UTVECKLING AV FALKENBERGS INNERSTAD

UTVECKLING AV FALKENBERGS INNERSTAD

BAKGRUND OCH ARBETSSÄTT Aktörerna i Falkenbergs innerstad såg brister i utvecklingen av innerstaden. Handeln utvecklades inte som den borde, det fanns hot och frågor kring externhandelns expansion och man upplevde att samverkan kring frågorna inte fungerade som det borde. Fastighetsägarna GFR fick därför uppdraget att genomföra en genomlysning, analys och föreslå en färdriktning för det fortsatta arbetet. Målsättningen med arbetet bakom denna rapport var att formulera möjligheter kring en rad framtidsfrågor: Hur rustar vi Falkenberg som handelscentrum för att möta framtidens krav? Hur hanterar vi stadskärnan för att möta framtiden med en fungerande balans av handeln i innerstaden och externhandeln? Hur organiserar vi oss och vilka arbetssätt behövs i framtiden? Svaret på frågorna valde vi att inte ta fram enbart i en traditionell utredning då många av svaren har aktörerna i Falkenberg själva. Vår rapport bygger på två delar. Den ena blir att vi genom traditionellt utredande som tar fram en del av beslutsunderlaget. Den andra delen, kanske den viktigaste, är den delen som genom vårens samverkan och seminarier vaskat fram och tydliggjort utvecklingsmöjligheter som hittills varit outvecklade eller dolda. Arbetet genomfördes under hösten 2012 och våren 2013 i följande steg: Steg 1 - Nulägesanalys Vi tog fram ett underlag för att beskriva Falkenbergs nuvarande position och status som underlag till diskussionerna: - Marknadsundersökning - Inventering av den fysiska miljön - Analys statistiskt nuläge Steg 2 - Utvecklingsseminarier Vi genomförde fyra seminarier/workshops och ett frukostmöte med tema handelsutveckling i syfte att öka kunskapsnivå, finna utvecklingsmöjligheter samt förankra framtida åtgärder. Vi började våra seminarier med ett brett perspektiv för att avsluta med diskussioner kring direkt operativa frågor och dess genomförande. Steg 3 - Rapportering och start på det fortsatta arbetet De förslag som diskuterades fram under seminarierna ligger till grund för analys och förslag i denna slutrapport, tillsammans med våra egna slutsatser. De övergripande förslagen i denna rapport diskuterades under seminarierna den 5 juni, varpå denna rapport fått sin slutliga form. STATUS FALKENBERG Falkenbergs kommun har ett högt handelsindex enligt Handelns Utredningsinstitut. Index för dagligvaror låg 2011 på 162 och sällanköp på 375. Kommunen omsatta totalt 2,1 mrd kronor avseende dagligvaror och 4,6 mrd kronor avseende sällanköpsvaror. Total handelsomsättning låg på 6,7 mrd kronor. Dessa siffror ska sättas i ljuset av att Gekås i Ullared 2012 omsatte 4,3 mrd kronor. Alltså stod Ullared för två tredjedelar delar av all handel i kommunen. En mer exakt beräkning måste göras i traditionell handelsutredning för att kunna fastställa omsättning på Falkenbergs innerstad och övriga handelsområden. Denna uppgift saknas i den handelsutredning som Falkenbergs kommun upphandlade under 2012. Siffrorna ger dock vid handen att index sannolikt inte når upp till 100 om Gekås räknas bort. Allt talar för att staden inte har den attraktivitet som den borde och att det finns ett teoretiskt utrymme för att öka handelsomsättningen i innerstaden. 2

Medborgarenkät Hösten 2012 fick Mind Network i uppdrag att skicka ut en enkät till 2 000 boende i Falkenbergs kommun för att kartlägga handelsvanorna. Drygt 700 brevsvar kom in. Till denna rapport biläggs en detaljerad redovisning av svaren. Här följer några intressanta lärdomar från undersökningen. Undersökningen visar tydligt vad falkenbergsbon tänker på när frågan ställs vad en levande stad betyder. Det är liv, rörelse, butiker, caféer, restauranger, torghandel men det är också tomma lokaler dåliga parkeringslösningar. Falkenberg lever inte riktigt upp till förväntningarna, man åker gärna till Halmstad Varberg, Göteborg och Ullared för att handla. 54 procent av befolkningen handlar dock vanligtvis sina inköp beträffande sällanköp i Falkenberg. 