SPF SENIORER I TIDEN Mat och rörelse i vardagen Avesta 28 maj 2015



Relevanta dokument
SPF Seniorerna Leksand, 14 oktober 2015

Inspirationsdag SPF Seniorerna, Daladistriktet Hotell Lerdalshöjden 12 oktober, 2017

Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension. Ragnar Andersson Karlstads universitet

SPF Seniorerna Orsa. 27 augusti, Foto Iréne Sturve 2016

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Goda vanor för att förebygga fallskador

Regeringen vill minska antalet skador till följd av fallolyckor. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en informationssatsning som på

Vad påverkar vår hälsa?

ÅRSKALENDER 2019 FÖR EN SÄKRARE OCH MER VÄLBALANSERAD VARDAG

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Så minskar du risken att falla

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Bra mat för seniorer

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Tio steg till goda matvanor

Testa dina vanor Hälsotest

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Maten under graviditeten

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Så minskar du risken att falla. Lättläst svenska

Allt material är kostnadsfritt och finns att beställa eller ladda ner på socialstyrelsen.se/balanseramera

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

WHO = World Health Organization

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Mat och dryck för dig som har diabetes

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Lättläst svenska. Så kan du hindra fallolyckor

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

ÅRSKALENDER 2020 FÖR EN SÄKRARE OCH MER VÄLBALANSERAD VARDAG

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Testa dina vanor Hälsotest

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Våga fråga om Dina läkemedel och om din njurfunktion

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Testa dina vanor Hälsotest

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Tips och råd för att förhindra fallolyckor

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Dina levnadsvanor din hälsa

Årets Pt 2010 Tel

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Välkommen! KoKo l lp åp låä lkäeke m m edeedl el

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Koll på läkemedel är en satsning som drivs gemensamt av: Koll på läkemedel är ett projekt som drivs gemensamt av:

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Låt oss hållas starka!

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Hälsotest. Namn: Telefon: Datum: /

Hälsa/Skola/Träning & Match. DJ-verksamheten säsongen 2017/2018

Prestationstriangeln

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Råd för en god hälsa

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Transkript:

SPF SENIORER I TIDEN Mat och rörelse i vardagen Avesta 28 maj 2015

Iréne Sturve Folkhälsostrateg Drogförebyggare Samordnare mot relationsvåld Rättviks kommun Foto Martin Litens 2012 I. Sturve Hälsa & Utveckling Gymnastik- och yoga instruktör Stresshandledare Utbildning hälsoinspiratörer

Fakta/bakgrund/nuläge Livets fem områden för hälsa Bra kost Det är alltid för tidigt att sluta träna

5 miljoner år sedan Mänsklighetens vagga Östafrikanska savannen I vår hjärna fanns då och finns än idag tre grundprogram: Att äta Att para sig Att överleva För detta krävdes att vi hjälpte varandra och samarbetade flock max ca 150. I sökandet efter mat, vatten och skydd gick man dagligen mellan 1 till 2 mil. Man behövde inte oroa sig för mer än det man kunde se och höra.

Våra kroppar har utvecklats under dessa ofattbart långa tidsrymder små minnesbitar från varje epok finns lagrade i vårt DNA 5 miljoner år sedan Ett fem meter långt snöre: Varje meter = 1 miljon år. Varje millimeter är lika med 1000 år 4 decimeter från sluttampen vi börjar använda språk och bruka elden 8 MILLIMETER från sluttampen brukat jorden (i Norden ynka 3 mm) 4 millimeter från sluttampen så byggdes pyramiderna Vi har ätit industritillverkad mat i 50 år motsvarar ungefär 5/100 dels millimeter från sluttampen

Ålderstrappan Ålderstrappan Teckning: Cecilia Torudd 2007-08-06 SPF-information 45

1,8 miljoner 65+ 1 miljon kvinnor, 0,84 miljoner män 19 % av befolkningen

Bakgrundsfakta Avesta kommun Avesta kommun

Rättviks kommun Rättviks kommun

Dödsfall efter olyckstyp, alla åldrar (medelvärden 2010-2011) Dödsorsaksregistret 2010-2011

