MÅLSÄTTNING FÖR UTVECKLING AV VARBERGS STADSKÄRNA 2025

Transkript

1 MÅLSÄTTNING FÖR UTVECKLING AV VARBERGS STADSKÄRNA 2025

2 BAKGRUND OCH ARBETSSÄTT Målsättningen med arbetet bakom denna rapport var att formulera möjligheter kring en rad framtidsfrågor: Hur rustar vi Varberg som handelscentrum för att möta framtidens krav? Hur hanterar vi stadskärnan för att möta framtiden med en externhandel utan köpcentrum med enbart volymhandel? Hur organiserar vi oss och vilka arbetssätt behövs i framtiden? Svaret på frågorna valde vi att inte ta fram enbart i en traditionell utredning då många av svaren har aktörerna i Varberg själva. Vår rapport bygger på två delar. Den ena blir att vi genom traditionellt utredande som tar fram en del av beslutsunderlaget. Den andra delen, kanske den viktigaste, är den delen som genom vårens samverkan och seminarier vaskat fram och tydliggjort utvecklingsmöjligheter som hittills varit outvecklade eller dolda. Utvecklingsmöjligheter av detta slag kan vi bara se och lokalisera genom samverkan. Därför bygger vår utredning på traditionellt utredande tillsammans med en processinriktad möjlighetslokalisering. Utvecklingen av handeln, enligt handelsstatistiken, visar på ett tydligt behov av att utveckla stadskärnan. Inte bara för handelns skull utan inte minst för utvecklingen av den attraktiva staden Varberg. Arbetet genomfördes under våren 2012 i följande steg: Steg 1 Nulägesanalys Vi tog fram ett underlag för att beskriva Varbergs nuvarande position och status som underlag till diskussionerna: - Marknadsundersökning - Inventering av den fysiska miljön - Analys statistiskt nuläge Steg 2 Utvecklingsseminarier Vi genomförde fem seminarier/workshops i syfte att öka kunskapsnivå, finna utvecklingsmöjligheter samt förankra framtida åtgärder. Vi började våra seminarier med ett brett perspektiv för att avsluta våren med diskussioner kring direkt operativa frågor och dess genomförande. - Seminarium 1 Den attraktiva staden. Vad är en attraktiv stad och hur skapas attraktivitet? - Seminarium 2 Status Varberg. Vi redovisar och diskuterar marknadsförutsättningarna och en genomförd marknadsundersökning. - Seminarium 3 Vision. Vi sammanfattar Varbergs läge och diskuterar visionen för Varberg. Detta gör vi utifrån både teori och empiri. - Seminarium 4 Strategi. Vad ställer vår vision för krav på organisation, samverkan och arbetssätt. Hur för vi ut vision och strategi till alla aktörerna? Hur skapar vi delaktighet och förändringsvilja? - Seminarium 5 Slutrapport och avrapportering av vårt arbete. Steg 3 Rapportering De förslag som diskuterades fram under seminarierna ligger till grund för analys och förslag i denna slutrapport, tillsammans med våra egna slutsatser. De övergripande förslagen i denna rapport diskuterades under seminarierna den 5 juni, varpå denna rapport fått sin slutliga form. STATISTIK VARBERG Befolkning Varberg är befolkningsmässigt, med strax under invånare, den tredje största kommunen i Halland. Det skiljer med omkring invånare både uppåt och nedåt i folkmängd om man jämför med de storleksmässigt närmast liggande kommunerna Kungsbacka och Falkenberg. Befolkningsutvecklingen det senaste året på 0,8 procent är marginellt högre än snittet i landet såväl som genomsnittet i Hal- 2