90 procent handlar sina livsmedel i Falkenberg. Undersökningen ger vid handen en viktig aspekt - besökaren stannar förhållandevis kort tid i Falkenberg vid sitt handelsbesök. Man stannar bara lite drygt 1,5 timme i staden när man ska handla. Det skiljer inte mycket på vardag och helgbesöket, tiden är den samma. Här finns en tydlig möjlighet att få besökaren stanna längre. Verktyg kan vara att, inte bara etablera nya verksamheter, utan också lyfta fram och tydliggöra befintligt utbud. Vi ser också att en del av falkenbergarna undviker att handla i Falkenberg. 22 procent uppger att de undviker att handla i Falkenbergs centrum, bland annat på grund av dåligt utbud av butiker, dåliga parkeringsmöjligheter, tråkiga gator och torg samt dåliga öppettider. Falkenberg får ett medelbetyg avseende total intrycket, 5,1 på en 9-gradig skala. Anmärkningsvärt är dock att man inte ser att Falkenbergs centrum förändrats något de senaste åren. Sammanfattningsvis konstateras: Falkenbergaren är inte nöjd med utbudet. Man anser att det bör förstärkas med fler branscher, fler butiker och kedjor. Man saknar mysfaktorn. Det verkar som man mer använder Falkenbergs centrum för servicens skull, inte primärt för shopping upplevelsen. Man stannar väldigt kort tid i staden vid besöket. Utbudet och tillgängligheten är inte tillräckligt attraktivt för att spendera mer tid än nödvändigt. Man upplever parkeringsmöjligheterna dåliga. Besökarservicen får över lag dåligt betyg, framförallt saknar man toaletter. Hela undersökningsresultatet presenteras i bilaga till denna rapport. ÅTGÄRDSFÖRSLAG FRÅN VÅRENS SEMINARIER Under höstens seminarier utkristalliserades ett antal tydliga åtgärdsområden där vi sorterade in de olika åtgärdsförslagen. Här följer en sammanfattning av dessa förslag sorterade under respektive åtgärdsområde, en längre dokumentation finns i bilaga. Utbud, mix och profil Utbudet bör förstärkas med fler branscher, fler butiker och kedjor. Öka mysfaktorn Nya mötesplatser Lyfta fram de unika butikerna. Ta vara på årstiderna. Sommarbesökaren ska återkomma vid andra tider. Central lekplats för barnen och som mötesplats för föräldrar. Butikerna kan bli bättre på att anpassa sitt utbud mot marknaden. Bättre utbud och mer anpassat mot familjer och barn. Ungdomens stad - en stad där ungdomar trivs så att de återvänder efter studier. Utnyttja Rådhustorget för uteserveringar. Fler moderna butiksytor. Fysiska miljöförbättringar Utveckla Vallarna Utnyttja närheten till Ätran. Fler bostäder i centrum. Förtäta staden och skapa attraktiva miljöer där människor rör sig. Idag för många trista och döda områden och ytor. Belysningen viktig. Även dekorationsbelysning, exempelvis belysta broar. Utveckla Stortorget. Krog i rådhuset skapa ett matens hus. Gör Ågatan till gågata och mötesplats Kommunhuset måste göras mer levande för att binda ihop staden och skapa mer liv. Fler spännande verksamheter i gatuplan i citys ytterkant. Fler ungdomsbostäder Utveckla Gamla Staden Tillgänglighet Gemensamma och längre öppettider. Utveckla gågator, bilfritt i innerstaden så man kan promenera fritt 3

Stärk andra kommunikationsslag än bilen, exempelvis genom gratis lånecyklar Skapa attraktiva stråk med tydliga målpunkter. Bra kommunikationer och promenadvägar centrum-skrea Strand Bro över Ätran mellan Grand och Vallarna. P-skiva? Inga P-vakter utan ambassadörer. Ett cykelvänligare centrum önskvärt. Ändra enkelriktningen på Nygatan. Tillgänglighet till stadens butiker viktigt, balansen mellan bilfritt och bilens framkomlighet måste hittas. Information och kommunikation Tydligare skyltning av verksamheter och parkering Bra marknadsföring av befintligt utbud på exempelvis hotell och Strandbaden Bättre och tydligare marknadsföring av varumärket Falkenberg Stor infotavla vid E6:an Vi måste våga! ANALYS UTIFRÅN FALKENBERGS NULÄGE Övergripande planering En livfull stadskärna är av största vikt för en kommun och region. Vi bedömer ofta hela kommunen utifrån stadskärnans utseende både som besökare eller när vi