är framför allt att kostnader för läkemedel, privata vårdgivare och utomlänsvård ligger under den förväntade för perioden samt att nämnden har reserverat medel till en ökning av ambulanskostnader, vilka endast delvis har effektuerats. Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2004, baserad på delårsbokslutet tom augusti 2004, visar på ett nollresultat och det är ingen förändring gentemot tidigare helårsbedömning. Målet att HSN ska ha en ekonomi i balans är i dagsläget uppnått. Regionsjukvård (till östgötar) Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2004. Endast ca 24 mkr av totalt budgeterade 440 mkr är rörliga. Det är den s.k. 100%-listan samt BRIVA, neurokirurgiska kliniken och gyn onkologiska kliniken som har en rörlig del. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger ca 0,6 mkr under 8/12-delar av den budgeterade. 6 Det går inte att särredovisa DRG-poäng och läkarbesök som produceras i form av regionsjukvård, däremot går det att särskilja ersättning på HSN. Index 1,00 är produktion jan-mars 2003. Redovisat index är alltså produktion janmars 2004 i förhållande till detta index. 7 Se not 5

25 Närsjukvård Kostnaderna för närsjukvård ligger ca 2,5 mkr under 8/12-delar av den budgeterade nivån. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, vilket medför att endast mindre avvikelser förekommer. Anledningen till överskottet är framför allt ersättning för mål och mått där vårdcentralerna är försiktiga i sina uppbokningar av förväntad ersättning. Länsövergripande sjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas ut som en fast ersättning under 2004. Nämndens kostnad för denna ersättning ligger på den budgeterade. Utomlänsvård Kostnadsansvaret för det mesta av utomlänsvården är överflyttat till centrumnivå. Det som ligger kvar på nämnden är den akuta vården utan remiss och primärvården. Kostnaderna avseende utomlänsvård ligger mycket lågt i förhållande till den beräknade nivån. Totalt ligger nämndens kostnad för utomlänsvård ca 2,6 mkr lägre än 8/12-delar av den budgeterade. Vi vet erfarenhetsmässigt att kostnaderna för utomlänsvården ökar kraftigt i slutet av året. Jämfört med samma period 2003 är kostnaderna för utomlänsvård 2004 ca 3 mkr högre om man bara ser till de delar som ligger kvar på nämnden. Läkemedel Nämndens läkemedelskostnader ligger ca 18,4 mkr lägre än 8/12-delar av de budgeterade. Jämfört med samma period 2003 är kostnaderna för läkemedel ca 7 mkr lägre. De poster där minskningen är störst är primärvårdens förskrivning av klinikläkemedel, apodos samt läkemedel ospec som betyder oläsbara recept. Två poster vars kostnader ökar är solidariskt finansierade preparat samt ofördelat riket. Privata vårdgivare Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger ca 9,5 mkr lägre än den beräknade nivån för perioden januari t o m augusti, vilket är 8/12-delar av budget. Jämfört med samma period 2003 är kostnaderna för privata vårdgivare 2004 ca 1 mkr lägre. Tandvård Utfallet för tandvården för perioden blev 139 mkr, vilket är ca 4,8 mkr under det beräknade för perioden. Anledningen till överskottet är framför allt att kostnaderna för tandvårdsreformen ligger under de budgeterade. Övrigt I övrigt kan nämnas bland annat ambulanssjukvården där nämnden har reserverat medel för eventuella kostnadsökningar i samband med de strukturella förändringarna i sjukvården och där detta endast delvis effektuerats. Kostnaderna för sjukresor (ersättning till privatpersoner och taxi) ligger ca 2,7 mkr lägre än de beräknade för perioden. Jämfört med samma period 2003 är kostnaderna för sjukresor 2004 ca 2 mkr högre. Kostnaderna för medicinska program ligger under den beräknade för perioden med ca 1,8 mkr och beror främst på att vissa program saknar ordförande och samordnare. Kostnaderna för asylsjukvården ligger ca 4,8 mkr över de beräknade för perioden. Ersättningen till produktionsenheterna för asylsjukvård är rörlig och betalas genom Hälso- och sjukvårdsnämnden som sedan ersätts till viss del av Migrationsverket. Dessa intäkter beräknas ligga i budgeterad nivå men vårdkostnaderna ökar, framför allt inom psykiatrisk vård. Ersättningen släpar efter och det kan röra sig om så mycket som ett år och då betyder det att 2004 års resultat kommer att påverkas negativt av detta. Asylsjukvårdens ökade kostnader behöver utredas under hösten.

