Allmänt Rektorsområdet omfattar S:t Hansskolan F-6, S:t Hans Fritidshem samt förskolan Persgränd. Upptagningsområdet är i huvudsak Visby innerstad.

Relevanta dokument
Förskolan består av tre avdelningar, Björken, Kvisten och Granen, med ca 3,5 tjänsterper avdelning.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Mjölnargränds förskola

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för Ängen,

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

2.1 Normer och värden

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM.

Verksamhetsplan Intraprenad Hybo-Ämbarbo Emiliaskolorna 1-12 år Ringblomman pedagogisk omsorg

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Verksamhetsplan

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Förskolan Blå husets profilområden är Uteverksamhet, Lekens betydelse samt Hälsa och välbefinnande.

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Mjölnargränds förskola

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Verksamhetsplan 2017

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Arbetsplan läsåret

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Lokal Arbetsplan för Sörgården

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsplan

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Lokal Arbetsplan för VALEN

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Pedagogisk planering Älvbackens förskola

Kvalitetsredovisning

Solglimtens verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan Lekåret

Arbetsplan för Östra förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Lokal Arbetsplan för Östangården

Transkript:

S:t Hans Rektorsområde Kvalitetsredovisning 2005/2006 Barn- och utbildningsförvaltningen Sid 1 (7) Beskrivning av verksamheten. FÖRSKOLAN PERSGRÄND Allmänt Rektorsområdet omfattar S:t Hansskolan F-6, S:t Hans Fritidshem samt förskolan Persgränd. Upptagningsområdet är i huvudsak Visby innerstad. Beskrivning av verksamheten Förskolan Persgränd ligger mitt emot S:t Hans ruin och hela fastigheten andas historia. Att bevara den gamla atmosfären och ändå ha ändamålsenliga och barnanpassade lokaler är en utmaning och för att tillmötesgå barnens behov så finns tre avdelningar på Förskolan. På nedervåningen finns Hugin med barn i åldrarna 1-3 år. På samma våning ligger också Munin med barn i åldrarna 2-4 år. På övervåningen finns Ratatosk som har barn i åldern 3-5 år. På detta sätt kan verksamheten på varje avdelning lättare anpassas efter barnen. De små barnen ser fram emot att flytta till nästa avdelning där nya spännande uppgifter väntar. Vi kan skapa en lugnare miljö för de yngre barnen och de äldre barnen kan få fler utmaningar i sin verksamhet. Vi har fördelat så att det är färre barn på småbarnsavdelningarna. På Förskolan arbetar 12 personer, 4 Förskollärare och 8 barnskötare. En av barnskötarna arbetar som personlig assistent. Nyckeltal på 52 barn/10 heltidstjänster = 5,2 barn/vuxen. Särskilda inriktningar, händelser, projekt, utvecklingsarbeten m.m Med anledning av resultatet på den medarbetarenkät som genomfördes under hösten 2005 så påbörjades ett arbete bland personalen avseende värdegrundsfrågor och samarbetsformer. Mål och metoder beskrivs nedan. Mål. Att förbättra samarbete och trivsel på förskolan. Metoder. Vi beskriver vår verksamhet på avdelningarna för varandra så att vi får bättre kännedom om vad som pågår samt att vi kan dra erfarenheter av varandras verksamhet. Det gör vi som del i måndagsmötet där en från varje avdelning är med. Vi hittar former för att sprida information, både skriftlig och muntlig, på förskolan så att all personal på ett tydligt och enkelt sätt får reda på vad som händer. Alla möten sammanfattas av samordnaren och sätts i en pärm i personalrummet så att alla får samma information. Det gör det lätt att gå tillbaka och diskutera punkter som är oklara. 621 82 VISBY Besöksadress: Söderväg 2A, Visby Telefon: 0498-26 34 06 Telefax: 0498-26 96 75

