Landstinget Dalarna Sid 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 2, MARS 2010

Relevanta dokument
Klinisk mikrobiologi 1

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2010

Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2010

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2012

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad SEPTEMBER 2015

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad nr 7 SEPTEMBER 2016

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4 MAJ 2013

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad NOVEMBER 2014

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad nr 2 MARS 2017

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad SEPTEMBER 2014

Landstinget Dalarna 1(12) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 6 JUNI Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD KLINISK MIKROBIOLOGI *

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2011

Landstinget Dalarna Sid 1 av (7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 3 MAJ 2009

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 6 OKTOBER 2013

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(7) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 3, februari 2018

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 7, juni 2018

Labnytt Nr 2, 3 april 2019

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 JANUARI 2013

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4, SEPTEMBER 2012

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4 SEPTEMBER 2009

Landstinget Dalarna Sid 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 2 MARS 2012

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 10, november 2017

Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4 AUGUSTI 2010

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad DECEMBER 2013

Landstinget Dalarna Sid 1 (7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 3 MAJ 2010

Klinisk mikrobiologi 1

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2009

LABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 11, december 2017

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad DECEMBER 2016

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(7) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 9, november 2018

Nummer Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg

Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad JUNI 2014

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 9 NOVEMBER 2015

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin

Landstinget Dalarna 1(9) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 JUNI 2015

Välkomna! Camilla Norling Laboratoriemedicin Dalarna

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 2 APRIL 2009

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Landstinget Dalarna 1(9) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 3 MAJ 2012

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Datum Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Biobanken - Sommaruppehåll Biobanken. 3 Klinisk kemi - Revidering av kemi-remisser - Metodbyte S-Gastrin

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk Patologi. - Telefontider - Öppettider. 3 Klinisk Kemi

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning Utskick: 1. Var arbetar du?

Biosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter. Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna

Laboratorienytt. Nr 3, Maj Innehåll: Klinisk Mikrobiologi. - Ändrad analysmetod för streptokockserologi

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Landstinget Dalarna Sid1 av 8 Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 JANUARI 2011

2 Biobanken - VIP-prov i blå Sofiabox till Biobanken norr

Laboratoriemedicin VL LabNytt nr GDPR - Den nya dataskyddsförordningen

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1

Landstinget Dalarna Sid 1 (10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 6 DECEMBER 2012

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 8, september 2018

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

Landstinget Dalarna 1(9) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4 AUG/SEPT 2011

Meddelande 1/2013. U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska

Laboratoriemedicin VL LabNytt nr 3-Version

Frågor och svarvar arbetar du? Personer som har svarat på frågan: 88

Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013

Hantering på KUL av prov från patient med misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral hemorrhagisk feber (VHF)

Provtransporter till Laboratoriemedicin NU-sjukvården Anvisning Patientnära analysverksamhet

Laboratorienytt. Innehåll: 2-3 Klinisk Mikrobiologi. - Quantiferon Ändringar vid provtagning/rör under hösten. - Nytt faxnr till klinisk mikrobiologi

Provtagningsanvisningar

Provtagningsanvisningar

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21

Ny analyskatalog 15 oktober

LABNytt Innehåll. LABNytt 02/2017. Blodcentralen (Transfusionsmedicin) Klinisk kemi Klinisk patologi och cytologi

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Rörtyp/användningsområde. Blododlingsflaska till BacT/Alert, aerob, grön hätta (KMB) Blododlingsflaska till BacT/Alert, anaerob, orange hätta (KMB)

Datum /2018. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gäller fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

MYKOBAKTERIER INDIKATION

Klinisk patologi och cytologi 1

HANDLINGSPLAN FÖR LABORATORIEMEDICIN I SKÅNE

Datum Diarienr: SkaS

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Kvalitativa undersökningar. uppskattning och kontroll av. osäkerhet inom Laboratoriemedicin

Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium

Ny analyskatalog 15 oktober

Laboratorienytt. Innehåll: Nr 1, Januari Klinisk Mikrobiologi

Lumbalpunktion - rekommendation för rörföljd och rörantal

1/20 /2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm, gällande from

Vägledning vid venprovtagning

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin - KITM:s öppettider. - Klinisk Kemis öppettider - Analys av Takrolimus - Patientinstruktioner på engelska

Ny analyskatalog 14 oktober 2015

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

Transkript:

Landstinget Dalarna Sid 1(6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN Blodsmitta märkning av provrör/provkärl Sid 2 Nytt från Akademiska laboratoriet Sid 2 AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI Nytt referensintervall för fs-folat Sid 3 Rörpost, provhantering Sid 3 Nytt från klinisk kemi och farmakologi Akademiska laboratoriet Uppsala Chromogranin A och B, uppdaterade metoder Sid 4 AKTUELLT FRÅN KLINISK MIKROBIOLOGI Nytt från klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska laboratoriet Uppsala Influensa A/Nya influensan - förändrade svarsrutiner Sid 5 Virologi-svar får förbättrad utformning Sid 5 AKTUELLT FRÅN TRANSFUSIONSMEDICIN Nytt från klinisk immunologi och transfusionsmedicin Akademiska laboratoriet Uppsala Nya gränsvärden för anti-pr3 mätt med capturemetod Sid 6

Landstinget Dalarna Sid 2(6) AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN Blodsmitta märkning av provrör/provkärl Blodprover från patienter med känd eller misstänkt blodsmitta ska märkas enligt arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter, AFS 1986:23. 9 Behållare som innehåller blod som är eller med stor sannolikhet kan antas vara smittförande skall märkas med texten "BLODSMITTA" i svart på gul botten. Transport av sådant blod skall ske i dubbla, vätsketäta behållare. Den yttre behållaren bör vara genomsynlig. Om den yttre behållaren inte är genomsynlig skall även den märkas med texten "BLODSMITTA". Det är viktigt att blodprover till alla laboratorier i Landstinget Dalarna i förekommande fall märks enligt 9 i AFS 1986:23. Se även Handbok för hälso- och sjukvård, kapitel Blodprov venös provtagning. Etikett BLODSMITTA i svart text på gul botten finns på rulle om 250 st och kan beställas från KD, art nr 42964. Kom ihåg att märka rör och pappersremisser för blodgrupperingar och BAS-tester till transfusionsmedicin samt HIV- och hepatit-serologi, mm, till mikrobiologen, förutom blodproverna till klinisk kemi! Det har uppstått förvirring kring märkning av blodprover då många har tolkat förkortningen INF på Melior-etiketterna som tillräcklig märkning vid prov från patient med misstänkt eller konstaterad blodsmitta. I princip skall kontakt med blod alltid undvikas, oavsett om provröret är märkt med BLODSMITTA eller ej. Det finns nämligen personer som bär på blodsmitta utan att själva veta om det och andra som kanske inte alltid uppger att de är bärare av blodsmitta, En generell regel inom sjukvården innebär att alla blodprover betraktas som potentiellt smittfarliga. Om utsidan av ett provrör eller en blododlingsflaska kontamineras med blod är det viktigt att torka bort allt blod med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel innan röret/flaskan skickas till lab, för att skydda labpersonalen från eventuell blodsmitta. Vid känd eller misstänkt blodsmitta vidtas ytterligare åtgärder för transport av prov (se ovan), rengöring och desinfektion av analysutrustning, samt avfallshantering enligt SOSFS 2005:26. Vid blodsmitta begränsas provtagning så mycket som möjligt. Kapillär provtagning utförs inte. För klinisk patologi gäller att särskild försiktighet måste iakttas vid provtagning från patienter med diagnostiserad eller misstänkt smittfarlig sjukdom. Det gäller förutom Hepatit och HIV även Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, Lues och Tuberkulos. På remiss och provtagningskärl från dessa patienter klistras ett särskilt smittvarningsmärke. Den misstänkta eller verifierade diagnosen anges på remissen. Provtagningskärlet placeras i en plastpåse som skydd under transporten. Provet kommer att fixeras 1-2 dygn längre efter ankomsten till laboratoriet än motsvarande normalprover. Därför blir besvarandet också fördröjt med 1-2 dygn. Etikett SMITTFÖRANDE i svart text på gul botten finns också att beställa från KD, art nr 83016 och kan användas när annat är blodsmitta är aktuellt. Vera Thorén Bengtsson Informatör för Lab.medicin Nytt från Akademiska laboratoriet Nytt från Akademiska laboratoriet kan hittas på LmD s informationssida under Vårdverktyg på Intranät, rubriken Labnyheter Nyhetsblad. Speciella utskick som gäller Akademiska laboratoriets kunder i Dalarna kommer dessutom att få en plats i Labnytt. Se sidorna 4, 5 och 6 i detta nummer. Vera Thorén Bengtsson Informatör för Lab.medicin

