eva.arvidsson@ltkalmar.se



Relevanta dokument
Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Uppdatering i praktisk psykiatri

Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom

Depressions och ångestbehandling

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016

Antagen av Samverkansnämnden

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

Depression. 26 september 2013

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

TERAPIGRUPP PSYKIATRI REKMÄSSAN 9 & 10 mars 2011 SYMPOSIUM kl

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom stöd för styrning och ledning

Psykisk hälsa i primärvård

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM

Depression och ångestsyndrom

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

HSN:s planering och uppföljning

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Nils Lindefors

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer?

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

det psykologiska perspektivet

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga 2

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer med lägesbild Bilaga Remissversion

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

Behandling av depression hos äldre

En modernisering av läkarutbildningen

Suicidriskprevention genom forskning

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Självmordsprevention genom utbildning. Inga-Lill Ramberg, med dr, NASP

Kodningslathund för kuratorer/psykologer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Utmattningssyndrom (UMS)

Regionuppdrag för Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2018 Kunskapsstöd psykisk hälsa

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Föreläsningens disposition. Psykisk sjukdom en kort historik

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning. - första etappen

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

Kunskapsstyrning exempel Diabetes

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Presentationsmaterial regiongavleborg.se

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Vad är nationella riktlinjer?

Ätstörningar Ulf Wallin

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

Användbara diagnos- och KVÅ-koder

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Insatser från Barnhälsovården

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Transkript:

eva.arvidsson@ltkalmar.se

Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att svara mot den stora efterfrågan Förväntningarna på insatser från primärvården är för stora Antidepressiva läkemedel vid psykisk ohälsa, Studier av praxis i primärvården Socialstyrelsen 2006

Psykofarmaka - försäljning i DDD per 1000 invånare per dag

Diagnoser, läkarbesök, Kalmar län 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Andra sjukdomar Diabetes Astma Infektioner Hypertoni Hjärt- kärlsjukdom totalt Ren Psykiatriska psykiatridiagnoser Psykosomatik, symptomdiagnoser Yrsel Sömnstörning Smärta/värk Oro för sjukdom Trötthet Psykosomatiska besvär Spänningshuvudvärk

Demens

Diabetes 300 250 200 150 100 50 0 1997 2000 2010 2025 Diabetesprevalens i världen, miljoner

Dödlighet efter hjärtinfarkt har minskat

Prevention Förebygga Barn utan kända riskfaktorer: självmordspreventiva program för skolor, föräldrastöd/-utbildning (prioritet 3-4) Upptäcka och behandla tidigt Screening av vuxna utan kända riskfaktorer för psykisk sjukdom Väntrumsscreening för depression eller ångest i primärvård (icke-göra) Screening av grupper med kända riskfaktorer för psykisk sjukdom Screening för depression av nyblivna mammor (EPDS) (prioritet 4)

Primärt omhändertagande Hög tillgänglighet för primär bedömning av barn, ungdomar, vuxna och äldre (prioritet 1) God kontinuitet under hela vårdförloppet (prioritet 3)

Sammansatta vårdåtgärder Organisationen har medicinska effekter Helheten inte enskilda delar måste finnas för goda resultat Enbart vårdprogram Enbart utbildning Enbart telefonuppföljning är inte effektivt Sammansatta vårdåtgärder = Olika kompetenser och innehåll Samarbete kring patienten av olika professioner och olika specialiteter Strukturerat omhändertagande, olika åtgärder, anpassas efter patientens behov

Sammansatta vårdåtgärder Olika kompetenser och innehåll allmänläkare specialiserade sjuksköterskor personer med kompetens i korttidspsykoterapier och psykologisk rådgivning tillgång till psykiatriska konsultationsinsatser Samarbete kring patienten olika professioner och olika specialiteter olika huvudmän som kommun och landsting Program för omhändertagande strukturerat, flera komponenter, anpassas efter den enskilda patientens behov evidensbaserade vårdprogram påminnelse- och övervakningssystem (kallelsesystem) långsiktigt behandlingsåtagande patient- och anhörigutbildning datoriserat beslutsstöd för läkare

Stegvis vård Val av första behandling (egenvårdsråd, självhjälp, psykologisk terapi, farmakologisk terapi, familjestöd ) Byte till annan behandling Kontakt psykiatrin Kräver tillgång till behandlingsalternativ!