Dödsfall efter olyckstyp 15-24 år Dödsorsaksregistret 2010-2011

Dödsfall efter olyckstyp 65+ (medelvärden 2010-2011) Dödsorsaksregistret 2010-2011

Olyckor Varje vecka omkommer drygt 50 personer, 65+, till följd av skador och förgiftningar. Av dessa är 30 fallolyckor. Varje vecka läggs drygt 3 100 personer, 65+, in på sjukhus till följd av skador och förgiftningar. Av dessa är drygt 1 400 fallolyckor

Varför? Riskfaktorer Personliga egenskaper Ålder och kön Sjukdomar Demens Stroke Parkinson, diabetes Akuta sjukdomar T.ex. urinvägsinfektion Förvirring, depression Läkemedel Lugnande, sömn, antidepressiva, blodtryckssänkande, Polyfarmaci, dosförändringar Nedsatt syn, känsel och hörsel Nedsatt balans och muskelstyrka gångsvårigheter Minskad muskel- och fettvävnad Benskörhet Fallit tidigare rädsla Näringsbrist Miljöfaktorer Hårt underlag Halkigt underlag Dålig belysning Olämplig fotbeklädnad Olämpliga möbler och möblering Nivåskillnader, trappor, ledstänger Trösklar, mattor Hygienutrymmen Aktiviteter Vanlig förflyttning Brådska Isolering stillasittande Av- och påklädning

Samhällskostnader exklusive egendomsskador (2005 års priser) Olyckstyp Kostnader för olyckor Kostnader för att förebygga Fallolyckor 22,0 3,3 Vägtrafikolyckor 13,0 40,0 Brandolyckor 1,6 17,0 Drunkningsolyckor 0,7 5,0 Övriga olyckor 9,3 MSB

Det är alltid för tidigt att sluta träna! Fysisk aktivitet (rörelse i vardagen) är faktiskt den enskilt viktigaste insatsen för ett ökat välmående livet ut.

från Nationella riktlinjerna för det sjukdomsförebyggande arbetet Risk för sjukdom för tidig död Daglig rökning Daglig snusning Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk X Kraftigt förhöjd risk Måttligt förhöjd risk X X X X

Vad behöver du för att må bra? Vatten - Mat Sömn Rörelse Bra sömnkvalitet, tid för reflektion, lustfylld vardagsmotionen, bra matvanor, vardagliga glädjeämnen, närhet/beröring, behovet av att uttrycka känslor, känna gemenskap, göra meningsfulla saker, känna sammanhang.

Vettiga matvanor Sömn Rörelse i vardagen - motion Lagom många laster

Sömn GOD SÖMN ger bättre balans. Viktigaste fasen i dygnsrytmen för återhämtning och uppbyggnad.

På stadiga ben med bra kost Nötter och rötter, frukt och grönt. Sådant som simmar, flyger och betar fritt.

Matens beståndsdelar är: Fett Kolhydrater Protein Vitaminer Mineraler Vatten Energi

Vatten vårt viktigast livsmedel. Varje dag i din kran Behov - 1 litet glas/timme Tumregel: Lite och ofta - rumstempererat Dåligt vätskeintag kan ge upphov till yrsel och därmed ökad risk för fall. Sämre vätskekällor: Kaffe Te Alkohol Läsk/sötade drycker Brist: Huvudvärk Trötthet Trög mage

Symptom på uttorkning Muntorrhet Trötthet Irritation Koncentrationssvårigheter Mörk urin Förstoppning

Sämre intag Koffein (kaffe, te, många sorters värktabletter, Coca cola, energidrycker med mera) Snabba kolhydrater - högt GI (glykemiskt index) (hur snabbt blodsockret höjs när du äter ett livsmedel eller en måltid. Ju högre siffra, desto snabbare tas kolhydraterna upp och desto mer av hormonet insulin frigörs. Vetemjöl 100 GI ) T ex. socker och vitt mjöl ger snabb blodsockerhöjning. Alkohol Nikotin Stressiga/oroliga situationer gör att man t ex. lätt dricker för mycket (alkohol, kaffe, läsk etc.) och äter onyttig snabbmat på oregelbundna tider.