26 Sjukresor, tillsammans med utomlänsvården är områden där kostnadsökningar har påpekats i delårsrapport 2004-04 och att utredning samt åtgärd behöver vidtas. Förslag till åtgärder redovisas till HSN under hösten. Kommentar till helårsbedömning (efter augusti 2004) Regionsjukvård (till östgötar) Kostnaderna för regionsjukvården beräknas i bokslut 2004 överstiga de beräknade med ca 2 mkr. Detta är en försämring jämfört med helårsbedömningen 2004-04. Det är de rörliga ersättningarna som beräknas överstiga budgeterade volymer och därmed ersättning eftersom ingen taknivå är satt och då framför allt den s.k. 100%- listan, där vissa PBE-koder debiteras löpande. Närsjukvård & länsövergripande sjukvård Kostnaderna för närsjukvård och länsövergripande sjukvård beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Utomlänsvård Kostnaderna avseende utomlänsvård beräknas överstiga de budgeterade med ca 8 mkr. Detta är en förbättring jämfört med föregående helårsbedömning med ca 10 mkr. Redan under föregående år kunde nämnden redovisa en ökning av kostnaderna för akut vård utan remiss och primärvård utomläns och ökningen ser ut att hålla i sig under 2004, dock med lägre takt än vad prognosen visade i delårsrapport 04. Läkemedel De ospecificerade läkemedelskostnaderna ser ut att komma att understiga de budgeterade med ca 24 mkr och detta är en förbättring med 2 mkr jämfört med föregående helårsbedömning. Detta beror bland annat på aktiva insatser att minska antal recept med oläsliga koder. Privata vårdgivare Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna beräknas uppgå till den beräknade nivån. Tandvård Kostnaderna avseende tandvården uppskattas överensstämma med budget. Övrigt Kostnaderna avseende sjukresor (ersättning till privatpersoner och taxi) bedöms överstiga de budgeterade med ca 7 mkr och detta är en försämring jämfört med föregående helårsbedömning med 2 mkr. Detta trots en översyn av regelverket som skulle ge en minskning av kostnaderna med 6 mkr under 2004. Kostnaderna för sjukresor har en tydlig trend av kraftig ökning varje år, mellan åren 2001 2003 ökade de från 55 mkr till 71 mkr (29 %). För att inte kostnaderna ska öka i samma takt under 2004 måste åtgärder vidtas. Då kostnaderna och intäkterna för asylsjukvården inte matchar varandra kan kostnaderna komma att överstiga de budgeterade med 7 mkr under 2004. Åtgärder Tidigare åtgärder inom utomlänsvård och sjukresor ligger fast samt att undersöka anledningen till att kostnaderna för asylsjukvård ökar och eventuellt vidta åtgärder för att förbättra matchningen mellan kostnader och intäkter från Migrationsverket.

