Årsredovisning 2012 Naturbruksgymnasiet i Östergötland
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Presentation av produktionsenheten 2 Uppdrag och Vision 3 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 4 Medborgar-/ kundperspektivet 5 Processperspektivet 6 Medarbetarperspektivet 7 Ekonomiperspektivet 8 Fördjupad ekonomisk analys 9 Utfall nyckelindikatorer 10 Ekonomisk redovisning Resultaträkning Kassaflödesanalys Investeringsredovisning Balansräkning Investeringssammanställning per objekt över 1 mkr Statistik Verksamhets-, ekonomi- och personalstatistik
Årsredovisning 2012 1 Produktionsenhetschefens reflektion Att reflektera över 2012 är att se tillbaka på ett verksamhetsår fyllt av intensiv aktivitet. Vår produktionsenhet har en ledningsgrupp som kännetecknas av stort ansvarstagande och engagemang. Våra många medarbetare är välutbildade och ägnar stor kraft att förverkliga våra mål och visioner. Tack vare dessa lyckliga omständigheter har våra skolor en god kvalitet och åtnjuter aktning och gott renommé såväl bland elever och föräldrar som i arbetsgivarkretsar. Kontexten för vår verksamhet präglas emellertid av olika svårigheter. Kommunernas dåliga ekonomi återspeglas genom vår avtalskonstruktion direkt till vår ekonomi. Sedan några år tillbaka arbetar vi med en modell för framräkning av ersättningsnivån som utvecklats inom ramen för vår samverkan med avtalskommunerna via Östsam. Eftersom kommunerna har tvingats sänka sina kostnader för gymnasieverksamheten har vi under några år inte fått täckning för den allmänna kostnadsutvecklingen vilket krävt rationaliseringsåtgärder. Främst har detta problem lösts genom maximering av elevantalet i befintlig organisation. Problemet med denna metod är att elevkullarna samtidigt minskat drastiskt. Därtill har konkurrensen även ökat av de allt flera aktörerna i utbildningsvärlden. Som en av få naturbruksgymnasier i landet har vi trots detta kunnat öka elevantalet på våra skolor under det gångna decenniet för att under 2011 varit det högsta någonsin i skolornas historia. Landstingets stora och modiga satsningar på våra anläggningar har gett eko i naturbruks-sverige och blivit en av de faktorer som gynnat utvecklingen av Naturbruk Östergötland till en ledande aktör inom landet naturbruksutbildning. Vår verksamhet vilar stadigt på flera ben. Under det senaste decenniet har vi fördubblat det antal studievägar som vi erbjuder. Det gör oss mindre sårbara och ökar effektiviteten i nyttjandet av resurserna. Nu är det inte bara naturbruksprogrammet som kommunerna beställer utan även fordonsprogrammets transportinriktning och hantverksprogrammets floristutbildning. Det breddade utbudet skapar också helt nya möjligheter inom gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, yrkeshögskola och uppdragsutbildning. Vidare ser vi med spänning fram emot vad det under året tecknade avtalet med Nyköpings kommun får för konsekvenser på sökandebilden. En möjlighet att kompensera de mindre årskullarna är ju att öka antalet avtalskommuner. Genom en fortsatt satsning på kvalitet och kloka investeringar kommer vi förhoppningsvis att kunna möta de nya utmaningar som väntar. Naturbruksgymnasiet Östergötland Roland Nilsson Skolchef
Årsredovisning 2012 2 Presentation av produktionsenheten Naturbruksgymnasiet i Östergötland är genom Himmelstalundsgymnasiet och Vretagymnasiet en av landets största och mest kompletta anläggningar av sitt slag. Regionens ungdomar och vuxna erbjuds här högkvalitativ grund- och vidareutbildning inom olika naturbrukssektorer i nära samverkan med branscherna. Verksamheten bedrivs av Landstinget i Östergötland på uppdrag av länets kommuner samt Tranås och Nyköpings kommuner vilka genom samverkansavtal reglerar villkoren för innehåll, omfattning, kvalitet och ekonomi. Verksamheten är inte anslagsfinansierad utan drivs helt med medel från försäljning av producerade varor och tjänster. Naturbruksprogrammet utgör i Gy-11 - reformen ett av de nationella gymnasieprogrammen med de nationella inriktningarna lantbruk, skog, trädgård och djur. Vidare erbjuder vi inom samverkansavtalet Fordonsprogrammets transportinriktning samt Hantverksprogrammets floristutbildning. Samtidigt kommer vid våra skolor parallellt erbjudas slutförande av naturbruksprogrammets lokala inriktningar enligt gamla läroplanen. Varje studieväg erbjuder dessutom olika profiler. Under året har vi samarbetat med ett drygt åttiotal olika kommuner i landet. Enstaka elever förekommer också från våra