Det Svåra samtalet. Kenneth Ekholm Dopingkonferens 4-5/ Göteborg.

Relevanta dokument
Rapport från Verkligheten

NO PAIN NO GAIN VÄLKOMNA! Kenneth Ekholm. 11 November 2015 Förebygg.nu Göteborg.

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Innehåll i olika delmoment i utbildningsdagen 100 % ren hårdträning för personal på träningsanläggningar

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/ Milja Ranung, leg sjuksköterska

Motiverande samtal - MI. Motivational Interviewing

100% REN HÅRDTRÄNING. prodis_mars_2014.indd :57

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

VI LEVER I ETT. ätstört. samhälle

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal (MI)

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

SAMTALSMETODIK HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT

SMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

SMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. MI-utbildning. Grundutbildning. Dissonans. Att hantera dissonans. Motiational Interviewing

STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, är en sektion inom Centrum för psykiatriforskning, Stockholms läns landsting.

Vad är psykisk ohälsa?

Motiverande samtal (MI)

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

HUR ÄR DET ATT VARA MAN?

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Bra att veta om sexuella övergrepp

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

Det handlar om kärlek

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Trakasserier och kränkande särbehandling

Tränarskap och ledarskap

GF Tempo Ledarguiden 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling

Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren

Trygghetsplan för Romarebäckens förskola

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa

otrygg, kränkt eller hotad

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis.

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

100% REN HÅRDTRÄNING

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Sjukhusundervisningen Östersund Plan mot diskriminering och kränkande behandling

SMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum SMART. Dissonans. SMART Utbildningscentrum. Motivational Interviewing

Sexuell hälsa vid reumatisk sjukdom

Interaktion Kommunikation Samtal

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

Motiverande Samtal MI

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det är också viktigt att under utbildningen lägga in tid för reflektion. Det behöver den inåtvända.

Likabehandlingsplan för Berga förskola

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Arbetslös men inte värdelös

Mer harmoni Mindre stress

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

#Killmiddag För kollegor

Drogpolicy och Beredskapsplan

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018

Samtal med den döende människan

Barn i utsatta livssituationer

Hantera besvärliga typer

Lägg upp på Snap LÄRARMATERIAL OKEJ?

Röinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

NORMSPELET EN UTMANING FÖR EN JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

SOPHIE ZETTERMARK BREV TILL EN VÅLDTÄKTSMAN

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Tonårsguiden för dig som har en tonåring hemma

Missbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Motiverande samtal. Motivational interviewing/mi april 2018

KONFLIKTER. Att förebygga och hantera konflikter. Camilla Boström, kurator Helene Nilsson, kurator Studenthälsan

Sluta motivera dina medarbetare! Marina Marklund

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Transkript:

Det Svåra samtalet Kenneth Ekholm Dopingkonferens 4-5/2 2016 Göteborg

Varför svårt? Nytt fenomen! Myter! Rädsla! Beundran! Lagen! Inom idrotten / utanför idrotten? Går att bli lika stor utan! Bodybuilding! Storlek, manlighet, våldsamhet, aggressivitet! Resultaten! Hälsotrend! Kläder/tillskott m.m. Ett växande socialt problem?

Min Bakgrund Började träna i Mellanstadiet. Blev lugn. Positiv effekt Lärde mig tidigt känslan av att vara i gymmet och att ta hand om mig själv (skolkade) Debuterade med dopingmedel- Vuxna förebilder- ville bli som dem Tog mitt första kosttillskott i åldern 14år gammal, 24år sedan Blev den tysta, starka individen som alla fråga om råd kring träning, kost Styrkelyftare på gymnasiet. 217kg i Bänk vid 18års ålder 97kg tung Började ljuga om allt, var tidigt beroende av hela livsstilen, tidningar, filmer, mat, träning och självklart kosttillskott/doping. Skapade mig en identitet utifrån träningen, jobbade som dörrvakt m.m. Tävlade i kroppsbyggning, led av MEGAREXI (dysmorfobi) SM 96 och 97 satsade jag allt. Sa blå upp mig från jobbet för att klara av deffen! Kostade mig ca 8000:-/mån

SM 1997 Allt eller inget Kostade enormt mycket, sponsorer. Tömning-fyllning sista vecka, insulin Flickvän lämnar mig Vägde över 4kg 40min kvar!!!!

Vändningen Att nå botten Levern Dödsdomen som inte innebar döden Brott som drabbade oskyldig Vägen tillbaka Häkte-Kumla-Roxtuna-Skenäs-frigång Kampen mot samhället Myndigheter, tankemönster, delaktighet

Man experimenterar ej med kroppen ostraffat!

Hur kunde mitt bruk ha motverkats?

Vad kunde samhället gjort? Reagerat! Från 44kg till 127kg? Skola, Sjukvården, polis? Socialtjänst (FÄLTARE) Vi vuxna måste våga ta debatten?

Vilka är de viktigaste insatserna i förebyggande arbete Se människan Tillåta olikheter Utbilda vuxna främst föräldrar, få dem att lita på magkänslan. Tro på systemet (orosanmälan) Diskutera: kroppsideal, könsroller, skuld/skam m.m.

