Lunds kommun Skolområde Järnåkra/Klostergården Likabehandlingsplan Järnåkraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad 2010-08-15 Reviderad 2015-08-11 1
Innehållsförteckning Lagstiftning 3 Begrepp i likabehandlingsplanen 3 Järnåkraskolans värderingar 3 Järnåkraskolans normer 3 Begrepp i likabehandlingsplanen 4 Arbetsgång 4 Slutsatser utifrån kartläggning 5 Mål 5 Planerade insatser 6 Utvärdering av innevarande års likabehandlingsplan 6 Redovisning av föregående års likabehandlingsplan 6 Rutiner för långsiktiga åtgärder 8 Rutiner för akuta åtgärder 9 Anmälningsrutiner för elever och deras vårdnadshavare 9 Anmälningsrutiner för skolans personal 9 Elevers delaktighet 9 Anmälningsblankett 10 2
Lagstiftning Här beskrivs den lagstiftning som likabehandlingsplanen utgår ifrån. Järnåkraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling utgår från Skollagen 6 kap. 8 och diskrimineringslagen 3 kap. 16. Järnåkraskolans värderingar Här beskrivs skolans ställningstagande. På Järnåkraskolan ska ingen elev bli utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Alla har samma rätt att bli respekterade och har samma skyldighet att respektera andra. Alla ska känna sig trygga i skolmiljön. Alla elever ska bli hörda och sedda. Järnåkraskolans normer Här beskrivs skolpersonalens agerande utifrån värderingarna. Personalens agerande utifrån Järnåkraskolans värderingar syftar till att vara relationsskapande, kommunicerande, stöttande och gränssättande. Vi arbetar medvetet för att skapa goda relationer med våra elever baserade på ömsesidig respekt. Detta gäller skolans elever i allmänhet och elever vi undervisar i synnerhet. Vi arbetar för att öka elevernas inflytande i det vardagliga skolarbetet. Om eleverna känner att de blir tagna på allvar stärks relationen. Vi kommunicerar med eller om eleverna på ett sätt som vi också kan göra inför deras föräldrar. Vi utgår ifrån hur vi skulle vilja att eventuella egna barn blev bemötta. Vi stöttar elever vid konflikter och tar aktivt ställning för att förhindra tendenser till kränkande behandling och diskriminering när någon säger eller gör något som står i strid med elevernas rätt att blir respekterade som den person de är. Vi sätter tydliga gränser när elever begår misstag i umgänget med andra, samtidigt låter vi dem pröva igen. Elever måste få pröva sig fram, göra misstag och pröva igen i en ständigt pågående process för att de ska utvecklas i umgänget med andra. 3
Begrepp i likabehandlingsplanen Här beskrivs vad begreppen i likabehandlingsplanen betyder. Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever på ett sätt som har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna (kön eller könsöverskridande identitet, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder), till exempel på grund av att eleven har en annan religion, har något funktionshinder eller tillhör en annan folkgrupp. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Det kan till exempel ske genom hot eller fula ord (verbal kränkning), slag eller knuffar (fysisk kränkning), utfrysning eller ryktesspridning (psykosocial kränkning). Det kan också ske genom text eller bilder, till exempel genom klotter eller via nätet. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallas det mobbing. Främjande arbete är det arbete som lärare och elever gör dagligen utan att det har hänt något för att skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde, till exempel genom att pojkar och flickor får lika mycket inflytande i skolarbetet eller att man läser böcker om minoriteter. Förebyggande arbete är det arbete som skolan gör för att avvärja risker för diskriminering och kränkning, till exempel genom att skolan har ordningsregler, att lärarna rastvaktar eller att man diskuterar hur elever ska vara mot varandra. Åtgärdande arbete är det arbete som görs när en elev har blivit diskriminerad eller kränkt, till exempel om en elev har blivit mobbad. Skolan utreder, åtgärdar och följer upp det som har hänt för att förhindra att det fortsätter. JAM är Järnåkraskolans antimobbing-grupp. Det finns en grupp för åk 4-6 och en för åk 7-9. De består av elever och skolpersonal som träffas några gånger per termin. De