3 land. Det innebär trots detta att Varberg är den näst snabbast växande kommunen i länet. Bara Kungsbackas befolkning växer mer det senaste året. Sett ur ett historiskt perspektiv har Varbergs folkmängd ökat med 31 procent de senaste 30 åren. Det placerar kommunen på plats 34 av landets 290 kommuner i tillväxttakt. Varberg är något mer tättbefolkat än den genomsnittliga kommunen i Sverige. I Varberg bor det 67,4 invånare per kvadratkilometer vilket är något högre än städer som Kalmar (65,9) och Karlskrona (61,6) vilka båda har fem-sex tusen fler invånare än Varberg har. Falkenberg har 37,2 invånare per kvadratkilometer medan Kungsbacka kommun är betydligt mer tätbefolkat med 125 invånare per kvadratkilometer. Jämfört med Sverige som helhet så har Varberg en något äldre befolkning. Omkring 20 procent av befolkningen är 17 år eller yngre, 9 procent är år, 23 procent är i åldersgruppen år, 27 procent är år och 21 procent är 65 år eller äldre. Även när det gäller utbildningsnivån i kommunen avviker Varberg något från snittet i landet. Andelen av invånarna som har någon form av eftergymnasial utbildning är 35 procent i Varberg och 39 procent i riket som helhet. Motsvarande siffra för Kungsbacka är 44 procent och för Halmstad 39 procent medan det endast är 27 procent av invånarna i Laholm och Falkenberg som har någon eftergymnasial utbildning. Varberg har dubbelt så många fritidshus per capita som snittet i landet och det årliga antalet gästnätter ligger runt 1 miljon. Enligt en beräkning från år 2010 omsätter upplevelsenäringen totalt mkr och antalet företag inom samma näring uppgår till omkring 600. Turismen ger uppskattningsvis kommunen ett inflöde av köpkraft på omkring 600 mkr (Detaljhandelsutredning för Varberg 2012 WSP). Varberg har dock ett negativt pendlingsnetto. Med det menas att det är fler som lämnar kommunen för sitt arbete än det är som åker till kommunen för att arbeta. Man kan även tala om dag- och nattbefolkning. I Varbergs fall så minskar befolkningen med omkring individer dagtid jämfört med nattetid. Arbetspendlingen ger ett inflöde av köpkraft på 50 mkr och samtidigt ett utflöde av köpkraft på 70 mkr. Tillsammans med det utflöde av köpkraft kommunen har till Ullared, Storgöteborg, Halmstad, IKEA, e-handel och Varbergsbornas egen turism på annan ort blir det totala utflödet av köpkraft 750 mkr. (Detaljhandelsutredning för Varberg 2012 WSP) Detta innebär att Varberg trots stark turistnäring som drar in 600 mkr samtidigt förlorar mer än så till andra konkurrerande marknader. Antalet anställda inom handeln i kommunen uppgår till där 840 jobb är inom dagligvaruhandeln och jobb är inom sällanköpshandeln. Totalt sett omsatte handeln i Varberg drygt 3,5 miljarder kronor år Av detta var det 45 procent eller nära 1,6 miljarder kronor som utgjordes av handel med sällanköpsvaror medan dagligvaruhandeln omsatte drygt 1,9 miljarder kronor. Halmstad, Falkenberg och Kungsbacka har samtliga större total detaljhandel än Varberg medan Laholm och Hylte har betydligt mindre handelsomsättning. Mellan åren 2010 och 2011 har den totala handelsomsättningen i Varberg ökat med 2 procentenheter. Detta beror dock helt på att dagligvaruhandeln ökar kraftigt med 6 procentenheter. Handeln med sällanköpsvaror minskade istället under samma period med 3 procentenheter. 3