Landstinget Dalarna Sid 3(6) AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI Nytt referensintervall för fs-folat Med anledning av metodbyte för S-Folat, ändrar vi referensintervallet, då metodbytet ger något lägre mätvärden. Det nya referensintervallet för både kvinnor och män är > 7 nmol/l. Folatvärdet återspeglar de senaste dagarnas intag av folsyra och vi kommer framöver att ta bort fastekravet för S-Folat. Anna Ivarsson ST-läkare Klinisk kemi Rörpost, provhantering: Rörposten till laboratorier inom Falu lasarett ska endast användas till akuta prover. Rutinprover lämnas i provskåpen för hämtning av Transportservice eller direkt till provmottagningen på laboratoriet. Prover som INTE får skickas i rörpost: a. Cerebrospinalvätska - Eventuella celler i provet kan skadas vid transport i rörpost. b. Pleuravätska, ascites och synovialvätska för cellräkning - celler kan skadas. c. Prover med misstanke om / eller känd blodsmitta - Större risk för att provrör skadas vid transport i rörpost och innehåll kan läcka ut i rörpostsystemet. d. Kapillärt tagna prover för B-Calcium, fritt och B-Blodgaser - Risk för att plastpropparna lossnar från kapillärröret under transporten och provet läcker ut. e. Prover som inte enkelt kan tas om. Karin Gabrielsson BMA, sektionsledare provmott, klinisk kemi Falun

Landstinget Dalarna Sid 4(6) Nr. 1 2010-01-08 Nyheter från Klinisk kemi och farmakologi Akademiska laboratoriet Uppdaterade versioner av metoderna för bestämning av fp- Chromogranin A (CgA) och fp-chromogranin B (CgB) Från och med 2010-01-01 analyseras prov för fp-chromogranin A och fp-chromogranin B med uppdaterade metoder. För CgA-metoden har man bytt antikroppar. Den nya metoden har god korrelation med den gamla metoden, varför man kan förvänta samma mätvärden som tidigare. Däremot har referensintervallet ändrats och blir nu <6,0 nmol/l. CgA-metoden har, som tidigare, mycket hög sensitivitet för neuroendokrina tumörer, men kan ge falskt förhöjda värden hos patienter med nedsatt njurfunktion eller atrofisk gastrit, samt vid behandling med protonpumpshämmare. För CgB-metoden har man bytt antikroppar. Den nya metoden har god korrelation med den gamla metoden, men förhöjda värden kommer att mätas med betydligt (upp till 10 ggr) högre mätvärden. Referensintervallet är sänkt till <1,8 nmol/l. Dessa förändringar innebär att den nya metoden har en mycket högre sensitivitet för att detektera patienter med neuroendokrina tumörer än den gamla. Till skillnad mot CgA ger inte CgB-metoden förhöjda värden hos patienter med nedsatt njurfunktion eller vid behandling med protonpumpshämmare. Därför kan CgB användas som ett komplement till CgA. Mats Stridsberg Överläkare, Docent Sektionschef Klinisk kemi och farmakologi