väljer bostadsort. Stadskärnan är motorn för stadens handel och tillväxt. Det är därför av största vikt att staden planeras utifrån detta. Externhandeln är beroende av en attraktiv stadskärna och måste därför placeras och dimensioneras utifrån dessa förutsättningar. Översiktsplaner och handelsstrategier måste därför eftersträva en balans mellan city och externhandeln. Shopping etableras i city och volymhandel placeras i sammanhållna och tillgängliga externa lägen. Externhandeln är viktigt för stadens attraktivitet. När kommunen väljer att släppa fram och utveckla externhandeln ser vi två faktorer som är avgörande för långsiktig utveckling. Det första är att inte handel av citykaraktär tillåts att etablera utan för stadskärnan. Det skulle slå sönder förutsättningarna för handeln och karaktären på innerstaden. Det andra är att motsvarande satsningar på externa handelsområden måste följas av lika omfattande satsningar i innerstaden. Detta för att vidmakthålla den så viktiga balansen mellan innerstaden och externhandeln. Kommunen måste därför när det gäller alla handelsetableringsfrågor vara tydlig, denna uppdelning cityhandel och externhandel måste upprätthållas både kort- och långsiktigt. En handelspolicy tillsammans med översiktsplanen är viktiga verktyg som anger färdriktningen. Falkenberg och bilen Det är lätt, utifrån ett utomperspektiv, att konstatera att bilen står i främsta rummet i Falkenberg. Biltrafiken tillåts in på minsta gata och staden präglas av en total avsaknad av bilfria mötesplatser. Ätran passerar innerstaden och områdena i dess kanter utnyttjas idag för uppställning av bilar. Falkenberg har heller inga gågator eller andra torg där stillhet råder av den karaktär som enbart utebliven fordonstrafik kan skapa. Även i vår attitydundersökning slår parkeringsfrågan igenom. Trots att bilen kan köras fram överallt så uppger besökaren att det är svårt att hitta p-plats. Något helhetstänk beträffande hänvisning och p-avgifter är svårt att uppfatta. Det saknas hänvisningsskyltning och tarifferna styr inte korttidsparkering mot city och långtidsparkering lite längre ut. Förväntningen på var du ska hitta en plats för din bil, bygger alltså på att du ska kunna köra fram bilen till varje butik. Vi har dock svårt att se att det saknas parkeringsplatser. Bristen på parkeringsplatser är därför sannolikt ett upplevt problem. Det handlar mer om attityd och bristande information kring parkeringsfrågan. De så kallade nyttokorten som går att köpa av Falkenbergs kommun och berättigar till generösa parkeringsregler, förstärker den redan dåliga parkeringsattityden och minskar omsättningen på parkeringsplatserna i de mesta attraktiva lägena. De fysiska förutsättningarna skapar heller inte något strosa runt-beteende, de lugna, trivsamma och bilfria miljöer och mötesplatser som möjliggör detta, hittar vi inte i Falkenberg. Detta bekräftas av undersökningen och diskussionerna under seminarierna; mysfaktorn saknas i Falkenbergs innerstad. Handelsstråken idag Handelns omstruktureringar har skapat förändrade förutsättningar även i Falkenberg. En del av handeln som vi hittade i innerstaden för har försvunnit eller ometablerat till externa lägen. Livsmedel är en sådan bransch som sett förutsättningarna förändras radikalt. Livsmedelskedjorna har flyttat till externa lägen. När butiker har omlokaliserats är det inte säkert att en annan butik tagit över lokalen. Vi ser flera 4