4 Varbergs totala handelsindex, det vill säga handelns omsättning i förhållande till den totala köpkraften i kommunen ligger på 99. Ett värde på 100 indikerar en total balans mellan köpkraft och handelsomsättning och Varberg ligger alltså väldigt nära detta värde. Kungsbacka har ett handelsindex på 95 medan Halmstad har ett index på 114. Falkenberg har med sin stora shoppingturism ett av landets högsta handelsindex på 267 medan Hylte och Laholm har låga handelsindex runt 70. I Varbergs fall är det dagligvaruhandeln som drar upp det totala handelsindexet då det ligger på 106 medan sällanköpsindex ligger på 92. Medborgarenkät I februari fick Mind Network i uppdrag att skicka ut en enkät till 2000 boende i Varbergs kommun för att kartlägga handelsvanorna. 700 brevsvar kom in. Till denna rapport biläggs en detaljerad redovisning av svaren. Här följer några intressanta lärdomar från undersökningen. När varbergsbon handlar dagligvaror är denne trogen sin kommun, 95 procent anger att de oftast handlar sina dagligvaror i Varberg. Beträffande sällanköp är dock varbergsbon mer benägen att handla på andra orter. 74 procent uppger att de oftast handlar i Varberg. Ullared och Varberg är destinationer som drar. Om man sedan frågar ur stor andel av inköpen görs i Varbergs centrum, så ser svaren ut så här: Hur stor del av inköpen görs i Varbergs centrum? Sett över tid så är det sällanköpshandeln som tappar i Varberg. Från 2007 till 2011 sjunker sällanköpsindex med 14 enheter från 106 till 92. Samtidigt stärks dagligvaruhandeln i kommunen speciellt det senaste året vilket dämpar minskningen för det samlade handelsvärdet. Varberg får ett gott betyg beträffande helhetintrycket. Varbergsborna ger sin stadskärna snittbetyget 6,6 på en 9-gradig skala där 1 är mycket dåligt och 9 är mycket bra. Betygen fördelar sig enligt följande: Samtliga 6,6 Kvinnor 6,5 Män 6, år 6, år 6, år 6, år 6,6 60+ år 6,9 4