Vi avdelar tid och hittar former att diskutera vår värdegrund och vårt förhållningssätt mot varandra, mot barn och föräldrar. Särskilt diskuterar vi empati och respekt. Diskussionerna om värdegrunden har resulterat i att vi aktualiserat och byggt ut ett hus som rymmer våra gemensamma värderingar. Vi förbättrar samarbetet mellan avdelningarna genom att ha fler gemensamma aktiviteter. Varje måndag har vi musikspråka då en ansvarsgrupp från varje avdelning går ihop och sjunger och spelar tillsammans. Vi samarbetar också vid arbetslagsdiskussioner, sjukdom och öppning och stängning. Vi ser över våra möten och skapar struktur med hjälp av en agenda inför varje möte. Vi ser även över formerna för hur vi utvärderar och dokumenterar vår verksamhet. Diskussioner förs även om möjligheterna att effektivare och hitta mer tid för planering och utvärdering och kompetensutveckling. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan Persgränd är en i mångt och mycket självgående enhet. Under sin samordnares ledning utvärderas arbetet kontinuerligt med hjälp av ECCERS utvärderingsmetod. Synpunkter från föräldrar via enkät och utvecklingssamtal ligger till grund. Vid arbetsplatsträffar har rektor och personal sedan gemensamt skrivit denna kvalitesredovisning. Vår vision Barn och föräldrar skall känna sig trygga Barnen skall utveckla en stark självkänsla och tillit Vi vill utveckla barnets språk Vi vill lära barnen att ta ansvar Barnet skall känna grupptillhörighet Alla barn skall ha glada och roliga minnen ifrån sin tid på Persgränd! 2(7)

Mål uppföljning och resultat. 1. Normer och värden 1.1. Mål i skolplanen Trygghet och hälsa det innebär att: - Det råder trivsel, trygghet och goda relationer mellan barn, elever och vuxna. - Barn och elever utvecklar sin sociala förmåga och lär sig möta andra med respekt och empati. - Förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen och skolan stimulerar barn och unga till rörelse och utevistelse. - Det bedrivs fortlöpande verksamhets- och ämnesövergripande arbete med kunskap om hälsa, existentiella frågor, ANT(alkohol-narkotika-tobak), sexualitet och samlevnad, fysisk aktivitet och mat. 1.2. Mål i arbetsplan Barn och föräldrar ska känna sig trygga genom att vi: Ger barn och föräldrar en lugn och bra inskolning när barnet börjar Ger ett väl mottagande när barn och föräldrar kommer. Bekräftar barnen genom att lyssna och ge tid. Har gemensamma tydliga regler Har fasta rutiner/struktur och återkommande aktiviteter. Ger ett stort mått kärlek. 1.3. Uppföljning, resultat och bedömning av måluppfyllelse PERSGRÄND Sammanställning Instämmer helt Instämmer inte alls VERKSAMHETEN 4 3 2 1 Antal %3,4 1 mitt barn trivs.. 23 8 1 1 33 94% 2 känner mig trygg 22 10 0 1 33 97% 3 förskolans mål och arbetssätt 16 12 3 0 31 90% 4 de aktiviteter som ordnas 19 11 3 0 33 91% 5 möjlighet att påverka 10 14 5 1 30 80% 6 prata i förtroende 22 9 1 1 33 94% 7 personalens bemötande 19 12 2 0 33 94% 8 nöjd med de föräldramöten 13 13 4 0 30 87% 9 nöjd med utvecklingssamtalen 12 13 3 0 28 89% 10 vad som planeras/hänt 18 13 2 0 33 94% Summa 174 115 24 4 317 91% LOKALER, ÖPPETTIDER 1 öppettiderna 24 5 2 0 31 94% 2 utemiljö 12 13 6 0 31 81% 3 förskolans lokaler 6 17 8 0 31 74% Summa 42 35 16 0 93 83% 3(7)