exempel på att andra typer av verksamheter har etablerat i butikslägen, ex vis mäklare och servicekontor. Därför upplevs utbudet spretigt och det blir svårt att få en översikt över alla trevliga butiker, caféer och restauranger i staden. Det är viktigt, speciellt för en stad av Falkenbergs storlek, att stadskärnan är tätt och sammanhållen så att utbudet upplevs intressant. Denna fråga har också diskuterats under höstens seminarier där man lyft fram behovet av att arbeta med stråken i Falkenberg. Följande bild åskådliggör situationen idag: Handelsstråken i Falkenberg 2013 fokus på organisation och samverkan. Framgången i processen avgörs inte i första hand vilka fysiska åtgärder som genomförs utan sättet man på vilket man bygger samverkansprocessen. Detta skapar delaktighet, synergier och möjliggör att nya idéer lyfts fram och utvecklas. Därför kommer våra förslagna åtgärder, i mångt och mycket, fokusera på arbetssätt och organisation. Vi ser också ett behov av att kommunen synliggör och tydliggör sin vision och ambition med stadskärnan. Det skulle skapa tydligare spelregler och möjliggöra för övriga aktörer, både fastighetsägare och näringsidkare, att satsa och utveckla effektivt i både innerstaden och i externtområden. För att få investerare att bygga och investera är detta en nödvändighet. Mörkgrön = Upplevda huvudstråk för handel, mode, konfektion och skor Lila = Utvecklingsbart till tydligt huvudstråk Gul = Stråk med tydliga utvecklingsmöjligheter Röd = Möjligt restaurangstråk med utvecklingsmöjligheter Ljusgrön = Stråk med service och ärendebetonad handel Blå = Del av torgyta att använda för café och servering Samverkan och helhetssyn En av anledningarna till uppkomsten av detta projekt var att parterna såg ett behov av både nya arbetssätt och nya verktyg för samverkan. Man upplevde att man haft för stort fokus på enbart marknadsföringen och därmed tappat helhetsarbetet. Man såg att bristerna i den fysiska miljön och utbudet behövde stärkas för att förbättra konkurrensförmågan. För att gå vidare med utvecklingen av innerstaden krävs därför inte bara fysiska åtgärder utan även ett UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårens seminarier gav en omfattande lista på åtgärdsförslag, enligt ovan. Dessa förslag har legat till grund för rapportens åtgärdsförslag och slutrapportering. Följande åtgärder ser vi som angelägna för att kunna lyfta staden, nå mål och vision, samt skapa möjligheter för att i framtiden kunna fortsätta stadsutvecklingen. Det gäller att så längt som möjligt framtidssäkra arbetet. Åtgärdsförslagen ska ses som uppslag för det operativa arbetet i de olika arbetsgrupperna. Mer om genomförandet senare, först följer områden där vi ser utvecklingsmöjligheter: Åtgärder i den fysiska miljön Seminarierna har satt fokus på både brister och möjligheter i innerstaden. Utbudet i Falkenberg behöver förtätas för att upplevas starkare. Handelsstråken behöver utvecklas för att skapa tydlighet för besökaren. Utbudet behöver förstärkas och positioneras mot externhandel och konkurrerande städer. En etableringsstrategi bör därför tas fram där handelsutredningen och handelspolicy är användbara verktyg. Etableringsstrategins huvudrubriker kan vara: Stråkbildning Verksamhetskluster, exempelvis caféer kring torg och konfektion i de centrala delarna Utbud, mix och profil, nyetablering och ometablering av verksamheter Utveckling av enskilda stråk enligt stråkkartan Långsiktigt knyta innerstaden närmare Ätran Ansvarfördelning av det strategiska och operativa arbetet 5

Vem jobbar med den fysiska miljön? Fastighetsägarnätverket är ett forum för fysisk utveckling som fungerar idag. Hittills ingår fastighetsägare tillsammans med näringslivschefen. När uppgifterna breddas utifrån detta projekt finns också planer på ett bredare deltagande av fler aktörer. Samarbetet med kommunen bör också utökas och tydliggöras. Inom ramen för detta projekt, har den samlade synen på utvecklingen blivit tydlig. Fastighetsägarnätverket får därmed ett tydligare mandat med att arbeta och driva på den fysiska utvecklingen, etablering och skapandet av nya attraktiva mötesplatser. Vi ser också att det på detaljnivå, finns underlag i den av Niras presenterade handelsutredningen som kan ligga till grund för Fastighetsägarnätverket och kommunens arbete. Men på detaljnivå är det endast de operativa aktörerna som kan besluta om genomförandet i detalj. Därför är det viktigt att det fortsatta arbetet inom befintliga och nya arbetsgrupper själva får besluta om genomförandet. Den övergripande visionen och färdriktningen som bildar basen för