5 På frågan, hur har centrum förändrats de senaste åren, svarade man så här: Samtliga 5,6 Kvinnor 5,9 Män 5, år 5, år 5, år 5, år 5,5 60+ år 5,5 Varbergsborna tycker alltså inte att centrum har förändrats så mycket. De saker man anger som mindre positiva är framkomlighet, parkering, att det är dyrt, dåligt utbud, tråkig miljö, mm. Västra Vallgatan är ett exempel som flera angett är mindre bra. En slutsats utifrån dessa siffror är ändå att man gillar sitt Varberg men att det inte händer så mycket nytt. Det finns dock en fråga värd att notera som även diskuterats under vårens seminarier. Det är frågan: Hur lång tid brukar besöken till Varberg centrum vara? Helg Vardag 1 timme: 35 % 1 timme: 60 % 2 timmar: 43 % 2 timmar: 27 % 3 timmar: 16 % 3 timmar: 6 % 4 timmar: 5 % 4 timmar: 5 % 5 timmar: 1 % 5 timmar: 2 % M= 1,9 timmar M= 1,6 timmar Kort sammanfattning av marknadsundersökningen Slutsatsen av detta är att besökaren stannar alldeles för kort tid i Varbergs centrum. Den totala upplevelsen av staden är inte tillräckligt attraktiv för att man ska spendera en längre tid här. Knappt två timmar är för kort tid. Denna fråga diskuterades livligt under seminarierna och flera orsaker diskuterades, bl a svagt utbud av butiker, caféer och restauranger togs upp. Men även tillgängligheten för exempelvis barnfamiljer togs upp för diskussion. De befintliga café- och restaurangkoncepten är inte anpassade för familjer med barn. Även möjligheter för toalettbesök och blöjbyten ansågs vara dåliga, vilket behöver ses över i sin helhet. En annan orsak som diskutarades var att man inte lyckats nå ut med budskapet om alla de möjligheter inom både handel, service och kultur som står till buds. ÅTGÄRDSFÖRSLAG FRÅN VÅRENS SEMINARIER Under vårens seminarier utkristalliserades ett antal tydliga åtgärdsområden där vi sorterade in de olika åtgärdsförslagen. Här följer en sammanfattning av dessa förslag sorterade under respektive åtgärdsområde, en längre dokumentation finns i bilaga. Tillgänglighet och fysiska frågor Parkering är ett upplevt problem, beror inte på egentlig brist på p-platser. En attitydförändring nödvändig. Bättre skyltning är en förutsättning, från stadens entréer intill själva p-platsen. Staden behöver underlätta för barnfamiljer beträffande caféer, restauranger och toaletter. Varberg har många barriärer. Inte bara banker utan även långa ödsliga butiksfasader. Fastighetsägarna bör upprätta strategi för att på sikt minska förekomsten. Hur skapar vi ett mer levande torg? Torgytan mellan Torggrillen och ner mot gallerian, borde kunna utnyttjas för bodar för caféer, utställningar och försäljning. Övriga torget kunde fyllas med aktiviteter. Önskvärt med mer centrala bostäder. Handelsstråken behöver tydliggöras och förtätas för mer upplevda a-lägen. Önskan finns att hitta lösningar för att skapa ett stråk som binder stadskärnans handel med externhandeln på Lassabacka. Busstrafiken fungerar dåligt på Kyrkogatan. Kommunen arbetar med frågan. Utbud, mix och profil Utbudet på beklädnadssidan behöver förstärkas, särskilt för yngre. Hur lockar vi etableringar? En operativt arbetande etableringsgrupp med fastighetsägare och kommuntjänstemän kan skapa förutsättningar. Denna grupp hämtar sina riktlinjer och mandat från visionen för Varbergs stadskärna. Butiker inom en viss bransch ligger utspridda över hela stan. Klustra och förtäta! Önskvärt att skapa stråk med gemensam profil, till exempel konfektionsstråk. Vi behöver skapa fler caféer och mötesplatser. Caféer över hela staden men restauranger på restauranggatan. Restauranger blir en starkare destination om de ligger tillsammans. Fler upplevelser behöver skapas, befintliga lyfts fram. Konst, ljussättning, mötesplatser, speciellt unga behöver platser att hänga på. Besökarna stannar för kort tid i Varbergs stadskärna idag. Utbudet, handel och service är avgörande. Om vi gör det lättare för barnen stannar de vuxna längre. 5