1.4. Åtgärder för ökad måluppfyllelse - Nya föräldrar och föräldrar till barn som skall byta grupp inbjuds till ett introduktionsmöte under hösten. - Föräldrar till barn som byter avdelning inbjuds till en inskolningsdag då gruppansvarig personal tar hand om sin grupp föräldrar och frikopplas från övriga uppgifter. - Vid första inskolningstillfället träffas föräldrar och inskolningspersonal utan barn. - Vi arbetar ofta i delade grupper så att alla barn blir sedda. - Vi framför önskemål om att syskon som börjar på olika avdelningar får varsin inskolning. 2. Utveckling och lärande 2.1 Mål i skolplanen Lust att lära det innebär att Barn, elever och vuxenstuderande får goda kunskaper och färdigheter utifrån sina egna förutsättningar. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma och bistå barn och elever i behov av särskilt stöd. Språket, den språkliga medvetenheten och god läsförmåga utgör prioriterade utvecklingsområden Barn, elever och vuxenstuderande utvecklar sin fantasi, nyfikenhet och lust att skapa och engagemang i kulturella aktiviteter. Barn, elever och vuxenstuderande engagerar sig i närsamhället och internationellt i omvärlden. Förskolans pedagogik, med leken som grund för barnens lärande, ska påverka skolans arbete med eleverna i de lägre åldrarna. Entreprenörskap och företagsamhet stimuleras för samverkan mellan skola och arbetsliv och samhälle 2.2 Mål i arbetsplan Barnen skall utveckla en stark självkänsla och tillit genom att vi; bemöter varje barn på ett respektfullt sätt ser barnets goda sidor ger beröm och uppmuntrar lyssnar på barnen och utifrån det ser varje barns unika behov låter barnen prova och misslyckas har tid för barn som kan själv Utvecklar barnets språk genom att vi; har mycket sång och musik arbetar med rim och ramsor läser böcker pratar med barnen lär barnen att lyssna på varandra integrerar skrift och bildspråk lockar barnet att berätta de stora barnen har språksamling tre gånger i veckan i små grupper då vi arbetar efter språktrappan Vi vill också utveckla barnet genom att vi ; uppmuntrar leken och är aktivt närvarande som vuxna 4(7)

ger möjlighet till motorisk träning lär barnet att ta ansvar Vi uppmuntrar barnen till matematiskt tänkande genom att vi; benämner de olika matematiska begreppen i alla vardagliga situationer som bygglek, på promenader, vid måltider och samlingar mm anpassar miljön, bestämda platser för bygg-lek och annat material som pussel, sorteringsmateriel, spel och dylikt anpassar aktiviteter, sånger, sagor, lekar, ramsor, bakning mm Vi stimulerar barnens fantasi, nyfikenhet och lust att lära genom att; arbeta med teman så att barnens lärande blir mångsidigt och sammanhängande Vi uppmuntrar till kretsloppstänkande genom att vi; komposterar och sorterar sopor Vi arbetar också med dokumentation. Dokumentationen gör barnen synliga och får dom att känna sig betydelsefulla. Den visar barnens utveckling, presenterar barnen och deras familjer och skildrar i ord, bild och skapande vad som händer på förskolan. 2.3 Uppföljning, resultat och bedömning av måluppfyllelse Se pkt 1.3. Vi har alltid arbetat aktivt med barnets språkutveckling men nu genom TRAS tycker vi att vi fått ett instrument att fånga in alla barn. Vi använder TRAS som stöd vid utvecklingssamtalet och som ett instrument att fånga in de barn som behöver extra stöd. Vi har också utvecklat vårt sätt att arbeta med åtgärdsprogram i Förskolan. B. Beskrivning av arbetet med att stimulera barn till rörelse och utevistelse. Mål. Utveckla barnens motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Stimulera barnens sociala utveckling. Främja koncentration, utveckling och lärande Ge barn rika sinnesupplevelser Förbättra kondition och förebygga fetma Få gladare och friska barn Metoder. Vi går varje vecka till miljöer som ger utrymme för rörelse och varierande sinnesupplevelser: naturen, havet, vallgravarna runt ringmuren, paviljongsplan, pallisaderna, lekparker. Vi planerar aktiviteter och samlingar med rörelse som utgångspunkt: rörelselekar, drama, dans, rörelsesånger, workout mm. Miljögruppen har planterat bärbuskar, kryddväxter, blommor mm för att ge syn, smak och luktupplevelser. 5(7)