har till uppgift att upptäcka och förebygga diskriminering och kränkande behandling. Arbetsgång Här beskrivs hur skolan arbetar med likabehandlingsplanen. Järnåkraskolans likabehandlingsplan skrivs om årligen och bygger på en kartläggning som tas fram via uppgifter från lärare, elevhälsoteamet, JAM-grupperna, övrig personal, elevskyddsombud, elevråd, klassråd och undersökningar av elevernas trygghet och trivsel. Utifrån kartläggningen görs en analys och slutsatser dras. Därefter formuleras mål för vad skolan vill ändra på och slutligen planeras insatser för att förebygga diskriminering och kränkning. Kartläggning -Förekommer diskriminering eller kränkningar? Vad? Var? Hur? Analys -Var finns risker? Varför är det så? Mål -Vad vi vill ändra på. Insatser -Vad vi ska göra för att nå målen. Likabehandlingsplanen publiceras på Järnåkraskolans hemsida. Den presenteras varje läsår på klassråd, elevråd, föräldramöte och skolkonferens. 4
Slutsatser utifrån kartläggning Här beskrivs och förklaras vad kartläggningen (tex via gruppsamtal, enskilda samtal, enkäter och trygghetsvandring) visat, om det finns platser eller viss verksamhet (tex vissa lektioner) där det förekommer diskriminering, kränkningar eller otrygghet och vad det i så fall kan bero på. Kartläggningen, som genomförts via gruppsamtal, enskilda samtal, enkäter och trygghetsvandring visar att Järnåkraskolan till största delen upplevs som en trygg och lugn miljö där man respekterar varandra. Detta gäller såväl på raster och lektioner som i relationer mellan elever och vuxna samt i relationer elever emellan. Det finns inga verksamheter eller platser på skolan som upplevs som direkt otrygga. Däremot har en plats i kartläggningen visat sig vara mindre trygg än andra (idrottens omklädningsrum) och en annan mer trygg än andra (matsalen). Det är främst pojkarnas omklädningsrum som upplevs som otryggt. Orsaken till att matsalen upplevs som trygg är att det ofta finns många vuxna i matsalen. Orsaken till att omklädningsrummen känns otrygga är att det inte lika ofta finns vuxna där. Diskriminering på grund av kön eller könsöverskridande identitet, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller sexuella trakasserier framträder inte i kartläggningen som ett förekommande problem på skolan. Kränkande behandling eller trakasserier förekommer däremot mellan elever även om de i kartläggningen inte är framträdande. Fysiska kränkningar förekommer mycket sällan. Kartläggningen visar att kränkningarna, precis som tidigare, främst är verbala ( t.ex. språkbruk med tillmälen, förtal eller nedvärdering), men också skriftliga (klotter, sociala medier, sms mm.). I enstaka fall är de av psykosocial karaktär och syftar till att sprida rykten eller frysa ut. De senare har för det mesta sitt ursprung i kontakter utanför skolan, och sker främst via sociala medier på internet. De förra sker för det mesta i skolans korridorer när eleverna har rast eller förflyttar sig mellan lektioner. Mål Här beskrivs i målform vad vi vill ändra på och uppnå för att komma till rätta med de risker som vi identifierat utifrån kartläggningens slutsatser. Utifrån kartläggningens slutsatser kommer målen att vara följande: Alla elever ska respektera varandra. Elever ska känna sig trygga på raster. Elever ska känna sig trygga i omklädningsrummen. Alla elever ska använda ett språk som inte kan uppfattas som stötande. 5
Planerade insatser Här beskrivs insatser för det främjande och förebyggande arbetet. Här beskrivs också vem som ansvarar för insatserna och hur det följs upp och utvärderas. Vilken insats? Vem ansvarar? Hur följs insatsen upp? Insats: Diskutera språkbruk och ords betydelse med eleverna på klassråd. Ansvar: Klassföreståndare åk 4-9 Uppföljning: Via trivselenkäten och skolans utvärdering av likabehandlingsarbetet. Insats: Använda ny dagordning för arbetet i JAM i riktning mot ett kooperativt lag. Ansvar: Skolledning Uppföljning: Vid skolans utvärdering av likabehandlingsarbetet. Insats: Organisera rastaktiviteter, tex pingisbord i atriumgården och möjlighet att låna bollar. Ansvar: Skolledning, idrottslärarna Uppföljning: Vid skolans utvärdering av likabehandlingsarbetet. Insats: Hög uppmärksamhet