grannländer. Vid Himmelstalundsgymnasiet i Norrköping erbjuds studievägarna trädgård med markbyggnad, sällskapsdjur, djursjukvård, hund, djur med NVprofil, djurparksdjur samt hantverksprogrammets floristinriktning. På skolområdet finns en omfattande anläggning med bl a skolbyggnader, växthus, verkstäder, hunddagis, djurhus, markbyggnadshall, frilandsodling och rosarium. I djurhuset driver veterinär Bengt Röken en klinik. Han är också oss behjälplig med djursjukvård för våra djur och med undervisning. Inriktningen inom djurparksdjur bedrivs i nära samverkan med Kolmårdens Djurpark och Tropicarium Kolmården. Skolans egen djuranläggning inrymmer fem olika avdelningar med de vanligaste sällskapsdjuren. Den mest iögonfallande avdelningen är tropikdelen som med sina stora terrarier genast fångar en besökares uppmärksamhet. Vidare finns utrymmen för elever och personal samt undervisningslokaler och grupprum. I anslutning till Himmelstalundsgymnasiet finns Himmelstahus som erbjuder skolrestaurang samt elevboende för långväga studerande. Vid Himmelstalundsgymnasiet finns också en fyraårig gymnasiesärskola med trädgårds- och djurinriktning samt vuxenutbildning inom trädgård och markbyggnad. Särskoleutbildningen omfattar såväl det fyraåriga nationella programmet som individuellt program. Denna del av verksamheten har expanderat under de senaste åren på grund av ökad efterfrågan. Vuxenutbildningen erbjuder kurser inom trädgård och markbyggnad inom ramen för vuxnas lärande. Yrkeshögskoleutbildning inom trädgård bedrivs likaså. Därutöver genomförs uppdragsutbildningar inom trädgård. Vretagymnasiet är beläget i nya lokaler i närheten av Vreta Kloster, strax norr om Linköping. Här finns naturbruksprogrammets nationella inriktningar mot lantbruk, skog och djur samt fordonsprogrammets transportinriktning. Vårt skoljordbruk - Järngården - innehåller en modern anläggning för nöt, svin, får och häst samt höns för forskningsändamål. På gården brukas ca 300 ha mark som företrädesvis används för eget foderbehov. Den brukade marken är egen eller arrenderad. Djurbesättningen består av ett drygt hundratal kor, lika många ungdjur, ett hundratal suggor och ca 600 slaktsvin, ett trettiotal får samt ett sjuttiotal hästar. Skolan har också tillgång till ett mindre skogsbestånd men merparten av våra skogsövningar bedrivs i en angränsande häradsallmänning, bolagsskogar och privata bestånd. Vid skolan finns också en gymnasiesärskola med jord-, djur- och skogsinriktning. Denna verksamhet har vuxit de senaste åren och genom nybyggnationen fått mycket ändamålsenliga lokaler.
Årsredovisning 2012 3 Vuxenutbildningen erbjuder ett brett och omfattande utbud inom jord- och skogssektorerna där delar också kan läsas på distans. Skolan erbjuder också yrkeshögskoleutbildningar inom jord, skog och häst. Vid Vretagymnasiet bedrivs också en omfattande uppdragsutbildning. De ca 150 långväga gymnasieeleverna erbjuds boende i anslutning till skolområdet och i Ljungsbro. Skolornas nära samverkan med naturbruksnäringarnas branscher utgör ett mycket värdefullt inslag i vår verksamhet inte minst vad gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen och den därigenom goda möjligheten till anställning efter skolans slut. Samarbetet med LiU fortsätter i allt fastare former. Etologiprofessor Per Jenssen med doktorander bedriver forskning på våra nöt- och svinbesättningar samt fjäderfä i den av LiÖ uppförda hönsanläggningen. Under året har Vreta Kluster utvecklats och vi har ett nära samarbete med verksamheten där. Etapp 1 är nu fylld med ett drygt tiotal företag och bygget av etapp 2 har nyligen påbörjats där en aula kommer att förena husen. Faktaruta Naturbruksgymnasiet Östergötland Antal anställda omräknat till heltid: 183 Omsättning mkr: 146 mkr Resultat mkr: -4,5 mkr Eget kapital mkr: 4,6 mkr Antal årselevplatser: 937 Naturbruksprogrammet: 716 Övrig utbildning: 209 Uppdragsutb: 12 Produktion försäljning: Mjölk: ca 900 ton/år Kött: ca 225 ton/år Spannmål, grönsaker, blommor mm
Årsredovisning 2012 4 Uppdrag och Vision Naturbruk Östergötland är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 10,27 % av den beskattningsbara inkomsten (2012). Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation omfattar ca 11 500 helårsarbetare. Bruttoomslutningen år 2012 var ca 13 miljarder kronor. Naturbruk i Östergötland har visionen att vara Landets ledande aktör inom naturbruksutbildning Vårt uppdrag är att långsiktigt driva och utveckla verksamheten under marknadsmässiga former.
