ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN I SKÄRGÅRDSHAVETS SKOLA

Relevanta dokument
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PÅ KIRJALA SKOLA

DAGHEMMET FYRKLÖVERN. Arbetsplan för förskolan

HOUTSKÄR FÖRSKOLAS ARBETSPLAN FÖRSKOLANS ARBETSTIDER MÅL OCH ARBETSSÄTT FÖR VERKSAMHETEN

Arbetsplan för Pjukala förskola

Förskolan har arbetsåret , 6 stycken elever och en förskollärare. I gruppen arbetar även en närvårdre som en extra vuxen.

Plan för småbarnsfostran

Arbetsplan för Pjukala förskola

Arbetsplan för förskolegruppen i Nagu läsåret

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

3. Ordnande och förverkligande av förskoleundervisningen

Arbetsplan för förskolegruppen Blåbär

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Arbetsplan för förskolegruppen i Nagu läsåret

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Hösttermin: (89dagar) Vårtermin: (98 dagar)

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Planen för småbarnsfostran

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Mjölnargränds förskola

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

1. Enhetens verksamhets idé

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Pedagogisk planering Älvbackens förskola

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Verksamhetsplan för Tessjö förskola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Lokal arbetsplan för

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Läroplan för förskolan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Arbetsplan. Killingens förskola

Överby daghems. arbetsplan

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Arbetsplan Violen Ht 2013

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Arbetsbeskrivning för

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Familjedaghem. En bra start i livet!

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Orange Centrals Förskola

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Verksamhetsplan 2017

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Transkript:

ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN I SKÄRGÅRDSHAVETS SKOLA 2016-2017

Enhet: Skärgårdshavets Skola. Förskolan fungerar i skolans utrymmen. I samma hus finns även daghemmet. Gruppens namn: Förskolan Gruppens storlek: Fyra elever, varav tre är flickor och en pojke. Förskollärare: Nina Karlgren Daglig arbetstid: 9.00-13.00 Höstterminen: 16.08-21.12.2016 Höstlov: 13.10-14.10.2016 Vårtermin: 9.01.2017 3.06.2017 Sportlov: 20.02-24.02.2017 I förskoleundervisningen strävar vi till att förstärka barnets positiva självkänsla samt att utveckla barnets intresse för att lära sig. Inlärningsmiljön skall vara trygg och säker där barnet känner att han eller hon lyckas. Barnet ska känna sig respekterat i gruppen och att såväl vuxna som barn bryr sig om varandra. Barnet skall få uppleva olika sociala kontakter som gör det möjligt att få vänner. Vi vill även väcka intresset för att lära sig någonting nytt och tillsammans skall barnen få bekanta sig med saker som de upplever intressant. Varje barn är unikt och varje barn har rätt att bli sedd och hörd. Förskoleundervisningen skall ge alla barn lika möjligheter att växa, utvecklas och lära sig enligt sin egen förmåga. Verksamhetsmiljön ska stödja jämlikhet och lekmiljön skall ge alla barn samma möjlighet att utvecklas oberoende kön. Olika former av lek skall regelbundet

ingå i förskoleverksamheten. Barnets åsikt beaktas i mån av möjlighet vid planerandet av inlärningsmiljön och vid utvärderingen av verksamheten. Samarbete och gemenskap i gruppen är nyckelord. Varje barn har rätt till en god och rättvis undervisning. Synen på lärande Lärandet är en helhetsbetonad process som innebär lek, tankar och känslor, sinnesupplevelser, rörelse och olika aktiviteter. Det centrala i kunskapsprocessen är att barnet är aktivt och att barnet litar på att han eller hon kommer att lära sig. Målet är att barnet vill lära sig mera och lär sig att ställa upp både egna och gemensamma mål. Tillsammans diskuterar vi i gruppen fram till olika förslag eller alternativ som berör barnets vardag. Vi stöder varandra i förskolegruppen till ett hänsynsfullt bemötande gentemot andra medmänniskor. Mångsidig kompetens i förskoleundervisningen I arbete med de olika kompetenserna vill vi i Pargas kommunområde lyfta fram skärgården och skärgårdskulturen. All verksamhet under förskolåret fokuserar på kompetens området: Förmågan att tänka och lära sig. De sex olika kompetensområden är: att delta och påverka, multilitteracitet, kulturell och kommunikativ kompetens, digital kompetens samt förmåga att tänka och lära sig. Förmågan att tänka och att lära sig och kunna använda sig av ny kunskap är en förutsättning i vårt ständigt föränderliga samhälle. Det är viktigt att stöda barnet så att barnet litar på sitt eget kunnande och utvecklar ett kritiskt tänkande. Barnet skall även få hjälp med att bli medveten om sina egna framsteg i utvecklingen och lärandet. Kulturell och kommunikativ kompetens Barnet ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig med såväl vuxna som barn. För att kunna samarbeta med andra barn och vuxna behöver barnet lära sig att lösa konflikter genom att diskutera och fundera tillsammans. Förmågan att lyssna, och få ta del av olika synsätt är en bra grund för en fungerande kommunikation. Barnet ska uppmuntras att lära sig att umgås med andra

människor. Tillsammans med andra barn i förskolgruppen ges barnet möjlighet att uppträda och uttrycka sig på olika sätt. Lokala aspekter Under förskolåret besöker barnen lokala sevärdheter ss Korpo kyrka och naturen i närmiljön såsom den intilliggande stranden och skogen. Vardagskompetens Alla behöver kunna ta hand om sig själva och sköta sin egen hälsa. Förskolundervisningen skall uppmuntra barnet att se ljust på framtiden och förstå betydelsen av en hållbar livsstil. Att lära sig att ta ansvar för sig själv och att stå för sina egna handlingar är viktigt. Mångsidig och tillräcklig motion utöver vila och mat är viktigt för att barnet skall må bra och kunna aktivt tillägna sig information. Barnet skall lära sig att röra sig tryggt i närmiljön och i trafiken. I Pargas betonas glädjen att röra på sig på olika sätt i vardagen. Under förskolåret bekantar sig barnet med olika motionsformer så som simning, skrinning, skidning, fotboll och friidrott. Utomhuspedagogik som en del av undervisningen rekommenderas. Mulitlitteracitet Förmågan att söka, bearbeta, producera, presentera, bedöma och värdera information i olika miljöer och i olika situationer kan förklaras med ordet multilitteracitet. Barnet uppmuntras att undersöka, använda och producera olika texter eller uttrycksformer. Multilitteracitet innebär även visuella, numeriska eller andra symbolsystem samt läskunnighet, bildkunskap och mediekunskap. Utvecklingen av barnets läs- och skriv- färdighet ska stödas. Barnen behöver en rik textmiljö där barnets bildkunskap och kultur utvecklas. Digital kompetens Idag behövs en digital kompetens i olika miljöer och den kompetensen vill vi i förskoleundervisningen stöda. Lokala aspekter

I förskolan använder vi regelbundet pekplattan i undervisningen. Barnen lär sig med hjälp av pekplattorna att dokumentera lärprocessen. Barnen får prova på att använda pekplatan i förskolan tillsammans med en vuxen. Förmågan att delta och påverka Barnen har rätt att bli hörda och att vara delaktiga i frågor som påverkar deras liv. Verksamheten ska planeras, genomföras och utvärderas i samspel med barnen, förskolepersonalen och vårdnadshavarna. När barnen får säga sin åsikt och vara med och påverka förstår de vikten av gemensamma regler och överenskommelser. Aktiv delaktighet och känslan av att få påverka själv ger en bra grund för demokrati. Barnen ska uppmuntras att hjälpa varandra och känna till att barn har rätt att få hjälp och skydd när det behövs. Lokala aspekter Barnen deltar i planeringen av och uppställandet av enkla mål för undervisningen. De tillfrågas och har möjlighet att säga sin åsikt om vardagen i förskolan. Barnen deltar i uppgörandet av trivselregler i gruppen. Leken och lärandet sker såväl ute som inne och barnet skall få möjlighet att utvecklas så mångsidigt som möjligt tillsammans med andra barn. Målet är att barnet lär sig för livet. Tyngdpunktsområden Arbetsplanen för förskolegruppen baserar sig på Läroplanen för den svenskspråkiga förskoleundervisningen i Pargas stad som godkändes den 20.06.2016. Det gemensamma tyngdpunktsområdet för detta läsår är: 1. Rörelse i vardagen 2. Muntligt framförande, drama och argumentation. 3. Utomhuspedagogik Vi kommer att jobba med förskoleboken Karlavagnen samt med andra förskolrelaterade uppgifter.