6 Kommunikation och samverkan Viljan att utveckla står i kontrast till intressen som vill ha det som det är. Vi behöver stärka utvecklingsklimatet. Konsumenterna stannar inte så länge i staden som de borde kunna. Vi behöver kommunicera utbudet bättre. Öppettider behöver över tiden bli mer generösa. Enhetliga öppettider är ett första steg. På sikt möjligt att flytta fram positionen och skapa en konkurrensfördel genom att öppna centrum på söndagar. Bättre information genom kartor och appar underlättar för besökaren. Utbildning inom värdskap och service en åtgärd för ökad attraktivitet. Olika arbetsgrupper bör arbeta med de olika frågorna i projekt. ANALYS Vårens seminarier gav en omfattande lista på åtgärdsförslag. Dessa förslag sedan har legat till grund för rapportens åtgärdsförslag och slutrapportering. Följande punkter finner vi värda att notera angående Varberg inför sammanställningen av utredningsens förslag inför fortsatt arbete: Tillgänglighet Är staden planerad för hur vi handlade för decennier sedan? I dag shoppar vi i staden och söker upplevelser. Detta står i kontrast mot tidigare handelsmönster då stadens funktion var mer inriktad mot varuförsörjning. I Varberg noterar vi några företeelser som inte lever upp till dagens krav: - Parkeringssituationen saknar idag helhetstänk. Unga hanterar inte staden som förr och trenden stärks. Externhandeln har tagit över volymhandeln vilket exempelvis i stort sett tar bort behovet av kantstensparkering. - Stadskärnans öppettider motsvarar varken förväntningar eller funktionen för staden som ska vara den självklara handelsdestinationen i regionen. Busstrafiken i stadskärnan har varit föremål för diskussion då man inte upplevt att den inte fungerar optimalt. Denna fråga är i fokus och förändringar är på gång. Handelsstråken Varberg är till karaktären en småskalig rutnätsstad som gör det enkelt att vandra runt. Handeln är dock utspridd över hela stadskärnan och saknar därför tydliga A-lägen. De stråk som upplevs vara A-läge blir därför ändå svaga. Gallerian är ett ankare i västra delarna. Den är väl fungerande och en tydlig destination i staden. Fler aktörer vore ändå önskvärt för större attraktionskraft. Här finns stora rationella lokaler som det förövrigt är svårare att hitta i övriga stadskärnan. Varberg har ett större utbud än vad det första intrycket ger sken av. De flesta handelskedjor finns på plats och man hittar många unika butiker om man bara ger sig till tåls och vandrar runt. Flera kvarter, stråk och även enskilda byggnader visar på utvecklingsmöjligheter. Möjligheter finns att bygga bort barriärer, få rätt verksamheter i rätt lokaler och se över verksamheternas uppträdande i gaturummet. Flera gator har utvecklingspotential, till exempel Östra Långgatan, för att utvecklas till handelsstråk eller restaurangstråk. Mer om detta senare. Närheten till havet upplevs inte i citykvarteren. Järnvägen, parker och hamnområden avskärmar staden från havet. Vi har varit lite förundrade över att denna fråga inte kommit upp på våra seminarier. Vad vi förstår så har det förts diskussioner, och förs diskussioner, kring utvecklingsprojekt för att knyta staden närmare havet. Vi har dock valt att utelämna förslag på dylika projekt i detta arbete då detta ligger längre fram i tiden och processen är inte riktigt är mogen än. Varberg måste dock ha en god förändringsbenägenhet och stå reda för att ta vara på möjligheter som entreprenörer kan komma att föreslå. Torget Torget i Varberg ger karaktär och staden men är stort och upplevs tomt när ingen aktivitet sker. Både torget i sig och flera byggnader runt torget skapar barriäreffekter. Avstånden blir stora och det är lätt man vänder tillbaka utan att utforska vad som finns på andra sidan. Torggrillen har en bra funktion som mötesplats och andningshål men smälter byggnaden inte in i stadskärnan. Ser något malplacerad då storlek och byggnadsstil bryter bjärt mot övriga torget. Ett torg är en företeelse som måste utvecklas över tiden. Varför stannar man inte längre i Varbergs centrum? Den stora frågan som vi ställt oss utifrån marknadsundersökningen är varför besökaren stannar så kort tid vid sitt besök i Varbergs stadskärna. Ett försök till svar på denna ambitiösa fråga finner vi sannolikt i följande punkter: 6