27 EN4 Kostnadsutveckling tandvårdsreformen jämfört statsbidraget 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Täckningsgrad- Statsbidrag/ kostnad för tandvårdsreformen (Jan-Aug) Jan-aug år 2001 Jan-aug år 2002 Jan-aug år 2003 Jan-aug år 2004 Täckningsgrad 67,3% 53,7% 91,5% 86,0% Källa: Landstingsförbundet och Landstinget i Östergötland Statsbidraget under hela 2004 är nära 32 miljoner kr. Målet är att tandvårdsreformen inte ska kosta mer än det statsbidrag som ges. För uppföljningsperioden jan-augusti 2004 är kostnaderna för tandvårdsreformen högre än statsbidraget. Täckningsgraden för statsbidraget jämfört med utfallet för tandvårdsreformen är 86 % hittills för 2004 (jan-augusti) vilket är något sämre täckningsgrad än vid motsvarande tidpunkt 2003 (men betydligt bättre än åren 2001 och 2002). Målet är alltså inte uppfyllt. I samband med beslut om tandvårdsreformen 1999 fastställdes nya regler för avgifter inom käkkirurgi. Den del av verksamheten där sjukhusets resurser krävs betalar patienterna även fortsättningsvis enligt sjukvårdens avgiftssystem. För den övriga delen betalar patienterna enligt tandvårdstaxa. Detta tillför landstingen ökade intäkter och har för Östergötlands del motsvarat ca. 3,7 miljoner kr per år. När statsbidragen för tandvårdsreformen fastställdes var utgångspunkten att landstingen internt använde dessa utökade intäkter för täckning av kostnader för tandvårdsreformen. Vid avstämning mellan kostnaderna för tandvårdsreformen och statsbidraget måste dessa intäkter läggas till statsbidraget. Om dessa utökade intäkter läggs till statsbidraget bedöms kostnadsöverskridandet vara marginellt. HSN fattade i mars 2003 beslut om nya uppskärpta kriterier för rätten till uppsökande och nödvändig tandvård. Fr o m 2004 ändrades i tandvårdslagen i linje med de skärpta kriterierna. Socialstyrelsen har nyligen utgivit allmänna råd kring "nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade" samt "tandvård som ett led i sjukdomsbehandling under en begränsad tid". Råden skärper en del kriterier för vilken tandvård som landstinget kan ersätta vårdgivarna för. En viss kostnadsdämpande effekt kan förväntas på sikt. Tandvårdskorten för ca 8 300 personer löpte ut 2003-12-31 och prövningar utifrån de nya kriterierna görs för alla som ska få nya tandvårdskort. I dagsläget har ca.1 500 personer färre beviljats kort. Då återstår ett antal personer som ännu inte har bedömts. De personer som inte fått förlängda tandvårdskort har haft rätt att fullfölja sina tandvårdsbehandlingar t.o.m. 2004-06-30. Effekterna efter översynen av den uppsökande och nödvändiga tandvården kommer därför att visa sig fullt ut först under slutet av 2004 och början av 2005.

28 EN5 Hälso- och sjukvårdsnämndens internbudget- utfall i förhållande till budget (tkr) jan-aug 2004 Förbrukat tom aug Budget 2004 Förbrukat jan-aug (%) HSN 107 362 704 51% Västra länsberedningen 47 218 398 55% Centrala länsberedningen 31 234 398 59% Östra länsberedningen 40 225 398 57% Medicinsk programberedning 230 227 686 33% Totalt 455 1 266 2 584 49% Uppföljningen i mars visade ett negativt resultat. Sedan dess har en ekonomisk omfördelning skett mellan de politiska organens budgetar på så sätt att 126 tkr har överförts från folkhälsoberedningen och 75 tkr från personalberedningen. Medicinska programberedningen har överfört 75 tkr till länsdelsberedningarna. Länsdelsberedningarna har på så sätt tillförts 92 tkr vardera. Målet att ha en ekonomi i balans är i dagsläget uppfyllt. Strategi 3 Verksamheten ska vara kostnadseffektiv Framgångsfaktorer Ökad kunskap om verksamhetens