Landstinget Dalarna Sid 5(6) AKTUELLT FRÅN KLINISK MIKROBIOLOGI Nr. 3 2009 02 18 Nyheter från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska laboratoriet Influensa A/Nya influensan förändrade svarsrutiner Under rådande epidemiologiska läge med obefintlig förekomst av influensa A analyseras alla prover med frågeställningen Influensa A /Nya influensan med Luftvägsvirus PCR. I detta analyspaket ingår förutom Influensa A även tio andra vanligt förekommande luftvägsvirus. Vid eventuell förhöjd aktivitet av Influensa A kommer specifik diagnostik att återupptas. Svar kan vanligen förväntas inom 2-3 dagar. Vid behov av akuta analyser kan kontakt med virolog tas på telefon 070-611 48 24. Kåre Bondeson Anders Bergqvist Överläkare Mikrobiolog 018 611 55 92 018 611 39 37 Nr. 6 2010 02 25 Virologi-svar får förbättrad utformning En ny lay-out att kommer att införas för svar på främst virusserogi och molekylär virologi. Den viktigaste ändringen innebär att en rubrik införs, som anger vilket agens som underliggande analyser avser testa för. Ändringen gör svaren enklare att orientera sig i och risken för feltolkningar minskar. Flera andra mindre förändringar införs samtidigt, däribland har en del analysbenämningar kortats för att undvika utnyttjade av mer än en rad per analys. Beroende på vad som mäts, ordnas analyserna inbördes efter samma regler, så man kan till exempel alltid hitta den viktiga HBsAg-markören på samma ställe bland andra Hepatit B- markörer. Kåre Bondeson Medicinskt ansvarig 018-611 55 92

Landstinget Dalarna Sid 6(6) AKTUELLT FRÅN TRANSFUSIONSMEDICIN Nr. 1 2010-02-17 Nyheter från Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Akademiska laboratoriet Nya gränsvärden för anti-pr3 mätt med capturemetod IgG-antikroppar mot proteinas 3 (anti-pr3) har hög specificitet för vissa immunologiska kärlsjukdomar (vaskuliter). Analyserna utförs sedan länge vid enheten för klinisk immunologi och transfusionsmedicin vid Akademiska sjukhuset. I vissa fall analyseras anti-pr3-antikroppar med s.k. captureteknik. Tillverkaren av reagenser för att mäta anti-pr3 med capturemetod har nyligen anpassat analysen till den internationella standarden för anti-pr3. Den nya mätskalan anges därför i internationella enheter (IE) per ml. De gamla reagenserna kommer inte att finnas tillgängliga längre, och vi går från och med 2010-03-01 över till de nya reagenserna. I samband med detta kommer analysen att få nya lägre gränsvärden. Med de nya reagenserna kommer värden över 5 att räknas som positiva, då mätvärden mellan 5-7 IE/mL kan betraktas som gränsvärden. Samtliga analyssvar avseende anti-pr3 med captureteknik kommer initialt att informera om denna förändring. Den gamla och den nya metoden visar för de flesta prover en god korrelation, och värdena med den nya metoden visar i medelvärde siffervärden som motsvarar 23% av siffervärden erhållna med den äldre metoden. Vid önskemål i specifika fall genomför laboratoriet kostnadsfritt omtestning av tidigare analyserade sera med påvisade anti-pr3-antikroppar med den nya metoden. Vid sådana önskemål kontakta laboratoriet (telefon 018-6114062). Metodförändringen medför ingen förändring av analysens pris. Johan Rönnelid Överläkare Klinisk immunologi LABORATORIEMEDICIN DALARNA KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI TRANSFUSIONSMEDICIN Avesta lasarett, 0226-49 61 47 Falu lasarett, 023-49 24 12 Avesta lasarett, 0226-49 61 49 Borlänge sjukhus 0243-49 71 13 Borlänge sjukhus 0243-49 70 72 Falu lasarett, 023-49 21 55 Falu lasarett, 023-49 21 54 Ludvika lasarett, 0240-49 51 67 KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI Ludvika lasarett, 0240-49 51 64 Mora lasarett, 0250-49 34 50 Falu lasarett, 023-49 27 87 Mora lasarett, 0250-49 34 50 Säters sjukhus, 0225-49 44 80