Består av mycket: Fisk och skaldjur Frukt Grönsaker Rotfrukter Baljväxter Nötter - mandlar Fullkornsprodukter Oliver och olivolja - Betydligt mindre rött kött och mejeriprodukter än vi är vana vid. - Långsamma kolhydrater - Rik på nyttiga fetter och essentiella fettsyror balans mellan omega 3 och omega 6 - Fiberrik Måltiden viktig njuta av maten och sällskapet gärna i flera timmar

Fullkornsprodukter till frukost och i maten dagligen Frukt och grönsaker dagligen Rotfrukter Nötter och mandlar Fet fisk sardiner, strömming, lax, makrill Baljväxter kikärter, bönor, linser Olivolja eller svensk rapsolja För bland annat ett starkt skelett: D-vitamin - finns i bland annat feta fiskar, ägg och berikad mjölk. Solljus, dagsljus. Kalcium finns i till exempel mejeriprodukter.

Vad kan vi göra? Bra mat Näringsriktig Äta tillsammans Vatten Inte för lång nattfasta

Bättre balans och starkare kropp Koordinationsövningar för att stärka samspelet mellan hjärnan och musklerna

Träning/rörelse lönar sig Hela du blir starkare och smidigare. Hjärtat blir en effektivare pump. Det goda kolesterolet ökar. Du orkar mer. Din ämnesomsättning förbättras och du får lättare att hålla vikten. Du blir tåligare. Du somnar lättare/bättre sömnkvalitet. Du minskar risken för benbrott. Själen mår bättre. Värk lindras. Bättre minne. Biologisk föryngring med ca 15-20 år när det gäller den fysiska arbetsförmågan.

Den bästa motionen är den som blir av Hellre dagligen och kort än sällan och längre. Behöver inte alls vara överdrivna aktiviteter utan det viktigaste är att du tycker det är roligt och att det känns bra. ALLA kan motionera!

Dosering Många gånger är det inga stora steg som krävs för att må mycket bättre till kropp och knopp: Dagligen 30-60 minuter (behöver ej vara sammanhängande) Dagliga promenaden är guld värd.. Den ska upplevas lustfylld/rolig Hitta aktiviteter som stärker /ökar rörligheten, styrkan och konditionen Daglig balansträning! Koordinationsträning. Ståbord. Sitt inte långa stunder upp och rör på dig då och då. Pausgympa/rörelser. Känsla: Något ansträngande du ska kunna prata men inte skvallra

Balansövningar Dagligen bra som komplement till promenader, stavgång etc. Glada punkten Hållningen

Alla faller men inte lika lätt Bra sko att promenera i är en klok investering. Bra inneskor med bakkappa är att rekommendera. Risken att falla och skada sig illa går i hög grad att påverka: - genom träning för bättre balans och styrka - med god planering av hemmet.

Vad kan vi göra? Hållningen Andningen Promenader räkna baklänges Balansövningar Gym / utomhusgym/enkla redskap hemma Enkla övningar hemma Simning

Vad kan vi göra? Riskrond i hemmet Mattor Sladdar Brandvarnare Spisvakt Fixartjänst

Informationsmaterial om säkerhet Säkerhet i vardagen tips och råd på äldre dar Seniorkollen, en checklista för hälsa och säkerhet Vital 2014 www.dinsäkerhet.se/65plus www.msb.se/aldre

NJUT av livet så ofta du kan. Ibland kan livet kännas tungt, men det behövs för att få kontrast till det goda livet. Kroppen mår bra om man rör på den Då blir det bättre humör på den Tage Danielsson Tack för mig Iréne Sturve 070-654 10 32 irene@sturve.se Rättviks kommun-arb.: 0248-702 27, irene.sturve@rattvik.se