Språket genomsyrar all verksamhet i förskolan. Vi vill öka intresset för bilder, ord, bokstäver och böcker. Språklek, sånger, rim och ramsor stöder barnets fantasi och språkutveckling. Vi tar konkret tillvara på matematiska möjligheter i vardagen. Genom att räkna högt, lekar, spel och uppgifter utvecklas barnets koncentration och tänkande. Vi stöder även barnet att tänka själv och lösa problem. Genom gemensamma sångstunder med småbarnspedagogiken och daghemsgruppen upplever vi glädje och intresse för musik. En del av 5- åringarna är tillsammans med oss varje dag vilket stöder barnets sociala kompetens. Skapande verksamhet med anknytning till barnets intresse ingår i helhetsundervisningen. Vi går till den närliggande skogen en gång eller flera gånger i veckan för att erbjuda barnen rörelse utomhus och olika upplevelser i naturen. Genom olika lekar och uppgifter utforskar vi naturen tillsammans. Vi leker ute och tar tillvara utomhusmiljön på skolgården dagligen tillsammans med andra elever från skolan. Rörelse i skolans gymnastiksal (i samma byggnad) en gång i veckan stöder barnets fysiska utveckling och hälsa. Samarbete En bra föräldrakontakt och en fungerande växelverkan mellan hemmet och förskolan är viktig. Tillsammans stöder vi barnets utveckling. Genom utvecklingssamtal och föräldraträffar utvecklas föräldrasamarbetet. Förskolan kan samarbeta med skolans speciallärare, skolkurator och skolhälsovårdare med vårdnadshavarnas tillstånd. Även talterapeuten och specialbarnträdgårdsläraren besöker daghemmet i samma hus. Elevvården har hand om barnets psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Skolan använder Pargas gällande stödåtgärder, trestegsmodellen. I trestegsmodellen ingår; 1.allmänt stöd, 2. intensifierat stöd samt 3. särskilt stöd. - Vi samarbetar med åk 1-2 som är i klassrummet bredvid genom gemensamma uteraster och fri lek samt en musik-lektion i veckan tillsammans.

- Vi äter dagligen lunch i skolans matsal och träffar elever och lärare i skolan. - Barnen har dagligen kontakt med småbarnspedagogiken eller Korpo daghem och vi rör på oss ute regelbundet även i regnväder - Förskolan deltar i olika evenemang i skolan ss idrottsdagen. - Vi träffar gärna andra förskolebarn från närliggande kommunområden och håller kontakt. - Teaterbesök till ÅST tillsammans med skolan på höstterminen - På de äldres vecka kommer vi att besöka Regnbågen för att sjunga och bekanta oss med äldre medmänniskor. - julfest tillsammans med daghemmet i december månad - Församlingens kantor Mikael spelar piano och leder musikstunder under läsåret och besök till Korpo kyrka på våren - Fester, utfärder och besök - Fotboll, bollkastning och friidrott på hösten och våren. Skidning, pulkaåkning och skrinning på vintern nära skolmiljön - Cykeldag i närmiljön - Bakning i skolans undervisningskök - Vi bekantar oss med stranden i skärgårdsmiljön - Vi deltar i olika kulturevenemang som ordnas för såväl skolan och daghemmet - Vi gör sim-utfärder med buss till Pargas terapi simbassäng i Folkhälsanhuset tillsammans med daghemmet och en vuxen Vi följer regelbundet upp barnets utvecklings- och inlärningsprocesser för att kunna fastställa barnets behov av stöd. Vi utvärderar verksamheten regelbundet genom barnets olika sätt att utrycka sig i ord och bild. Eleven utväderar regelbundet den egna inlärningen med hjälp av en enkel färdig ritad modell. Personalen utvärderar tillsammans men även föräldrarna diskuterar och reflekterar med personalen.