Årsredovisning 2012 5 Omvärldsanalys och framtidsbedömning Vår vision är att vara Landets ledande aktör inom naturbruk. Detta är ett högt uppsatt mål men fungerar som en stark drivkraft för vår verksamhet att utvecklas mot ständiga förbättringar. Analysen och bedömningen under denna rubrik görs i form av en sk swotanalys. Styrkor: Personalen. Vår mycket välutbildade och engagerade personal utgör en av våra främsta styrkor. Många har en helt unik kompetens som krävs för vissa av våra udda utbildningar. Anläggningarna: Våra skolbyggnader och merparten av våra övriga anläggningar håller hög klass och utgör i sig en stor konkurrensfördel. Utrustningen: Tack vare goda kontakter med maskinleverantörerna har vi på flera områden mycket hög standard på maskinparken. Volymen: Båda våra anläggningar är med naturbruksmått mätt bland de större i landet. Detta ger ett effektivt resursutnyttjande och förhållandevis lågt pris. Bredden: Båda skolorna har ett brett utbud och erbjuder förutom gymnasieutbildningarna även gymnasiesärskola, introduktionsprogram, grundläggande vuxenutbildning, yrkeshögskola och uppdragsutbildning. Geografiskt läge: Båda skolorna ligger stadsnära vilket medför bra kommunikationer och bra serviceutbud för de boende. Svagheter: Organisationen. Vi har en organisation som av olika skäl har lång ställtid. Vi kan därför inte tillräckligt snabbt möta de förändringar som kan uppstå. Vi är beroende av ett eget kapital som säkerhet. Litet eget kapital. Efter överenskommelsen med kommunerna om 12 milj i återbäring och ett par år med oförutsedda utgifter har vårt egna kapital sjunkit till en farligt låg nivå. Detta gör oss sårbara. Låg medvetenhet: Vår verksamhet är lite udda inte bara på Landstinget utan även i skolväsendet. Personalomsättningen är liten och medvetenheten om hur villkoren är på andra gymnasieskolor är låg. Detta försvårar förståelsen för genomförandet av besparingsåtgärder. Smalt programutbud. Avtalet med kommunerna medger inte att vi erbjuder andra program än vad som avtalats. Vi är således beroende av att lyckas med det vi har. Revirtänkande. Ett visst revirtänkande finns fortfarande kvar inom och mellan skolorna. Konservativ inställning. Det finns i delar av vår organisation en önskan att göra som man alltid har gjort. Risken är då stor att vi missar intressant nytänkande och gör mer än vad som ligger i uppdraget. Möjligheter: Transportutbildning. Med den lyckade starten av transportutbildningen öppnas möjlighet till ett större elevintag och etablering av vux- och uppdragsutbildning. Samverkan. Med ett krympande antal elever och skolor öppnas nya möjligheter till regional och nationell samverkan med andra naturbruksgymnasier. Florist. Genom överenskommelsen med Norrköpings kommun och Östsam kan vi erbjuda hantverksprogrammets floristutbildning på såväl gy, gysär som vux. Vi kan även skapa intressanta kombinationsutbildningar med trädgård. Lokaler. Övertagandet av floristutbildningen och dess lokaler skapar helt nya möjligheter till att erbjuda en samlad lokallösning på Himmelstalundsområdet. Exempelvis skulle restaurang och kafeteria genom viss lokalanpassning kunna inrymmas i den nuvarande floristbyggnaden. Hot: Elevantalet. Det sjunkande elevantalet i landets grundskolor är ett stort problem att hantera. För att behålla volymen måste vi hela tiden ta nya marknadsandelar för att kompensera. Konkurrens. Det stora utbudet av friskolor som plockar russinen ur kakan har skapat problem för oss på olika områden av vår verksamhet. Vårt motmedel är kvalitet. Kommunernas dåliga ekonomi. Under många år har kommunernas ekonomi varit bekymmersam. Vår eleversättning är genom avtalet kopplad till kommunekonomin. Trädgårdsutbildningen. I hela landet föreligger stora problem att rekrytera elever till trädgårdsinriktningen. Även hos oss ser det mörkt ut inför hösten då inga elever hittills sökt. Svagt branschstöd. I allmänhet har vi mycket bra samverkan med och stöd av våra branscher men på vissa områden är organisationerna svaga och då blir stödet och handlingskraften därefter. Gymnasiereformen. Gy 11 reformen har skapat en skarp skiljelinje mellan teoretiska och yrkesinriktade gymnasieutbildningar. Detta har lett till en flykt från de senare.