Rekommendationer Första linjens vård Sammansatta vårdåtgärder med tillgång till personal med adekvat kompetens och strukturerade individuellt anpassade behandlingsprogram (prioritet 3) Stegvis vård med individuellt anpassade behandlingsprogram (prioritet 3)

Rekommendationer Första linjens vård Aktiv uppföljning för föräldrar, barn och ungdomar Stödjande kontakt och ev psykosocialt stöd (prioritet 1) Uppföljning och utvärdering av behandling Regelbunden utvärdering av pågående och genomförd läkemedelsbehandling (prioritet 2) Långtidsuppföljning och behandlingsstöd vid långvariga sjukdomstillstånd (prioritet 3) Regelbunden läkemedelsrevision för äldre multisjuka som behandlas med flera läkemedel (prioritet 1)

Rekommendationer Första linjens vård Diagnostik och bedömning av svårighetsgrad Slutversionen! Skattningsskalor och patientcentrerad konsultation

Konsekvenser Screening för nyblivna mammor Kontinuitet, tillgänglighet, återbesök Sammansatt vård och stegvis vård Specialister i allmänmedicin Personer med kompetens för psykologisk behandling Sköterskor med psykiatrikunskap Samverkan med psykiatri/barnpsykiatri Ekonomiska styrsystem

Omhändertagande vid självmordsnära tillstånd och vid självmord strukturerad suicidriskbedömning vid risk för självmord (prioritet 1) fördjupad psykiatrisk bedömning vid bedömd risk för självmordshandling (prioritet 1) möjlighet till närståendemedverkan vid bemötandet av patienter med självmordsnära tillstånd (prioritet 1) psykosocialt stöd till efterlevande vid självmord (prioritet 1)

Barn och ungdomar med lindrig depression Aktiv uppföljning för föräldrar, barn (prioritet 1) och ungdomar - stödjande kontakt och ev psykosocialt stöd Individuell KBT (prioritet 3) KBT i grupp - ett alternativ för barn (prioritet 3)

Barn och ungdomar med måttlig depression Psykologisk behandling med KBT, individuellt eller i grupp (prioritet 1) Läkemedelsbehandling med SSRI (fluoxetin) (prioritet 3) Systemisk familjeterapi eller Attachment Based Family Therapy (ABFT) (prioritet 3) Icke-göra Venlafaxin vid behandling av barn Mirtazapin vid behandling av barn och ungdomar Paroxetin vid behandling av ungdomar FoU Ljusterapi - endast inom ramen för kontrollerade studier (FoU)

Vuxna och äldre med lindrig depression Datorbaserad KBT med behandlarstöd (prioritet 3) Textbaserad behandling med behandlarstöd (prioritet 4) Psykologisk behandling med KBT (prioritet 4) Psykodynamisk korttidsterapi (prioritet 5) Fysisk aktivitet (prioritet 6) Antidepressiva läkemedel (SSRI) (prioritet 9) Beroende på individuella förutsättningar t ex tidigare behandlingskrävande depression förekommit

Vuxna och äldre med måttlig depression KBT eller interpersonell terapi (prioritet 2) Datorbaserad KBT eller annan textbaserad behandling med behandlarstöd (prioritet 3) Läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI, SNRI, TCA m fl) (prioritet 3) Psykodynamisk korttidsterapi (prioritet 4) Fysisk aktivitet (prioritet 6) Behandlingsstöd i form av telefonrådgivning (prioritet 6) Kombinationsbehandling med antidepressiva läkemedel och KBT (prioritet 10) Ljusterapi bör endast ges inom ramen för kontrollerade studier (FoU)

Måttlig depression Vid dålig effekt av 1:a handsbehandling Byte av behandling Preparatbyte (prioritet 5) Byte från läkemedelsbehandling till psykologisk behandling eller tvärt om (prioritet 5) Tilläggsåtgärder Tillägg av mianserin eller mirtazapin till SSRI (prioritet 5) Tillägg av KBT till SSRI (prioritet 5) Tillägg av SSRI till KBT (prioritet 7)

Vuxna och äldre med svår egentlig depression ECT vuxna (prioritet 1) ECT äldre (prioritet 2) Läkemedelsbehandling (prioritet 3) Psykologisk behandling med KBT (prioritet 4)

Vuxna och äldre med generaliserat ångestsyndrom Psykologisk behandling med KBT (prioritet 1) Läkemedelsbehandling med SSRI (prioritet 2) Datorbaserad KBT (prioritet 3) Läkemedelsbehandling med SNRI (venlafaxin) (prioritet 4) Läkemedelsbehandling med bensodiazepiner (prioritet 10)

Konsekvenser Behandling av depression och ångest: psykologiskbehandling före läkemedel Personer med kompetens för psykologisk behandling Datorbaserad behandling ECT

Riktlinjerna uttalar sig inte om vårdnivå! Patienter med depression i PV: Gles eller ingen uppföljning Dålig kontinuitet Bristande tillgång till KBT behandlingar Patienter med måttlig depression finns både i PV och psykiatrin Resurser/kompetens behövs!