Vilka är de viktigaste aktörerna? Samhället Länsstyrelsen-kommunen Skola, polis m.fl. Individen själv samt anhöriga BEHANDLINGS MÖJLIGHETER Och självklart: GYMET

Träningsindustrin Fanns det något som gymmet som du tränade på borde ha gjort? Vad kan träningsanläggningar göra för att förebygga? Vilket ansvar har träningsbranschen i denna fråga?

Livsstils Terapeut Föreläsare/Utbildare Socionom/Kriminolog Elit styrkelyftare/bodybuilders Import/export av kosttillskott Utbildare/föreläsare i 8år Föreståndare/behandlare 12-stegs terapuet/krimterapeut Yrkeskriminell Skrumplever Alkoholist/narkoman...

Prestation! Fysisk prestation Att prestera olika sorters sporter samt arbeten Eller varför inte i vardagen Hinner vi med allt? Vi alla är unika människor, Utgå från sig själv! Psykisk prestation Inställning, förhållningssätt, jävlarenama Tankemönster

Vad behöver jag prestera? Dagens fria samhälle innebär att vi måste ta mer eget ansvar Arbete Familj Personlig utveckling Hälsa och fysisk form Psykiskt mående Socialt, Sociologi Vikten av att själva sätta upp mål i livet, vardagen har ökat Prioritera och åter prioritera

Ett sunt leveende kontra ett osunt Kan ett sunt leveende övergå i ett osunt? Arbetsnarkomani Medberoende, ej våga prova sina egna vingar (partner, barn) Utbrändhet Ätstörningar, träningsfixering, kroppsfixering, anorexi Megarexi Jakten på den inre andligheten... Mindfullness, meditation, 1000vänner på facebook. Speed dating...

Våga att ifrågasätta Gå på er magkänsla! Vi måste synliggöra det för att kunna göra något åt det! Samma som med SPICE!

Fem livsöden! Deras syn på hur och när man skulle tagit samtalet med dem!

Ludde 16årig kille som började använda efter att brukat kosttillskott i två år. Började när föräldrarna separerade. Kom till mig som insats utifrån socialtjänsten. Dock hade ingen orosanmälan gjorts! Läkaren ansåg inte detta som beroendeframkallande!

Fotjohan Friidrottare. Gick från 60m till kulstöttning till att lägga av och bara gymma. Namnet från kraftig fetich som utvecklades under bruket Slutade med allt efter att kroppen börjat lägga samtidigt som han utsatte tredje part för sin fetich.

Hencke Elit armbrytare som idag är doktorand Mitten av 40års åldern, lever med en kvinna i ungefär samma ålder som han. Han har aldrig berättat om sitt bruk!!!

Robban Gängmedlem och yrkeskriminell fram till för två år sedan. Drogfri samt kriminalitetsfri enligt honom i flera år men fortfarande skev mans och kvinnosyn. Viktigt med makt och kontroll och att ha pondus enligt honom själv. Att kura inför sommaren ser han som helt okej.

XX? Soldat i ett av Sveriges elit förband Utlandstjänstgöring Hemligt personnummer samt stort krav på sin prestation Försvarshälsan kontra försvarets krav

Alla livsöden är unika i sig Det alla dessa fem pekar på är att det har funnits flera tillfällen under resans gång då de hade önskat att någon hade ställt frågan! Alla hävdar att de självklart hade sagt nej vid första förfrågan då deras försvar för denna värld var så stark. Alla såg detta som en subkultur där de även ljög gentemot andra som brukade, de alla nämnde som svar på detta att de ville ha: ÖVERTAG De alla hävdar att hur man ställer frågan och ska tilltala dem skiljer beroende på vart de är i sitt bruk.: I början / efter ett tag in i kuren / efter kuren.

Missbrukets faser I början Ökad energi Ökad motivation Ökat självförtroende Ökad sexuell lust Fixering vid mat/träning Minskat sömnbehov Efter ett tag Humörsvängningar Irritabilitet/ aggressivitet Svartsjuka Misstänksamhet Efter avslutad kur Minskad självkänsla Minskad sexuell lust Ångest/oro Nedstämdhet/ depression Koncentrationssvårigheter

Motivationscirkeln Prochaska & DiClemente, 1982 Vidmakthållande, befäst förändring 5. Bibehålla Återfall 4. Handling 1. Inte beredd Problem, Jag? Uppgivenhet? 3. Beredd 2. Osäker Fler fördelar än nackdelar med förändringen! Övervägning Förändring Klarar jag det? 26

Planering inför samtalet!

Steg 1: Avsätt gott om tid. Som så ofta annars gäller det att vara väl förberedd. En grundregel är att avsätta gott om tid för samtalet. Se till att du inte har en tid att passa direkt efteråt, eftersom det är svårt att veta exakt hur lång tid som behövs. Känsliga ämnen är svåra att prata om, då de riskerar att väcka starka reaktioner och känslor hos den du konfronterar, och kanske även hos dig själv. Om du känner dig orolig före samtalet, fundera på varför. Du kanske är rädd att den andra parten ska bli arg eller inte kunna hantera situationen. Ett gott råd i ditt förarbete är därför att du förbereder dig på olika reaktioner som personen kan visa och hur du i så fall kan bemöta dem.

Steg 2: Ge en förvarning. Innan du kommer till sakfrågan, ge en förvarning i stil med: har du en stund efter ditt pass eller hur har du det idag? Det jag nu säger kommer förmodligen att bli ansträngande för dig att höra. Syftet är både att underlätta för den du riktar budskapet till och för egen del få en inledning som leder direkt till saken, samt att man lämnar en utväg för individen att faktiskt gå där ifrån. ALDRIG STÄNGA IN DESSA INDIVIDER I HÖRNET

Steg 3: Gå rakt på sak. Tuffa besked är tuffa besked ingenting blir bättre av att du lindar in det du vill säga eller pratar kring det. Då är risken i stället att det blir otydligt eller missförstås, vilket snarare komplicerar situationen än underlättar. Var ärlig. Säg som det är, och berätta också varför. Lyssna därefter till den andra personens version. Det är viktigt att kontrollera att det du har sagt har uppfattats rätt, genom att be den du talar med att upprepa budskapet. Glöm inte bort policy, lagen m.m. var tydlig.

Steg 4: Ta hänsyn till känslorna. Var medmänsklig. Din viktigaste roll i detta skede är att vänta ut känslorna, lyssna och bekräfta. Du kan behöva visa både empati och sympati. Låt det ta tid och bli inte förvånad om den andra personens känslor växlar eller gör snabba kast. Försök att vara flexibel och anpassa dig till det som händer. Vissa saker är svårare att bemöta. Tänk på att när man blir kritiserad eller upplever sig ifrågasatt är det lätt att gå i försvarsställning.

Steg 5: Prata om framtiden och ge stöd. Låt inte samtalet bara handla om det svåra, utan var framåtblickande, tala om den närmaste framtiden och även om åtgärder, om det är möjligt. För att kunna gå vidare och gemensamt finna lösningar måste ni emellertid vara eniga om vad problemet består i.

Steg 6: Avsluta med en summering och boka en ny tid. Svåra besked kräver bearbetning. Boka därför en ny tid för uppföljning. Kanske måste du repetera ditt budskap flera gånger. I vissa fall kanske du behöver dela upp det i flera etapper. Se också till att du har tid för dig själv efteråt och har möjlighet att prata av dig, rådgöra, få stöd. Kom ihåg att individer som brukar kommer vid de flesta fallen inte komma tillbaka. Här ska det anmälas! Dessa individer lägger ner en period eller byter gym.

För att samtalet ska lyckas!

Grunder för möjlighet till påverkan! 1. Ni och brukaren måste få kontakt 2. Brukaren måste uppleva disharmoni och otillfredsställelse 3. Ni måste vara trygg, ärlig och harmonisk 4. Ni måste obetingat acceptera brukaren som individ 5. Ni måste ha en empatisk förståelse 6. Brukaren måste uppleva kontakten, accepterandet och förståelsen

Vikten av samtal vid medlemskontakt Få en förståelse för vikten av att skapa en inledande och löpande kontakt med medlemmarna. Med nyfikenhet, empati och förståelse lyssna in och bemöta genom att ställa öppna frågor och informera i dialog. Skapa reflektion om sin roll på anläggningen och alltid ha ett förebyggande förhållningssätt.

Kraften i samtalet Få en förståelse för vikten av att skapa en inledande och löpande kontakt med medlemmarna. Med nyfikenhet, empati och förståelse lyssna in och bemöta genom att ställa öppna frågor och informera i dialog. Skapa reflektion om sin roll på anläggningen och alltid ha ett förebyggande förhållningssätt.

Vad innebär det att vara en förebild och på vilket sätt är de själva förebilder? Skapa en förståelser för deras roll och vikten av att gymmet/föreningen är ett skyltfönster mot omvärlden. Fokus på förebyggande arbete, hur förebygger vi användandet av steroider och andra otillåtna preparat. För att kunna förändra måste vi förstå. Ge gärna exempel. Kontakt är viktigt och kan se ut på en mängd olika sätt! Hur tar de kontakt idag och vem är deras kund, finns Esteten, vilka ska vi lägga fokus på? Hur bygger vi upp förtroende och varför är det viktigt?

Fördel med MI som metod Motiverande intervjuteknik? Kräver inte för mycket förkunskap, brukaren erhåller sin expertis och upplever sig ha koll på läget. Arbeta med samarbete och utgå ifrån individen själv gör aktiva val. När individen känner sig i ifrågasatt så rulla med motståndet och se till att inte gå i klinch. Behåll er nyfikenhet hela tiden och få individen att själv komma med svar på öppna frågor. Använd inte slutna frågor vilket kan skapa motstånd och en känsla av att de blir kränkta. Lögnerna och kraften för att skydda sin livsstil är enormt stark!!!