Årsredovisning 2012 6 Medborgar-/ kundperspektivet 1: Väl fungerande elevstöd 2: Goda resultat och effektiv resultatuppföljning 3: Aktivt elevinflytande 4: Samverkan och kommunikation Bedömning av måluppfyllelse Våra mål i detta vårt viktigaste perspektiv är långsiktiga och högt satta. De utvärderas årligen genom ett omfattande enkätmaterial till alla elever under vecka 7. Boendeelever har ett separat frågebatteri och samtliga kan utöver frågorna få lämna synpunkter på vad de vill, vilket många utnyttjar. Resultaten har distribuerats ut till verksamheten och återkopplades i samband med kursstarten. Allt pekar på en fortsatt övergripande god kvalitet och nöjda elever. Behovet av stöd ökar troligen på grund av brister i grundläggande färdigheter och sociala orsaker. Elevsvaren tyder på att ytterligare stödresresurser behöver tillföras. Vi ligger bra till i den nationella resultatjämförelsen avseende andel elever som slutför sin utbildning. Även poängmässigt och behörighetsmässigt har vi bra resultat och hävdar oss mycket bra i den nationella jämförelsen som SCB redovisar. Vad beträffar elevernas upplevda möjlighet till inflytande över sin studiesituation återstår en hel del att göra. Trots att området fokuserats ligger vi kvar på en för låg nivå kanske på grund av att elevernas förväntningar ibland kommer i konflikt med personalens uppfattning av uppdraget samt tillämpning av styrdokument. Samverkan och kommunikation horisontellt och vertikalt i organisationen är en förutsättning för smidiga och effektiva processer i organisationen. Vi behöver fortsatt fokusera perspektivets mål eftersom våra målvärden inte uppnåtts och väl där kommer sannolikt ambitionen att höjas ytterligare inom ramen för ständiga förbättringar. Väsentliga insatser och resultat Vår vision konkretiseras i detta perspektiv genom fyra strategiska mål nämligen Välfungerande elevstöd, Goda resultat och en effektiv resultatuppföljning, Aktivt elevinflytande samt Samverkan och kommunikation. Den årliga utvärderingen fokuserar på områdena trivsel, trygghet, inflytande, personlig utveckling, arbetsformer, relationer, personlig handledning, stöd, boende, övrigt och resultat. Med det senare avses andel elever med slutbetyg, genomsnittlig betygspoäng, högskolebehörighet och avbrottsfrekvens. Olika insatser pågår för att förbättra resultaten i detta perspektiv. Mentorsrollen behöver ständigt utvecklas i takt med utvecklingen i samhället. På båda skolorna pågår sådana insatser. En av våra skolor kommer att införa heltidsmentorskap på försök för att öka kvaliteten i denna funktion och för att minska stressen för lärarna. Kravet på lärarlegitimation har delvis påverkat inriktningen av vår kompetensutveckling. Insatser pågår för att förbättra kommunikationen på alla plan. Elevernas individuella utvecklingssamtal och betygssamtal är en mycket viktig kanal för goda relationer. Lärarnas färdighet i detta avseende är föremål för samtal och utbildning. Formativ bedömning betonas i gymnasiereformen och prioriteras i kompetensutvecklingen för betygsättande personal. Personalens utvecklingssamtal är lika viktiga och delar av chefskåren genomgår utbildning på LiÖ. Hela chefsgruppen har under hösten att tillsammans med skyddsombuden genomgått en grundlig utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. Denna omfattar såväl yttre som inre miljö samt brandskydd.