i idrottssalens omklädningsrum. Ansvar: Rastvakter och idrottslärare. Uppföljning: Via trivselenkät, ESKO och samtal med idrottslärarna. Insats: Sätta skiljeväggar för duscharna i omklädningsrumen. Ansvar: Lundafastigheter, skolledning och vaktmästare Uppföljning: Vid skolans utvärdering av likabehandlingsarbetet. Insats: Fortsätta att diskutera nätetik och göra värderingsövningar med eleverna på klassråd. Ansvar: EHT, klassföreståndare, skolledning Uppföljning: Vid skolans utvärdering av likabehandlingsarbetet. Insats: Sätta upp schema i matsalen och skylt om mobilförbud i idrottssalens omklädningsrum. Ansvar: Skolledning, vaktmästare. Uppföljning: Via trivselenkäten och skolans utvärdering av likabehandlingsarbetet. Utvärdering av innevarande års likabehandlingsplan Här beskrivs hur insatserna för att främja och förebygga ska följas upp och utvärderas. Kontinuerlig uppföljning av likabehandlingsplanen och arbetet med att förebygga diskriminering och kränkande behandling sker på elevhälsoteamets möten. Utvärderingen av hur Järnåkraskolan når de uppsatta målen görs av skolans personal under junidagarna. Därefter revideras likabehandlingsplanen utifrån kommunens checklista och skolans analys. Redovisning av föregående års likabehandlingsplan Här redovisas hur insatserna i föregående års likabehandlingsplan har genomförts. Skolledningen försåg alla elever i JAM med en informationsbroschyr Klassföreståndare i åk 7-9 diskuterade språkbruk med de äldre eleverna på klassråd för att förebygga trakasserier.. Klassföreståndare i åk 4-9 diskuterade nätetik och gjorde värderingsövningar med eleverna för att förebygga trakasserier. Skolledning, EHT och vuxna i JAM utvecklade arbetet i JAM för att skapa ett kooperativt lag. 6
Idrottslärarna hade extra tillsyn i omklädningsrummen för att skapa en tryggare miljö. Lundafastigheter har ännu inte satt upp skiljeväggar i omklädningsrummen. Rutiner för långsiktiga åtgärder Här beskrivs skolans rutiner för långsiktiga åtgärder i syfte att främja, förebygga och upptäcka diskriminerande och kränkande behandling. Skolans likabehandlingsarbete repeteras för personalen vid varje terminsstart. JAM träffas 3-4 gånger per termin för att upptäcka och förebygga diskriminering och kränkande behandling. Vuxennärvaron i matsalen är hög för att förhindra konflikter och skapa en trygg måltidsmiljö. Lärarna i åk 4-6 hämtar eleverna på skolgården innan lektionen börjar för att förhindra konflikter i korridor och kapprum. Skolvärdinnan finns dagligen tillgänglig som stöd för eleverna under skoltid. Skolans ordningsregler publiceras i skolkatalogen och skrivs under av elev och vårdnadshavare vid varje läsårsstart. Eleverna gör regelbundet återkommande utvärderingar av trivseln. Personalen rastvaktar varje vecka enligt schema i korridorer och utomhus. Personalen äter varje vecka tillsammans med eleverna i matsalen. Skolans elevhälsoteam träffas varje vecka och diskuterar förebyggande arbete. Personalen har varje vecka möjlighet att lyfta elevhälsofrågor vid informationsmötet. Personalen utbyter varje läsår information mellan skolenheter angående elevhälsofrågor vid överlämnandekonferenser åk 3 till 4 och åk 6 till 7. Personalen tar upp likabehandlings vid EH-möten. Elevskyddsombuden genomför varje läsår en trygghetsvandring tillsammans med skolledningen. Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever i åk 4 och åk 8. Lärarna i åk 4-6 hämtar eleverna på skolgården innan lektionsstart för att förhindra konflikter i korridor och kapprum. 7
Rutiner för akuta åtgärder Här beskrivs skolans rutiner för att akut utreda, dokumentera och åtgärda diskriminerande och kränkande behandling. All personal har skyldighet att uppmärksamma, ingripa, utreda, dokumentera, åtgärda och följa upp kränkande behandling. När det finns behov att snabbt få ut information för att förhindra kränkande behandling används rektorsrummet på It s learning. 1 Anmälan: Om en elev upplever sig utsatt eller någon bevittnar eller befarar att en elev är utsatt för kränkande behandling utav en annan elev ska denne kontakta kontakta elevens klassföreståndare/ mentor. Vid allvarlig händelse dokumenterar mentor på blanketten som finns sist i detta dokument eller i Rektorsrummet (Rektorsrummet / blankettarkivet / likabehandling / Anmälan likabehandling Jä 4-9). Ansvarig: Personen som bevittnar händelsen eller JAM-representant. 