Föräldrar har efter våra önskemål byggt en grill med stockar runt att sitta på och en pergola för att göra gården attraktivare. Även arbeten inomhus har utförts initierat av föräldrarådet. 2.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse. - Vi anpassar gården så att den bjuder på ännu fler utmaningar och tillför pedagogiskt material som gör uteleken lockande: rep, bollplank, basketkorg, bollar i olika storlekar, naturmaterial till bygglek, sand och vattenleksaker som inspirerar till rollek. - Vi har tänkt igenom innemiljön. Ratatosk har gjort ett rum till musik och rörelserum. Hugin har tagit bort ett högt bord vilket medfört större rörelseytor. Ett lågt bord i pysselrummet har gjort miljön inbjudande och uppmuntrar till egna initiativ. - Vi delar grupperna så att det blir färre barn både ute och inne. Mindre grupper gör det lättare för socialt samspel. Vi kan också vid behov styra gruppsammansättningen. 3. Barns inflytande 3.1 Mål i skolplanen Inflytande och ansvar det innebär att barn, elever, vuxenstuderande och föräldrar skall ha god kännedom om förskolans och skolans uppdrag och värdegrund samt läroplanens mål. barn, elever och vuxenstuderande skall successivt utöva ett allt större inflytande och ansvar för sin utbildning och sin dagliga miljö det finns elevråd, skolråd och andra formella samverkansformer aktivt arbeta för jämställdhet. 3.2 Mål i arbetsplan Efter hand som barnen växer skall barnen lära sig ta ett större ansvar och få mer inflytande över verksamheten. Vi vill lära våra barn demokrati genom vårt eget förhållningssätt. 3.3 Uppföljning, resultat och bedömning av måluppfyllelse Se punkt 1.3. I vardagen på Förskolan finns det många tillfällen att arbeta med demokrati. Att tala i tur och ordning. Att lyssna på varandra. Att rösta om man är oense och att det som får flest röster vinner. Är det orättvist eller rättvist? Finns det andra sätt att lösa konflikter? O.s.v Det här är en viktig uppgift på en Förskola och den arbetar vi ständigt med. 3.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse. --- 6(7)

4. Förskola och hem 4.1 Mål i skolplanen Se pkt 3.1 4.2 Mål i arbetsplan Inskolningssamtal och uppföljning efter inskolningen. Föräldramöten 1 g/termin. Höstterminens föräldramöte är ett informationsmöte. Utvecklingssamtal 1 g/termin Hämtfika 1 g/månad Föräldrar på Ratatosk bjuds in till Kabaré i slutet på vårterminen. Gemensam gårdsfest en gång per termin. Luciafirande med luciatåg. Informationsblad delas ut med information om terminens aktiviteter. En broschyr ges till alla nya föräldrar med information om Persgränd. 4.3 Uppföljning, resultat och bedömning av måluppfyllelse Varje avdelning har minst två föräldramöten per år. Vi har också enskilda föräldrasamtal minst en gång per år. 4.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse --- 5. Övrigt C. Rapport om verksamheten kring barn och elever i behov av särskilt stöd lämnas direkt till resursavdelningen 2. Särskilda stödåtgärder Alla elever som behöver särskilda stödåtgärder i sin utveckling skall ha ett individuellt utformat åtgärdsprogram inom två månader efter att behovet konstaterats. S: t Hansskolan 2006-09-22 Gertrud Liljenberg, rektor 7(7)