Årsredovisning 2012 7 Processperspektivet Perspektivets måluppfyllelse Strategiskt mål 1: Elevens utveckling individuellt, socialt och kunskapsmässigt 2: Attraktiv och modern utbildning Måluppfyllelse 3: Stor miljömedvetenhet 4: Organisationsutveckling 5: Utveckla arbetsformerna 6: Omvärldsanalys Bedömning av måluppfyllelse Vårt process och utvecklingsperspektiv rymmer sex olika strategiska mål vilka är långsiktiga och på olika sätt alltid finns med i våra processer. Vi redovisar i denna rapport utfallen från anknytande frågor i under våren genomförda elev- och personalutvärderingar. Vi kan konstatera smärre förändringar såväl uppåt som nedåt men i stort sett bibehåller vi eller förbättrar våra resultat. Jag bedömer således att våra långsiktiga mål även i detta perspektiv successivt uppfylls i något fall har ambitionen även höjts där målet redan nåtts. Väsentliga insatser och resultat Elevernas utveckling enligt vårt uppdrag och elevens motivation är självklara mål för en skola. Vägen dit går genom personalens engagemang, kompetens och välbefinnande. Faktorer som upplevd stress, tidsbrist och brist på inflytande påverkar möjligheterna negativt att nå våra mål. Därför satsar vi på friskvård, stresshantering och pedagogiska samtal kring olika arbetssätt i förhållande till vårt uppdrag. Elevernas motivation hänger också starkt ihop med deras studieresultat. Därför satsar vi extra på bättre rutiner att följa upp dessa, bevaka elevernas närvaro med snabb återkoppling till vårdnadshavare samt förbättrade rutiner för åtgärdsprogram. Kommunikationen mellan människor på en skola är mycket viktiga. Elevernas utvecklings- och betygssamtal är ett unikt tillfälle att skapa ett förtroligt förhållande mellan lärare och elev samt att ge återkoppling, uppmuntran och motivation för skolarbetet. Vi satsar därför på olika kompetensutvecklingsinsatser för att förbättra denna förmåga hos den pedagogiska personalen. Det riktade miljöarbetet under senare år blivit en smula eftersatt på grund av andra satsningar. En av
Årsredovisning 2012 8 våra medarbetare har därför som del i sitt uppdrag fått uppgiften som miljösamordnare. Han kommer under resten av året att genomföra en revision. Organisationsöversynen på Himmelstalundsgymnasiet har utfallit mycket bra och kompetensutvecklingen för cheferna fortsätter planenlig under hösten. Vårens personalenkät pekar redan på en klar förbättring av de anställdas syn på företaget. Våra arbetslokaler håller över lag en hög standard inte minst den nybyggda Vretaskolan. På Himmelstalund genomförs under året en del ombyggnadsarbeten för att ytterligare anpassa delar av byggnaderna för vår verksamhets behov. Datoriseringen av våra skolor fortsätter. På Vreta har såväl personal som elever nu alla bärbara datorer. Dessa verktyg skapar nya möjligheter att utveckla metodik och läromedel. Utbildningar för lärarpersonalen kommer att genomföras successivt på skolorna. Under hösten är det Himmelstalundsgymnasiets tur att datoriseras
Årsredovisning 2012 9 Medarbetarperspektivet Perspektivets måluppfyllelse Strategiskt mål 1: Attraktiv arbetsplats 2: Engagerat medarbetarskap Måluppfyllelse Bedömning av måluppfyllelse Naturbruksgymnasiets vision att vara landets ledande aktör inom naturbruksutbildning gäller självfallet också medarbetarperspektivet. En förutsättning för nöjda och motiverade elever är naturligtvis också nöjda och motiverade medarbetare. Resultatet av årets medarbetarenkät uppvisar övergripande en klar förbättring och är ett steg i rätt riktning mot våra långsiktiga målvärden i detta perspektiv. Väsentliga insatser och resultat Föregående års medarbetarenkät pekade på brister i den ena skolans resultat. De förändringar som vidtagits har glädjande nog lett till en märkbar förbättring på de flesta områdena redan i det gångna årets utvärdering. En ny och tydlig organisation med nya chefer på flera områden, tydliga befattningsbeskrivningar och beslutsled, kommunikationsstrategi och värdegrundsarbete har lagt grunden till en fortsatt positiv utveckling. Den nya organisationen skapar också förutsättningar för fungerande och kontinuerliga utvecklings- och lönesamtal. Under året kommer den nya ledningsgruppen att fortsatt få såväl individuellt som gruppstöd för att snabbare hitta och utveckla sina roller. Även de övergripande ledningsgrupperna har under året utvecklats till strategiska verktyg i ledning och utveckling av produktionsenheten. En angelägen fråga är att komma tillrätta med personalens upplevda stress och tidsbrist. Olika åtgärder diskuteras på skolorna bla ett förslag att renodla lärarrollen och låta heltidsmentorer ta över elevansvaret.
Årsredovisning 2012 10 Ekonomiperspektivet Perspektivets måluppfyllelse Strategiskt mål 1: Ekonomi i balans 2: Investeringsförmåga Måluppfyllelse Bedömning av måluppfyllelse Förutsättningarna för vår ekonomi skapar vi själva genom intäkter från producerade tjänster och i viss mån även varor. Årets uppräkning av elevavgifterna som är direkt kopplade till kommunernas ekonomi blev bara drygt en procent. Detta täckte inte våra egna beräknade kostnadsökningar och ställde krav på verksamheten att anpassa sig till dessa förutsättningar. Därtill kom ett oväntat dyrt läraravtal som tillsammans med några ytterligare oförutsedda kostnader skapade ett underskott på 1,5 mkr utöver det planerade underskottet. Vi bedömer att vår ekonomi trots detta i stort sett befinner sig i balans. Väsentliga insatser och resultat Himmelstalundsgymnasiets fick vid årets början en ny ledningsorganisation. De nya cheferna har under året fått återkommande utbildning i bla ekonomi och har successivt övertagit det ekonomiska ansvaret för sina enheter. Vid varje möte med den stora övergripande ledningsgruppen för produktionsenheten har ett särskilt fokus ägnats åt ekonomifrågor. Likaså vid personalkonferenser har dessa frågor uppmärksammats särskilt för att öka den ekonomiska medvetenheten och förståelsen för de åtgärder vi har och kommer att vidtaga för att nå de ekonomiska målen.