2 Kontakt: Mentor kontaktar elevers vårdnadshavare. Ansvarig: Mentor 3 Utredning: Personen som bevittnar händelsen, elevens mentor eller JAM-representant har samtal med berörda elever. Vid allvarlig händelse delegerar rektor till mentor att göra en skriftlig utredning på särskilt avsedd blankett (Rektorsrummet / blankettarkivet / likabehandling / Utredning likabehandling Jä 4-9). Ansvarig: Mentor eller JAM-representant. 4 Åtgärd: Elevens mentor eller JAM-representant gör en överenskommelse om vad som krävs av berörda elever för att den kränkande behandlingen ska upphöra. Tid för uppföljning bestäms. Ansvarig: Mentor eller JAM-representant. 5 Uppföljning: Elevens mentor eller JAM-representant har minst två uppföljande samtal med berörda elever. Vid behov bestäms ny tid för uppföljning. Ansvarig: Mentor eller JAM-representant. 6 Uppföljning: Om situationen inte förbättrats informerar elevens mentor eller JAM-representant elevhälsoteamet som fördelar arbetet utifrån ärendets karaktär Ansvarig: Mentor eller JAM-representant. 7 Uppföljning: Om inte kränkningarna upphör beslutar rektor i samråd med elevhälsoteamet om vidare åtgärder. Ansvarig: Rektor och elevhälsoteam. 8
Anmälningsrutiner för elever och deras vårdnadshavare Här beskrivs skolans rutiner för hur elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering eller kränkande behandling. Om en elev upplever sig kränkt av en annan elev ska eleven eller elevens vårdnadshavare vända sig till elevens klassföreståndare/mentor som har huvudansvar för kontakter med eleven och hemmet. Klassföreståndaren/mentorn handhar ärendet i enlighet med anmälningsrutinerna för skolans personal, se nedan och rutiner för akuta åtgärder, se ovan. Om en elev upplever sig kränkt eller diskriminerad av skolans personal ska eleven eller elevens vårdnadshavare kontakta rektor som handhar ärendet i enlighet med anmälningsrutinerna för skolans personal. Om en elev upplever sig kränkt eller diskriminerad av skolans rektor ska eleven eller elevens vårdnadshavare kontakta skolområdeschefen som handhar ärendet i enlighet med anmälningsrutinerna för skolans personal. Anmälningsrutiner för skolans personal Här beskrivs Järnåkraskolans rutiner för hur personal ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Rektor och skolområdeschef anmäler kränkande behandling eller diskriminering till huvudman på särskild blankett. All personal anmäler kränkande behandling (elev elev alternativt personal elev) eller diskriminering till skolledning på blanketten som finns sist i detta dokument och på rektorsrummet (Rektorsrummet / blankettarkivet / likabehandling / Anmälan likabehandling Jä 4-9) och följer ärendegången i Rutiner för akuta åtgärder ovan. Elevers delaktighet Här beskrivs hur eleverna medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Alla elever medverkar i det främjande arbetet genom att delta i det arbete som lärare och elever gör dagligen för att skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde. De medverkar också i det förebyggande arbetet genom att till exempel svara på trivselenkäter. Vissa elever medverkar ytterligare i det förebyggande arbetet genom engagemang i grupperna JAM, ESKO och Elevråd. 9
Barn och skolförvalting Lunds stad Skolområde Järnåkra/Klostergården Diarienummer: Anmälan gällande kränkande behandling/trakasserier Enligt Skollagen, 6 kap 10 (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567) Enhet: Järnåkraskolan 4-9 Elevens namn: Klass: Anmälan avser (markera med x) Kränkande behandling Diskriminering / trakasserier Kort beskrivning av händelseförloppet Datum: Plats: Vad som hände: Vårdnadshavare till kränkt elev kontaktad (markera med x). Namn på den som kontaktat vårdnadshavare: Datum: Rektor ansvarar för utredning, åtgärder och uppföljning. Datum: Pelle Persson Rektor Järnåkraskolan Blanketten skickas till BSF Lunds stad, Box 5, 221 00 Lund (Birgitta Olsson) Detta dokument omfattas av sekretess och en sekretessprövning ska göras vid utlämnande. 10