kostnadseffektivitet (EN6)(EN7)(PH1) Nyckelindikatorer EN6 Redovisning av kostnader per sjukdomsgrupp Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) har i en aktuell rapport 8 belyst förutsättningar och metodik. Produktionsenheterna kommer att börja redovisa sina kostnader ur ett produktionsperspektiv per sjukdomsgrupp successivt fr o m augusti 2003 i takt med att KPP (Kostnad per patient) kalkyleringen blir fullständig. Detta kan komma att bli en värdefull information även till HSN t ex vid pris och produktivitetsjämförelser. Kan på sikt även bli användbart vid effektivitetsjämförelser, då relaterat till olika kvalitetsystem. 8 Ohälsans kostnader (CMT Rapport 2004:1)

29 EN7 Redovisning av kostnader med möjlighet till jämförelser i tiden och med andra landsting. Landstingens nettokostnader för hälso-, sjuk- och tandvård 2003 18 000 Nettokostnad per invånare (kr) 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Politisk verksamhet hälso- och sjukvård Övrig hälso- och sjukvård Tandvård Specialiserad psykiatrisk vård Specialiserad somatisk vård Primärvård 0 Genomsnitt Norrbotten Gotland Västernorrland Stockholm Blekinge Västmanland Jämtland Västerbotten Dalarna Örebro Gävleborg Kalmar Värmland Skåne Jönköping Västra Götaland Kronoberg Sörmland Uppsala Halland Östergötland Källa: Landstingsförbundet Kommentar Landstinget i Östergötland har den lägsta nettokostnaden för hälso- och sjukvård inkl tandvård. Kostnaden var år 2003 13 988 kr/invånare. Högsta kostnaden har Norrbotten (17 040 kr). Genomsnittet är 15 338 kr. Jämfört med år 2002 har länets nettokostnad per invånare ökat med 4,6 %(5,7 % hela landet). et är ett bidrag till allmänkunskapen och svårt att värdera. Variationer är naturligtvis kopplade till skattesatsen men ger ingen information om skillnader i demografi, produktivitet/ effektivitet m.m..

30 6. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Flera av de nyckelindikatorer som följs har inte den kvaliteten att måluppfyllelse och trender kan konstateras med säkerhet. De ger dock en information om nivån för hur exempelvis östgöten upplever tillgänglighet, förtroende, bemötande. Tydlig måluppfyllelse kan i dagsläget konstateras vad gäller Antalet sjukskrivna kvinnor. Andel avslutade avtal. Kostnader läkemedel jämfört rike resp. jämfört statsbidrag. Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska resultat (totalbudget resp. internbudget) Målvärdena är inte uppnådda vad gäller Andelen sjukskrivna kvinnor och män. Tillgänglighet till besök och behandling. Kostnadsutveckling tandvårdreformen jämfört statsbidraget. Inom de sistnämnda målområdena har redovisats vilka insatser som görs för att uppnå målen. Nedan redovisas en sammanfattning av utfall för respektive nyckelindikator och en redovisning av vilken trend som kan konstateras i förhållande till uppsatta mål. Nr Medborgare Måluppfyllelse Trend MN1 MN2 MN3 MN4 MN5 MN6 MN7 MN8 Vårdcentraler som har en fungerande arbetsmodell för individuella sjukdomsförebyggande insatser.?? Östgötar som senaste gången de ringde sjukvården sökte sig till sjukvårdsupplysningen Östgötar som sökt information om hälso- och sjukvård på Internet. Östgötar som inte vet vart man ska vända sig vid klagomål på vård/ bemötande Östgötarnas upplevelse av - Sitt eget hälsotillstånd - Tillgänglighet till sjukvård - Möjlighet att komma fram per telefon Östgötarnas upplevelse av förtroende för - VC läkare - Distriktsköterska - Sjukhusens akutmottagningar - Andra sjukhusmottagningar - Privata specialistläkare MN9 MN11 MN12 MN13 MN14 Östgötarnas senaste besök Sjukskrivningar för kvinnor Sjukskrivningar för män och kvinnor Länsdelsprofiler (analyspaket) Sjukdoms-/behovsgrupper (analyspaket) Ej målsatt Ej målsatt Ej målsatt

31 Nr Förnyelse Måluppfyllelse Trend FN1 FN1 Urval av nationella hälsoindikatorer med prognos- Andra indikatorer Ej målsatt Ej målsatt Nr Process Måluppfyllelse Trend PN1 PN2 PN3 Vårdproduktionsförändringar- redovisning på sjukdomsgruppsnivå/avtal Östgötar som besökt läkare/sjuksköterska inom sjukvården (patient eller anhörig) Mätning av tillgänglighet -andel enheter som klarar: - >90% läkarbesök VC - >90% besök vid sjukhus efter remiss - >90% behandling för patienter på väntelista Ej målsatt Ej målsatt PN4 PN5 PN6 Andel avtal 2005 beslutade senast 2004-10-15 Avtalsparternas upplevelse av avtalsprocessen Patienters bedömning efter besök VC - Sammanfattande betyg - Upplevt sig blivit bemött med respekt - Upplevt att tid funnits att lyssna - Upplevt sig fått tillräcklig information Ej målsatt Nr Ekonomi Måluppfyllelse Trend EN1 EN2 EN3 EN4 EN5 EN6 EN7 Kostnadsutveckling läkemedel jämfört statsbidraget Kostnadsutveckling läkemedel jämfört med riket Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska utfall Kostnadsutveckling tandvårdsreformen jämfört statsbidraget Hälso- och sjukvårdsnämndens intern-budget- utfall Redovisning av kostnader per sjukdomsgrupp Ej målsatt Redovisning av kostnader med möjlighet till jämförelser i tiden och med andra landsting. - kostnad per invånare Ej målsatt

Bilaga 1 Ledningsstaben Hälso- och sjukvårdsnämnden 2004-09-20 Camilla Paananen Blankett 1 Delårsrapport: Produktionsenhetens godkännande: - obs anges i tkr räkning Finansieringsanalys 2004 Tillförda medel 2004 Landstingsbidrag 6 513 189 Koncernbidrag Årets resultat 0 Patientavgifter sjukvård/tandvård 812 Justering för avskrivningar 0 Försäljning av sjukvård/tandvård 5 295 Försäljning av anläggningstillgångar bokf värde Försäljning av utbildning Minskning av långfristiga fordringar Övriga intäkter i landstigets huvudverksamhet Nya långfristiga lån Försäljning av övriga tjänster Minskning av förråd Statsbidrag 54 782 Minskning av kortfristiga fordringar Bidrag för personal Ökning av kortfristiga skulder Övriga bidrag 767 Övrigt Försålt material, varor, övriga intäkter 852 Summa tillförda medel 0 Summa intäkter * 6 575 697 Lönekostnader -912 Använda medel Arbetsgivaravgifter -406 Nettoinvesteringar Övriga personalkostnader -5 456 Ökning av långfristiga fordringar Summa personalkostnader -6 774 Amortering långfristiga lån Ökning av förråd Kostnader för köpt verksamhet -6 204 091 Ökning av kortfristiga fordringar Verksamhetsnära material och varor -245 150 Minskning av kortfristiga skulder Lämnade bidrag -93 002 Övrigt Övriga verksamhetskostnader -26 680 Summa använda medel 0 Summa övriga kostnader -6 568 923 Summa kostnader -6 575 697 Förändring av likvida medel 0 Avskrivningar Netto 0 Finansiella intäkter 8 Finansiella kostnader -8 efter finansnetto 0 Årets resultat 0 *varav intäkter från nämnd/landstingsstyrelse 6 513 189 Balansräkning Tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Bokslut Bokslut Anläggningstillgångar 2003 2004 Eget kapital 2003 2004 Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Balanserat eget kapital 0 Mark Årets resultat -30 210 0 Inventarier Summa eget kapital -30 210 0 Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Avsättningar (endast finansfvt) Byggnadsinventarier Pensionsskuld Bilar och andra transportmedel Avsättning LÖF Jord-, skogs och trädgårdsmaskiner Summa avsättningar 0 0 Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Långfristiga skulder Långfristiga fordringar