Årsredovisning 2012 11 Fördjupad ekonomisk analys Produktionsenheten Naturbruksgymnasiet i Östergötland har inga anslag eller ekonomiska bidrag från Landstinget i Östergötland. Ekonomin byggs upp av intäkter för försåld utbildning eller ersättning för producerade tjänster och varor. Den största intäktsposten är självklart ersättning för försåld utbildning som uppgår till drygt 126 mkr av den totala omsättningen på 146 mkr. Dessa ekonomiska förutsättningar skapar en tydlighet i verksamheten kring vilka spelregler som gäller och ökar den ekonomiska medvetenheten. Denna driftsform förutsätter ett affärsmässigt förhållningssätt bland såväl chefer som personal. Alla vet att en förlorad elev innebär förlust av mycket pengar. Denna frihet innebär med nödvändighet en ekonomi i balans, dessutom måste vi skapa utrymme för tillskott av det egna kapitalet och hålla en fortsatt bibehållen nivå på våra investeringar. Kommunernas svåra ekonomiska situation har drabbat och kommer att påverka vår verksamhet då vi inte får någon större prisuppräkning. Ersättningen till oss från kommunerna baseras på en nyligen införd beräkningsmodell som bygger på ett genomsnitt av gymnasiekommunernas satsning på sina gymnasieutbildningar. Det ekonomiska resultatet för 2012 är sämre än planerat. Det budgeterade resultatet för 2012 var -3 mkr och hänfördes till den överenskommelse som gjorts med länets kommuner gällande den ökade hyreskostnaden på Vretagymnasiet i samband med den nya skolan. Denna överenskommelse bygger på att kommunerna under 4 år stegvis får en ökad elevkostnad och samtidigt tillskjuter naturbruksgymnasiet eget kapital under dessa år. År 2012 var det andra året i denna fyraåriga trappstegsöverenskommelse. Målsättningen under året har varit att göra ett bättre resultat än det budgeterade men det lyckades vi inte uppnå utan resultatet för året blev -4,5 mkr. Den främsta orsaken till detta är årets löneavtal som blev dyrare än beräknat med ca 1 mkr. Sedan har vi ett antal kostnadsposter som blivit högre än beräknat. En sådan post är kostnaderna för att bedriva dubbla gymnasiesystem samt en hyreshöjning som belastade oss retroaktivt. Sedan har vi lägre intäkter än planerat vad gäller vuxenutbildning och uppdragsutbildning samt lägre intäkter från skoljordbruket gällande mjölkproduktionen.
Årsredovisning 2012 12 Utfall nyckelindikatorer Medborgarperspektivet Strategiskt mål 1: Välfungerande elevstöd Framgångsfaktor Nyckelindikator Utfall Målvärde Föregående utfall Mentorskapet Elevenkät och kvalitetsrapport 4,3 4,1 4,1 V 7-12 Kompetent personal Elevenkät och kvalitetsrapport 4,2 3,9 4,0 V 7-12 Strategiskt mål 2: Goda resultat och en effektiv resultatuppföljning Anpassade arbetsformer Elevenkät 3,8 3,5 3,5 V 7-12 Strategiskt mål 3: Aktivt elevinflytande Arbetsformer utifrån ett demokratiskt synsätt Elevenkät 3,8 3,6 3,6 V 7-12 Strategiskt mål 4: Samverkan och kommunikation Kvalitet i möten mellan människor på alla nivåer Elevenkät 4,2 3,9 3,9 V 7-12 Processperspektivet Strategiskt mål 1: Elevens utveckling individuellt, socialt och kunskapsmässigt Framgångsfaktor Personalens engagemang och kompetens Elevens motivation Målvärde Mättid- Nyckelindikator Utfall punkt Kursutvärderingar 4,3 3,8 3,9 V 7-12 Föregående utfall Måluppfyllelse Mättidpunkt Måluppfyllelse Avhoppsfrekvens, slutbetygsfrekvens och betygspoäng Strategiskt mål 2: Erbjuda en attraktiv och modern utbildning Kvalitet i relationerna på alla nivåer Moderna och anpassade lokaler och utrustningar Elev- och Medarbetarenkät Elev- och Medarbetarenkät Strategiskt mål 3: Stor miljömedvetenhet Pos utv - 4,3 90 4,2 90 4,0 85 4,0 88 Se kvalrapport 11 4,2 83 4,0 89 2011 Engagemang på alla nivåer Elevutvärdering 4,0 3,4 3,5 Vt -12 Vt -12 Vt -12 Långsiktigt miljömedvetande Uppfylla minimikraven i RH-check miljö
Årsredovisning 2012 13 Strategiskt mål 4: Organisationsutveckling Flexibel organisations som skapar förutsättningar för uppdraget Strategiskt mål 5: Utveckla arbetsformerna Medarbetarenkät 65 60 55 Vt -12 Spaning efter goda förebilder Medarbetarenkät 78 75 75 Vt -12 Mod och vilja att pröva nya Medarbetarenkät metoder 80 80 75 Vt -12 Strategiskt mål 6: Omvärldsanalys Förstå samhällsutvecklingen Elevutvärdering 4,3 4,0 4,1 Vt -12 och ungdomskulturen Följa branschutveckling Utvecklingssamtal - - - - Medarbetarperspektivet Strategiskt mål 1: Erbjuda en attraktiv arbetsplats Framgångsfaktor Välfungerande PoU- och lönesamtal Upprättad individuell utvecklingsplan Adekvat kompetensutbildning Målvärde Mättid- Nyckelindikator Utfall punkt Medarbetarenkät 75 64 71 Vt 12 Föregående utfall Måluppfyllelse Medarbetarenkät 75 64 64 Vt 12 Medarbetarenkät 75 69 67 Vt -12 God arbetsmiljö Medarbetarenkät 78 72 74 Vt -12 Engagerat ledarskap Medarbetarenkät 75 70 68 Vt -12 Strategiskt mål 2: Ett engagerat medarbetarskap Medvetenhet om egna insatsens betydelse för Medarbetarenkät 85 83 80 Vt -12 helheten Motivation roligt att gå till Medarbetarenkät 85 79 74 Vt -12 jobbet Hälsa Sjukfrånvaro 3,0% 3,6% 3,3% 201212
Årsredovisning 2012 14 Ekonomiperspektivet Strategiskt mål 1: Ekonomi i balans Målvärde Mättid- Framgångsfaktor Nyckelindikator Utfall punkt Ekonomisk medvetenhet Nyckeltalsanalys och regelbunden info - - - - Föregående utfall -11 Måluppfyllelse Avsättning för framtiden Verksamhet anpassad till intäkterna - 3 mkr -4,5 mkr -7,4 mkr 2012-12-31 Gynnsam produktivitet Antal elevveckor/anställd Pos utv 205 220 201212 Strategiskt mål 2: Investeringsförmåga Investeringsutrymme Nyckeltalsanalys 10 mkr 9,9 mkr 3,9 mkr 201212 Färgsättning för måluppfyllse sker enligt: Målet uppfyllt Målet ej uppfyllt men utfallet förbättras Målet ej uppfyllt
Bilaga 1 567 Naturbruksgymnasiet Österg Resultaträkning (tkr) Bokslut 2012 Budget 2012 Bokslut 2011 Not Intäkter Koncernbidrag 0 0-193 1) Försäljning utbildning 126 219 127 913 124 023 2) Försäljning övriga tjänster 9 848 8 827 8 539 3) Statsbidrag 17 0 18 Bidrag för personal 1 216 1 050 998 4) Övriga bidrag 1 862 1 370 2 861 5) Försålt mtrl varor övr intäkt 6 818 6 680 6 889 6) Summa Intäkter 145 979 145 840 143 135 Personalkostnader Lönekostnader -58 807-55 498-56 892 4) Arbetsgivaravgifter -24 779-23 586-23 553 4) Övriga personalkostnader -270-1 428-1 570 4) Summa Personalkostnader -83 855-80 512-82 015 Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet -3 106-3 088-3 362 7) Verksamhnära material o varor -6 624-8 179-7 067 8) Lämnade bidrag -3 503-2 713-2 839 9) Övriga verksamhetskostnader -48 137-50 023-50 948 10) Summa Övriga kostnader -61 370-64 003-64 216 Avskrivningar Avskrivningar -4 613-3 875-3 969 Summa Avskrivningar -4 613-3 875-3 969 Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter 108 0 69 Finansiella kostnader -772-450 -390 Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter -663-450 -321 Årets resultat -4 522-3 000-7 386 Noter till resultaträkningen: 1) Koncernbidrag till Finansförvaltningen. 2)Fr om 1999 har skatteväxling skett vilket innebär att all ersättning för gymnasieelever erhålls från elevernas hemkommuner. 3)I försäljning av övriga tjänster ingår hyresintäkter för elevboende samt ersättning kost och cafeteria. 4) Ersättning för personal med lönebidrag, motsvarande kostnad återfinns under personalkostnader. I övriga personalkostnader ingår även ersättning för personal, denna kostnad återfinns under lönekostnader samt arbetsgivaravgifter. 5) EU-bidrag gällande jordbruk samt bidrag för internationellt utbyte. 6) Intäkter avseende jordbruk, skogsbruk, frilands- och växthusodling. 7) I kostnader för köpt verksamhet ingår kostnader för köpt utbildning APL. 8) I verksamhetsnära material och varor ingår kostnader för utbildningsmtrl samt kostnader för naturbruksproduktion. 9) I gruppen lämnade bidrag ingår kostnader för elevernas matersättning samt bidrag för internationellt utbyte. 10) I övriga verksamhetskostnader ingår kostnader för fastigheter, utrustning, fordon, tele, data, köpta administrativa tjänster.
Bilaga 1 567 Naturbruksgymnasiet Österg Kassaflödesanalys Bokslut 2012 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -4 522 Justering för av- och nedskrivningar 4 613 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 91 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -5 605 Ökning/minskning förråd och varulager -1 560 Ökning/minskning kortfristiga skulder 16 931 Kassaflöde från den löpande verksamheten 9 856 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 Investering i materiella anläggningstillgångar -9 869 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 12 Investeringsbidrag 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -9 856 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld 0 Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital 0 Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 318 Likvida medel vid årets slut 318 Noter till kassaflödesanalysen:
Investeringsredovisning Bilaga 1 Investeringar Bokslut 2012 Budget 2012 Bokslut 2011 Not Immateriella tillgångar Byggnader Mark 3 175 Inventarier 6 104 6 000 Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel 1 741 1 500 128 Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner 2 024 2 500 582 Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa 9 869 10 000 3 885 Noter till investeringsredovisningen:
Bilaga 1 567 Naturbruksgymnasiet Österg Balansräkning (tkr) Bokslut 2012 Bokslut 2011 Not TILLGÅNGAR Inventarier 18 049 15 049 Bilar och andra transportmedel 1 655 583 Jord- skogs o trädgårdsmaskin 3 724 2 553 Summa Anläggningstillgångar 23 428 18 184 Förråd mm 8 289 6 729 Övriga kortfristiga fordringar 796 798 Förutbet kostn upplupna intäkt 10 346 4 738 Kassa och bank 318 318 1) Summa Omsättningstillgångar 19 749 12 584 SUMMA TILLGÅNGAR 43 177 30 768 EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 9 108 16 494 Årets resultat -4 522-7 386 Summa Verksamhetens eget kapital 4 586 9 108 Leverantörsskulder 0-3 Personalens skatt avg löneavdr 1 0 Semlöneskuld okomp övertid mm 1 654 1 710 Upplupna kostn förutbet intäkt 0 16 Övriga kortfristiga skulder 36 936 19 936 1) Summa Skulder 38 591 21 660 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 43 177 30 768 Noter till balansräkningen: 1) Bankkontot hos finansförvaltningen redovisas under kortfristiga skulder då saldot är negativt.
Produktionsstatistik 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Årselever Naturbruksprogrammet 716 733 702 694 683 679 653 Uppdragsutbildning 12 17 20 27 30 43 36 Övrig utbildning 209 253 224 223 172 167 160 Totalt antal årselever 937 1 003 946 944 885 889 849 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Elevveckor Naturbruksprogrammet 28 640 29 320 28 080 27 760 27 340 27 180 26 120 Uppdragsutbildning 460 680 780 1 068 1 192 1 720 1 440 Övrig utbildning 8 376 10 110 8 976 8 923 6 893 6 680 6 400 37 476 40 110 37 836 37 751 35 425 35 580 33 960 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Intagningsstatistik Naturbruksprogrammet 245 254 277 245 255 251 242 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Utexaminerade Naturbruksprogrammet 211 217 221 206 202 206 201 Personalstatistik 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Antal anställda omräknat till heltid 183 182 179 177 178 172 170 Andel kvinnor i % 55% 54% 51% 51% 51% 48% 47% Andel män i % 45% 46% 49% 49% 49% 52% 53% Antal Andel i % Antal Andel i % Antal Andel i % Åldersfördelning 2012 2012 2011 2011 2010 2010-35 år 39 21,3% 40 22,0% 44 24,6% 36-45 år 45 24,6% 50 27,5% 46 25,7% 46-55 år 52 28,4% 43 23,6% 40 22,3% 56-67 år 47 25,7% 49 26,9% 49 27,4%