7 - Varberg är ett laddat varumärke vilket dock inte återspeglas dock direkt i stadsmiljön. Som vi skrev tidigare saknas kontakten med havet, men även den historiska traditionen med fästningen är svår att koppla till stadskärnan. - Utbud och service inte anpassat till målguppen familjen. Familjen har ex vis svårt att hitta matställen som passar barn. - Trafikstrukturen är inte optimal avseende bussar, bilar, gång- och cykelstråk. Hur ser man att detta är cykelstaden av rang? - Öppettiderna motsvarar sannolikt inte förväntningarna på stadskärnan som handelsplats. - Utbudet av butiker, restauranger och caféer, är utspridda över ett stort område vilket gör att det inte bara är svårt att hitta och få grepp om utbudet, det tar också för lång tid att ta sig runt. Detta göra att man som besökare inte blir tidseffektiv, vilket givetvis påverkar möjligheterna köpmöjligheterna. Stråkanalys Följande karta visar hur stråken kan utvecklas med ett målinriktat och strategiskt arbete med etableringarna, både nyetablering och ometablering av befintliga verksamheter vid exempelvis behov av nya lokaler. Vem ansvarar för genomförandet? Det operativa arbetet måste genomföras av aktörerna, enigheten kring detta har varit stor under seminarierna. Marknad Varberg är en stabil organisation med gott rykte. Och kan stå för samordning och guidning eftersom de redan idag har resurser och fungerar som samordnare i flera avseenden. Mer om detta under åtgärdsförlagen. UTVECKLINGSOMRÅDEN Följande åtgärder ser vi som angelägna för att kunna lyfta staden, nå mål och vision, samt skapa möjligheter för att i framtiden kunna fortsätta stadsutvecklingen. Det gäller att så längt som möjligt framtidssäkra arbetet. Åtgärdsförslagen ska ses som uppslag för det operativa arbetet i de olika arbetsgrupperna. Mer om genomförandet senare, först följer områden där vi ser utvecklingsmöjligheter: Etableringsstrategi En etableringsstrategi tas fram där handelsutredningen är ett verktyg. Etableringsstrategin bör tar upp frågor kring: Stråkbildning Verksamhetskluster Utbud Utveckling av enskilda stråk, exempelvis Östra Långgatan och Kyrkogatan. Långsiktigt knyta stadskärnan närmare havet Införande av cityklausulen Kartan avser ju själva stadskärnan. Varberg har dock fler tydliga företeelser som saknar koppling till stadskärnan. Dels saknas kopplingen till havet som vi skrivit om tidigare, men kopplingen till externhandelsområdena saknas också. Lassabacka ligger så nära stadskärnan att det borde vara möjligt att hitta lösningar som förbinder dessa genom ex vis skyltning och verksamheters placering. Mix och profil Beklädnad är ett centralt sortiment för stadskärnan. Det är det sortiment som sannolikt är viktigast för att hålla externhandeln stången. Varberg har ett gott utbud men kan ha ett tydligare fokus på familjen och yngre målgrupper. Värdefullt vore om nya lite större och mer utrymmeskrävande koncept kunde beredas plats. Utveckling av mötesplatser såsom caféer och restauranger och också av största vikt för stadskärnan. Varberg skulle bli attraktivare om nya koncept kunde etableras. Den målgrupp som sannolikt lättast hittar sitt utbud är sannolikt de lite äldre grupperna. Men 7