arbetet, är tydlig och finns dokumenterad här genom marknadsundersökning, workshops och våra analyser. Parkering och tillgänglighet Marknadsundersökningen och diskussionerna under våra seminarier har tydligt visat på ett utbrett missnöje med parkeringsfunktionen i Falkenberg. Vi våra besök har vi också konstaterat att styrverktygen inte fungerar; det är bilar överallt och rörligheten upplevs låg. Dock verkar det inte finnas ont om parkeringsplatser, problematiken kring parkeringen verkar vara ett upplevt problem. Vi ser följande problem med dagens funktion: Rörligheten på de mest centralt belägna parkeringsplatserna är för låg. En större tidsdifferentiering mellan centrala platser och mer perifera platser skulle fördela bilarna bättre utifrån ett handelstillgänglighetsperspektiv. Arbetar man i city kan man fördel ställa lite längre ut till förmån för de som kortvarigt besöker innerstaden. Hänvisningsskyltning saknas nästan helt. Endast skyltar till centrala p-hus finns. Hänvisningsskyltning behöver startas redan vid infarten till staden. Betalningssystemen är inte fullt utvecklade. Bekvämare lösningar underlättar och möjliggör längre besökstid. De så kallade nyttokorten bidrar till den låga rörligheten. Många utnyttjar sannolikt kortet och långtidsparkerar på bästa platserna avsedda för besökaren. Nyttokorten bidrar till den redan dåliga attityden till stadens parkeringsmöjligheter som egentligen är betydligt bättre än vad folkmun gör gällande. Den viktigaste frågan i sammanhanget är dock upplevelsen av att bilarna har företrädesrätt till staden alla gator och torg. Falkenberg saknar helt bilfria mötesplatser. En anledning varför besökaren stannar så kort tid i innerstaden hittar vi antagligen här. Man tar med sig bilen så långt det går och tappar därför möjligheten och viljan att nyttja staden som mötesplats istället för enbart uppställningsplats för bilen. Vem jobbar med parkering och tillgänglighet? Detta är en fråga som ägs av kommunen, dock i samarbete med de privata fastighetsägare som äger ett par parkeringshus. Kommunen måste ta ett helhetsgrepp med ett strategiskt tänk kring hänvisning och information, taxor och dess differentiering. Frågan är av fundamental betydelse då attityden bland befolkningen är negativ och hämmar utvecklingen. En genomtänkt och kommunicerad lösning skulle på sikt skapa bättre förutsättningar. Frågan kräver dessutom inga omfattande lösningar för att ge positiv effekt. Handelns utveckling Det finns en stor enighet kring handelns brister idag, det har vi sett i marknadsundersökning och vid seminarierna. Handeln behöver koncentreras om mitten i innerstaden och förstärkas med nya aktörer. Det finns också en stor potential i att utveckla redan befintliga verksamheter. Vi tänker då på ett uttalat behov av bättre lämpade lokaler i bättre lägen. Vi ser också att handelns samarbetsförmåga inte riktigt lever upp till behovet av samverkan idag. Man har svårt att enas om det operativa marknadsföringsarbetet, vilket skapar en lägre genomförandeförmåga för centrumledaren som uttalat behov av en organisationsförnyelse. Vi ser också en fara i att felriktad handelsstrategi på kommunalnivå kan led till en ogynnsam utveckling av externhandeln. Staden är och ska vara den primära etableringsplatsen för handeln. Saknas tydliga spelregler kan detta leda till att handeln etablerar på, för kommunen, mindre lyckade ställen. Det är viktigt för 6

den totala attraktiviteten att balans mellan cityhandeln och externhandeln upprätthålls. Här måste kommunen bli tydligare och markera färdriktning och vision. För att nå framgång med innerstaden på en etableringsplan upprättas. Utbudets mix och profilen behöver förnyas. Detta arbete bör ta sin utgångspunkt i stråkkarten enligt tidigare. Denna karta är förankrad och genomlyst och visar tydligt på utvecklingsmöjligheter sprungna ur våra seminarier. En etableringsplan är en förutsättning för att utnyttja lokaliseringsmöjligheterna bättre och skapa lokaler för nyetableringar. Vem jobbar med handelns utveckling? Innerstadsföreningen arbetar med utveckling och marknadsföring idag. Engagemanget bland handlarna upplevs av många som sviktande. En bättre genomförandekultur behöver byggas. Vi föreslår därför att en ny bredare arbetsgrupp för handelns utveckling bildas. Denna grupp kan fungera vid sidan av den marknadsföringsgrupp som redan finns, men denna grupp skulle ges ett mer strategiskt fokus. Viktiga frågor för denna grupp skulle vara mål och vision med arbetet, organisationsutveckling och att genomföra åtgärder i syfte att utveckla verksamheterna i staden. Här skulle också frågor och mandatet för att utveckla stadens värdskap hamna. Viktigt att stadens verksamheter tar sin dela av svaret och är delaktiga i arbetet. Kommunen har planmonopol och därför vilar ansvaret tungt på dem. Kommunen kan, inte enbart genom översiktsplan och handelspolicy, utan även genom sitt engagemang skapa förutsättningar för en expansiv handel i kommunen. Vi ser nu en tydlig vilja från kommunens sida att agera på ett tydligt sätt för att stärka handeln totalt och inte minst innerstadens funktion. SAMMANFATTNING Vi har under vårt arbete kunnat fastslå både möjligheter och hinder för utveckling. Vissa åtgärder ser vi dock som nödvändiga att komma till rätta med. Vissa frågor är svårare än andra att åtgärda snabbt. Öppettider i butikerna och attityder kring bilar och parkering till exempel. Alla frågor måste dock lösas över tiden för att innerstaden ska kunna utvecklas. En sak är dock viktigast för att både handeln i Falkenberg och innerstaden ska kunna utvecklas och det är ett tydligt kommunalt ställningstagande angående externhandeln. Falkenberg är inte tillräckligt stort för att kunna bära en externhandel av köpcentrumkaraktär, det skulle urholka förutsättningar för handeln och stadens attraktivitet. Det måste därför finnas tydliga spelregler som reglerar att handeln av volymkaraktär ska vara utanför stadskärnan och shopping i innerstaden. Utan detta ställningstagande ser vi inte att villkoren för befintlig handel och tilltänkta nyetableringar kommer att vara tillräckligt starka för tillväxt och utveckling. Vi ser att det är nödvändigt att skapa bilfria miljöer för att staden ska attrahera dagens besökare och morgondagens mer urbana Falkenbergsbor. Avgörande för detta är att lyfta bort biltrafiken på vissa gator och skapa bilfria miljöer som främjar attraktivitet och handel. Parkering är också en stötesten. Dagens lösning fungerar inte optimalt och Falkenberg måste hitta en helhetslösning för innerstadens parkering tillsammans med en anpassad och differentierad p-taxa. Detta är nödvändigt för att underlätta för besökaren att hitta en parkeringsplats och för att få rotation på de mest attraktiva platserna i centrum. Detta arbete bör påbörjas omgående. Processen kring stadsutvecklingen har inte nått den mognad i Falkenberg som är nödvändig för de mest genomgripande åtgärderna. Därför har vårt arbete haft ett tydligt fokus på att utveckla samverkansformerna och skapa förutsättningar för en organisation där ansvar och fördelning av utvecklingsåtgärderna framgår. Detta arbete har påbörjats då en centrumgrupp nu håller på att bildas, mer om detta nedan. Prioriterade åtgärder för denna grupp hittar vi inom områdena parkering, stråkbyggnad och etablering. Här följer en lista på övergripande framgångsfaktorer inför det fortsatta arbetet: Arbetet måste ha ett tydligt fokus på samverkansformer och genomförandet. Viktigt att aktörerna och arbetsgrupper kommer igång och arbetar med utgångspunkt från de åtgärder som tidigare redovisats. Rapportens åtgärdsförslag är sprungna uranalyser och seminarier och är till sin karaktär redan förankrade. Inledningsvis bör en handlingsplan upprättas utifrån hösten och vårens arbete. De förslag som finns i detta dokument är redan förankrade och realistiska. Handlingsplanen måste tidsättas. 7

Viktigt att det arbetsgrupper som tillsätts får en bred sammansättning. Även de kommunalt ägda frågorna kring stadens utveckling måste beredas i samverkan med övriga aktörer. Utvärdering och erfarenhetsåterkoppling bör ges plats i handlingsplanen. Kommunikationen viktig för att synliggöra alla osynliga insatser och för att tydliggöra färdriktningen. Initialt får fastighetsägarnätverket fungera som referensgrupp för det fortsatta arbetet. När arbetet påbörjas och organisationen blir tydlig bör referensgruppsfrågan tas upp för förnyad diskussion. Centrumledaren bör ges mandat att samordna handlingsplaner och kommunikation kring projektet. NU FORTSÄTTER ARBETET Grunden lades under seminarierna hösten 2012 och våren 2013. Ett steg är färdigställandet av denna rapport vars syfte är att dokumentera seminariernas förslag och synpunkter samt, inte minst, fungera som verktyg för de aktörer och arbetsgrupper som nu fortsätter arbetet. Nu återstår att ta fram detaljerade åtgärdsförslag och genomföra dessa. Under april och maj månad har ett arbete genomförts av de samverkande aktörerna vilket resulterat i att en centrumgrupp har bildats. Denna grupp beslutades och bildades vid ett möte 14 maj där representanter från Falkenbergs kommun, kommunstyrelsen, det nybildade destinationsbolaget, Innerstadsföreningen och fastighetsägarnätverket deltog. Det är också dessa parter, vars representanter nu bildar centrumgruppen. Sammankallande för gruppen blir planarkitekt Johan Risholm, Falkenbergs kommun. Detta innebär att kommunen avsätter resurser för att genomföra åtgärder i stadskärnan. Centrumgruppen kommer att ha sitt första möte innan sommaren. Centrumgruppen blir också ett forum för parterna att fortdeles diskutera utvecklingsmöjligheter. Första steget blir dock att genomföra angelägna och föreslagna åtgärder ur detta projekt. De åtgärdes som mötet ansåg prioriterade var parkeringshänvisning och taxor samt att undersöka möjligheter till serveringar nära Ätran för att påbörja arbetet med att knyta staden närmare vattnet. Gruppen arbete kommer att presenteras vidare och avrapporteras vid höstens möten. I och med bildande av centrumgruppen startar således det operativa arbetet med att utveckla och förnya Falkenbergs innerstad. Tack vara alla deltagares engagemang och idéer blir det nu möjligt att skapa förändring. Ingen enskild aktör kan ensam ta ansvar för utvecklingsarbetet, därför gör vi det nu tillsammans. Men alla måste bidra och ta sin del i ansvaret för det fortsatta arbetet. Det är allas arbete i stort och smått som tillsammans skapar förändringen. Nu finns det förutsättningar för att nå resultat, nu börjar resan mot en förnyad innerstad i Falkenberg. VI SOM ARBETADE MED UTREDNINGEN Rudolf Antoni, utredare och biträdande näringspolitisk chef Rudolf har en bakgrund som undersökningsledare och analytiker på SOM-institutet på Göteborgs Universitet med inriktning på livsstil, städers attraktivitet och tillväxtfaktorer. Som utredare på Fastighetsägarna GFR ansvarar Rudolf för ett brett register av analytisk verksamhet, från ren marknadsanalys till attitydmätningar och bearbetning av demografisk statistik. Rudolf ingår i Svenska Stadskärnors ledningsgrupp och ansvarar även för Svenska Stadskärnors forskningsråd. Tomas Kruth, projektledare orts- och stadsutveckling Tomas har, sedan mitten av 90-talet arbetat som centrumutvecklare inom stadskärnor, gallerior och köpcentrum, exempelvis A6 Center i Jönköping. Sedan början av 2003 även som konsult i eget bolag med föreläsningar, utredningar och utbildning inom branschen. Tomas arbetade under många år som samordnare förutbildningen inom centrumfunktion som gavs av Internationella Handelshögskolan i Jönköping och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Tomas arbetar sedan 2008 för Fastighetsägarna GFR med orts- och stadsutveckling. Tomas ansvarar för utbildningen Urban Centre Management och ingår i Svenska Stadskärnors ledningsgrupp sedan våren 2012. Bilaga Marknadsundersökning 8

Utdelningsadress: Box 53081, 400 14 Göteborg Besöksadress: Vasagatan 45, Göteborg Telefon: 031-755 33 00 Fax: 031-755 33 39 E-post: infogfr@fastighetsagarna.se