8 staden känns också bäst anpassad och planerad för äldre köpmönster. Dessa insatser behövs då staden måste bibehålla sin position som ett centralt shoppingcentrum som kompletterar externhandeln, för att motivera nuvarande handelspolicy. så att både strategi och operativt arbete ges goda förutsättningar. Våra förslag ska ses som rekommendationer till nedanstående arbetsgrupper på åtgärdsområden i det fortsatta arbetet. Hur förslagen ska genomföras i detalj står de olika arbetsgrupperna för. Kulturen är viktig för attraktiviteten och bör ha en tydlig plats i vision och verksamhetsplaner. Tillgänglighet Vi har tidigare skrivit om vikten av tillgänglighet, ur flera aspekter, för stadskärnan. Strategin bör därför tydliggöra hur dagens situation, struktur och mönster ska hanteras och utvecklas. Idag är det svårt att orientera sig som besökare i Varberg. Skyltning, från staden entréer fram till den enskilda parkeringsplatsen är bristfällig och saknar helhetssyn. Detta måste ses över och nya moderna system skapas, både beträffande parkerings- och hänvisningsskyltning. Åtgärder rörande tillgänglighet måste kommuniseras och för förändrad och mer positiv attityd bland varbergsborna. Gamla vanor och mönster måste brytas för att nå förändring och varbergsborna kan bli ännu bättre ambassadörer för sin stad. Trygghet, säkerhet och tillgänglighet för funktionshindrade i stadsmiljön är ytterligare ett område som kan och bör hela tiden förbättras och förändras. Öppettider är en alltid aktuell fråga. En process bör startas för att möjliggöra enhetliga och generösare öppettider. Genomförande I tidigare kapitel listar vi nogsamt alla områden som behöver förändras och förnyas. Det är lätt att sätta upp önskelistor på bra åtgärder, det är genomförandet som fäller avgörandet, har vi lyckats eller inte? Under våren har vi diskuterat vad vi vill göra och även hur vi ska genomföra åtgärderna. Nästa fas blir att gå från ord till handling och påbörja genomförandet. Många blickar riktas mot Marknad Varberg som tjänar ett föredöme för andra städer. Marknad Varberg är en naturlig bas för fortsatt utveckling, det jhar konstaterats både under seminarierna och under vårt utredningsarbete. Allt ansvar för utvecklingen kan dock inte läggas på dem, utan de får den samordnande rollen, som vi tidigare nämnt. Vårt förslag är att upprätta en projektorganisation där de befintliga grupperna kompletteras med nya Framgångsfaktorer Här följer en lista på framgångsfaktorer som en sammanfattning av denna rapport: En kort formulering av visionen bör sättas, ungefär som en affärsidé. Nyckelord: upplevelse, kultur, shopping, stadspuls, kurort, tradition och nytänk! Inledningsvis bör en handlingsplan upprättas utifrån vårens arbete. De förslag som finns i detta dokument är redan förankrade och realistiska. Handlingsplanen måste tidsättas. Utvärdering och erfarenhetsåterkoppling bör ges plats i handlingsplanen. Kommunikationen viktig för att synliggöra alla osynliga insatser och för att tydliggöra färdriktningen. Nu fortsätter arbetet Under hösten 2012 kommer arbetet fortsätta. Grunden lades under seminarierna våren Det första steget är färdigställandet av denna rapport vars syfte är att dokumentera seminariernas förslag och synpunkter samt, inte minst, fungera som verktyg för de aktörer och arbetsgrupper som nu fortsätter arbetet. Nu återstår att ta fram detaljerade åtgärdsförslag och genomföra dessa. Under hösten kommer därför Marknad Varberg att kalla till uppföljnings- och uppstartsmöten för att starta det operativa arbetet. 8

9 VI SOM ARBETADE MED UTREDNINGEN Rudolf Antoni, utredare och biträdande chef näringspolitik Rudolf har en bakgrund som undersökningsledare och analytiker på SOM-institutet på Göteborgs Universitet med inriktning på livsstil, städers attraktivitet och tillväxtfaktorer. Som utredare på Fastighetsägarna GFR ansvarar Rudolf för ett brett register av analytisk verksamhet, från ren marknadsanalys till attitydmätningar och bearbetning av demografisk statistik. Rudolf ingår i Svenska Stadskärnors ledningsgrupp och ansvarar även för Svenska Stadskärnors forskningsråd. Tomas Kruth, projektledare orts- och stadsutveckling Tomas har, sedan mitten av 90-talet arbetat som centrumutvecklare inom stadskärnor, gallerior och köpcentrum, exempelvis A6 Center i Jönköping. Sedan början av 2003 även som konsult i eget bolag med föreläsningar, utredningar och utbildning inom branschen. Tomas arbetade under många år som samordnare förutbildningen inom centrumfunktion som gavs av Internationella Handelshögskolan i Jönköping och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Tomas arbetar sedan 2008 för Fastighetsägarna GFR med orts- och stadsutveckling. Tomas ansvarar för utbildningen Urban Centre Management och ingår i Svenska Stadskärnors ledningsgrupp sedan våren Bilagor: 1. Sammanställning av synpunkter vid seminarierna 2. Marknadsundersökning 9

10 10

11 11

12 12

13 Utdelningsadress: Box 53081, Göteborg Besöksadress: Vasagatan 45, Göteborg Telefon: Fax: E-post: